• No results found

1.Maximihastigheten för traktorer ***I (artikel 99 i arbetsordningen)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "1.Maximihastigheten för traktorer ***I (artikel 99 i arbetsordningen)"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1.Maximihastigheten för traktorer ***I (artikel 99 i arbetsordningen)

A4-0377/96

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 74/150/EEG, 74/151/EEG, 74/152/EEG, 74/346/EEG, 74/347/EEG, 75/321/EEG, 75/322/EEG, 76/432/EEG, 76/763/EEG, 77/311/EEG, 77/537/EEG, 78/764/EEG, 78/933/EEG, 79/532/EEG, 79/533/EEG, 80/720/EEG, 86/297/EEG, 86/415/EEG och 89/173/EEG om den konstruktionsmässiga maximihastigheten för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (KOM(96)0196 - C4-0301/96 - 96/0129(COD))

Förslaget godkändes med följande ändringar:

Kommissionens förslag1 Ändringar (Ändringsförslag 1)

Femte stycket i ingressen, beaktandemeningen oräknad a (nytt)

Det är nödvändigt att förbättra och harmonisera alla säkerhetsåtgärder, t.ex. monteringen av säkerhetsbälte.

(Ändringsförslag 2)

Femte stycket i ingressen, beaktandemeningen oräknad b (nytt)

Behovet av att införa regelbundna tekniska kontroller för traktorer bör undersökas av medlemsstaterna.

(Ändringsförslag 3)

Femte stycket i ingressen, beaktandemeningen oräknad c (nytt)

Föroreningar från traktorer bör regleras genom framtida gemenskapslagstiftning.

1 EGT nr C 186, 26.6.1996, s. 11.

(2)

Kommissionens förslag Ändringar (Ändringsförslag 4)

ARTIKEL 1a (ny)

Artikel 1a

Ingen medlemsstat skall kunna vägra europeiskt typgodkännande för en typ av fordon som uppfyller kraven i detta direktiv.

Ingen medlemsstat skall kunna vägra nationellt typgodkännande för en fordonstyp, eller vägra eller förbjuda försäljning, registrering, ibruktagande eller användning av ett fordon som definierats i artikel 2 i direktiv 74/150/EEG, förutsatt att fordonet har en konstruktionsmässig maximihastighet på 40 km/h och att det uppfyller de tekniska kraven i detta direktiv.

Medlemsstaterna skall kunna förbjuda nationellt typgodkännande, försäljning, registrering, ibruktagande eller användning av ett fordon som definierats i artikel 2 i direktiv 74/150/EEG om dess konstruktionsmässiga maximihastighet överstiger 40 km/h. Om en medlemsstats nationella bestämmelser tillåter användningen av fordon som beskrivs i artikel 2 i direktiv 74/150/EEG med konstruktionsmässiga maximihastigheter som överstiger 40 km/h skall medlemsstaten dock ej förbjuda nationellt typgodkännande, försäljning, registrering, ibruktagande eller användning om fordonet uppfyller de tekniska kraven i detta direktiv.

(3)

Kommissionens förslag Ändringar Lagstiftningsresolution med Europaparlamentets yttrande över förslag till

Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 74/150/EEG, 74/151/EEG, 74/152/EEG, 74/346/EEG, 74/347/EEG, 75/321/EEG, 75/322/EEG, 76/432/EEG, 76/763/EEG, 77/311/EEG, 77/537/EEG, 78/764/EEG, 78/933/EEG, 79/532/EEG, 79/533/EEG, 80/720/EEG, 86/297/EEG, 86/415/EEG och 89/173/EEG om den konstruktionsmässiga maximihastigheten för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (KOM(96)0196 - C4-0301/96 - 96/0129(COD))

(Medbeslutandeförfarandet - första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution

-med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(96)0196 - 96/0129 (COD))2,

-med beaktande av artiklarna 189b.2 och 100a i EG-fördraget i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C4-0301/96),

-med beaktande av artikel 58 i arbetsordningen,

-med beaktande av betänkandet från, utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik och yttrandet från för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A4-0377/96).

