Äldre som resurs
Barbro Westerholm
Svenskt geriatriskt forum 2012 09 13
Det här blir en föreläsning utan tal En ”stumföreläsning”
¡ Socialutskottets resa till Chile förra
veckan resulterade i att vi alla fångade ett virus som satte sig på stämbanden. Så nu är det bästa jag kan göra är att visa
bilder utan tal
¡ Alternativet var att inte komma alls
¡ Hoppas OK för er att jag går vidare och visar bilderna
Den demografiska utvecklingen
Igår formen av en pyramid, idag
skyskrapa och i morgon muffins
Idag
¡ Idag sitter vi äldre på översta våningarna och ser ut över de yngre generationerna.
¡ De flesta är friska, det är statistiskt sett under de två sista åren vi drabbas av problematisk ohälsa
¡ Vi sitter där med vår kunskap, vår
livserfarenhet som tas tillvara i alltför ringa utsträckning
Några fakta
¡ Idag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan
¡ Medellivslängden för män är 79 år, för kvinnor 83 år
¡ Hälften av de som föds idag antas komma att bli 100 år
¡ Övre pensionsåldersgränsen är 67 år, inte för att vi inte orkar arbeta efter 67, utan för att vi anser vi har råd med det.
¡ Ska vi ha det så i framtiden?
Och obs
¡ Pensionsåldern sattes 1913 till 67 år- inte för att vi inte orkade arbeta längre utan för att vi ansåg oss ha råd att betala 2 % av befolkningen pension.
¡ Med samma sätt att tänka skulle
pensionsåldern idag var 91 – 92 år!
1900-talet
¡ Under 1900-talet arbetade facken för att vi skulle arbeta mindre. Man kortade arbetstiden, förlängde
semestern och sänkte
pensionsåldern= med rätten att vara kvar i arbetslivet till 65 år
¡ Men man frågade inte vad arbetslivet betydde för äldre människor
Intervjuundersökning 2001 Sveriges pensionärsförbund
¡ En tredjedel av medlemmarna hade velat stanna kvar i arbetslivet, en del heltid,
andra deltid och successivt trappa av.
¡ Arbetslivet gjorde att man kände sig
behövd, hade social gemenskap, struktur på tiden
¡ Det var inte så roligt att gå in i en
”livslång semester” som en del tror att det är
Hur ser ”rekordgenerationen” född
1945-1954 på framtiden (Kairos future 2012)
Ekonomi och livet
¡ 40% vill jobba även som pensionär
¡ 53% oroar sig för att pensionen inte ska räcka till
¡ 48% tycker de har tillräckligt med pengar
¡ 18% har en förmögenhet på över en miljon
¡ 35% oroar sig för att inte vara behövd
¡ 49% tror att livet blir bättre som pensionär
Slutsats
¡ Vi är olika
¡ Vi ser olika på pensionärslivet och arbetslivet
¡ Vi måste skapa flexibilitet, valfrihet
Hur ser ”rekordgenerationen” på framtiden? forts
¡ Hälsa
¡ 78% oroar sig för att inte kunna ta hand om sig själv och bli beroende av andra
¡ 16% oroar sig för att bli mindre attraktiv och intressant för andra
¡ 23% oroar sig för döden
Hur ser ”rekordgenerationen” på framtiden? forts
¡ Vård
¡ 37% litar på att äldreomsorgen tar hand om dem vid behov
¡ 81% anser att äldre borde ha rätt till att slippa bli omhändertagna av anhöriga
¡ 64% oroar sig för att de inta ska få den vård de behöver
När går vi i pension och när borde vi lämna arbetslivet för att bevara pensionsnivån
¡ Medelpensionsåldern för uttag av
ålderspension : kvinnor 64,7, män 64,6 (2010)
¡ Behövlig pensionsålder 2020: 66,8 2030: 67,3 2040: 67,8 2050: 68,1
Med andra ord
¡ Hade vi 1913 – när
pensionssystemet infördes – anat att vi skulle lägga ett kvarts sekel till vår medellivslängd så hade vi lagt in en fortlöpande höjning av pensionsåldern, inte till 92 år men kanske så att den nu varit 72 år men med rätt att gå i pension vid 61.
Vad gör äldre med sin tid?
(SCB:s tidsanvändningsstudie)
¡ Förvärvsarbete
¡ Anhörig/närståendevård (70%) av äldreomsorgen
¡ Deltar i ideellt arbete
¡ Läser tidningar, motionerar,
reparerar hus och hem, sköter trädgård, går på restaurant/pub/
café, strövar i skog och mark mm,mm, mm
Har vi råd att hindra dem som vill och kan arbeta längre?
¡ Senior 2005 – Varannan svensk
måste arbeta till 79-årsdagen för att vi ska kunna bevara välfärden.
¡ Äldreboendedelegationen 2008 – Varje svensk måste arbeta till 72- årsdagen för att vi ska klara
äldreomsorgen 2050
¡ Svaret är således nej!
Vi är alltså väldigt aktiva när vi lämnat arbetslivet
Vi är en oavlönad resurs med
ekonomisk trygghet genom den pension vi har
Några fakta
Vilka stannar kvar efter pensionsåldern?
¡ Främst välutbildade ensamstående män som är egenföretagare som har turen att möta en arbetsmarknad med låg
arbetslöshet.
¡ Forskare.
Några citat från DN
¡ Kjell Lönnå, körledare, 75 år
¡ “Jag tänker hålla på ända tills jag stupar, och så länge folk vill lyssna till mina körer”
¡ Bengt-Arne Wallin, musiker, kompositör, trumpetare, 85 år:
“Jag trivs med att jobba. Och att trivas med arbetet är en lyx man ska få unna sig även när man är pensionär”
¡ Kerstin Dellert, operasångerska, teaterchef, 85 år
¡ “Semester är det värsta ordet jag vet. Vad ska jag göra med semester? Viktigare är roliga
arbetsuppgifter”
Vill arbetsgivarna ha äldre arbetskraft?
¡ I Sverige 80% negativa till att ha 65+ som arbetskraft
¡ 67 och 70 år ska vara ”stupstockar”
¡ Arbetsmarknadens parter vill inte ha lagstiftning om höjd
pensionsålder, de vill begränsa sig till avtal
Hur öppnar vi arbetsmarknaden för äldre?
¡ Ändra arbetsgivarnas attityder
¡ Ta vara på vad andra länder gör –Norge, Finland
¡ Arbetsförmedlingar för äldre
¡ Ta bort hindrande pensionsgränser
¡ (Skattelättnader)
Norge
¡ I Norge har man visat att man behöver
äldre medarbetare i oljeindustrin för de är bättre, snabbare på att lösa problem när det krisar
¡ Här kommer livserfarenheten in som en viktig resurs
¡ Det borde gå att visa att samma gäller för läkare och annan hälso- och
sjukvårdspersonal
Äldre ovärderlig resurs inom ideella sektorn
¡ Anhörigvårdare
¡ Barnbarnsinsatser
¡ Frivilligcentraler
¡ Deltagande i ideella organisationers arbete
¡ M.m., m.m.
¡ Men insatsernas värde syns inte i de nationalekonomiska redovisningarna
¡ Man ska känna sig som NÅGON inte som INGEN som pensionär
Vad behöver vi göra
¡ I höst ska riksdagen besluta om en bred lag mot åldersdiskriminering med förbud mot diskriminering på grund av ålder när det gäller varor, tjänster, hälso- och sjukvård,
sociala insatser
Det behövs mer än en diskrimineringslag
¡ Myterna om äldre, ålderismen, måste slås sönder
¡ I Kina betraktas äldre som visa, kloka, erfarna, en resurs men i Sverige…
¡ Varför ställde en 12-årig pojke i en uppsats frågan ”Varför är det finare att vara en
gammal möbel än en gammal människa”
¡ Varför är synonymerna till gammal-äldre i svenska ordböcker senil, vissnad, att ha gubbat till sig
Hur bevarar vi äldre som resurs?
Aktivt åldrande viktigt för hälsan
¡ Känslan av att vara behövd
¡ Skadeförebyggande insatser
¡ Fysisk aktivitet
¡ Näringsriktig kost – trivsamma måltider
¡ Sluta röka
¡ Respekt för alkoholen
¡ Rätt användning av läkemedel
Hur bevarar vi äldre som resurs?
Boende efter önskan och behov
¡ Ordinärt boende – anpassning till funktionsnedsättningar
¡ Seniorboende
¡ Trygghetsboende
¡ Vård- och omsorgsboende
¡ Parboende
Hinder – reavinstskatt, flyttkostnader, högre månadskostnader
Hur bevarar vi äldre som resurs?
Hälso- och sjukvård i tid efter behov
¡ Reparationsmedicinska behov – byte av höfter, knän, kranskärl, ögonlinser mm
¡ Bräcklighetsmedicinska behov –
rehabilitering efter stroke, depression, multisjuklighet
¡ Alltså – undvik väntetider
Hur ser vi äldre som resurs, också i livets slutskede
¡ Alla har något att berätta
¡ Alla kan något som andra har nöje av
¡ Och så har jag lärt mig något av katten Morris
Katten Morris
¡ Morris inackorderas ibland hos oss
¡ Vid fyra på morgonen hoppar han upp i min säng, drar in klorna, klappar mig och vill bli klappad tillbaka.
¡ Då känner jag att jag behövs för honom
¡ När jag ligger på mitt yttersta så vill jag ha en katt som visar att jag fortfarande behövs för honom/henne
Avslutning
Ludvig Rasmusson Äldreupproret 2005
”Vi återvinner gamla tidningar… vi
återvinner mer och mer råmaterial, men inte kompetens… vi försöker minska våra sopberg där äldre
kastas bort. Det är vackra
ombonade sopberg, men icke desto mindre sopberg. Det är hög tid att börja tänka på återvinningen.”
