• No results found

Verksamhetsplan för Hardemo förskola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhetsplan för Hardemo förskola"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Verksamhetsplan för Hardemo förskola 2015-2016

Inledning

Det som ligger till grund för Hardemo förskolas verksamhetsplan 2015-2016 är: ”Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10” och vår förskolas ”Likabehandlingsplan” och” plan mot diskriminering och kränkande behandling”. På vår förskola har vi valt att kalla dessa två tillsammans för vår

”Trygghetsplan”.

Enhet

Hardemo förskola

Förutsättningar

38 barn och 6,75 heltidstjänster.

Hardemogänget har sin hemvist i den röda trä suterräng byggnaden som också rymmer gymnastiksal. Det finns en veranda och en välplanerad inhägnad gård samt uteförråd. Här har vi barn som är mellan 1 och 3 år.

Paviljongen har sin hemvist i en paviljongbyggnad som har två ingångar. Det finns en veranda och en välplanerad inhägnad gård samt uteförråd. På tomten finns även en grillkåta. Här har vi barn som är mellan 3 och 5 år.

Förskolan har tillsammans med skola och fritids tillgång till en fin gymnastiksal. En gång i månaden kommer Bokbussen till skola och förskola.

Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden på kvällstid, tillsammans med vår förskolechef.

Pedagogisk reflektionstid i arbetslagen har vi en gång i veckan.

Under KUP (kompetensutveckling-utvärdering-planerings) -dagarna deltar vi alla aktivt.

Vi läser pedagogisk litteratur och tidskrifter och delger varandra tankar, tips och idéer.

Utvecklingspedagogerna från Hardemo, Kumlasjön, Kvarngården och Björnen träffas

tillsammans med vår gemensamma förskolechef varje vecka för fördjupade samtal kring

utvecklingsfrågor.

(2)

Verksamhetsvision

De barn som gått i Hardemo förskola växer upp till modiga demokratiska världsmedborgare.

De vet att alla behövs, ingen kan allt men alla kan något. De fortsätter sitt livslånga lärande för att de aldrig slutar vara nyfikna. De vågar ifrågasätta och pröva nya lösningar. De ser möjligheter där andra ser hinder. De lever alla på ett hållbart sätt så jordens resurser räcker till alla. De visar allt och alla respekt och därför förändras världen till en plats där ingen behöver vara rädd eller ofrivilligt ensam.

De vet att det är: -

Vi tillsammans - du och jag i världen.

Enhetens årshjul (se bilaga)

Utvecklingsarbete- område

Vårt arbetssätt är projektinriktat.

Pedagogisk dokumentation ska utvecklas

Övergripande analys

Vi har under en tid arbetat aktivt med barns inflytande och har sett en ny kreativitet växa fram hos barnen. Fler barn visar att de tar egna initiativ. Klarar av problem genom att pröva själva, be om hjälp av barn eller vuxna. Bättre kontinuitet i lek och utforskande. T.ex. får byggen stå kvar, material får användas där de behövs och inte bara där de har sin givna plats.

Vi ser ett behov av att lyfta det gemensammas bästa. Hänsyn till varandra och vår miljö.

Vårt arbete med vår lärmiljö och tillgänglighet ska fortsätta.

Pedagogernas har tittat närmare på den barnsyn som ska genomsyra vårt arbete. En

modern barnsyn i enlighet med vår läroplan.

(3)

Mål

Normer och värden

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.” (Lpfö 98/10)

1 Mål

Under höstterminen ska vi uppmärksamma vårt förhållningssätt till varandra. Vi bemöter varandra med respekt barn-barn, barn-pedagog, pedagog-pedagog.

Under vårterminen senast ska vi kunna hissa ”Grön flagg”.

Detta ser vi när:

 Barn och pedagoger använder orden vän, kompis, tillsammans, samarbeta.

 Pedagoger är goda förebilder

 Det pågår samtal och reflektion kring orden och deras motsatser, ex. vän-ovän

 Vi hjälps åt med att vårda våra saker och hålla ordning i våra gemensamma utrymmen, ute och inne.

 Vi hissar flaggan!

2 Arbetssätt

Vi, vuxna och barn använder orden: vän, kompis, tillsammans. Vi använder orden när vi pratar och stödtecknen. Vi pratar om hur man gör när man är vän och kompis. Vi gör en vän-ballong eller ett kompis-paraply. Vi skriver orden och lägger dem i vän-ballong/kompisparaplyet/ritar av varandra och lägger i korgen mm. Vi gör ”blomman” och fotograferar. Tillsammans kan betyda samarbete. Vi gör barnen uppmärksamma på när de samarbetar. Vi leker samarbetslekar. Fylla

vänskapsballongen/kompisparaplyet med bilder och exempel på när vi varit vän, kompis, tillsammans.

Vad kan man göra tillsammans? Vi uppmuntrar barn att be om hjälp, inte bara av vuxna utan även av varandra.

Vi deltar i skräplockardag. Vi källsorterar och komposterar. Vi odlar, vårdar, skördar och äter grönsaker, frukt och bär.

Vi erbjuder barnen och deras familjer möjlighet att delta i någon hjälpinsats. Ex. Trädplantering, klädinsamling, leksaksinsamling för att ge tillbaka en del av våra gemensamma resurser och främja återanvändning. Vi pedagoger lyfter fokus från det lilla lokala till det stora globala.

Ansvariga: Hela arbetslaget. Huvudansvariga är Jenny och Anna.

3 Utvärderingssätt

Reflektion sker kontinuerligt enskilt och tillsammans i arbetslaget och med barn och föräldrar. Vi använder oss av Lotusdiagram och matrisen Bedömning av förskolans kvalité.

(4)

Utveckling och lärande

”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten.” (Lpfö 98/10)

1 Mål

Verksamheten ska arbeta med ett projektinriktat arbetssätt under läsåret 15/16.

I projekten ska strävansmålen språk, matematik, natur och teknik synliggöras.

Verksamheten ska under läsåret 15/16 arbeta med att utveckla den pedagogiska lärmiljön.

Detta ser vi när:

 Pedagogerna tar vara på barnens intressen och ger barnen förutsättningar att fördjupa sig i dem.

 Barnen deltar i dokumentation och reflektion kring projekt.

 Strävansmålen är synliggjorda i dokumentationen av projekten.

 Pedagogerna reflekterar kring lärmiljön och förändrar den tillsammans med barnen.

2 Arbetssätt

Vi upptäcker och undersöker utgående från barnens intresse.

Projekt: Hardemogänget fortsätter med Babblarna. Nya bomullsbabblare flyttar in (Plastbabblarna flyttar in i ett ”vitrinskåp” Vi vill undvika att barnen biter/suger på den olämplig mjukgjorda plasten som kan utgöra en hälsorisk.) Nya Babblarhus, Sånger med stödtecken. Ex. ”Bobbos väska” Natur- Grön flagg fortsätter med fördjupning i Maskarnas värld. Vi dyker ner i komposten, gör ett Maskhotell, osv. Vi jobbar med ljus och mörker inne och ute.

Paviljongen fortsätter med Natur-Grön flagg Vad gör vi med de grönsaker och blommor som vi får skörda? Ringblomssalva är på gång. Vi börjar med Vän och Kompis(se mål för normer och värden).

Vi pedagoger tar ansvar för att varje barn vägleds, utmanas och handleds i sin utveckling.

Musikinstrument ska vara tillgängliga och möjligheter att skapa nya ljud är möjligt för barnen både inne och ute. Det är möjligt att undersöka ljus mörker. Plats och material för bild och formskapande är tillgängliga. Vi fortsätter fylla vår verksamhet med utforskningsbart material och så fortsätter vi att stimulera barn till ett utforskande av sig själva och sin omvärld. Vi kommer att använda oss av bild-, form-, film-, ljudupptagnings- och skriftdokumentation tillsammans med barnen. Vi reflekterar kontinuerligt kring våra projekt tillsammans med barnen.

Ansvariga: Hela arbetslaget.

3 Utvärderingssätt

Kontinuerligt i vår pedagogiska reflektion med barn, i arbetslaget och med föräldrar. Med hjälp av Lotusdiagram ser vi att alla strävansmål i vår läroplan finns med. Vi använder oss också av matrisen Bedömning av förskolans kvalité.

(5)

Barns inflytande

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.” (Lpfö 98/10)

1 Mål

Under höstterminen och sedan under vårterminen ska vi se till att varje barns vilja blir hörd, uppmärksammad och respekterad.

Detta ser vi när:

Barnets vilja och behov kommer i första hand.

Barnens intressen styr vilka projekt vi arbetar med.

Pedagoger lyssnar, frågar och försöker förstå vad det är barnet försöker kommunicera. Extra tålmodigt då barnet inte behärskar talspråket eller när det inte själv riktigt vet vad det vill.

2 Arbetssätt

Vi bekräftar varje barn och bemöter det utifrån dess behov och förmåga. Vi bjuder in varje barn till reflektion och dokumentation i projekten. Barnet självt väljer vilket projekt det vill delta i. Vi tar hänsyn till varje barns behov av att äta och sova när det passar bäst för barnet. Vi gör material och utrymmen tillgängliga för barnen. Vi låter barn ta den tid de behöver t.ex. när de vill ta på sig kläder själva. Vi frågar varje barn vad det vill göra. Inne/ute, ensam/ tillsammans osv.

Ansvariga: Hela arbetslaget

3 Utvärderingssätt

Kontinuerligt i vår pedagogiska reflektion i arbetslaget, Vi använder oss av matrisen Bedömning av förskolans kvalité.

(6)

Förskola och hem

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt

samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” (Lpfö 98/10)

1 Mål

Under höst och vårtermin ska varje förälder vara trygg med sitt barns vistelse i förskolan. Föräldrarna har insyn i, deltar i och påverkar verksamheten. Vi ska ha ett förtroendefullt samarbete med alla familjer.

Detta ser vi när:

 Det pågår samtal mellan pedagoger och föräldrar om verksamhet, utveckling och lärande, praktiska frågor mm.

 Föräldrar ringer och meddelar om barnet blir hemma.

 Föräldrar framför sina önskemål och klagomål.

 Föräldrar deltar i utvecklingssamtal.

 Föräldrar deltar i föräldramöten.

2 Arbetssätt

Vi bemöter föräldrar med hänsyn, empati och respekt. Varje dag finns det möjlighet att tala med någon i personalen både vid lämning och vid hämtning.

Vi tar reda på vad som gör en förälder trygg. Verksamhetsplanen och Trygghetsplanen skickas ut till alla föräldrar på e-post. Verksamhetsplanen, Trygghetsplanen och Läroplanen samt viktiga blanketter finns tillgängliga för vårdnadshavare i ”Föräldrapärmarna” i pappersform i tamburerna.

Vi skickar brev till varje familj med aktuell information. Vi bjuder in till föräldramöte där vi bl.a. ger respons på föräldraenkäten från i våras. I årets enkätsvar efterfrågades mer tydlighet kring hur förskolan arbetar med matematik och teknik så detta kommer vi berätta mera om. Minst en gång per år erbjuds varje familj utvecklingssamtal kring deras barn. Det går att lämna meddelanden på

telefonsvarare när förskolan är stängd.

Ansvariga: Hela arbetslaget

3 Utvärderingssätt

Kontinuerligt i vår reflektion. Efter höstens föräldramöte. Och vårens utvecklingssamtal.

(7)

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

”Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya

verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd”. (Lpfö 98/10)

1 Mål

Varje barn som övergår till förskoleklass och fritis ska vara förberedd och känna sig trygg i processen.

Detta ser vi när:

 Varje barn fått möjlighet att avsluta sin vistelse i den förra gruppen.

 Varje barn fått möjlighet att bekanta sig med den nya innan övergången sker.

 Barnet och familjen har tillräcklig kännedom om den nya gruppen/klassen och ansvarig personal.

2 Arbetssätt

Överlämningsrutiner görs upp tillsammans med förskoleklass- och fritidsansvarig personal.

Information om rutinerna ges till berörda föräldrar och barn. Vi håller fortsatt kontakt med de barn som börjat förskoleklass genom ett samarbete mellan blivande förskoleklass och den nuvarande.

Ansvariga: Alla berörda pedagoger.

3 Utvärderingssätt

Reflektion tillsammans med förskoleklasslärare och fritidspersonal i oktober om vårens överskolning.

Ansvarig: Kerstin

Vår organisation och vårt val av arbetssätt har stöd i forskning genom Vygotskys tankar:

”Det finns ett rum hos barnet som innehåller de kunskaper som det redan kan, men det finns också plats för de kunskaper som barnet inte har, men som det kan få genom sin sociala omgivning.”

(Vygotskys tankar om potentiella utvecklingszoner)

”Det som ett barn kan klara av tillsammans med andra idag,

kan det klara på egen hand

i morgon.”

Vygotsky, 1962, (1989)

(8)

References

Related documents

Sedan har studien viktat portföljerna vilket innebär att man tar hänsyn till hur stor andel varje fond har i den totala sammansatta portföljen där den totala portföljen är 100

Wellros skriver också att barnen genom att leka och att observera vuxna, lär sig hur de skall ta olika roller (1998, ss. I den här observationen finns det två olika sorters roller,

Pedagog E: Jag tror att det som hade varit intressant… nu vet jag inte om det här håller, men jag tror att anledningen till att jag tycker att det är viktigt att ställa upp på

När deltagarna hörde att de skulle utsättas för Mozarteffekten förväntande de sig bara klassisk musik, inte minst från Mozart då effekten är döpt efter

Sång på olika sätt, rörelse/dans till musik, spela instrument och lyssna till musik är de aktivi- teter som de allra flesta pedagoger anser är musikaktiviteter och som också

Hyltenstam (1996) skriver likaså att de tvåspråkiga skolorna är intressanta ur modellaspekt och att resultaten borde kunna vara goda med tanke på att den etniska gruppen kan ha

Studien visar att det finns en stor medvetenhet hos informanterna om vikten av att stimulera och utveckla motoriken för att främja barns utveckling inom många olika områden

- Ja alltså det kan ju vara såna där saker som att man bara helt enkelt säger att …ja men nu, nu blir hon snart fem och nu måste hon ju… det här med och hur tränar ni med