1.Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet,

2.uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i enlighet med artikel 189a.2 i EG-fördraget,

3.uppmanar rådet att införliva parlamentets ändringar i den gemensamma ståndpunkt som rådet skall anta i enlighet med artikel 189b.2 i EG-fördraget,

4.uppmanar rådet att underrätta parlamentet om det har för avsikt att avvika från den av parlamentet godkända texten och begär då att samrådsförfarandet skall inledas,

5.påminner kommissionen om att den är skyldig att förelägga parlamentet varje ändring som den har för avsikt att göra i det av parlamentet ändrade förslaget,

6.uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra detta yttrande till rådet och kommissionen.

2 EGT nr C 186, 26.6.1996, s. 11.

(4)

2.Bekämpning av narkotikamissbruk ***III

A4-0398/96

Beslut om det gemensamma utkastet godkänt av förlikningskommittén om Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att bekämpa narkotikamissbruk inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1996-2000) (C4-0575/96 - 94/0135(COD))

(Medbeslutandeförfarandet - tredje behandlingen) Europaparlamentet fattar detta beslut

-med beaktande av det gemensamma utkastet godkänt av förlikningskommittén och kommissionens förklaring (C4-0575/96 - 94/0135(COD)),

-med beaktande av sitt yttrande vid första behandlingen3 av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet KOM(94)02234,

-med beaktande av sitt beslut om rådets gemensamma ståndpunkt5,

-med beaktande av kommissionens yttrande över parlamentets ändringar till den gemensamma ståndpunkten (KOM(96)0201 - C4-0292/96),

-med beaktande av artikel 189b.5 i EG-fördraget, -med beaktande av artikel 77.2 i arbetsordningen,

-med beaktande av betänkandet från sin delegation till förlikningskommittén (A4-0398/96).

1.Parlamentet godkänner det gemensamma utkastet,

2.uppdrar åt sin ordförande att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 191.1 i EG-fördraget,

3.uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten och i samförstånd med rådets generalsekreterare publicera den i Europeiska gemenskapernas officiella tidning,

4.uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra detta beslut till rådet och kommissionen.

3 EGT nr C 269, 16.10.1995, s. 65.

4 EGT nr C 257, 14.9.1994, s. 4.

5 EGT nr C 141, 13.5.1996, s. 42.

(5)

3.Märkning och presentation i fråga om livsmedel ***III

A4-0406/96

Beslut om det gemensamma utkastet godkänt av förlikningskommittén om Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 79/112/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (C4-0628/96 - 00/0380(COD))

(Medbeslutandeförfarandet - tredje behandlingen) Europaparlamentet fattar detta beslut

-med beaktande av det gemensamma utkastet godkänt av förlikningskommittén med tillhörande uttalanden från kommissionens (C4-0628/95 - 00/0380(COD)), -med beaktande av sitt yttrande vid första behandlingen6 av kommissionens

förslag till Europaparlamentet och rådet KOM(91)05367, -med beaktande av sitt beslut om den gemensamma ståndpunkten8,

-med beaktande av kommissionens yttrande över parlamentets ändringar till den gemensamma ståndpunkten (KOM(95)0631 - C4-0590/95),

-med beaktande av artikel 189b.5 i EG-fördraget, -med beaktande av artikel 77.2 i arbetsordningen,

-med beaktande av betänkandet som utarbetats av parlamentets delegation till förlikningskommittén (A4-0406/96).

1.Parlamentet antar det gemensamma utkastet,

2.uppdrar åt sin ordförande att i enlighet med artikel 191.1 i EG-fördraget underteckna rättsakten tillsammans med rådets ordförande,

3.uppdrar åt sin generalsekreterare att vederbörligen underteckna rättsakten och, i samråd med rådets generalsekreterare, låta offentliggöra den i Europeiska gemenskapernas tidning,

4.uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra detta beslut till rådet och kommissionen.

6 EGT nr C 315, 22.11.1993, s. 97.

7 EGT nr C 122, 14.5.1992, s. 12.

8 EGT nr C 308, 20.11.1995, s. 30.

(6)

4."Tull 2000" ***III

A4-0390/96

Beslut om gemensamt utkast till Europaparlamentets och rådets beslut om antagandet av ett åtgärdsprogram för tullmyndigheter i gemenskapen godkänt av förlikningskommittén (Tull 2000) (C4-0598/96 - 95/0087 (COD))

(Medbeslutandeförfarandet - tredje behandlingen) Europaparlamentet fattar detta beslut

-med beaktande av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkänt och kommissionens förklaring angående detta (C4-0598/96 - 95/0087 (COD)), -med beaktande av sitt yttrande vid första behandlingen9 av kommissionens

förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(95)011910, -med beaktande av sitt beslut11 om rådets gemensamma ståndpunkt,

-med beaktande av kommissionens yttrande över parlamentets ändringar till den gemensamma ståndpunkten (KOM(96)225 - C4-0295/96),

-med beaktande av artikel 189b.5 i EG-fördraget, -med beaktande av artikel 77.2 i arbetsordningen,

-med beaktande av rapporten från sin delegation till förlikningskommittén (A4-0390/96).

1.Parlamentet godkänner det gemensamma utkastet,

2.uppdrar åt sin ordförande att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten i enlighet med artikel 191.1 i EG-fördraget,

3.uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten och i samförstånd med rådets generalsekreterare publicera den i Europeiska gemenskapernas officiella tidning,

4.uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra detta beslut till rådet och kommissionen.

9 EGT nr C 308, 20.11.1995, s. 46.

10 EGT nr C 346, 23.12.1995, s. 4.

11 EGT nr C 141, 13.5.1996, s. 36.

(7)

5.De politiska partiernas konstitutionella ställning

A4-0342/96

Förslag till resolution om de Europeiska politiska partiernas konstitutionella ställning

Europaparlamentet utfärdar denna resolution -med beaktande av artikel 138a i EG-fördraget, -med beaktande av artikel 148 i arbetsordningen,

-med beaktande av betänkandet från utskottet för institutionella frågor (A4-0342/96), och med beaktande av följande:

A.Utformningen av politiska idéer på unionsnivå rör i allt större utsträckning frågor som är avgörande för det europeiska samhället, och detsamma gäller även dess direkta inverkan på unionens medborgare; detta gör stärkandet av instrumenten för medborgarnas demokratiska deltagande i fastställandet av unionens politik nödvändigt.

B.Utan ett fungerande partisystem är en stark och motståndskraftig demokrati med aktivt deltagande medborgare otänkbar; detta gäller också på unionsnivå; i ett utvidgningsperspektiv uppstår en unik möjlighet för de europeiska politiska partierna till en integration av den politiska kulturen.

C.Utan europeiska politiska partier med gränsöverskridande organisation och verksamhet kan det inte uppstå ett verkligt europeiskt medborgarskap som följer, diskuterar och påverkar utformningen av politiska idéer på europeisk nivå.

D.Europeiska politiska partiers deltagande i utformningen av politiska idéer på unionsnivå kompletterar de politiska idéer för Europapolitiken som de på medlemsskapsnivå verksamma partierna utformar. I fråga om Europaparlamentets behörighet och befogenheter utgör de europeiska politiska partiernas verksamhetsområde ett komplement till det som de politiska grupperna i Europaparlamentet har.

E.Endast genom initiativ och reformvilja inom partiväsendet självt kan det växa fram en pluralistisk mångfald av aktiva europeiska politiska partier; denna utveckling skulle på ett avgörande sätt främjas om politiska impulser gavs och om EU uppställer en lämplig ram; denna ram måste göras mycket vidsträckt, så att de europeiska politiska partierna kan växa fram genom en historisk förändringsprocess.

F.Bidrag ur gemenskapsmedel skall i framtiden kunna användas för att finansiera de europeiska politiska partierna; det för närvarande använda förfarandet är en övergångslösning; man borde så snart som möjligt utfärda en gemenskapslagstiftning som leder till rättssäkerhet och bemyndigar dessa bidrag.

