12 SAMKOMMUNENS STRATEGIER OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN

(1)

Samkommunstämman 16.04.2009 s. 12

Styrelsen § 10, 24.3.2009

12 § SAMKOMMUNENS STRATEGIER OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN

I en process där hela personalen deltagit i olika skeden har ett strategipapper utarbetats enligt bilaga där dels utbildningsanordnarens dels yrkesinstitutets vision, mission, målsättning och värdegrund har utarbetats.

Enligt strategidokumentet skall samkommunen ordna tidsenlig i regionen förankrad

yrkesutbildning på svenska för unga och vuxna enligt näringslivets önskemål. Inveon skall verka för livskvalitet och levnadsstandard för bland annat studerande. I den fortsatta processen skall strategiarbetet förankras i organisationens olika nivåer och synas i samtliga beslut och avgöranden.

I och med att arbetet med kvalitetsledning inom samkommunen fullföljs skapas ett system där alla processer systematiskt planeras (målsättning och plan), genomförs och utvärderas och där utvärderingen genom återkoppling och ändringsförfaranden leder till förbättrade och konsekventa dokumenterade metoder för alla processer.

Eftersom strategidokumentet till sin natur är abstrakt har ett hjälpdokument uppgjorts där åtgärderna är samordnade i sex utvecklingslinjer med konkreta tidsbestämda delåtgärder vilka leder till att yrkesinstitutstrategin och kvalitetsledningsarbetet i samverkan leder till mål- uppfyllelse för samkommunens och yrkesinstitutets strategiska mål.

Åtgärdsförslagen framgår ur bilagan och de åtgärder som kräver samkommunstämmans godkännande bereds som separata ärenden för beslut i samkommunstämman den 16.4.2009.

JS Förslag: Styrelsen godkänner de strategiska dokumenten för att presenteras för och faststäl- las av samkommunstämman som riktgivande utvecklingsplan för samkommunen och dess verksamhet.

Beslut: Samkommunstämman godkänner de strategiska dokumenten som riktgivande utvecklingsplan för samkommunen och dess verksamhet

(2)

Tyngd‐

punkts‐

område

INFRASTRUKTUR PERSONAL EKONOMI UTBILDNING UNDERVISNING OCH STUDERANDESTÖD INTRESSENTERNA

Delmål

Inveon bör avgöra i vilka utrymmen det är ändamålsenligt att fortsätta

verksamheten.

Inveon har behörig, kunnig, engagerad och motiverad personal.

Inveons ekonomi möjliggör satsningar enligt prioritering som föranleds av

yrkesinstitutstrategins krav.

Inveon bör avgöra vilken utbildning som skall erbjudas på kort sikt och på lång sikt och med vilka undervisningsmetoder.

Inveon är en trygg studiemiljö som beaktar den enskilda studerandes förutsättningar

och erbjuder flexibla lösningar.

Inveon har en central och självständig roll i det offentliga utbildningsutbudet i regionen enligt ägarnas servicestrategier

och deltar vid uppgörandet av dem.

Inveon bör avgöra med vilken utrustning det är ändamålsenligt att fortsätta

verksamheten.

Inveon har rutiner för rekrytering och fortbildning av personalen som tryggar personalens behörighet och kompetens för

sina uppgifter.

Inveon avgör vilken service som skall produceras självständigt och vilken som

kan/skall produceras på annat sätt.

Inveon har en långsiktig plan för utbudet av utbildning vilken bygger på nationella prognoser och regionala barometrar uppgjorda inom ramen för Inveons fyra

yrkesteam.

Inveon förstärker det sociala skyddsnätet för studerande.

Inveon är en erkänd utbildare enligt yrkesinstitutstrategins kriterier.

Inveon gör upp en utvecklingsplan gällande IKT, telefonsystem, programvara och övrig utrustning som är relevant för en

resultatrik verksamhet.

Under år 2009 utreds möjligheten till resultatbonus, införs kultur‐ eller motionssedlar och anskaffas en enhetlig

fritidsdräkt för både PR och motion.

Kanslisttjänsten (pensionering 31.7.) omvandlas till en tjänst för personalärenden (personalbokslut,

arbetarskydd, hälsa, jämställdhet, skyddschef, Tyky och trivselfrågor mfl)

Då yrkesteamen tillsätts betonas närings‐

och arbetslivets möjligheter att påverka utbildningsutbudet och dess innehåll.

