Projektrapport
Program för utveckling av det sociala innehållet
Vård- och äldreomsorgsförvaltningen
2011
Alingsås 2011-12-31
Christine Sjökvist
Förord
Äldre ska ges möjlighet att behålla sina intressen och vanor och därigenom öka
möjligheten till upplevt välbefinnande. Viktiga faktorer för att uppleva välbefinnande är att känna sammanhang och mening, trygghet och gemenskap.
En aktiv och meningsfull tillvaro är viktigt för att vi ska må bra som människor.
Att kunna delta i gemenskap, att få bidra och att betyda något för andra stärker självkänslan.
Det är också viktigt att få hjälp med att hålla kontakt med släkt och vänner, få ledsagning till aktiviteter, hjälp med att komma ut på promenad och få frisk luft samt att delta vid kulturella aktiviteter.
Allt detta strävar vi efter att kunna erbjuda i våra verksamheter. På vissa områden har vi kommit långt, medan andra områden behöver vi utveckla vidare.
Projektet Program för utveckling av det sociala innehållet har haft i uppdrag att ta fram ett styrande dokument med riktlinjer för hur vi i äldreomsorgen i Alingsås ska arbeta med det sociala innehållet – så att våra omsorgstagare får en meningsfull vardag oavsett var eller hur man bor.
Stort tack till projektledare Christine Sjökvist som genomfört projektet med stort engagemang. Tack också till arbetsgruppen som med värdefull kunskap bidragit till projektresultatet.
Alingsås den 31 december 2011
Magnus Haggren, förvaltningschef vård- och äldreomsorgsförvaltningen
Innehållsförteckning
Förord...2
Sammanfattning...4
1. INLEDNING...5
Bakgrund...5
Mål...6
Projektorganisation...7
Avgränsningar...7
Definition av begreppet socialt innehåll ...7
2. METOD OCH GENOMFÖRANDE...8
Omvärldsanalys...8
Studiebesök...8
Möten...8
3. NULÄGE OCH FRAMTID ...8
Hemtjänst ...10
4. SLUTDISKUSSION...10
Program för utveckling av det sociala innehållet inom äldreomsorgen i Alingsås kommun...11
Förslag till åtgärder för att utveckla det sociala innehållet...11
Sammanfattning
Det sociala innehållet i äldreomsorgen har från nationellt håll lyfts fram som ett utvecklingsområde. I Alingsås kommun fanns ett behov av att ta fram ett
förvaltningsgemensamt program för hur utvecklingen av det sociala innehållet ska ske lokalt i våra verksamheter. Ett gemensamt program borgar för en förvaltningsgemensam inriktning och en jämn, hög kvalitet i det sociala innehållet i hela kommunen.
Projektrapporten bygger på material som samlats in genom omvärldsanalys, studiebesök, och arbetsgruppsmöten. Studiebesöket genomfördes på Tre Stiftelser i Göteborg, som målmedvetet och framgångsrikt arbetat utifrån evidensbaserad basis med det sociala innehållet under lång tid.
Projektet hade uppdraget att göra en nulägesbeskrivning av hur det sociala innehållet bedrivs idag. De olika äldreboendena har olika förutsättningar såväl lokalmässigt som vad gäller personella resurser. Även antal besökare ser väldigt olika ut .Vad som är
gemensamt för samtliga är att frivilliga spelar en stor och betydelsefull roll.
Fyra av Alingsås åtta äldreboenden har en dagcentral. På de boenden där dagcentral saknas erbjuds generellt färre aktiviteter.
Själva programmet för utveckling av det sociala innehållet återfinns i bilaga 1 och
fokuserar på områdena kontaktvägar och information, kompetens, dagcentral, aktiviteter, boende, innemiljö och utemiljö.
1. INLEDNING
Bakgrund
I uppdraget att utforma strategier för den framtida äldreomsorgen i Alingsås så har det sociala innehållet i vården och omsorgen lyfts fram som ett av flera centrala områden att utveckla. Inom detta område saknas ett förvaltningsgemensamt program vilket i ett längre perspektiv kan medföra kvalitetsbrister. Därför förelåg ett behov av att utarbeta ett program för det sociala innehållet som kan ligga till grund för en förvaltningsgemensam inriktning inom området. Programmet skulle utarbetas med ett tydligt personcentrerat perspektiv där det i första hand är individens behov som styr verksamhetens innehåll.
Äldreomsorgens verksamhet styrs ytterst av socialtjänstlagen.
I socialtjänstlagens (2001:453) övergripande portalparagraf, 1 kap. 1 § fastställs att socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Av 5 kap 4 § framgår att nämnden ska verka för att äldre får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållande och ha en aktiv o meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
Nationella mål för äldrepolitiken anges i propositionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop.1997/1998:113)
• Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag
• Äldre ska kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende
• Äldre ska bemötas med respekt
• Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg
I Alingsås har vård- och äldreomsorgsnämnden antagit lokala kvalitetsmål inom Vård och äldreomsorgen. Följande två kvalitetsmål berör direkt det sociala innehållet:
Inflytande, valfrihet och individuell anpassning
Vårdtagaren skall utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga liv. Innehåll och utförande av service och omvårdnad skall vara väl anpassade till varje individs behov och förutsättningar. Valfrihet innebär exempelvis att vårdtagaren skall kunna påverka genomförandet av insatserna eller att vårdtagaren skall kunna bo kvar i sin bostad så långt det är möjligt.
Aktivering och gemenskap
Vårdtagaren skall ges möjlighet till social gemenskap, delaktighet och aktiviteter efter individuella förutsättningar och behov.
Under 2011 antogs en Strategi för framtidens äldreomsorg av vård- och äldreomsorgsnämnden. Dokumentet visar riktning för äldreomsorgens utveckling framgent. Under rubriken I gemenskap med andra poängteras att det är av viktigt att känna gemenskap med andra för hälsan och välbefinnandet. Att delta i gemenskap, att få bidra och att betyda något för andra stärker självkänslan. Alla ska utifrån sina
förutsättningar få möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro.
Sedan 2011 01 01 finns i socialtjänstlagen en värdegrund för äldre. Med värdighet menas bland annat att äldre ska ges möjlighet att behålla sina intressen och vanor och därigenom öka möjligheten till upplevt välbefinnande. Viktiga faktorer för att uppleva välbefinnande är att känna sammanhang och mening, trygghet och gemenskap.
Projektet har finansierats med nationella stimulansmedel.
Syfte
Program för utveckling av det sociala innehållet ska fungera som ett samlande och styrande dokument för arbetet med det sociala innehållet i äldreomsorgen i Alingsås kommun och samtidigt utgöra en del i strategin för framtidens äldreomsorg.
Programmet ska klargöra riktningen för hur utvecklingsarbetet ska drivas och vilka områden som bör prioriteras.
Programmet skall även bidra till att skapa en förvaltningsgemensam syn över det sociala innehållet inom äldreomsorgen.
Programmet bör ta hänsyn till och ge förslag på hur det sociala innehållet kan utformas utifrån verksamhetens fysiska/lokalmässiga förutsättningar.
Den befintliga verksamheten skall analyseras och förslag till förändringar kan föreslås.
Nytänkande och delaktighet skall prägla arbetet.
Mål
Huvudmål:
Ta fram ett styrande dokument ”Program för utveckling av det sociala innehållet” för särskilda boendet, personer med hemtjänst samt för dagcentraler. Programmet ska beskriva en förvaltningsgemensam syn på det sociala innehållet, hur utvecklingsarbetet ska bedrivas samt vilka områden som ska prioriteras. Dokumentet ska innehålla förslag på när, var och hur insatser på individ och gruppnivå bör göras. Fokus ska vara på individens behov.
Delmål:
• Analysera och ge förslag till förändringar i den befintliga verksamheten.
• Se över befintlig organisation av dagcentraler. Om det finns behov av förändringar ska de genomföras.
• Anpassa dagcentralens innehåll och öppettider.
• Ta fram förslag över hur det sociala innehållet kan utformas utifrån verksamhetens fysiska/lokalmässiga förutsättningar.
Projektorganisation
Projektbeställare: Magnus Haggren Projektledare: Christine Sjökvist Styrgrupp:
Styrgruppen har varit densamma som förvaltningens ledningsgrupp.
Magnus Haggren, projektbeställare och förvaltningschef Ann Cajvert, chef för myndighetsavdelningen
Sonny Dahl, avdelningschef kvarboende
Catharina Johansson, administrativ chef planeringsavdelningen Helén Gillquist, avdelningschef boende
Fredrik Forsberg, HSL-chef Arbetsgrupp:
En arbetsgrupp sattes samman för att spegla de olika verksamheternas förutsättningar och behov.
Ingela Funegård, närståendesamordnare Pernilla Andersson, enhetschef boende Tarja Andersson, enhetschef boende
Cecilia Askerskär Philipsson, enhetschef kvarboende Nina Andersson, samordnare på dagcentral
Brita Enbom, projektsamordnare Christine Sjökvist, projektledare
Avgränsningar
Program för sociala innehållet omfattar äldre med stöd i form av hemtjänst eller särskilt boende. Utöver ovanstående målgrupp skall programmet innefatta förslag till hur det sociala innehållet i förvaltningens öppna verksamheter kan utvecklas och organiseras.
Befintlig dagverksamhet för personer med demenssjukdomar omfattas inte av projektet.
Demensprogrammet antaget av vård-och äldreomsorgsnämnden 2010-10-26 beskriver hur personer med demenssjukdom ska erbjudas socialt innehåll och aktiviteter.
Definition av begreppet socialt innehåll
För att beskriva de aktiviteter det vill säga de sociala hjälpinsatser som ges enligt socialtjänstlagen används begreppet socialt innehåll. I socialtjänstlagen beskrivs det sociala innehållet för äldre bland annat på följande sätt:
”Äldre ska ges möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra” Med det menas att äldre ska ges möjlighet att utöva sina intressen och delta i aktiviteter som ger den enskilde ett meningsfullt liv, på egen hand eller i gemenskap med andra.
Aktiviteter i form av praktiska hjälpinsatser och hur de utförs i relation till den enskildes önskemål är också en del av det sociala innehåll. Det kan även handla om goda relationer mellan personal och den enskilde i samband med att praktiska hjälpinsatser genomförs.
Att på äldreboendet, i hemmet eller på dagverksamheten utforma dagen så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande.
2. METOD OCH GENOMFÖRANDE
Omvärldsanalys
Aktuell forskning
Statens folkhälsoinstitut konstaterar att hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Dessa fyra områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar:
• social gemenskap
• delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd
• fysisk aktivitet
• bra matvanor
Information, kunskap och erfarenheter har inhämtats från andra kommuner, STF väster Göteborg, Kungälv och Borlänge med flera.
Studiebesök
För att inhämta erfarenhet och kunskap från andra kommuner har studiebesök genomförts på Tre Stiftelser i Göteborg och Kungälvs kommun.
Möten
Kommunala pensionärsrådet, KPR, och pensionärsföreningar inbjöds att delta i fokusgrupper. Fackliga företrädare och enhetschefer har informerats.
Dessutom har gruppen tagit hänsyn till gällande lagstiftning, vård och äldreomsorgens dokument ”Framtidens äldreomsorg”, kvalitetsmål, styrande dokument samt tidigare projekt inom området. Synpunkter har inhämtats via arbetsgruppen.
3. NULÄGE OCH FRAMTID
Beskrivning av resurser och innehåll på dagcentraler.
Statistik från 2011 I kommunen finns:
5 482 personer mellan 65-79 år 1 733 personer mellan 80-89 år 410 personer 90 år och mera
av dessa har cirka 550 personer hemtjänst, november 2011.
Bjärkegården, Brunnsgården, Hagagården och Tuvegården har dagcentraler som erbjuder dagliga aktiviteter dagtid måndag till fredag samt någon lördag. Aktiviteter förekommer även kvällstid men i en betydligt mindre omfattning. Öppen verksamhet vid större helgdagar såsom jul, påsk och liknande helger förekommer sällan på dagcentralen.
Sommartid minskar aktiviteterna på dagcentralerna.
Hagagården och Tuvegården har trygghetsboende i direkt anslutning till boendet.
Brunnsgården har ett trygghetsboende i närheten. Ett nytt trygghetsboende planeras i närheten av Brunnsgården.
Bemanning
En samordnare på 100% arbetar dagtid måndag till fredag på varje dagcentral.
Samordnaren planerar, organiserar och genomför vissa aktiviteter i verksamheten på dagcentralen. Det finns i dagsläget inget uttalat kompetenskrav kopplat till tjänsten samordnare. Frivilliga är en stor resurs på dagcentralerna och genomför flera aktiviteter.
Dagcentralen är beroende av frivilliga för att kunna ha dagliga aktiviteter och i den omfattning som idag förekommer.
Innehåll
Innehållet i verksamheten planeras av samordnaren som är beroende av vilka resurser frivilliga kan bidra med. Varje dagcentral har en egen budget. En viss samordning mellan dagcentralerna förekommer tex i samband med att underhållning köps in. Samordnarens uppdrag för aktiviteter sträcker sig inte utanför dagcentralen. För aktiviteter i boendet ansvarar personalen. I hemtjänst förekommer insatser/bistånd i form av aktiviteter som utförs av personal i hemtjänst alternativt ledsagning till andra aktiviteter. Frivilliga går även hem till den enskilde både i ordinärt boende och i det särskilda boendet för högläsning, samtal eller annat.
Dagcentralerna har en öppen verksamhet vilket innebär att externa besökare såväl som de boende på äldreboendet är välkomna. Det krävs inget bistånd för att få besöka
dagcentralen. De boende på äldreboendet är till stor del beroende av hjälp och stöd för att komma till dagcentralen. För de som bor i ordinärt boende ligger ansvaret för att ta sig till dagcentralen på den enskilde. Bistånd kan beviljas i form av ledsagning till dagcentral.
Noltorpsgården har ingen dagcentral. Där bedrivs viss verksamhet i form av aktiviteter som samordnare på Hagagården ansvarar för. Det är frivilliga som genomför aktiviteterna.
Det finns en aktivitet dagligen måndag till fredag. På Noltorpsgården finns en stor lokal som används för gemensamma aktiviteter. Lokalerna har inte samma utrustning som dagcentralerna. Verksamheten är inte öppen för externa besökare.
Hemsjögården har ingen dagcentral men erbjuder aktiviteter i stort sett varje vardag och ibland någon lördag. Hemsjögården har stöd från samordnaren på Tuvegården.
Aktiviteterna bedrivs i en mindre gemensam lokal eller på någon avdelning. Lokalerna har inte samma utrustning som dagcentralerna. Aktiviteterna är öppna för externa besökare.
Frivilliga eller personal i boendet genomför aktiviteterna.
Brunnen har ingen dagcentral. Där bedrivs viss verksamhet i form av aktiviteter som personalen ansvarar för med stöd från samordnare på Brunnsgården. Verksamheten är inte öppen för externa besökare.
Kvarnbacken är ett korttidsboende med rehabilitering som en del i verksamheten och har ingen dagcentralen. Personalen i boendet ansvarar för aktiviteter i boendet och får även hjälp av frivilliga. I samband med rehabilitering förekommer dagliga aktiviteter som är inriktade på just rehabilitering och är då individuellt anpassade.
Hemtjänst
De äldre som bor i ordinärt boende kan besöka dagcentraler i den omfattning de vill. Det krävs inget biståndsbeslut för att delta i dagcentralens aktiviteter. De boende som har behov av sociala kontakter eller stöd med aktiviteter kan få bistånd till social samvaro.
Detta tillgodoses oftast i regel i hemmet med stöd av personal från hemtjänsten. I vilken omfattning sociala kontakter/samvaro utförs och beviljas kan inte urskiljas ur den totala hemtjänsttiden som utförs.
Dagcentraler organisation
Dagcentralerna ligger organisatoriskt i avdelning boende och avdelningschef för boende är ansvarig för dagcentralerna. Det är oklart i vilken omfattning de boende på Brunnen,
Noltorpsgården, Kvarnbacken och Hemsjögården ska erbjudas aktiviteter och hur dessa ska finansieras.
4. SLUTDISKUSSION
Aktiviteter och innehåll i den verksamhet som bedrivs av dagcentralerna styrs till största delen av tillgången på frivilligarbetare och vilka aktiviteter de har möjlighet att utföra.
Frivilliga är en stor och viktig del och en förutsättning för att verksamhet ska kunna bedrivas i nuvarande omfattning. Innehållet i de aktiviteter som dagcentralerna erbjuder bör istället utgå från besökarnas behov, intresse och önskemål.
Innehåll och omfattning av aktiviteter på de olika dagcentralerna ser olika ut. De äldreboenden som inte har dagcentral erbjuder de boende färre aktiviteter under färre dagar än där det finns en dagcentral. Det är också oklart vem som står för kostnaderna för dessa aktiviteter. Utrustningen i dagcentralerna och de äldreboenden som saknar
dagcentral skiljer sig också åt. Möjligheten att delta i aktiviteter och kvaliteten på de aktiviteter som genomförs är inte densamma på äldreboenden i Alingsås kommun.
Program för utveckling av det sociala innehållet inom äldreomsorgen i Alingsås kommun
Äldre personer ska erbjudas förutsättningar för att i så stor utsträckning som möjligt
fortsätta att vara sig själva, bibehålla sina vanor och ges möjlighet att utöva sina intressen och delta i aktiviteter som ger ett meningsfullt liv, på egen hand eller i gemenskap med andra. Ett bra utvecklat socialt innehåll skapar en trivsam miljö för både personal och äldre och kan ha en positiv inverkan på de äldres fysiska hälsa. Dagen på boendet och i det egna hemmet ska utformas så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande genom uppmuntran och i samspel med den äldre personens egna initiativ.
Definition av begreppet socialt innehåll
”Socialt innehåll är allt vi gör och som ger mening i livet. Det handlar även om goda relationer mellan personal och den enskilde i samband med att praktiska hjälpinsatser genomförs och hur de utförs i relation till den enskildes önskemål. Socialt innehåll är också trevliga vardagshändelser och möten på individnivå samt enskilda eller gruppaktiviteter”
Förslag till åtgärder för att utveckla det sociala innehållet
Sociala aktiviteter som genomförs ska utgå ifrån den enskildes behov, önskemål och intressen.
1.Dagcentraler byter namn till träffpunkt och ska finnas på de större särskilda boendena samt vara en öppen verksamhet där externa besökare är välkomna.
• Aktiviteter och tillfälle till möten ska erbjudas. Verksamhetens innehåll ska spegla det som är aktuellt i samhället både lokalt, nationellt och internationellt. Sociala aktiviteter som genomförs ska utgå ifrån besökarnas behov, önskemål och
intressen. Aktiviteterna ska genomföras på olika sätt så att det finns förutsättningar för alla att delta i någon aktivitet oavsett funktionsnedsättning och intellektuell
förmåga. Träffpunkten ska vara utrustad så det stimulerar besökarna till gemenskap och aktiviteter. Vikten av fysiska aktiviteter ska beaktas. Lokalerna ska vara
tillgängliga för de boende och närstående och vara en del av det särskilda boendet
” de boendes vardagsrum”.
• Ansvariga för träffpunkten ska arbeta för att stärka den sociala gemenskapen, bryta isolering samt stimulera till ett aktivt och meningsfullt liv för äldre som bor i ordinärt och särskilt boende. Samverkan med föreningar, bibliotek, frivilliga, studieförbund, skolor, närstående, besökare med flera ska organiseras för att utveckla
träffpunkten.
• Utökade öppettider under kvällar, helger och storhelger ska erbjudas på någon träffpunkt i kommunen. Besökare ska ges möjlighet att fika på samtliga träffpunkter och servering av mat ska erbjudas på någon träffpunkt.
• Äldrepedagog med samordningsansvar ska årligen ge besökarna på träffpunkten möjligheten att på ett organiserat sätt uttrycka sina önskemål avseende innehållet i de aktiviteter som erbjuds på träffpunkten samt ges möjlighet att utvärdera
innehållet.
• Utvecklingen inom det tekniska området ska följas och där det är lämpligt ska den användas.
• Det ska vara möjligt att utveckla en träffpunkt så den även kan fungera som ett informationscentrum.
2. Kontaktvägar och information
• Det ska vara lätt att komma i kontakt med träffpunkten första gången för vägledning och information till den enskilde. Information ska ges på olika sätt och utformas så den är lättillgänglig.
• Äldrepedagog med samordningsansvar ska ta fram program/katalog som beskriver aktiviteter, studiecirklar, utflykter, resor mm som erbjuds på samtliga träffpunkter under året.
• Nyinflyttade på äldreboende och nya hemtjänstmottagare ska få information om de aktiviteter som erbjuds på träffpunkterna och i boendet.
• Möjligheten att underlätta och samordna för de äldre att ta sig till träffpunkten bör utredas och utvecklas.
3. Boendemiljön
• Inredning, möblering och ljussättning i boendet ska vara anpassad efter äldres behov och stimulera till gemenskap samt skapa möjligheter för de boende att umgås och utöva aktiviteter.
• Utemiljön ska stimulera sinnen och vara anpassad efter de äldres behov. Underlätta för fysisk aktivitet och inbjuda till vistelse i utemiljön. Det ska vara möjligt att inta måltider i trädgården.
4. Aktiviteter i boendet
• Sociala aktiviteter och hjälpinsatser som genomförs ska vara begripliga och meningsfulla för den enskilde.
• Boende ska ha möjlighet att delta i minst två aktiviteter under vardagar. Under helgen ska minst en aktivitet per dag erbjudas. Sociala aktiviteter som genomförs i boendet ska anslås och vara synliga för boende och närstående. Någon gång under veckan ska det finnas möjlighet för boende att delta i någon aktivitet utifrån sitt intresse, i grupp eller individuellt. Frivilliga och närstående ska ses som en resurs i boendet och i genomförandet av aktiviteter
• Socialt innehåll i verksamheten kan delas in i i tre nivåer
1. Möten på individnivå, i samband med att dagliga sociala hjälpinsatser utförs ska
intresserad av. Den äldre ska vara i centrum.
2. Trevliga vardagshändelser, aktiviteter i boendet som genomförs individuellt eller i gemenskap med andra. Trevliga vardagshändelser kräver små resurser och kan vara en del av de dagliga händelserna och planerade trivselstunder för de boende.
Exempelvis trevlig måltidssituation, enkla helgfestligheter, utevistelse, samtalsstunder, bakning, film, musik mm
3. Större aktiviteter som ger guldkant på tillvaron, kräver mer planering och resurser och genomförs inte så ofta som trevliga vardagshändelser, exempel på större aktiviteter är utflykt, underhållning, öppet hus, allsång. Vem som planerar och genomför aktiviteten kan variera, det kan vara personalen, träffpunkten, m fl
• Boenden som inte har en träffpunkt ska erbjuda boende möjligheten att delta i aktiviteter i boendet och i närliggande träffpunkt.
• Årstidsväxlingarna och storhelger ska uppmärksammas i boendet.
5. Organisation och kompetens
• Träffpunkterna ligger organisatoriskt i avdelning boende och avdelningschef för boende är ansvarig för träffpunkten. Äldrepedagog med ett övergripande ansvar för utveckling, samordning och innehåll i verksamheten på samtliga träffpunkter ska finnas. Träffpunkterna ska samordnas på ett effektivt sätt. Äldrepedagogen ska även fungera som stöd och inspiratör för personal i boendet/hemtjänst samt öka medvetenheten om vikten av socialt innehåll både på individ och gruppnivå. Metod för samverkan med vårdpersonal ska utvecklas.
• Samtliga träffpunkter ska ha en platsansvarig/samordnare med kompetens som äldrepedagog. Samordnare på de olika dagcentralerna ska kunna arbeta över hela kommunen på de olika dagcentralerna, där de bäst behövs om det är lämpligt.
Äldrepedagog ska även kunna genomföra aktiviteter i boendet både på individ och gruppnivå.
• Personal med utökat ansvar för det sociala innehållet och aktiviteter samt med spetskompetens inom området ska finnas på samtliga enheter/avdelningar inom boendet och i hemtjänsten
