Föräldra- telefonen
Verksamhetsberättelse 2011
”Rekommenderad av BUP att ringa er. Är mitt i en vårdnadstvist, funderar över vad som är bra för min dotter, 9 år. Ledsen över hennes mammas utsagor om mig.”
Pappa ringer
”Ringer om mitt barnbarn som har överdoserat tabletter i suicidsyfte. Hur kan hon hjälpas?”
Morfar ringer om flicka 25 år
FÖRÄLDRATELEFONEN
– en stödtelefon för föräldrar och andra vuxna med bekymmer för barn eller ungdom i sin närhet
Föräldratelefonen är en rikstäckande stödtele- fon, som sedan starten 1996 drivs i samarbete mellan Ester Bomans Stiftelse (EBS) www.
esterboman.se och Föreningen Psykisk Hälsa, www.psykiskhälsa.se. Ester Bom- ans Stiftelse inrättades av pedagogen Ester Boman, som vid sin död 1947 testamen- terade sin kvar låtenskap till en fond för att möjliggöra fortsatt arbete kring stöd åt föräldrar i deras föräldraskap. Föreningen Psykisk Hälsa är en ideell intresseförening som arbetar för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Ett viktigt intres- seområde för föreningen är barns och ungdomars psykiska hälsa. Gemensamma mål för dessa båda organisationer är att hjäl- pa föräldrar och andra vuxna i sina relationer med barn och ungdomar.
Föreningen Psykisk Hälsa har alltsedan föräldratelefonens start i 1996 svarat för administrativa uppgifter med finansiellt stöd av Ester Bomans stiftelse (EBS), som också finansierar lokaler, telefonkostnader, marknadsföring med mera.
Föräldratelefonen bemannas av oavlönade psykologer och socionomer med olika spe- cialistkompetenser och lång yrkeserfarenhet av arbete med barn, ungdomar och föräld- rar inom barnpsykiatrin, skolhälsovård, mödra- och barnhälsovård och familje- rådgivning.
HuR FuNgERAR FÖRÄLDRATELEFONEN?
Föräldrar eller andra närstående kan ringa anonymt på ett 020-nummer. Samtalen är kostnadsfria utom den första markeringen.
Telefonen, 020 852000, är öppen måndag–
fredag 10.00–15.00, sammanlagt 25 timmar per vecka. Under sommarmånaderna (slu- tet av juni till mitten av augusti) samt un- der jul och nyår har telefonen varit stängd.
10 svarare ansvarar för 2,5 timmar per vecka / svarare. Därutöver finns 8 medlem- mar av svarargruppen som är fasta vikarier.
Dessa är nödvändiga för att telefonen all- tid skall kunna hållas öppen den utlovade tiden.
Tre svarare leder den löpande verksam- heten. När en svarare deltagit i lednings- gruppen tre år byts denne ut mot en ny svarare. På detta sätt tillgodoses konti- nuitet och nytillskott. Ledningsgruppen
FiguR 1: Vem ringde till FöräldrateleFonen under 2011
FiguR 2: uppringare uppdelade på olika län
71 procent av samtalen kom från mödrar medan fäders andel var 11 procent.
övriga samtal kom från styvföräldrar och mor- och farföräldrar (4 procent från vardera gruppen) och 6 procent från annan närstående till barnet.
andelen fäder som ringde var samma andel som 2010, men en minskning jämfört med 2009 (15 procent).
Samtalens fördelning över länen är förvånansvärt likartad år från år. en mera tydlig förändring mellan 2010 och 2011 är att samtalen från Blekinge län har gått upp från 5 till 45.
Mor (602)
Far (93)
Annan (48) Vet ej (37)
Mor/farföräldrar (36) Styvmor (31) Styvfar (5)
0 100 200 300 400 500
Upplands län Västernorrlands län Norrbottens län Kronobergs län Jämtlands län Gotlands län Kalmar län Jönköping län Dalarnas län Örebro län Gävleborgs län Västmanlands län Västerbottens län Östergötlands län Hallands län Södermanlands län Värmlands län Uppsala län Blekinge län Vet ej Skåne Västra Götalands län Stockholms län
99 79 58
407
35 18 17 16 15 15 13 13 12 12 11 8 7 3 3 3 3 3 2
3
FiguR 3: andel nya upp ringare
och tidigare uppringare FiguR 4: det aktuella BarnetS
kön
57 procent procent av uppringarna hade inte ringt tidigare medan 33 procent hade ringt ett eller flera samtal tidigare.
(vet ej 79)
av barn som varit i fokus under samtalet har 47 procent varit flickor och 53 procent har varit pojkar. (n=798) (vet ej 24)
Vet ej (79)
Ringt tidigare
(285) Nya inkomna
(488)
Vet ej Gäller flera barn (24)
(30)
Flicka (376)
Pojke (422)
ansvarar för den interna administrativa ledningen, arrangerar seminarier och kon- ferenser och rekryterar nya telefonsvarare.
Tillsammans med Psykisk Hälsas personal har ledningsgruppen kontakt med andra organisationer och myndigheter som berör telefonens målgrupp, framförallt med BRIS Vuxentelefon – om barn, Rädda Barnens föräldratelefon samt Mentor Sverige.
ETT sTÖD NÄR DET bEHÖvs
Många uppringare har eller har haft kon- takt med till exempel elevvård, familje- rådgivning, familjerätt, socialtjänst, bar- navårdscentral eller barnpsykiatri. För svararna är kunskap och erfarenhet av att ha arbetat inom några eller någon av dessa verksamheter en stor tillgång. När föräld- ern har svårt att förstå hur socialtjänsten
arbetar och har farhågor för socialtjänstens myndighetsutövning, kan svararen få bli det bollplank föräldern behöver för att våga fortsätta kontakten med sina socialsekrete- rare. Starkast är rädslan för att ens barn ska bli omhändertaget. Många uttrycker be- svikelse över myndigheters agerande, eller oförmåga att agera. De efter frågar alternativ till hjälp när det inte fungerat hos den verk- samhet man sökt hjälp hos.
Väntetider och strikta regler inom barn- psykiatrin gör att många föräldrar rekom- menderas att ringa Föräldratelefonen för att få hjälp omgående. Det kan handla om en förtvivlad förälder som ringer därför att den andre föräldern – oftast pappan – inte vill att de söker hjälp för sitt eller sina barn, eller vägrar att vända sig till familjerådgiv- ningen. Frågor inför en skilsmässa eller tärande oenig het om hur vård och boende
FiguR 5: det aktuella BarnetS ålder
FiguR 7: antal Berörda Barn FiguR 6: Vuxna Som Barnet Bor tillSammanS med
åldersgruppen 0–1 år upptar drygt 5 procent, gruppen 6–18 år upptar 64 procent och barn 18 år och äldre 10 procent av samtalen. i gruppen barn över 18 finns barn upp till medelåldern.
av de barn samtalen handlade om, bodde 39 procent med båda sina föräldrar, 20 procent växelvis hos föräldarna, 23 procent hos mor och 3 procent hos far och drygt 5 procent hos någon annan. (vet ej 109)
Vet ej 18 år och äldre (34)
(99)
13-18 år (253)
6-12 år (281)
2-5 år (140) 0-1 år
(45)
Vet ej (109) Annan Far (45) (25)
Växelvis (172)
(193)Mor
Mor och far (308)
Vet ej (189) Fler än fyra (16) Fyra(24)
(90)Tre
(287)Två
(237)Ett
i ett samtal berörs även barnets syskon och relationer inom familjen. i familjer med fler än fyra barn rör det sig oftast om bonusbarn med delat boende med berörd förälder.
5 ska ordnas för barnet utgör cirka 18 procent av antalet samtal. Särskilt svåra är samtal om skilsmässor där våld, missbruk eller psykisk ohälsa är en bidragande orsak. Ge- nom att lyssna och föra en dialog med den som ringer kan svararen göra det lättare för uppringaren att se vilka handlingsalterna- tiv som finns. Att bemöta uppringaren med professionalitet, respekt och medkänsla är viktiga kvalitets mål för telefon svararna. Ett samtal med Föräldratelefonen kan många gånger motivera och komplettera den insats som andra verksamheter erbjuder. Upp- ringaren får vara helt anonym, svararen frågar endast vilket län uppringaren ringer ifrån samt var uppringaren hittat telefon- numret till Föräldratelefonen. Känslan av egen kontroll och frihet att fatta egna be- slut kan upplevas som större än vid kontakt med en behandlingsinstans.
FiguR 8: proBlem Som Varit i FokuS under Samtalet
i de flesta samtalen förekommer ett antal av ovan definierade problem. Svararna har dock haft ambitionen att fånga uppringarens viktigaste upplevda probelm och statistikföra detta.
Vägledande har varit det som uppringaren presenterat som problem i början av samtalet.
Annat (139)
Uppringarens problem i föräldraskapet (130) Relationsproblem mellan föräldrar och barn (116) Föräldrasamarbete efter skilsmässa (101) Barnets åldersrelaterade problem (57)
Problem med skola, dagis, soc etc; omvärlden (55) Barnet nedstämt, depr., ångest (50)
Skilsmässosituation (53)
Relationsproblem mellan föräldrar (42) Barnet utagerande i skola, hem, dagis (40) Barnet inlärnings/uppmärksamhetsproblem (25) Mobbingproblem i skolan m.m. (24)
Barnets asociala tendenser (15)
iNFORMATiON OM FÖRÄLDRATELEFONEN Utåtriktade aktiviteter för att nå ut med information om Föräldratelefonen har an- passats efter Föräldratelefonens begränsade budget. Små ”visitkort” med information om Föräldratelefonen har löpande skickats ut till intresserad vårdpersonal och föräld- rar, samt delats ut till passande verksamhe- ter som beställt material via Psykisk Hälsa.
Verksamhetsberättelsen har delats ut i sam- band med kursdagar och andra evenemang.
Under året fanns en annons om Föräldrate- lefonen i Vårdguiden, vilket innebar en ök- ning av samtal under tiden efter. Trots att verksamheten tar emot 850–900 samtal per år, ofta rekommenderas av hjälpverksamhe- ter för barn och unga (BVC och BUP bland andra) och får ”höga betyg” från många som ringer, finns det fortfarande viss out- nyttjad kapacitet i svarartid. Var och hur
vi kan/skall annonsera är en återkommande aktuell fråga.
Under 2011 gav Psykisk Hälsa ut publika- tionen Här och nu. Om telefonstöd och För
äldratelefonen, med anledning av Föräldrate- lefonens 15-årsjubileum. Initiativ till skriften togs av Ann Mari Orrenius, svarare sedan Föräldratelefonens start. Hon har också det redaktionella ansvaret för publikationen, och har tillsammans med svararkollegan Margit Tengblad skrivit kapitlet 15 år med Föräldra
telefonen.
Föräldratelefonen har uppmärksammats av grupper och organisationer som står in- för att utveckla ngn typ av hjälp-telefon för föräldrar. Vi har bland annat haft studie- besök från Polismyndigheten i Stockholms län och föreningen Makalösa föräldrar. Vi får mycket positiva reaktioner på vårt sätt att arbeta; egenorganisationen, utbildningen
7 i att arbeta per telefon, regelbunden hand- ledning, och regelbundna seminarier i teman som emanerar från svararsituationen.
vERKsAMHETEN 2011
Antalet uppringare under 2011 var 856, något färre än 2010, men fler än 2009. Statistiken har överlag varit ganska likartad under de senare åren.
I den redovisade statistiken varierar total- antalet något mellan bilderna då det kan vara svårt att få fram helt exakta siffror. Pro- centberäkningen utgår från den redovisade totalsiffran.
En allt större andel av de som ringer upp- ger att de har hittat till Föräldratelefonens nummer via internet. Många uppger också att de har uppmanats av BUP att ringa, och en hel del har fått rekommendationer från vänner eller bekanta.
METODuTvECKLiNg
Under året har 18 svarare, 10 ordinarie och 8 vikarier, bemannat Föräldratelefonen. En gång per månad träffas samtliga telefonsva- rare till ett månadsmöte. Förutom aktuella frågor och planering avsätts under dessa månads möten en timme till internhand- ledning i tre fasta grupper. Under år 2011 har fyra metodutvecklingsseminarier ägt rum, då föreläsare utifrån och internt har delat med sig av sin specialkompetens och stimulerat till metodutveckling och fördju- pat engagemang.
Vid seminariet den 25 februari lyssnade hela gruppen på en radioinspelning av sam- tal som journalisten Johan Bergendorf hade haft med tre olika föräldratelefoner. Han ringde om ett fiktivt eget problem som han ville ha hjälp att reda i. Vi diskuterade sedan runt de olika samtalen som utspann sig.
Seminariet den 20 maj utgjordes av delta- gande vid BRIS 40-årsjubileum, som bjöd på flera intressanta och tankeväckande föredrag om socialt utvecklingsarbete med barn och familjer i olika kommuner. Halvdagen avslu- tades med en paneldebatt med Stockholms- politiker. Den handlade bland annat om att det finns stora brister i stödet till de mest utsatta barnen och deras familjer.
Den 30 september informerade före detta stabsansvarige för LVU-frågor i Stockholm, Elsie Edlund (bland annat ansvarig för ut- vecklingen av så kallade barna hus i staden), om socialtjänstens juridiska skyldigheter och möjligheter i samarbetet med andra verksam- heter, och om svårigheter i utvecklingsarbetet.
Vid seminariet den 2 december berättade radiopsykologen Malin Edlund om tankarna bakom verksamheten, och om viktiga för- hållningssätt som hon hade utvecklat i sitt arbete- som både har likheter med Föräldra- telefonen och som är mycket olikt.
FÖRÄLDRATELEFONENs FRAMTiD
Under de 15 år som Föräldratelefonen har funnits, har intresset för familjefrågor ökat medialt, föräldraskap i olika former har även blivit en lukrativ nisch. Det finns numera ett antal familje/mammatidningar som har frågespalter och webbsidor för sina läsare. De senaste åren har det anordnats mässor som affärsmässigt riktar sig mot barn och familjer med nyheter inom fa- miljeområdet. Parallellt med ovannämda utveckling har de professionella institutio- nerna som Barn- och Ungdomspsykiatrin snävat in sin målgrupp. Rådgivningsfrågor rörande barn och familj hänvisas ofta till andra instanser, till exempel Föräldratele- fonen. Efterfrågan på kvalifiserad professio- nell kunskap inom barn- och familjefrågor har ökat, något som den offentliga sektorn
tycks ha svårt att klara av med befintliga resurser.
I detta expansiva mediala klimat med ökat behov av barn- och familjekunskap finns alltså Föräldratelefonen med svarare som är pensionerade med långa välmerite- rade yrkesliv inom området.
I vår tid av medial uppmärksamhet av fa- miljefrågor och nätverkande föräldrar tycks det även finnas ett stort behov av att genom en snabb uppkoppling per telefon få en anonym kontakt med en levande mänsklig röst. En per- son och en röst som empatiskt bekräftar upp- ringarens berättelse och oro, lindrar och väcker hopp. Ett ursprungligt sätt att kommunicera i dialogform dock mellan två anonyma personer i en telefonlur (ur skriften Här och nu).
Föräldratelefonen fyller en viktig funk- tion. Föräldrarnas ansvar för sina barns uppväxtförhållanden och livsvillkor är tungt för de föräldrar som själva hamnar i svåra livssituationer eller när barnets beteende får föräldern att känna sig värdelös och oduglig.
Föräldratelefonen är ett viktigt komplement till samhällets övriga resurser. Många föräld- rar uttrycker spontant sin uppskattning av telefonsamtalet och är glada att veta att För- äldratelefonen finns.
”Helt fantastiskt att få denna möjlighet att prata.”
”Tack så mycket, nu har jag klarat ut mina tankar.”
”Jag har dragit mig mycket för att söka hjälp, men nu känns det jättebra.”
”Tack så mycket för dina råd, får man ringa igen?”
Detta är några citat som svarare har skrivit ned på statistikblanketten efter samtalet.
Vi svarare får ibland samtal från föräld- rar som haft oss som stöd under flera år.
Numera händer det att en förälder ringer och berättar hur det har gått. De vill tacka och ge oss bekräftelse på att hjälpen varit till nytta.
Stockholm i maj 2012
Föräldratelefonens ledningsgrupp 2011:
Gunnel Dietmann Karin Hammarskjöld Unni Gotthard