Resursen för studiehandledning utökas till en heltidsanställd studiehandledartjänst.

Studiehandledarens tjänster behövs även för vuxenutbildningen.

Inveon skapar rutiner och metoder för bättre kontakter med sina interna och framför allt externa intressenter.

Valet av utrymmen bör styra de val som görs i frågan om Inveons infrastruktur och

också till frågor i anslutning till utvecklandet av personalen och dess

kompetens.

Systemen och rutinerna för samverkan med personalen utvecklas i samarbete

med personalen.

De ekonomiska systemen för redovisning och uppföljning utvecklas. Elektronisk

fakturahantering utreds.

Under Inveons första år inleds och implementeras vuxen‐, läroavtals‐ och

interna utbildningstjänster i samkommunens ordinarie verksamhet.

Enhetens verksamhet görs bekant för alla.

Trivseln i Inveons elevhem höjs bland annat med hjälp av ledda fritidsaktiviteter

och kvalitativt utvecklad övervakning.

Inveon skapar rutiner och metoder för bättre kontakter med sina ägare och med

myndigheterna inom utbildningssektorn.

Om valet är att fortsätta i nuvarande utrymmen i Haiko och centrum bör

fastigheterna inventeras och en helhetsplan för utrymmenas sanering

uppgöras med kort varsel.

Inveon har en personalutvecklingsplan som målmedvetet stärker det centrala kunnandet och prioriterar fortbildning som

är avgörande för yrkesinstitutets strategier.

I alla utvecklingsbeslut beaktas hållbar utveckling, jämställdhet och likabehandling

och Inveons värden.

Utbildningsyrken och undervisningsmetoder bör planeras konkret för samtliga typer av utbildning

som Inveon har för avsikt att erbjuda.

I läroplansarbetet beaktas nya undervisningsmetoder, hållbar utveckling,

jämställdhet och likabehandling.

Utreds hur den extra yttre resultatbaserade finansiering som Inveon

erhållit tack vare goda resultat kunde används för att utveckla och belöna persoanlen för dess ansträngningar.

Om valet är att verksamheten skall utvecklas i nya gemensamma utrymmen

eventuellt i samarbete med andra utbildningsanordnare i regionen bör tomt, finansiering och koncept utredas med kort

varsel.

De utökade personalresurserna finansieras med hjälp av den resultatbaserade

finansieringen.

Samkommunens ekonomi möjliggör utvecklingsprogrammet. Åtgärder med kort ekonomisk "återbetalningstid" eller

kvalitetseffekter prioriteras.

Tyngdpunktsområdet under det första året är läroavtalsutbildning och kortkurser.

Yrkesutbildning i form av läroavtal skall utökas kraftigt. Resurser i form av ledig lärarkapacitet inom alla yrkesområden behövs för att kunna erbjuda heltäckande

vuxenutbildning.

Elevkåren stöds till att vara en aktiv part i Inveons utvecklingsarbete

Prioriterade och motiverade val göras bland de alternativ som leder Inveons utveckling i rätt riktning och ger fortsatt

existensberättigande då ägare och myndigheter överväger frågan i

fortsättningen.

VÄRDER‐ INGAR

För livskvalitet och levnadsstandard

Rättvisa och jämlikhet Tidsenlig i regionen förankrad yrkesutbildning på svenska för unga och vuxna

enligt närings‐ och arbetslivets önskemål

Mission, målsättningar och värderingar

STRATEGISKA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER PÅ KORT (2009) OCH LÅNG (2010‐

2011) SIKT

KORT SIKTLÅNG SIKT

Öppenhet och ärlighet Ansvar och engagemang

H Å L L B A R U T V E C K L I N G VISION

YRKESINSTITUTSTRATEGINS

KRAV BEAKTAS I ALL VERKSAMHET OCH ALLA BESLUT.

KVALITETSLEDNING OCH KVALITETSSÄKRING ENLIGTCQAF OCH REKOMMENDATIONEN INFÖRSI HELA ORGANISATIONEN OCH GENOMSYRAR ALL VERKSAMHET !! UTBILDNINGSSTYRELSENS REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN

(3)

Styrelsen 11.06.2009 s. 7

5 § YRKESINSTITUTSTRATEGIN

Enligt statsrådets utvecklingsplan för utbildning och forskning åren 2007–2012 ska ser- viceförmågan hos nätet för anordnare av yrkesutbildning stärkas enligt strategin för yrkesinstituten genom att utbildningsanordnarna i första hand bildar starka yrkesinstitut till exempel på regional nivå. Dessa yrkesinstituts verksamhet omfattar alla tjäns- ter, utvecklingsfunktioner och undervisningsenheter inom yrkesutbildningen.

Centrala mål för yrkesinstitutsstrategin är att

• trygga tillgången på kunnig arbetskraft enligt arbetslivets behov,

• förbättra arbetslivsmotsvarigheten och kundorienteringen i fråga om ut- bildningstjänster,

• stärka förutsättningarna för livslångt lärande och individuella studievägar, samt

• trygga tillgången till utbildning för arbets- och näringslivet samt individerna i olika delar av landet med beaktande av båda språkgruppernas behov.

Den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Södra Finland koncentreras etappvis i en enda anordnarorganisation i aktiebolagsform enligt följande:

• Yrkesutbildningen i Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland** sammanförs inledningsvis till en svenskspråkig utbildningsorganisation.

• Utbildningsverksamheten i Solvalla utbildning Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab integreras inledningsvis i nämnda anordnarorganisation från och med den 1 januari 2010, i enlighet med utredningen av den svenskspråkiga id- rottsutbildningen.

• Koncentreringen fortsätts genom att den utbildning som tillhandahålls av ovan nämnda utbildningsanordnare och Axxell Utbildning Ab sammanslås till en anordnarorganisation för utbildning på svenska.

Kommunförbundet har bl.a. kommenterat följande om brevet:

”Kommunerna behöver arbetsro för att ordna yrkesutbildning. Ministerierna bör inte ge separata rekommendationer under strukturreformen utan ge kommunerna arbetsro för att starta och genomföra de planerade åtgärderna. Kommunförbundet under- stryker att besluten enligt lag ska fattas av innehavarna, dvs. kommunerna, inte enbart av utbildningsanordnarna.

Kommunförbundet påpekar att det också i framtiden är viktigt att säkerställa tillgång- en till yrkesutbildning. Yrkesutbildningen har en stark koppling till sysselsättningen och uppnåendet av de näringspolitiska målen på det regionala planet. En sammanslagning av utbildningsorganisationer stöder inte nödvändigtvis dessa mål.

Kommunförbundet påpekar att det i ramlagen för strukturreformen fastställs ett mål för befolkningsunderlaget för yrkesutbildning, minst 50 000 invånare. I praktiken har målet redan uppnåtts även om det enligt lagen finns tid för det fram till utgången av år 2012. Nu bör man satsa på en bedömning av effekterna av förändringen innan man kräver ytterligare åtgärder”.

Stämman för Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har 2008 beslutit enligt styrelsens förslag:

(4)

Samkommunstämman omfattar bifogad rapport gällande yrkesinstitutstrategins till- lämpning inom samkommunen och till den hörande rapport om samkommunens utvecklings- och kvalitetssäkringsprojekt.

Samkommunen fortsätter som självständig utbildningsanordnare och inleder ett utvecklings- och kvalitetssäkringsprojekt enligt yrkesinstitutstrategins principer.

Samkommunstämman ger styrelsen mandat att bereda och vidta behövliga åtgärder för att Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland från 1.1.2009 fungerar enligt bifogad organisationsmodell och att den grundläggande yrkesutbildningen ges i en lä- roanstalt, vars arbetsnamn för tillfället är Östra Nylands yrkesinstitut.

Samkommunstämman har således för ett år sedan beslutit att samkommunen skall fortsätta som självständig utbildningsanordnare och inleda utvecklingsarbetet och kva- litetsledningsprojektet enligt yrkesinstitutstrategins principer.

Arbetet har inletts och strategidokumentet hat fastställts av samkommunstämman vå- ren 2009 och arbetet är i ett avgörande skede inför Inveons inkommande första hela läsår 2009-2010.

Samkommunen har enligt systemet med resultatbaserad finansiering premierats ekonomiskt med knappt 300 000 € för goda resultat i de centrala uppgifterna i yrkesinstitutstrategin.

Samkommunens ekonomi är synnerligen god och fortsatta utvecklingsåtgärder enligt yrkesinstitutstrategins målsättningar är därmed möjliga att genomföra.

Sysselsättningsläget i regionen Östra Nyland är gott och de utexaminerade har inga svårigheter haft att få sysselsättning som svarar mot utbildningen. Metropolområdets arbetsmarknad och näringsliv är relativt fristående från det ekonomiområde som samkommunen betjänar.

De centrala målen för yrkesinstitutsstrategin kan bäst tillgodoses för ekonomiområdet Östra Nyland genom en självständig regionalt förankrad offentlig utbildningsanordnare. Genom att fortsätta samkommunens utvecklingsarbete kan man bäst:

• trygga tillgången på kunnig arbetskraft enligt arbetslivets behov,

• förbättra arbetslivsmotsvarigheten och kundorienteringen i fråga om ut- bildningstjänster,

• stärka förutsättningarna för livslångt lärande och individuella studievägar, samt

• trygga tillgången till utbildning för arbets- och näringslivet samt individerna i regionen med beaktande av båda språkgruppernas behov.

Samkommunen anser i samstämmighet med Kommunförbundet att tid bör ges för det inledda arbetet och att en utveckling enligt ministeriets rekommendation inte är i Öst- ra Nylands intresse.

Styrelsen framför dessa åsikter både till samkommunens ägarkommuner och till undervisningsministeriet som det svar som förväntas enligt rekommendationen Dnr 5/500/2009 från undervisningsministeriet.

JS Förslag: Styrelsen godkänner det som ingår i beredningen ovan som samkommunens svar till undervisningsministeriet och som utgångspunkt för arbetet i den arbetsgrupp Borgå stad har tillsatt.

(5)

Beslut: Förslaget godkännes.

Styrelsen godkänner bifogade skrivelse som svar till undervisningsministeriet.

Skrivelsen och detta ärende skickas medlemskommunerna för kännedom.

(6)

(7)

Styrelsen 30.03.2010 s. 10

8 §

BORGÅ STADS ARBETSGRUPPS PM

Arbetsgruppen inom Borgå stad för andra stadiets yrkesutbildning har avslutat sitt arbete. Rapporten från gruppen bifogas föredragningslistan.

Borgå stads lednings åtgärder framgår ur rapporten, tills staden har fattat sitt beslut är samkommunens roll i de fortsatta åtgärderna oklar. Med tanke på arbetsplatsdemokrati och informerandet av samkommunens personal är situationen inte alldeles problemfri.

JS Förslag: Styrelsen konstaterar att arbetsgruppens arbete är slutfört och antecknar rapporten för kännedom.

Beslut: Förslaget godkänns.

Utgående från Borgå stads PM framför styrelsen som sin enhälliga åsikt att en enspråkig svensk lösning är att föredra och stöder tanken på en objektiv utredningsman.

(8)

Styrelsen 18.01.2011 s.7

5 § ANDRA STADIET 2013

Styrelsen har vid sitt senaste möte 15.12.2010 framfört önskemålet att en grundlig diskussion gäl‐

lande andra stadiets framtida anordnarlösningar bör föras inom samkommunen. Diskussionen är bra att föra just nu då det ännu är oklart om och hur samkommunen kommer att höras i ärendet. Också för personalen är det viktigt att få styrelsens riktlinjer för samkommunens och Inveons framtid och därmed beslutsunderlag för egna personliga ställningstaganden gällande bland annat eget anställ‐

ningsförhållande.

Bakgrundsmaterialet (bilaga) har behandlats i samkommunens ledningsgrupp 7.1.2011, i yrkesinstitu‐

tets ledningsgrupp 12.1.2011 samt i samkommunens samarbetsorgan 15.1.2011. Samkommunens ledningsgrupp har godkänt materialet medan behandlingen i institutets ledningsgrupp och samar‐

betsorganet genomförs efter det att föredragningslistan utsänds till styrelsen. Eventuella ändrings‐

förslag presenteras på styrelsens möte.

Som bakgrund till samkommunens rekommendation för 2013 framförs med motiveringar som fram‐

går ur bilagan:

1. Tryggandet av språkliga rättigheter

Studerande har en subjektiv rätt att studera på sitt modersmål och det bör av jämlikhetsskäl finnas ett tillräckligt stort utbud av utbildning att välja mellan. Arbetslivets behov av språkkunniga arbetsta‐

gare kan inte köra över den här rättigheten utan bör tillgodoses genom åtgärder via läroplanen.

2. Tryggandet av regionalt inflytande

Frågan är väsentlig för en framgångsrik yrkesutbildning i östra Nyland i samtliga alternativ. Viktigast dock i sådana lösningar där ägandet och bestämmandet utlokaliseras utanför regionen.

3. Tryggandet av yrkesutbildningens regionala utvecklingsarbete

Genom att inleda service‐ och utvecklingsverksamhet som komplement till den yrkesinriktade till‐

läggsutbildningen kan vid behov anslutas service‐ och utvecklingsverksamhet på området. Möjlighet‐

erna till denna typ av verksamhet i östra Nyland är bättre i den regionala anordnarmodellen.

4. Tryggande av tidsenliga utrymmen för svenskspråkig utbildning

Oberoende av utbildningsanordnarlösningen borde frågan om tryggande av tidsenliga utrymmen för svenskspråkig utbildning ha högsta prioritet och lösas innan man fattar beslut om utbildningsanord‐

naren. Man kan anta att kommunerna är mer intresserade att ordna utrymmesfrågan för den lokala lösningen än de är att ordna den för den metropoldominerade lösningen.

5. Tryggandet av den svenskspråkiga yrkesutbildningens ekonomi

Resurstilldelningen bör oberoende av anordnarlösning språkligt och regionalt tryggas genom att skapa ändamålsenliga modeller för beslutsrätten och beslutförhetsbegränsningar. Modellerna bör skapas före anordnarbeslutet fattas.

6. Tryggandet av den svenskspråkiga yrkesutbildningens framtid i Borgå

Det väsentligaste är att välja en modell som gör utrymmesfrågan hanterbar och tryggar inflytandet i lokaliseringsbeslut inom den nya utbildningsanordnaren.

Med utgångsläge i ovanstående faktorer rekommenderar Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland följande rangordning av alternativen i Auros utredning :

(9)

Bästa alternativet är det så kallade ”0‐alternativet” och i andra hand antingen Grundalternativ 1 eller Grundalternativ 2a enligt motiveringar ovan.

Det bästa alternativet om modeller utanför Auros rekommendationer kan undersökas ytterligare torde vara skapandet av en stark samkommun i östa Nyland där utbildningen inom Borgå handels‐

läroverk, Porvoon kauppaoppilaitos, Porvoon terveydenhoito‐oppilaitos, Amisto och Inveon utgör grundstenar med långt gående språklig, pedagogisk och ekonomisk självbestämmanderätt.

Det är alltså fråga om en tvåspråkig utbildningsanordnarsamkommun med 4‐5 enspråkiga läroanstal‐

ter.

Modellen skulle ha följande fördelar:

• Utbildningsanordnaren fungerar enligt offentliga demokratiska kommunala spelregler

• Delegering av beslutsrätter ökar flexibilitet och effektivitet

• Ägarstyrningen kan garanteras i grundavtalet liksom de språkligt betingade beslutförhetsbe‐

gränsningarna

• Rättelseyrkanden och besvär kan inlämnas mot besluten

• Mervärdesskatteåterbäringsfördelen för Inveons del ca 200 000 €/år exkl byggnadskostna‐

derna

• Tilläggskostnader på grund av överlåtelseskatt elimineras

• Endast marginella ändringar i personalens anställningsförhållanden och pensionsförmåner

• Enhetsprisenlig finansiering direkt till samkommunen som bör fungera inom ramen för denna finansiering

• Undervisningsverksamheten kan fungera utan störningar inom enheterna genom hela pro‐

cessen

• Integreringen av läroanstalterna i den nya utbildningsanordnaren relativt problemfri

• Inga ekonomiska resursminskningar beroende på mervärdesskatt, pensionsansvar

• KSSR‐enliga anställningsskyddet lätt att förverkliga

• Utrymmeslösningen för Inveons del ger mervärdesskatteåterbäring (7 M€)

• Den östnyländska vuxenutbildningen och näringslivets utvecklingstjänster skulle koordinerat kunna skötas för alla språkgrupper för hela regionen från en enda verksamhetspunkt

Det mest kritiska för den svenskspråkiga yrkesutbildningen är allt detta till trots ändå kravet att den valda modellen skall trygga tillgången på tidsenliga och ändamålsenliga utrymmen för all svensk yr‐

kesutbildning. Ett säkrat rationellt och ekonomiskt förverkligande av det planerade campuset för svenskspråkiga andra stadiet i Kungsporten innebär att utbildningsanordnarfrågan till viss del kan ses som sekundär. Om någon av modellerna säkerställer campusets förverkligande på ett för utbildning‐

en hållbart sätt kan den svenskspråkiga ungdomen, regionens näringsliv, samkommunens personal säkert acceptera de nackdelar som ingår i den modellen.

Utredningen om pensionsavgifter på samfundsnivå och pensionsföljder på individnivå presenteras för styrelsen.

Rapporterna som bilagts föredragningslistan har behandlats i samkommunens ledningsgrupp, Östra Nylands yrkesinstitut Inveons ledningsgrupp och i samkommunens samarbetsorgan (lagstadgat, av‐

talsenligt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare). Samtliga organ har omfattat rapporterna och stöder enhälligt de slutsatser som framkommit i dem.

(10)

JS Förslag: Om samkommunen i något skede av processen ges möjlighet att uttala sig skall uttalandet baseras på åsikterna ovan enligt motiveringar i bifogad utredning.

Beslut: Styrelsen omfattar inte till alla delar de i rapporterna framförda ställningstagandena.

Rapporterna antecknas för kännedom. Styrelsen önskar bli hörd i ärendet i fortsättningen.

(11)

10 § UNDERVISNINGS‐ OCH KULTURMINISTERIETS BREV

Undervisnings‐ och kulturministeriet har till anordnare av yrkesutbildning skickat skrivelsen ”Främ‐

jande av servicekapaciteten och den strukturella utvecklingen inom yrkesutbildningen”. I brevet re‐

dogörs för förändringar i verksamhetsmiljö, den offentliga ekonomins hållbarhetsgap, anpassning av utbud till förändrad efterfråga, avveckling av de tidsbundna ökningarna av studerandeantalet och ges utvecklingsriktlinjer för examina och examenssystem.

Även en bedömning av framskridandet av projektet för påskyndande av nätbildningen inom yrkesut‐

bildningen görs i brevet.

Slutligen beskrivs vidare åtgärder för att stärka servicekapaciteten och strukturutvecklingen inom yr‐

kesutbildningen inklusive tidtabellerna för förändringar enligt nu gällande bestämmelser.

Servicekapaciteten skall förbättras genom:

 Fortsatt strukturutveckling inom nätet av yrkesutbildningsanordnare

 Programmet för att effektivisera genomströmningen fortsätter

 Fortsatt kvalitetshöjning och bättre kvalitetskontroll

 Ökad kundorientering och flexibilitet i utbildningen

 Regional allokering av utbildningsutbudet

Brevet utgör en god grund för de diskussioner som strävar efter att utveckla anordnarnätet i östra Nyland och innehåller beaktansvärda aspekter för den under bildning varande utbildningsanordna‐

ren.

Gällande situationen för samkommunen föreligger inga nyheter. Avsikten är att regionens kommun‐

direktörer skall få till stånd ett gemensamt beslutsförslag som kan behandlas politiskt så fort som möjligt. Det ser dock ut som om behandlingen till och med kan försenas så mycket att de politiska besluten kommer först i augusti. Tiden av osäkerhet som på inget sätt är motiverande utan på många sätt försvårar det dagliga arbetet i de berörda organisationerna förlängs således ytterligare.

JS Förslag: Styrelsen antecknar brevet för kännedom.

Under diskussionen föreslogs att samkommunen sänder en skrivelse till kommundirektörerna gällande samkommunens styrelses i protokoll dokumenterade åsikt att vid samordningen av utbildningsanordnarnätverket kan styrelsen endast omfatta enspråkiga svenska lösningar.

Medlem Bergström föreslog att ingen skrivelse i detta skede sänds till kommundirektörerna.

Förslaget vann inte understöd varför det förföll.

Beslut: Förslaget godkänns. Skrivelsen tillställs kommundirektörerna.

(12)

4 § SAMKOMMUNENS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012

Samkommunens bokslut och verksamhetsberättelse för år 2012 bifogas föredragningslistan. Anta- let studerande uppgick till (medeltalet för hela året) 404. Årsmedeltalet har således underskridit antalet utbildningsplatser i tillståndet att ordna utbildning och märkbart minskat från tidigare år.

Nedgången i antalet studerande har kunnat beaktas i verksamheten och budgetens förverkligande under räkenskapsåret och med hjälp av bevarad kostnadseffektivitet och ökad produktivitet uppvisar samkommunen ännu fortsatt ekonomiskt gott resultat för år 2012.

Resultatet förbättras märkbart av en inte budgeterad resultatbaserad finansieringsandel uppgå- ende till 345 379 €. För övrigt har kostnadsmedvetenheten medfört underskridningar på flera centrala utgiftsmoment vilka motsvarar nedgången i antalet studerande.

I stället för ett budgeterat årsbidrag om 27 918 € uppvisar samkommunen ett årsbidrag uppgående till 601 599 €. Detta resultat som är klart bättre än budgeterat skulle som sådant fortsättningsvis ge samkommunen ekonomiska förutsättningar att fortsätta också som självständig anordnare av yrkesutbildning i Östra Nyland för landskapets svenskspråkiga ungdomar.

Eftersom besluten om yrkesutbildningens kommande organisation dröjer är det i alla fall på sin plats att konstatera att fortsättningsvis är samkommunen ett i alla fall ekonomiskt gångbart alternativ. På grund av att organisationsbeslutet dröjer är det uppenbart att inte heller utrymmesfrågan fått en permanent lösning under räkenskapsåret 2012. Om beslut inte kan göras och verkställas under år 2013 måste samkommunen börja se över sina egna utrymmen och göra vad som är möjligt inom ramen för nuvarande resurser och organisation.

Det bör konstateras att den skuld i underhåll av fastigheterna som uppkommit de senaste åren då blickarna riktats mot nya tidsenliga utrymmen är en betydande del av de uppkomna överskotten.

Samkommunens likviditet och soliditet har fortsättningsvis förbättrats och möjliggör både materi- ella och immateriella förbättringar i produktionsmedlen vilket delvis beaktats i budgeten för år 2013.

Samkommunens kassamedel har ökat och är ca 3,4 M€ (3,3 M€ 2011) då budgeten räknade med en liten minskning. Inga överskridningar föreligger enligt budgetens bindande nivåer föreligger.

JS Förslag: Styrelsen föreslår för samkommunstämman att 181 318,30 € det vill säga räkenskapspe- riodens överskott läggs till balansen till kontot tidigare års över-/underskott.

Styrelsen godkänner och undertecknar för sin del samkommunens bokslut för år 2012.

Styrelsen lämnar bokslutet för revidering till den revisorssammanslutning som samkommunstäm- man valt (Audiator).

Styrelsen lägger fram bokslutet för behandling i samkommunstämman efter det att revisorssam- manslutningen och revisionsnämnden gett sina utlåtanden med uppmaning att samkommunstäm- man också behandlar frågan om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.

Beslut: Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens överskott 181 318,30

€ läggs till balansen till kontot tidigare års över-/underskott.

Styrelsen godkänner och undertecknar för sin del samkommunens bokslut för år 2012.

Styrelsen lämnar bokslutet för revidering till den revisorssammanslutning som samkommunstäm- man valt (Audiator).

./..

(13)

Styrelsen lägger fram bokslutet för behandling i samkommunstämman efter det att revisorssam- manslutningen och revisionsnämnden gett sina utlåtanden med uppmaning att samkommunstäm- man också behandlar frågan om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.

Protokollsanteckning (styrelsen): För att utrymmesfrågan skall kunna lösas alltigenom rationellt och i första hand med beaktande av det svenska yrkesinstitutets pedagogiska och administrativa behov, bör organisationsfrågan först/samtidigt få en lösning där de svenska utbildningspolitiska aspekterna till alla delar beaktats.