1)Parlamentet stödjer därför eftertryckligt regeringarnas förslag till regeringskonferensen om att förstärka det europeiska medborgarskapets konstitutionella ställning och klargöra de europeiska politiska

(8)

partiernas konstitutionella uppgifter enligt artikel 138a i EG-fördraget genom utfärdandet av de nedan nämnda rättsakterna.

2)kräver att den Europeiska unionen - oberoende av regeringskonferensens resultat - utfärdar följande rättsakter:

a)en ramförordning om de europeiska politiska partiernas rättsliga ställning, b)en förordning om de europeiska politiska partiernas ekonomiska förhållanden, anser att dessa rättsakter kan få stöd i artikel 138a samt med artikel 235 i

EG-fördraget, men att tungt vägande skäl som insyn, en överskådlig lagstiftning och trovärdighet inför medborgarna talar för de förslag som lagts fram för regeringskonferensen, och godkänner följande preliminära riktlinjer angående innehållet i dessa rättsakter,

3)anser det lämpligt att ett politiskt partis rätt till ställning som ett europeiskt politiskt parti görs avhängigt av att det samtidigt uppfyller följande krav:

a)yttrar sig huvudsakligen i frågor som rör Europapolitiken och internationell politik samt är representerat i Europaparlamentet eller verkar för en sådan representation, eller på något annat jämförbart vis deltar i utformandet av de europeiska politiska idéerna,

b)är organiserat på ett sätt som är lämpat för att ge uttryck åt unionsmedborgarnas politiska vilja,

c)har en målsättning och organisation som är mer än en ren valkampanjsorganisation eller en stödorganisation för en politisk grupp eller arbetet i parlamentet,

d)vara representerade i åtminstone 1/3 av medlemsstaterna och vara verksamt på gränsöverskridande nivå,

4)anser att ett europeiskt politiskt parti måste ha möjlighet att vara öppet för individuell anslutning,

5)anser det är nödvändigt att de europeiska politiska partierna uppfyller åtminstone följande skyldigheter:

a)vara försedd med stadgar och ett grundläggande politiskt program som måste vara tillgängliga för de europeiska medborgarna,

b)respektera de konstitutionella grundprinciperna om demokrati, respekt för mänskliga rättigheter samt rättsstaten som finns fastställda i fördraget i sitt program,

c)utforma sina stadgar så att politiska idéer och uppfattningar utvecklas enligt demokratins regler och att alla unionsmedborgare som önskar detta skall kunna delta i denna process,

6)anser det vara ändamålsenligt att klargöra vissa rättigheter för europeiska politiska partier som gäller såväl gentemot EU:s institutioner som gentemot medlemsstaterna, i synnerhet

a)rätten att fritt grunda partier,

(9)

b)politisk handlingsfrihet i allmänhet, c)rätten till lika behandling,

d)rätten att vid val nominera kandidater,

e)möjligheten att åstadkomma en institutionell handlingsförmåga genom att verka som juridisk person i alla medlemsstater och att anta den juridiska form som krävs för detta ändamål,

7)påminner om att unionen själv skall förse sig med de medel som är nödvändiga för att uppnå sina målsättningar och genomföra sin politik (enligt artikel F 3 i Fördraget om Europeiska unionen), anser att det fordras att de bidrag som europeiska politiska partier erhåller av gemenskapsmedel

a)grundar sig på ett uttryckligt tillstånd genom en för detta syfte utfärdad gemenskapsrättsakt och i unionens budget entydigt anges som sådana; ett första betydelsefullt steg vore att införa en p.m.-notering till påminnelse i budgetplanen,

b)fördelas enligt grundprincipen om lika villkor, samtidigt som nygrundade partier får en verklig möjlighet, med hänsyn till antalet medlemsstater i vilka partiet är representerat,

c)beviljas enbart för ändamålet att uppfylla det uppdrag inom den Europeiska unionen som följer av EG-fördragets artikel 138a,

d)förpliktas att öppet redovisa sina ekonomiska förhållanden, denna förpliktelse om offentlig redovisning skall även gälla övriga intäkter (exempelvis medlemsavgifter och donationer m.m.),

e)ger mottagarna en ekonomisk stimulans att bygga ut sin samhälleliga förankring och att öka sina strävanden mot ekonomisk självständighet, eftersom det måste råda balans mellan unionens bidrag och partiets egna medel,

8)uppmanar de europeiska politiska partierna att, utan att utesluta de rättsliga möjligheter som ges EG-domstolen, använda icke juridiska medlings- och skiljedomsförfaranden för att komma till rätta med eventuella åsiktsskillnader angående genomförandet av europeiska partirättsliga bestämmelser,

9)uppmanar kommissionen att med hänsynstagande till dessa anvisningar genom en grönbok fortsätta arbetet att undersöka en konkretisering av det konstitutionella uppdrag som ges genom EG-fördragets artikel 138a, och förbehåller sig rätten att med hänsyn till den fortsatta utvecklingen ompröva sitt ställningstagande vad gäller de existerande alternativen, 10)uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till

regeringarna i medlemsländerna, regeringskonferensen, rådet och kommissionen.

(10)

6.Delaktighet i institutionella system

A4-0338/96

Resolution om medborgarnas och samhällsaktörernas delaktighet i Europeiska unionens institutionella system

Europaparlamentet utfärdar denna resolution -med beaktande av artikel 148 i arbetsordningen,

-med beaktande av betänkandet från utskottet för institutionella frågor och yttrandena från utskottet för regionalpolitik och från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media (A4-0338/96), och med beaktande av följande:

a)Medborgarnas delaktighet är en viktig dimension av den europeiska politiska kulturen, men trots de ansträngningar som gjorts lider unionen fortfarande av demokratiskt underskott och bristande förtroende från medborgarnas sida.

b)För att den europeiska integrationen skall lyckas krävs en bättre beslutsförmåga och en ökad delaktighet från medborgarnas sida bland annat genom att Europaparlamentet får ökade befogenheter.

c)Unionen måste återfå en mening för att kunna återskapa medborgarnas förtroende och väcka deras vilja att delta, genom ett projekt som är inriktat inte bara på extern och intern säkerhet utan också på att lösa problem såsom arbetslöshet, utslagning, miljöförstöring och undergrävda socialförsäkringssystem. Unionen måste på så sätt förverkliga ett verkligt gemensamt åtagande för att främja sysselsättning, jämlikhet mellan kvinnor och män, solidaritet och hållbar utveckling.

d)Delaktighet, särskilt på lika villkor för män och kvinnor, medverkar till att uppvärdera det demokratiska systemet.

e)Europaparlamentets uppgift är att ge impulser genom att ta nya initiativ, som syftar till att

-klargöra genomförandet av subsidiaritetsprincipen på ett sätt som är begripligt för den allmänna opinionen,

-skapa en offentlig debatt om unionspolitiken, -främja en utvärdering av unionspolitiken, -främja en allmänt tillämpad rätt till samråd.

f)De stater som valt att tillhöra unionen måste i sina länder själva gynna delaktighet i gemenskapens utformning och utveckla gränsöverskridande utbyte och kontakter.

g)Samhällets aktörer spelar en viktig roll för skapandet av ett europeiskt medvetande, genom att stimulera till information, utbyte av idéer och sökande efter gemensamma intressen.

h)De ansträngningar som gemenskapens institutioner redan gjort för att lyssna till medborgarna måste fortsätta.

(11)

i)Den pågående regeringskonferensen måste erbjuda ett tillfälle att formulera både principerna och några viktiga villkor för kravet på delaktighet.

I.Offentlig debatt om unionspolitiken

11)Parlamentet anser att det europeiska medborgarskapet är oskiljaktigt från en demokratisk debatt,

A.Europeisk samhällsmodell

12)anser att unionen endast kan väcka intresse för delaktighet om den visar att den är lika mycket en social som en ekonomisk union; med tanke på införandet av en gemensam valuta och utvidgning av unionen måste man därför snarast definiera unionens sociala befogenheter, som skall komplettera medlemsstaternas,

13)erinrar om att parlamentet i sin resolution innehållande (i) parlamentets åsikter om sammankallandet till regeringskonferensen och (ii) en värdering av reflektionsgruppens arbete och precisering av Europaparlamentets politiska prioriteringar inför regeringskonferensen12, ställde sig positivt till att snarast införa Sociala stadgans huvudprinciper i fördraget; föreslår dessutom att ett förfarande för en särskild dialog inleds mellan gemenskapens institutioner och företrädare för arbetsmarknadens parter och andra samhällsekonomiska aktörer för att få till stånd en konkret tillämpning av de sociala rättigheterna,

B.Sysselsättningspakt

14)välkomnar principerna i det initiativ som tagits av kommissionens ordförande till att föreslå en förtroendepakt med arbetsmarknadens parter,

15)efterlyser en bred gemensam diskussion om villkoren för förverkligandet av en sådan pakt:

-gemenskapens befogenheter vad gäller sysselsättningen måste preciseras,

-arbetsmarknaden måste organiseras på så sätt att den både blir mer flexibel och mer solidarisk för att göra det möjligt att inlemma arbetslösa personer, förbättra arbetstryggheten, utveckla yrkesutbildningen och främja rörligheten,

-ett gemenskapsinitiativ till förmån för arbetstidsförkortning måste främjas, i enlighet med parlamentets resolution av den 18 september 199613 om förkortning och anpassning av arbetstiden,

-penning- och finanspolitiken, såväl som strukturpolitiken måste inverka positivt på skapandet av arbetstillfällen,

-de gemensamma ekonomiska resurserna måste ökas, framför allt för den regionala utvecklingen, och ett gemensamt skatteinstrument bör därför införas,

-parallellt med inrättandet av Europeiska centralbanken bör man främja utvecklingen av en europeisk investeringsfond, avsedd att finansiera europeiska projekt, enligt vitbokens rekommendationer,

12 EGT nr C 96, 1.4.1996, s. 77.

13 Protokollet av detta datum, del II.8.

(12)

16)understryker vikten av att en sådan pakt blir framgångsrik och påminner om att det vill att en ny sysselsättningskommitté skall tillsättas, vid sidan av den redan befintliga monetära kommittén, där ekonomi- och finansministrarna samt socialministrarna minst en gång per år skall kunna samråda med arbetsmarknadsparternas företrädare på Europanivå, C.Demokratisk kontroll av valet av ekonomisk politik

17)anser att rådets och kommissionens ansvar vid fastställandet av allmänna ekonomiska riktlinjer kräver en ökad demokratisk kontroll,

18)föreslår att Europaparlamentet skall yttra sig över den ekonomiska årsrapporten; föreslår att kommissionen skall utarbeta ett dokument som tar hänsyn till dessa yttranden och föreslår lösningar och deras följder för budgeten; föreslår också att rådet därefter gör sitt val och uttryckligen svarar på yttrandena,

D.Diskussion om kommande viktiga etapper

19)föreslår att möjliggöra för medborgarna att förutse de val som måste göras inom unionen genom tidiga och övergripande diskussioner om kommande etapper, såsom övergång till euron, översyn av de finansiella prognoserna, utvidgning och förstärkning av den politiska unionen, E.Årlig konferens

20)anser det nödvändigt att regelbundet hålla en bred debatt om all unionspolitik och på så sätt involvera medborgarna i behandlingen av gemensamma problem,

21)föreslår därför en årlig debatt vid ett särskilt parlamentssammanträde, där kommissionen och rådet också deltar, om riktlinjerna för den ekonomiska politiken; denna debatt bör föregås av en förberedande konferens som anordnas av Europaparlamentet tillsammans med företrädare för Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, 22)anser det nödvändigt att konferensen förbereds på nationell nivå och i

enlighet demokratiska principer som fastställts i varje medlemsstat, 23)föreslår att Europaparlamentet får i uppdrag att sammankalla och

administrera denna konferens, och se till att allmänheten informeras om konferensens arbete,

II. Information till medborgarna A.Allmän princip

24)betonar att rätten till information är en förutsättning för en fungerande demokrati och betonar vikten av de förslag som framfördes i sin ovannämnda resolution av den 13 mars 1996 om insyn och öppenhet inom EU-institutionerna,

25)pekar på att det är nödvändigt att bemöta andra aspekter av rätten till information såsom rätten till god utbildning, kunskapsutbyte, kommunikation mellan medborgarna samt mellan medborgarna och institutionerna för att möjliggöra ett personligt ställningstagande,

(13)

B.Gemensamt ansvar

26)anser att en mångfasetterad informationspolitik gagnar debatten om unionens framtid,

27)understryker i detta hänseende att det inte enbart åligger gemenskapens institutioner att informera om den europeiska integrationen, utan att uppgiften även är de nationella institutionernas,

28)uppmanar följaktligen medlemsstaterna att ta sitt ansvar för att förbättra informationen om den europeiska integrationen,

29)anser att gemenskapens institutioner, i synnerhet Europaparlamentet och kommissionen, måste verka för att garantera rätten till information;

för detta krävs kriterier för vad som skall anses vara av allmänt intressen; i detta sammanhang måste institutionerna bland annat

-garantera insyn i arbetet i de politiska institutionerna och expertsystemen, samt i lobbyverksamheten,

-främja politik för en specifikt europeisk grundläggande och kontinuerlig samhällsutbildning,

-tillhandahålla nödvändiga gemensamma instrument för övervakning och utvärdering,

-säkerställa att framför allt unga människor får bättre kunskap och information om unionens medlemsstaters historia,

C.Informationens kvalitet

30)föreslår att man påtagligt förbättrar informationen om den europeiska integrationen genom att

-uppmuntra konventioner mellan media, gemenskapen och medlemsstaterna, som kan göra den europeiska integrationen mer påtaglig och främja den politiska debatten,

-frigöra de medel som krävs för en högklassig statistisk information,

-skapa ett nätverk av interinstitutionella informationscentra som skall vara så decentraliserade och tillgängliga som möjligt,

D.Utvärdering av politiken

31)betonar vikten av en allmän princip om utvärdering av den politik som förts på Europanivå och föreslår därför att detta skrivs in i fördraget, där utvärdering skall förstås som insamling och utbyte av information från olika källor för att bedöma i vilken utsträckning gemenskapsåtgärdernas effekter överensstämmer med de mål som eftersträvats,

32)föreslår därför att Europaparlamentet och kommissionen skall få i uppgift att utvärdera gemenskapspolitiken i samförstånd med Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och med hjälp av ett vetenskapligt institut med oberoende experter för att när så krävs utreda gemenskapspolitikens effekter,

33)uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna för att förbättra arbetet i de övervakningscentra som är självständiga eller anslutna till kommissionen, så att det arbete som utförs inom ramen för dessa kan bli till nytta för medborgarna,

(14)

III.Yttrandefrihet och former för rådfrågning och samråd A.Yttrandefrihet

34)understryker vikten av en allmän princip som innebär att varje medborgare och varje representativ organisation har rätt att uttrycka sin åsikt och göra sig hörd samt att besvaras direkt eller indirekt, utan att denna rätt innebär ett direkt deltagande i beslutsfattandet,

35)understryker att yttrandefriheten måste kunna utövas inom alla medlemsstater och alla regioner i kontakten med offentliga institutioner, gemenskapens informationscentrum och representativa organisationer, samt inom nätverk för transnationellt utbyte,

B.Social dialog och samråd

36)anser att den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter som föreskrivs i artikel 3 i protokollet om socialpolitik måste förstärkas och bli mer dynamisk inom ramen för en socialpolitik som ger den budgetansvariga myndighetens båda grenar möjlighet att till fullo utföra sina uppgifter,

37)önskar att det samråd med sammanslutningar som skall föregå beslutsfattandet skall organiseras så att det ges ett verkligt innehåll och en verklig uppföljning; Europaparlamentet skall delta i samrådet,

38)anser att Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén uttryckligen borde få ansvar för att samordna samrådet med samhällsorganisationer och lokala och regionala myndigheter, att sammanfatta dessas åsikter och se till att de framförs till gemenskapens institutioner, samt att garantera att information från gemenskapens institutioner sprids på ett lämpligt sätt; anser att det är nödvändigt att regelbundet rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén under utövandet av sina lagstiftnings- och kontrollbefogenheter,

39)begär att sektorspecifika kommittéer på Europanivå skall få sin roll helt erkänd; önskar särskilt att Europaparlamentets ansvariga utskott skall kunna rådfråga dessa sektorspecifika kommittéer direkt; anser att tillsättandet av sådana kommittéer bör uppmuntras,

40)uppmanar medlemsstaterna att undanröja hindren för ett brett deltagande av folkvalda och samhällsaktörer inom ramen för regionala partnerskap och genomförandet av strukturfonderna,

C.Rådfrågningens effekter

41)uppmanar kommissionen och rådet att tillsammans med parlamentet anta ett förhållninggssätt där hänsynstagande till yttranden från medborgare, organisationer som representerar arbetsmarknadens parter och lokala och regionala myndigheterna, såväl som att svara på sådana yttranden, är en plikt som ingår i det mandat de givits,

42)understryker att dessa åsikter måste vara offentliga; i den andan kommer en sammanfattning av dem behandlas vid den årliga konferensen och tjäna som underlag för Europaparlamentet i utövandet av dess kontrollfunktion,

(15)

IV.Medborgarrepresentation A.Medborgarrepresentation

43)påminner om att Europaparlamentet ställt sig positivt till en valform som för de folkvalda närmare medborgarna genom att kombinera principerna om proportionell representation och regionala valkretsar på ett likartat sätt i alla länder; anser i samma anda att bruket att samla på sig flera mandat och ämbeten måste minska, och gemensamma regler fastställas för alla ledamöter till Europaparlamentet,

44)varnar för tendensen till att göra direktiv allt mer detaljerade och önskar att direktiven återfår sin mer generella karaktär, som ger tillräckligt med utrymme åt nationella genomförandeåtgärder,

B.Representation genom samhällsaktörer

45)påminner om att de politiska institutionerna måste respektera principen om samhällsaktörers och organisationernas oberoende ställning; deras roll är inte att se till att de skapas utan att förse dem med en rättslig ram, möjligheter till information och reell tillgång till institutionerna,

46)föreslår att Ekonomiska och sociala kommitténs sammansättning bättre bör ta hänsyn till vilka alla organisationer det finns på social-, miljö och kulturområdet och anser att det med tanke på detta vore skäl att, innan mandatet för Ekonomiska och sociala kommittén förnyas, systematiskt begagna sig av artikel 195.2 i EG-fördraget som stadgar att kommittén får inhämta synpunkter från europeiska organisationer som representerar olika ekonomiska och sociala sektorer och avge rapporter härom till parlamentet,

47)föreslår att lagstiftningen hädanefter i större utsträckning skall beakta Ekonomiska och sociala kommitténs åsikt och att kommittén skall rådfrågas mer intensivt,

48)påminner om att föreningsrätten är en viktig aspekt av det europeiska medborgarskapet och att Europaparlamentet redan ställt sig positivt till att införa denna rätt i fördraget; begär att förslaget om rättsställning för icke-vinstdrivande europeiska föreningar skall slutföras snarast,

49)uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att konkretisera dessa riktlinjer under regeringskonferensen,

o o o

50)uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, de nationella parlamenten, medlemsstaternas regeringar, arbetsmarknadens parter, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

References

Related documents

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

Statens mest påtagliga medel för att uppmuntra kommunerna blev, från 1935 och fram till och med början av 1990-talet, att ge särskilda statliga ekonomiska stöd till kommunerna

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

För att underlätta för centrumhandeln och motverka oönskad utflyttning av fackhandeln till externa lägen, bör utvecklingsmöjligheterna för distribution och handel

Lagförslaget om att en fast omsorgskontakt ska erbjudas till äldre med hemtjänst föreslås att träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget om att den fasta omsorgskontakten ska

- Gällande våldsutsatta vuxnas rätt till skyddat boende så är det av största vikt att detta kan ske utan behovsprövning från socialtjänsten då det finns enskilda som inte

Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som i någon större mån påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför