Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

Föräldratelefonen:s verksamhetsberättelse

2008

Innehållsförteckning

Föräldratelefonen – en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet

Hur fungerar Föräldratelefonen?

Metodutveckling Ett stöd när det behövs Informationsinsatser

Hur hittade uppringaren Föräldratelefonen?

Antal samtal mellan 2002 och 2008 Vem ringer?

Vilka åldersgrupper förekommer mest?

Hur lång tid varar samtalen?

Föräldratelefonen:s framtid

Föräldratelefonen –

EBS inrättades av pedagogen Ester Boman, som vid sin död 1947 testamenterade sin kvarlåtenskap till en fond för att möjliggöra fortsatt arbete kring stöd åt föräldrar i deras föräldraskap. Sfph är en ideell intresseförening som arbetar för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Ett viktigt intresseområde för föreningen är barns och ungdomars psykiska hälsa. Gemensamma mål för dessa båda organisationer är att hjälpa föräldrar och andra vuxna i sina relationer med barn och ungdomar.

Sfph har alltsedan starten 1996 svarat för administrativa uppgifter med finansiellt stöd av EBS, som också finansierar lokaler, telefonkostnader, marknadsföring med mera.

Föräldratelefonen bemannas av oavlönade psykologer och socionomer med olika specialistkompetenser och lång

yrkeserfarenhet av arbete med barn, ungdomar och föräldrar inom barnpsykiatrin, skolhälsovård och familjerådgivning.

Genom att lyssna och föra en dialog med den som ringer, blir det lättare för uppringaren att se vilka handlingsalternativ som finns.

Att på ett professionellt sätt bemöta uppringaren med respekt och medkänsla, är viktiga kvalitetsmål för telefonsvararna.

Hur fungerar Föräldratelefonen?

Föräldrar eller andra närstående kan ringa anonymt på ett 020- nummer. Samtalen är kostnadsfria utom den första markeringen.

Telefonnumret är 020–85 20 00. Telefonen är öppen måndag–

fredag 10.00–15.00, sammanlagt 25 timmar per vecka. Dessa timmar delas av tio svarare, vilket betyder att varje svarare har ansvar för 2,5 timmar per vecka.

Föräldratelefonens ledning består av tre svarare. När en svarare deltagit i ledningsgruppen tre år byts denne ut mot en ny svarare.

Ledningsgruppen ansvarar för den interna administrativa ledningen, arrangerar seminarier och konferenser och rekryterar nya telefonsvarare. Tillsammans med sfph:s personal har ledningsgruppen kontakt med andra organisationer och myndigheter som berör telefonens målgrupp, framförallt med BRIS Vuxentelefon – om barn, Rädda Barnens föräldratelefon samt Mentor Sverige.

Metodutveckling

En gång per månad träffas samtliga telefonsvarare, som under året har varit 17 svarare, 10 ordinarie och 7 vikarier, till ett månadsmöte. Förutom aktuella frågor och planering avsätts under dessa månadsmöten en timme till internhandledning i tre fasta grupper. Under år 2008 har fyra metodutvecklingsseminarier ägt rum, då föreläsare utifrån eller internt har delat med sig av sin specialkompetens och stimulerat till metodutveckling och fördjupat engagemang.

Den 3 april 2008 inbjöd sfph och Föräldratelefonen, tillsammans med BRIS, Rädda Barnen och Mentor Sverige, frivilligorganisationer samt statliga och kommunala verksamheter till en konferens med rubriken Med telefonen som verktyg – en konferens om rådgivning per telefon och e-post. Huvudföreläsare var BSc., Dip. Counsellor Maxine Rosenfield från Australien.

Konferensen samlade deltagare från 20 frivilligorganisationer och från 13 verksamheter inom kommuner och landsting, sammanlagt cirka 150 deltagare.

Föräldratelefonens svarare fick ytterligare en dag med Maxine Rosenfield, då hon delade med sig av sina många års erfarenhet av telefonrådgivning men även av terapeutiskt arbete med telefonen som verktyg. Maxine Rosenfields bok Councelling by Telephone har varit föräldratelefonsvararnas viktigaste inspirationskälla sedan starten 1996. Nu kunde hon svara på frågor och i någon mån tillgodose svararnas behov av metodutveckling med fokus på kvalitetssäkring.

Ett stöd när det behövs

Många uppringare har eller har haft kontakt med till exempel elevvård, familjerådgivning, familjerätt, socialtjänst eller barnpsykiatri. För svararna är kunskap och erfarenhet av att ha arbetat inom några eller någon av dessa verksamheter en stor tillgång.

När föräldern har svårt att förstå hur socialtjänsten arbetar och har farhågor för socialtjänstens myndighetsutövning, kan svararen få bli det bollplank föräldern behöver för att våga fortsätta kontakten med sina socialsekreterare. Väntetider och strikta regler inom barnpsykiatrin gör att många föräldrar rekommenderas att ringa Föräldratelefonen för att få hjälp omgående. Det kan handla om en förtvivlad förälder som ringer därför att den andre föräldern – oftast pappan – inte vill att de söker hjälp för sitt eller sina barn, eller vägrar att vända sig till familjerådgivningen.

Frågor inför en skilsmässa eller tärande oenighet om hur vård och boende ska ordnas för barnet utgör cirka 15 procent av antalet samtal. Särskilt svåra är samtal om skilsmässor där våld, missbruk eller psykisk ohälsa är den bidragande orsaken.

Att identifiera problem och bedöma graden av allvar i uppringarens problematik, ställer stora krav på svararnas

erfarenhet och yrkeskunnande. Ett samtal med Föräldratelefonen kan många gånger motivera och komplettera den insats som andra verksamheter erbjuder. Uppringaren får vara helt anonym, svararen frågar endast vilket län uppringaren ringer ifrån. Känslan av egen kontroll och frihet att fatta egna beslut kan upplevas som större än vid kontakt med en behandlingsinstans.

Informationsinsatser

Utåtriktade aktiviter har under 2008 anpassats efter Föräldratelefonen:s begränsade budget. Under året har små

”visitkort” tagits fram med information om stödlinjen. Dessa har löpande skickas ut till intresserad vårdpersonal och föräldrar, samt delats ut till passande verksamheter som beställt material via Sfph.

I följande tidningar har information om telefonen spridits via annonsering:

”Barn i stan”, en gratistidning med familjefokus. Kommer ut i Stockholm. ”Stora och Små”, en gratistidning som bland annat ges ut på BVC och öppna förskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. ”Ditt val”, som finns på bland annat på BVC och vårdscentraler i hela landet samt sjukhus i storstadsregioner.

På www.familjeliv.se, som är en av de största mötesplatserna för föräldrar på internet, spreds information via en så kallad banner (annons/informationsruta på internet) med 500 000 unika visningar för en kostnad av 8 750 kronor.

I oktober trycktes 50 000 vykort, som bland annat gavs ut på kaféer, restauranger, biografer i Stockholm, Göteborg och Malmö, för en kostnad på 14 500 kronor. Emily Broström, informationsansvarig på sfph:s kansli, stod för utformning och design.

Visitkort med information om Föräldratelefonen

Hur hittade uppringaren Föräldratelefonen?

Under 2008 hittade 29 procent av uppringarna telefonnumret på internet via hemsidan, www.sfph.se, eller via en länk från andra verksamheter. 16 procent hittade numret i den lilla informationsbroschyren ”Svårt att vara förälder”, som delats ut i väntrummen inom olika verksamheter. 14 procent hade fått information och blivit hänvisade till Föräldratelefonen vid direktkontakt med vårdinstitutioner.

Telefonen har varit öppen mellan klockan 10.00–14.00 måndag–

fredag. Under sommarmånaderna (slutet av juni–mitten av augusti) samt under jul och nyår har telefonen varit stängd.

Antalet uppringare under 2008 var 766 stycken. Nära hälften av samtalen under 2008 kom från uppringare inom Stockholms län. Cirka 30 procent uppgav att de ringt tidigare till Föräldratelefonen.

Antal samtal mellan 2002 och 2008

Sedan 2004 har antalet samtal minskat år efter år.

Under 2008 sjönk samtalsfrekvensen ytterligare, vilket troligtvis beror på att föräldrar och andra närstående inte vet om att Föräldratelefonen finns och har svårt att hitta linjen.

2003 och 2004 då antalet samtal var fler genomfördes informationsaktiviteter av olika slag, bland annat utskick av information och foldrar till vårdcentraler, barnavårdscentraler och andra institutioner.

Framförallt hade sfph:s, Bris och Rädda Barnens gemensamma utskick av broschyren Svårt att vara förälder en stor spridning.

Vem ringer?

Under 2008 kom 74 procent av samtalen från mammor, medan pappors andel var 15 procent. Övriga samtal kom från

styvförälder, mor- och farföräldrar eller annan närstående till barnet. I 6,2 procent av samtalen framgick att uppringaren hade invandrarbakgrund.

Vilka åldersgrupper förekommer mest?

Kategoriseringen av de problem som rör barnen har uppdelats i tre åldersgrupper 0-5 år, 6–12 år och 13 år och uppåt. Åldersgruppen 6–12 år svarade för 34,5 procent, åldersgruppen 13 år och uppåt svarade för 39,5 procent

och åldersgruppen 0–5 år för 26 procent.

Av samtliga barn som berörts av samtalen har 48 procent varit flickor och 52 procent varit pojkar. 43 procent av barnen bodde tillsammans med båda sina biologiska föräldrar och 21,5 procent hade växelvis boende. I 23 procent av

fallen bodde barnet med en Cirkeldiagram: andel procent gällande åldersgrupper samtalen handlade om under 2008

0-5 år

26% 6-12 år

34,5%

13 år och äldre 39,5%

Cirkeldiagram: andel procent som ringde till Föräldratelefonen under 2008

74 % mammor 15% pappor

11% andra närstående

av föräldrarna och i resterande fall handlade det om andra former av familjekonstellationer.

Hur lång tid varar samtalen?

63 procent av samtalen varade 10-30 minuter, 33 procent pågick i 30 minuter eller mer och 4 procent varade mindre än 10 minuter.

Föräldratelefonen:s framtid

Föräldratelefonen fyller en viktig funktion. Föräldrarnas ansvar för sina barns uppväxtförhållanden och livsvillkor är tungt för de föräldrar som själva hamnar i svåra livssituationer eller när barnets beteende får föräldern att känna sig värdelös och oduglig.

Föräldratelefonen är ett viktigt komplement till samhällets övriga resurser. Att få evidensbaserade svar på uppringarnas upplevelser och nytta av samtalet är inte möjligt, men många föräldrar uttrycker spontant stor uppskattning av telefonsamtalet och är nöjda med att de råkat få kännedom om Föräldratelefonen. För att utnyttja svararnas tid fullt ut krävs att fler får kännedom om verksamheten.

Från år 2009 kommer telefonen att vara öppen en timme längre fram till klockan 15.00 samt även kunna nås från mobiltelefon.

Att på ett kostnadseffektivt sätt nå ut med information om Föräldratelefonen till föräldrar och andra som behöver stöd, är en av de viktigaste utmaningarna för 2009.

Stockholm i april 2009

Föräldratelefonens ledningsgrupp under 2008:

Ulla Bonnevier Birgit Jönsson Barbro Metell

Anneli Kastrup

Kanslichef för Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (sfph)

Bakom Föräldratelefonen står:

Ester Bomans stiftelse

www.sfph.se www.esterboman.se

Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa