Dnr: 05-179.10
Styrelseärende 3 2005-09-26
Till
Förbundsstyrelsen
Mål och strategier för utveckling av
Göteborgsregionen
Vid förbundsstyrelsens konferens i Hindås 18-19 maj diskuterades frågan om hur långt det regionala samarbetet kommit och i vilka avseenden som en dokumentation av detta arbete i form av ett beslut i förbundsstyrelsen var möjligt och önskvärt. Sedan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) bildades i sin nuvarande form 1995 har en rad frågor avhandlats i
förbundsstyrelsen och de olika styrgrupperna utan att det lett fram till beslut i fråga om mål eller strategier för utvecklingen av Göteborgsregionen. Undantag finns dock rörande bl. a. transportinfrastrukturen och i utbildningsfrågor. Under senare år har en rad olika processer genomförts under ledning av förbundsstyrelsen, rådet för regional utveckling, styrgruppen för regional planering m.fl. grupperingar. Den tyngsta och bredaste processen är rådslaget, som nu är inne i slutskedet av sin andra omgång. Vid sidan av detta arbete har förbundsstyrelsen under det senaste året bl. a. genomfört flera seminarier kring regionens utveckling under ledning av Handelshög-skolan i Göteborg.
Styrgruppen för regional planering har samtidigt initierat en process kring temat: bostadsbyggandet - en regional fråga.
Parallellt med rådslagsarbetet har ett nätverk etablerats mellan ett antal parter som ansvarar för frågor rörande transportinfrastruktur och
bebyggelse-utveckling. Detta nätverk har underhand breddat sitt samarbete och benämns nu HUR 2050 (hållbar utveckling för regionen med 2050 som horisontår). Ur detta nätverk har projektet K2020 initierats - en studie av
kollektivtrafiksystemet år 2020 för i första hand den inre delen av regionen. Under försommaren har ett förslag till målbild presenterats. Nätverksarbetet har skett på tjänstemannanivå men har redovisats för politiska nämnder och styrelser vid ett flertal tillfällen, bl. a. vid förbundsstyrelsens konferenser i maj 2004 respektive 2005.
Under 2004-05 har en regional utvecklingsvision (RUV) för Västra Götaland utarbetats och processats. Förbundsstyrelsen har 2005-02-28 ställt sig bakom det förslag som senare antogs av regionfullmäktige. Visionen redovisar en för parterna gemensam grundsyn för utvecklingen inom Västra Götaland och vilka
frågor (fokusområden) som är av särskild vikt. Samtidigt klarar den ut
rollfördelningen mellan regionens (VGR) och kommunernas arbete där det bl. a. framhålls att det är den aktör som har ansvaret för ett område eller en verksamhet inom ett fokusområde som har att utveckla mål och strategier för att genomföra visionen i dessa delar.
Business Region Göteborg (BRG) har låtit utföra en analys av Göteborgs-regionens tillväxtförutsättningar. Analysen kan ses som en fortsättning på utredningen ”Västsverige och den nya ekonomiska geografin” som Västra Götalandsregionen presenterade 2003. I denna utredning framhölls att Göteborgsregionens tillväxt är nyckeln för Västsveriges långsiktiga ekono-miska utveckling, dock utan att belysa hur detta kan ske. Detta arbete har nu fördjupats och diskuterats inom ramen för det samarbete som bedrivs genom BRG. Erfarenheterna av denna analys (”Tillväxtförutsättningar för Göte-borgsregionen”) har presenterats och diskuterats i BRGs politiska processer och bland ledande tjänstemän i Göteborgsregionens medlemskommuner, samt även vid förbundsstyrelsens konferens i Hindås i maj 2005.
De samlade erfarenheterna från de ovan redovisade processerna pekar på att det i många frågor råder en grundläggande samsyn kring hur Göteborgs-regionen bör utvecklas vidare. Det bör därför vara möjligt att, med stöd av den kunskap som byggts upp under processerna, nu sammanfatta och diskutera de övergripande mål och strategier som bör läggas till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Med dessa mål och strategier som grund är det även möjligt att pröva hur samverkans-arbetet inom GR bör utvecklas vidare för att bidra till bästa möjliga resultat. Presidiet föreslår förbundsstyrelsen besluta
att uppdra åt kansliet att i samarbete med företrädare för BRG och HUR 2050 påbörja arbetet med att sammanställa ett förslag till mål och strategier för utveckling av Göteborgsregionen, samt
att uppdra åt kansliet att upprätta förslag till organisation och förankringsprocess för detta arbete med inriktning mot att
förbundsstyrelsen skall ges möjlighet att ta ställning till ett förslag till mål och strategier senast under maj 2006.
Göteborg 2005-08-29
Bibbi Carlsson
Dnr: 05-182.20 Styrelseärende 4 2005-09-26
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag om deltagande i nätverken Hur 2050 och
K2020
Vägverket Region Väst tog genom Jan Gustafsson 2002 initiativ till ett samarbete där man tillsammans med andra samverkande parter ska utforma strategier inom transportsektorn som ska vara långsiktigt hållbara och uppfylla de transportpolitiska målen.
De samverkande parterna som ingår i Hur 2050 är Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Vägverket Region Väst, Banverket Västra regionen, Göteborg-Landvetter Flygplats, Sjöfartsverket, Stadsbyggnadskontoret Göteborg, Trafikkontoret Göteborg, Miljöförvaltningen Göteborg, Västtrafik, Business Region Göteborg, Göteborgs Hamn och Stadsbyggnadskontoret Mölndal.
Samarbetet Hur 2050 syftar främst till att:
• Skapa en plattform för samverkan mellan trafikplanerare i Göteborgsregionen, en plattform där de olika transportslagen betraktas som länkar i ett och samma system.
• Uppnå en gemensam uppfattning om hur infrastrukturen i Göteborgsregionen ska utformas på ett långsiktigt hållbart sätt. • Utveckla en dialog mellan alla aktörer – allt ifrån transportörer till
politiker.
K2020 – Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är ett delprojekt inom
Hur 2050 och ett samarbete mellan trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Västtrafik, Banverket, Vägverket, Göteborgsregionens
kommunalförbund och Västra Götalandsregionen.
Syftet med K2020 är att skapa en gemensam framtidsbild av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet. Samtliga aktörer inom bebyggelseutveckling,
stadsplanering, investeringar i infrastruktur och utformning av
kollektivtrafikens drift får härigenom en gemensam plattform att utgå ifrån. GRs presidium aktualiserade vid sitt sammanträde den 29 augusti 2005 vikten av att de olika representanterna i Hur 2050 och K2020 får mandat från sina respektive organisationer för att delta i samarbetet. Presidiet beslöt att föreslå att förbundsdirektör Bibbi Carlsson får i uppdrag att för GRs räkning utse representanter till de båda nätverken.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att uppdra åt förbundsdirektör Bibbi Carlsson att för GRs räkning utse representanter till de båda nätverken Hur 2050 respektive K2020.
Göteborg 2005-08-22 Bibbi Carlsson Dnr: 05-29.015 Styrelseärende 5 Till Förbundsstyrelsen
Förslag till handlingsplan för GRs EU-arbete år
2005-2007
På styrelsemötet 2002-02-28 beslutades att GR skulle utveckla sitt engagemang avseende EU/internationella frågor. En strategi med huvudinriktning på Europafrågor och med utgångspunkt från
medlemskommunernas behov antogs av GRs styrelse 2003-05-22. Samtidigt beslutades att en handlingsplan skulle tas fram.
Handlingsplan
Arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan för GRs EU-arbete 2005-2007 inleddes 2003-09-15 med en framtidsverkstad, där ett 40-tal företrädare från GR-kommunerna samt regionala aktörer medverkade. Förslaget till handlingsplan har därefter på olika sätt varit uppe för diskussion i samtliga GR-kommuner. Ledningen för West Sweden har lagt sina synpunkter på förslaget. GRs presidium har tidigare diskuterat förslaget till handlingsplan, senast 2005-02-07.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anta bilagda förslag till handlingsplan för GRs EU-arbete 2005-2007, samt att följa upp handlingsplanen och återrapportera till styrelsen i oktober 2006.
Göteborg den 22 augusti 2005
Bibbi Carlsson
Anders Helsing
Styrelseärende
Till
Förbundsstyrelsen
– Förslag till strategi för GR:s internationella arbete
På styrelsemötet 2002-02-28 beslutades att GR skulle utveckla sitt
engagemang avseende internationella frågor. En internationell strategi och handlingsplan skulle tas fram tillsammans med medlemskommunerna och i diskussion med regionala aktörer på det internationella området. Vidare beslöts att styrelsen skulle styra GRs internationella arbetet.
Utifrån medlemskommunernas behov, bör GRs strategi för internationellt arbete omfatta två områden.
1) Att erbjuda internationell kompetensutveckling. Ett viktigt element i GRs kommungemensamma arbete är att utveckla och genomföra kurser, seminarier, studieresor och konferenser.
2) Att utifrån GRs verksamhetsområden få till stånd ett aktivt
kommungemensamt utvecklingsarbete som integrerar applicerbara EU
program och fonder. I detta avseende kan GR som paraplyorganisation vara en viktig organisation. West Sweden är med sin EU
projektutvecklingsverksamhet i sammanhanget en viktig partner. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att - anta bilagda förslag till strategi för GR:s internationella arbete. att – i linje med den internationella strategins inriktning ta fram en
handlingsplan med konkreta aktiviteter.
att – redovisa förslag till handlingsplan för styrelsen under oktober månad 2003.
Göteborg den 29 april 2003.
Håkan Rydbo Gustav Höjer Anders Helsing
Inledning
Globaliseringen har medfört att samhällen och människor från jordens alla hörn idag påverkar varandra i mycket högre grad än tidigare.
Göteborgsregionens läge gör att vi är speciellt exponerade för internationella influenser med en mångfald av kontaktytor gentemot olika intressenter. Tidigare ansågs utrikesfrågorna vara statens angelägenhet. På senare tid har regeringen verkat för att mobilisera den lokala och regionala nivån i internationellt samarbete. För att förtydliga detta har riksdagen ändrat
kommunallagen, så att den möjliggör lokalt och regionalt internationellt arbete. Vid sidan av EU har östblockets fall i slutet av 80-talet haft en avgörande roll för förhållandena mellan länderna. De nya kandidatländerna orienterar sig västerut. Visionen om ett enat Europa rycker närmare samtidigt som oro finns för vad som händer när man blandar de mycket olika sociala och ekonomiska förutsättningar som präglar länderna.
Ett resultat av ett gemensamt Europa är att nationalstatens betydelse har minskat, samtidigt som regionernas betydelse har ökat. Detta ställer nya och speciella krav på de regioner som vill bli internationellt framgångsrika. Inom EU:s framtidskonvent behandlas de väsentliga problem som unionens
framtida utveckling för med sig, till exempel vilka förväntningar de europeiska medborgarna har på unionen och hur behörigheterna ska fördelas mellan unionen och medlemsländerna.
Inom EU:s sk Sammanhållningspolitik diskuteras hur strukturfonderna, Interregprogrammen, kompetensutveckling, sysselsättning och
storstadssatsningar mm. skall se ut i den nya programperioden.
Vid en tillbakablick kan man också konstatera att det internationella arbetet på den lokala och regionala nivån under de senaste åren utvecklats från att
inledningsvis ha handlat om att informera om EU:s struktur och system till att mer röra sig kring hur man använder sig av EU:s bidrag genom projekt. Idag handlar det mer om att se ett samband mellan den lokala, regionala, nationella och europeiska nivån. Det krävs i dag en ökad helhetssyn. Cirka sextio-sjuttio procent av alla beslut som idag tas i riksdagen och kommunfullmäktige
bedöms idag vara uppföljningar av beslut tagna på EU nivå.
Internationaliseringen är numera ett verktyg och en integrerad del av det lokala och regionala utvecklingsarbetet.
GR och internationellt arbete idag
GR medverkar i flera nätverk med internationell prägel bl.a kan nämnas, Interreg IIIB Nordsjöns tjänstemannanätverk och Göteborgsnoden, där GRs styrelse är ledningsgrupp.
För andra året i rad koordinerar GR medlemskommunernas satsning under den sk. Europaveckan, vecka 19. Arrangemanget syftar till att synliggöra det internationella arbetet och lyfta fram de internationella frågorna i kommunerna.
Utbildningar, studieresor och konferenser inom de inom det internationella området är idag en omfattande verksamhet.
GRs arbete för skolans internationalisering har funnits sedan 1996 och har stadigt utökats under åren. Det innefattar flera olika områden, som spänner från stödjande kontaktverksamhet gentemot pågående insatser i skolor till omfattande projekt i GRs regi som aktivt involverar skolorna. Bland
samarbetspartners och uppdragsgivare (utöver regionens medlemskommuner och deras skolor) återfinns t.ex. Sida, Utrikesdepartementet,
med Sida genom insatsen Den Globala Skolan, som är ett nationellt uppdrag med syfte att främja internationalisering i lärandet i Sverige. Ett annat exempel på större verksamhet som involverar regionens skolor är de populära EU/FN-rollspelen.
Airport Region Conference, är ett nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplatser. Göteborgsregionen är invald i en av
arbetsgrupperna för 2003-2004.
GR är medlem i föreningen Europakorridoren som baseras på utbyggnad av höghastighetsjärnvägar i Sverige, Danmark och Tyskland.
International School Gothenburg Region (ISGR) ägs av GR, men näringslivet bidrar aktivt till skolans utveckling.
Medlemskommunerna, regionala aktörer och internationellt
arbete
Medlemskommunerna
I dag finns det i samtliga medlemskommuner en medvetenhet om vikten av internationellt arbete. Internationaliseringen och vårt EU medlemskap behandlas redan idag i olika former i medlemskommunernas strategiska dokument eller visioner. Åtta av tretton medlemskommuner har en internationell strategi.
De nordiska vänorterna dominerar bland medlemskommunerna. Vänorter som har etablerats långt tillbaks i historien. Det finns få resonemang om att
utveckla nya vänorter, numera handlar mer om att bygga upp internationellt partnerskap utifrån någon specifik fråga som t.ex näringlivssamarbeten, skolutbyten mm.
När det gäller omfattningen av övriga internationella relationer och EU projekt i medlemskommunerna så varierar det stort. Vissa kommuner har inga EU projekt eller internationella samarbeten, medan andra har ganska omfattande internationell projektverksamhet. Det finns en klar tendens att
medlemskommunerna prioriterar utbildning och ungdomar i sina internationella projekt.
Regionala aktörer
Resurser för att stödja internationellt samarbete är inte enbart en fråga om pengar. Det handlar till lika stor del om att identifiera de regionala resurser som finns i regionen i form av unik kompetens inom olika områden. I linje med detta handlar det om att klargöra roller och ansvar samt att öka samarbetet mellan de regionala aktörerna. I bilaga :1 finns en sammanställning över
regionala organisationer som har betydelse för Göteborgsregionens internationella arbete.
Strategins inriktning
GRs internationella arbete skall bidra till tillväxt och utveckling.
Internationaliseringen skall genomsyra GRs verksamhet och integreras på ett naturligt sätt i den vardagliga verksamheten.
GRs strategi för internationellt arbete skall stödja medlemskommunernas internationella arbete i frågor som är kopplade till GRs verksamhetsområden. Den internationella strategin skall ses som en del i den regionala
utvecklingsplaneringen.
Strategin skall vara ett kompletterande och stödjande dokument i förhållande till medlemskommunernas verksamhetsplaner och internationella strategier. Den internationella strategin skall också verka för att i samverkan med andra regionala aktörer skapa förutsättningar för ett uthålligt och slagkraftigt agerande i internationella sammanhang.
Strategin följs upp i en handlingsplan med konkreta aktiviteter och tidsbundna åtgärder.
Strategin omfattar två huvudområden: A) Kompetensutveckling
Det finns en viljeinriktning och ambition i medlemskommunerna att internationellt arbete är viktigt. Det finns också en strävan att stärka det internationella arbetet i kommunerna.
Ett viktigt element i GRs kommungemensamma arbete är att erbjuda kurser, seminarier, studieresor och konferenser inom det internationella området. Dessa kompetensutvecklingsinsatser utgår från medlemskommunernas önskemål och behov.
B) Gemensamma utvecklingsprojekt
Inom GR finns gemensamma utvecklingsfrågor, allt från
arbetskraftsförsörjning, miljöskydd, regional planering, skolutvecklingsfrågor till framtidens äldreomsorg mm. Liknade frågor hanteras av regionala organ på liknande sätt i andra delar EU. EU:s fonder och program utgår från
problemställningar från den lokala, regionala och nationella nivån i Europa. Förenklat kan man säga att EU kommissionen bildar sökbara fonder och program utifrån dessa problem/frågeställningar. Den gemensamma nämnaren
för dessa program och fonder är att de skall genomföras i ett internationellt sammanhang, som leder till erfarenhetsutbyte, kunskapsöverföring, gemensam metodutveckling mm.
Flera av GRs medlemskommuner arbetar var för sig med utvecklingsfrågor som är applicerbara på EU:s fonder och program. Många gånger kan de känna sig för små som enskilda kommuner att gå in i EU projekt. EU:s program och fonder tenderar att rikta sig till allt större aktörer, där en enskild kommun i många fall kan vara för liten för att vara ensamt intressant som partner i ett projekt. GR som arbetar nära kommunerna har här en uppgift att känna av och samla ihop kommungemensamma utvecklingsprojekt. Att inom GRs
verksamhetsområden få till stånd ett aktivt kommungemensamt
utvecklingsarbete som integrerar applicerbara EU program och fonder är ett område att utveckla inom GR. I detta avseende spelar GR som
paraplyorganisation en viktig roll. West Sweden är med sin EU
projektutvecklingsverksamhet i sammanhanget också en viktig partner. (se modeller nedan)
Bilaga:1 Regionala aktörer - internationella arbete
Följande organisationer har betydelse för Göteborgsregionens internationella arbete.
West Sweden – regional samarbetsorganisation för Västsveriges kommuner, landsting och regioner. West Sweden har fokus på EU-projektutveckling kring transnationella program och lobby aktiviteter. Erbjuder avancerad kompetens och stöd när det gäller att utveckla transnationella projekt.
Business Region Göteborg – har ett särskilt ansvar att arbeta med
utvecklingen av Göteborgsregionens näringsliv i ett internationellt perspektiv. Arbetar bl. a med att aktivt marknadsföra regionen för utländska investerare, skapa kontakter, bygga upp nätverk och utveckla relationer med regioner i andra länder.
Euro Info Centre Västsverige – EU information och rådgivning till företag. Info Point Europa - förser allmänheten med information om EU, svarar på ett brett spektrum av frågor
Göteborg&Co - arbetar bl. a med att marknadsföra regionen som en attraktiv storstadsregion för värdskap av internationella evenemang, kongresser och mässor.
Västra Götalandsregionen - internationella enheten hanterar regionens relationer med andra regioner internationellt och arbetar med att stimulera den egna organisationen att bli mer aktiv i internationellt arbete.
Regionutvecklingssekretariatet ansvarar bl a för viss EUprogramadministration, ex vis INTERREG IIIB.
GR –Det internationella arbetet utgår från GRs verksamhetsområden. Det syftar till att skapa en aktiv hållning till internationella frågor, genom att bistå med kompetensutveckling och få till stånd ett aktivt kommungemensamt utvecklingsarbete som integrerar applicerbara EUprogram.
Dnr: 04-213.22
Styrelseärende 6 2005-09-26
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ” Järnvägsutredning
inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Västra stambanan, fyrspår, delen Floda – Aspen”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Banverket daterad 2004-11-02 beretts tillfälle att yttra sig över remissen
”Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västra stambanan, fyrspår, delen Floda – Aspen”.
Förslag till yttrande, daterat 2005-08-29, har upprättats.
Styrgruppen för regional planering godkände för egen del förslag till yttrande på sammanträdet den 1 september 2005.
Kia Andréasson (mp) reserverade sig mot beslutet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-08-29
Göteborg 2005-09-01 Bo Aronsson /Cecilia Kvist Dnr: 04-213.22 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2005-08-29 Cecilia Kvist
Förslag till yttrande över ”Järnvägsutredning
inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Västra stambanan, fyrspår, delen Floda – Aspen”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Banverket daterad 2004-11-02 beretts tillfälle att yttra sig över remissen
”Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västra stambanan, fyrspår, delen Floda – Aspen”.
Den av Banverket därefter utsända fördjupade idéstudie, Floda-Partille, med sträckning norr om sjön Aspen, utgör inte ett nytt alternativ i
järnvägsutredningen. Banverket har med studien som underlag konstaterat att tidigare ställningstagande att avfärda det alternativet fortfarande gäller. Banverket konstaterar att sträckan visserligen uppfyller uppställda trafikkrav, men skapar en ny barriär i området och påverkar ostörd natur.
nettonuvärdeskvoten har bedömts bli negativ. GR gör ingen annan bedömning än Banverket beträffande detta alternativ.
Bakgrund och syfte
Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg är en av landets viktigaste järnvägar för såväl persontrafik som godstrafik. För att klara framtidens resande på ett miljömässigt acceptabelt sätt måste andelen järnvägstransporter öka i regionen vilket kräver förbättrad spårkapacitet. Utbyggnaden av Västra stambanan på delen Floda – Aspen är en viktig del i detta. Syftet med
utbyggnaden till fyrspår är att möjliggöra förbigångar mellan långsamma och snabba tåg, så att pendeltågstrafiken mellan Alingsås och Göteborg kan ökas. Målet är att få 15-minuterstrafik.
Sammanfattning av järnvägsutredningen
Resandet mellan Alingsås och Göteborg har ökat under en följd av år. Pendeltågstrafiken har ökat med nära 40% de senaste tio åren. Tågresandet mellan Skövde och Göteborg har mer än fördubblats under samma tid. Utbyggnaden är ett led i målsättningen att skapa en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling där god miljö och positiv regional utveckling är ett par av hörnstenarna. Förhoppningen är att utbyggnaden leder till att minska de störningar som idag finns på den aktuella sträckan. Banverket har i tidigare utredningar konstaterat att en utbyggnad på sträckan Floda-Aspen är mest strategiskt då den ger ett rejält kapacitetstillskott till en rimlig kostnad. Utredningen omfattar en utbyggnad från nuvarande två spår till fyra på
sträckan Floda – Aspen, eller del därav. På sträckan har två alternativ, förutom nollalternativet, studerats. Utbyggnadsalternativ 1 (UA1) innebär fyra spår på sträckan Floda station – Aspedalens station samt ytterligare ett spår för väntande godståg antingen mellan Stenkullen och Oryd eller öster om Floda station, längs Sävelången. Utbyggnadsalternativ 2 (UA2) innebär fyra spår på sträckan Oryd – Aspedalen samt tre spår förbi Aspens station. De nya spåren förslås läggas på norra eller södra sidan om de befintliga spåren.
Utbyggnaden medför att trafikeringen kan ökas och trafikstörningarna
minskas. För pendeltrafik kan 15-minuterstrafik med regelbundna avgångstider åstadkommas. Åtgärder vid stationerna medför att tillgängligheten förbättras för såväl funktionshindrade som övriga resenärer.
Anläggningskostnaden har beräknats till 1 160 mnkr för UA1 och 1 030 mnkr för UA2. Om det planerade förbigångsspåret för godståg i UA1 byggs som ett tredje spår längs Sävelången i stället för som ett femte spår öster om
Framtidsplan som omfattar åren 2004-2015 finns ekonomiskt utrymme åren 2010-2015 för kapacitetshöjande åtgärder mellan Floda-Aspen.
Enligt Banverket ger UA1 förutsättningar för utveckling av Floda samhälle, mer omfattande åtgärder mot buller samt fler säkra korsningar med spåren. Samtidigt är det negativa effekter på bevarandevärden för naturmiljö och landskapsbild mellan Floda och Oryd. UA2 ger mindre påverkan på natur- och kulturmiljöer samt landskapsbilden.
Vid jämförelse mellan nordlig och sydlig korridor på delen Oryd – Ölslanda konstaterar Banverket att den norra korridoren gör större intrång i
boendemiljön medan den södra korridoren påverkar naturmiljön (Natura 2000-område). Vid Aspen ger den norra korridoren mindre påverkan på naturmiljön (Natura 2000-område) än den södra.
Vad gäller risken för trafikstörningar är Banverkets ambition att åstadkomma ett system som är robust och tillåter tidtabellstyrda förbigångar. Simuleringar som gjorts tyder på att UA1 fungerar väl i detta avseende. UA2 har mindre marginaler men fungerar på ett godtagbart sätt. Banverket visar på erfarenheter från andra järnvägsutbyggnader att man underskattar behovet av förbigångs- och mötesmöjligheter och måste därför i efterhand förlänga passagesträckorna. Den större marginalen för UA1 bör därför värderas särskilt.
Kansliets kommentarer
Ett väl fungerande tågsystem i Västsverige är en förutsättning för utvecklingen för såväl Göteborgsregionen som för Västra Götalandsregionen. En utbyggnad bidrar till att utveckla ett tillgängligt och säkert transportsystem vilket
medverkar till en positiv utveckling av regionen och dess näringsliv.
Järnvägssystemet i Göteborgsregionen är idag eftersatt, samtidigt som det finns en efterfrågan på ökad trafikering. Kapaciteten in mot Göteborg är idag
otillräcklig för att möta denna efterfrågan. Det är viktigt att det på Västra stambanan, och övriga järnvägslinjer som sammanstrålar i Göteborg, genomförs kapacitetsförbättringar. Ett utökat trafikutbud och satsningar på kollektivtrafiken är viktiga bidrag för att klara en alltmer tilltagande trängsel i biltrafiksystemet och kunna uppfylla bl a miljökvalitetsnormerna för
kvävedioxid och partiklar.
Ur regional synvinkel är det viktigt att en utbyggnad till fyrspår kommer till stånd för att höja kapaciteten på Västra stambanan och möjliggöra
15-minuterstrafik för pendeltågen. Banverket nämner inte i utredningen något om fortsatt utbyggnad till fyrspår på delar av banan in mot Göteborg som kan skapa förutsättningar för ytterligare förbigångs- och mötespassager. Det kan därför dröja innan möjligheten till en fortsatt utbyggnad sker, vilket talar för en
utbyggnad enligt alternativ UA1, den längre sträckan. UA1 ger också
förutsättningar för utveckling av Floda samhälle samt omfattande åtgärder mot buller och fler säkra korsningar med spåren.
GR förordar UA1 och lägger inga aspekter på om Banverket väljer nordlig eller sydlig korridor. GR utgår ifrån att Banverket i sitt fortsatta arbete med utbyggnaden till fyrspår tar hänsyn till de störningar projektet medför och i dialog med Lerums kommun söker finna bästa möjliga lösningar. Framförallt ökade godstransporter ställer krav på åtgärder mot buller och vibrationer. Ett förhållande som bör beaktas inte enbart utmed den nu studerade sträckan. GR vill poängtera att det är angeläget att utbyggnad sker inom en snar framtid då det finns ekonomiskt utrymme i Banverkets Framtidsplan 2004–2015.
Dnr:04-149.10 Styrelseärende 7 2005-09-26
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”Fördjupad översiktsplan
för Ytterhamnsområdet, Göteborg – utställning
2005”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret, daterad 2005-06-20, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
GR har, genom beslut i Styrgruppen för regional planering 2005-01-20, yttrat sig (se bilaga) över ett 2004-05-25 upprättat förslag. GR betonade i yttrandet att det ur regional synvinkel är viktigt att Ytterhamnarna ges möjlighet att utvecklas vidare samtidigt som ansträngningar bör göras för att minimera eller kompensera nödvändiga ingrepp där så är möjligt.
Det nu upprättade förslaget är en förändring av det förslag som ställdes ut under 2004. Av handlingarna framgår att förslaget innebär ett
ställningstagande där riksintresset Göteborgs hamn genom sin stora betydelse för Sverige, regionen och Göteborg prioriterats framför övriga riksintressen i
området, dock med målet att, i enlighet med Miljöbalkens 2:a kapitel, visa hänsyn till och beakta bevarandevärdena i så stor utsträckning som möjligt. Förslaget är därmed utformat i enlighet med den grundsyn som GR tidigare ställt sig bakom.
I det nu föreliggande förslaget utgör den västra delen av planområdet, med bl a Natura 2000-området vid Torsviken, ett utredningsområde. För att säkra hamnens fortsatta utvecklingsmöjlighet och samtidig värna de starka miljöintressen som omfattas är det angeläget att även förutsättningarna för denna del av planområdet kan klarläggas i fortsatt arbete.
Styrgruppen för regional planering tillstyrkte för egen del förslag till yttrande på sammanträdet den 1 september 2005.
Kia Andréasson (mp) reserverade sig mot beslutet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att tillstyrka förslaget till fördjupad översiktsplan för ytterhamnsområdet
Göteborg 2005-08-22 Bo Aronsson
Förslaget finns att hämta under rubriken aktuella planer på www.stadsbyggnad.goteborg.se.
Bilaga
Dnr: 04-149.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2005-01-03 Anita Rynvall MårtenssonFörslag till yttrande över Fördjupad översiktsplan
för Ytterhamnsområdet – Utställning 2004
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har fått tillfälle att yttra sig över ”Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet – Utställning 2004”.
Bakgrund och syfte
Göteborgs Hamn AB har framfört behov av förändringar och utvidgning av verksamheterna, samtidigt som flera större företag i Ytterhamnsområdet har redovisat planer för framtida förändringar. Med tanke på den framtida trafikeringen finns det dessutom behov av förändringar av infrastrukturen. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att tydliggöra och göra avvägningar mellan de olika intressena i området med avseende på önskade förändringar och bevarande.
Sammanfattning av planen
Göteborgsregionen och svenskt näringsliv är beroende av en väl fungerande hamn. En utvidgning av hamnverksamheten, med tillhörande förstärkning av infrastrukturen, ger förutsättningar för Göteborgs hamn att kunna utvecklas och stärka sin position som Nordens centralhamn.
Hamnen behöver byggas ut för att klara en fördubbling av hamntrafiken. På kort sikt föreslås kajplatser vid Älvsborgshamnen/Arendalshamnen (bl a Lilla Aspholmen). Området ligger väl till och kan enkelt knytas till väg- och järnvägssystemet. På lång sikt byggs hamn vid St Risholmen med därtill hörande väg och järnvägsförbindelse. En utvidgning av Ytterhamnsområdet skapar vidare möjlighet att flytta terminaler från Södra Älvstranden.
Utbyggnad för mindre verksamheter planeras i anslutning till Arendals industriområde på Ardalsberget, samt söder och norr om
Oljevägsmotet/Torslandavägen, t ex Halvors äng.
Torslandavägen föreslås förbättras och uppgraderas till att bli huvudväg till Ytterhamnsområdet. Nya planskilda korsningar planeras längs vägen och Ytterhamnsmotet (Oljevägsmotet) blir huvudentré till Ytterhamnarna. Inom Torslandavägens vägområde föreslås ett reservat för en eventuell framtida spårbunden kollektivtrafik mot Torslanda.
I den fördjupade översiktsplanen har också en översyn av vägstrukturen från Torslandavägen till och inom Hamnområdet genomförts.
Järnvägsstrukturen i Ytterhamnsområdet bibehålles men anpassas till en ev ny Hamnbanesträckning. Utbyggnad av vissa bangårdsområden och industrispår inom området kan behövas.
Långsiktigt förväntas en hamnutbyggnad påverka miljön i positiv riktning, genom att omfördela lastbilstransporterna till andra mindre miljöbelastande transportslag.
Samhällsekonomiska beräkningar visar på att en hamnutbyggnad gör stor nytta. Dock är inte de ”mjuka” värdena inräknade.
Utbyggnadsförslagen påverkar i olika grad miljö-, natur- och kulturvärden som finns i området, bl a riksintresset Älvsborgs fästning, med Stora och Lilla Aspholmen och NATURA 2000-området i Torsviken. Dessa riksintressen konkurrerar om utrymmet och Göteborgs kommun har gjort en prioritering av intressena till hamnutbyggnadens fördel. Vissa kompensationsåtgärder kan bli aktuella.
Kansliets kommentarer
I flera sammanhang har vikten av Göteborgs hamn poängterats av GR, bl a i rapporten ”Transportstrategin för Göteborgsregionen med omland”, som antogs av styrelsen 1999. Göteborgs hamn är centralhamn för svensk och nordisk export och import. Hamnen har direkttrafik till såväl hamnar i Europa som i Nordamerika.
Göteborgs hamn verkar i en mycket hård konkurrenssituation med de stora kontinenthamnarna om det transoceana godset. De stora fartygen måste ha ett stort godsunderlag om de frekvent skall kunna anlöpa en hamn, godset måste därför ha en koncentration till ett begränsat antal hamnar. Göteborgs hamn är idag en av dessa hamnar. En hög trafikeringsfrekvens är också en tillgång för hamnens kunder.
För att förbättrar säkerheten och möjligheten att kunna ta emot större fartyg i Göteborgs hamn har dessutom nyligen en stor farledsinvestering, bestående av fördjupning och breddning, genomförts.
Den nu presenterade fördjupade översiktsplanen kompletterar
farledsinvesteringen och skapar utvecklingsförutsättningar för Ytterhamnarna och andra verksamheter i planområdet, vilket är nödvändigt för att hamnen fortsatt skall kunna konkurrera med de stora europeiska hamnarna.
Att hamnens verksamhet tillåts utvecklas är till fördel för hamnens verksamhet och kunder, men också för ett flertal andra verksamheter som är beroende av hamnen. Verksamheter i och kring hamnen ger arbetstillfällen till regionen. För att hamnens logistik skall fungera är även den landbaserade infrastrukturen viktig. Hamnens planer pekar på att transporterna av gods via hamnen kommer att fördubblas inom 10-20 år och ca hälften av denna ökning förväntas
transporteras på järnväg. Det är därför positivt att det i den fördjupade översiktsplanen föreslås en tydligare struktur och förbättring av den
landbaserade infrastrukturen, både vad det gäller väg- och järnvägstrafik, samt att gång-, cykel- och kollektivtrafik tas upp.
Trots intressekonflikter med andra områden, såsom kultur- och miljö, är det ur regional synvinkel viktigt att Ytterhamnarna ges möjligheter att utvecklas som den fördjupade översiktsplanen föreslår. Ansträngningar bör dock göras för att minimera eller kompensera nödvändiga ingrepp där så är möjligt.
Dnr 04-179.10 Styrelseärende 8 2005-09-26 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”Översiktsplan 2004 –
Mölndals Stad, utställningshandling maj 2005”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Mölndals Stad, daterad 2005-06-30, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag till översiktsplan.
GR har, genom beslut i styrgruppen för Regional planering 2004-11-11 och därefter i förbundsstyrelsen 2004-12-10, yttrat sig över samrådshandlingen (se bilaga).
Mölndals stad har, efter att tagit del av synpunkter som framkommit under samrådsprocessen, utarbetat en utställningshandling och sammanställt en samrådsredogörelse. Av samrådsredogörelsen framgår att Mölndals Stad till stora delar har tagit till sig GR:s synpunkter, dock framkommer inte detta lika tydligt i själva utställningshandlingen. Framför allt gäller det
• kommunens utvecklingsplaner för Fässbergsdalen, där det i
samrådsredogörelsen bl a skrivs att en övergripande strukturstudie kan behöva göras.
• kommunens viljeinriktning för hur man kan nyttja de nya förutsättningar som utbyggnaden av olika järnvägs- och
kollektivtrafikprojekt ger. I samrådsredogörelsen nämns bl a behovet av en fördjupad översiktsplan i centrala Mölndal.
Vidare kan konstateras att Mölndals Stad har valt att inte redovisa föreslagna kommunikationsleder på markanvändningskartan. Kartan ger därmed ingen fullständig bild av den framtida markanvändningen i kommunen.
Slutligen vill GR återigen framhäva det angelägna i att en ökad andel av resandebehovet kan klaras genom kollektivtrafik. Det innebär att det är av stor vikt att kunna erbjuda god kollektivtrafik redan vid inflyttning i nybyggda områden, särskilt i områden av typ Balltorp.
Styrgruppen för regional planering godkände för egen del förslag till yttrande den 1 september 2005.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslaget till yttrande, daterat 2005-08-22
Göteborg 2005-08-22 Bo Aronsson
/Anita Rynvall
Mårtensson
Översiktsplanen – utställning, med samrådsredogörelsen, finns att hämta på adressen: www.oversiktsplan.molndal.se.
BILAGA
Dnr: 04-179.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2004-11-01 Anita Rynvall MårtenssonFörslag till yttrande över Översiktsplan 2004 –
Mölndals Stad, samrådshandling april 2004
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Mölndals Stad, daterad 2004-07-08, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag till översiktsplan.
Bakgrund och syfte
Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planen skall redovisa hur kommunen tänker använda olika områden, hur den bebyggda miljön skall utvecklas och bevaras och hur riksintressen och andra allmänna intressen skall säkerställas och beaktas. Riktlinjerna i planen skall underlätta kommunens och andra myndigheters beslut i enskilda ärenden som gäller planering, byggande och resurshushållning.
Sammanfattning av planen
Kommunens översiktsplan beskriver visioner och strategier för hur Mölndal skall bli ett samhälle som erbjuder jämlika och goda sociala
levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Kommunens fysiska planering inriktas mot en omställning till ett ekologiskt samhälle. Mölndals kommun kallar sig numer Mölndals Stad.
Bostäder och verksamheter
Mölndals Stad bedömer att man under en 10-årsperiod kommer att bygga ca 350 lägenheter per år. Översiktsplanen visar på möjligheter att bygga ca 5 000 lägenheter och dessa föreslås i:
• Nya bebyggelseområden i Mölndal, Kållered och Lindome i lägen nära huvudstråken för trafik. Sydväst om Mölndals centrum byggs en ny stadsdel, Västra Balltorp, med ca 2-3 000 bostäder. I Kållered och Lindome redovisas markanvändning för 500 bostäder vardera.
• Förtätningsområden i centrala lägen med god tillgänglighet och med goda kollektiva transporter.
• Omvandling av fritidshusområden till helårsbebyggelse i Lindome. I planen föreslås att nya verksamheter i huvudsak lokaliseras utmed de större trafiklederna och i områden som kan försörjas med kollektivtrafik.
Kommunens markbehov för kommande 10-årsperiod uppskattas till 40 ha. I översiktsplanen redovisas totalt ca 120 ha ny verksamhetsmark på idag ej planlagd mark. Utrymme finns att höja exploateringsgraden i befintliga verksamhetsområden.
Ytor för nya verksamheter föreslås tillkomma
• Genom att höja exploateringsgraden i befintliga verksamhetsområden, som t ex Åbro och Mölndalsåns dalgång.
• Integrera verksamheter i befintlig stadsbebyggelse
• Utbyggnad i nya områden, som t ex söder om Åbro, längs E6 och längs Lindomevägen.
Handel
Kommunens ambition är att lokalisera handel vid mötesplatser eller stråk för att stärka stadslivet. Vidare sägs i planförslaget att nya etableringar bör lokaliseras så att inte bilberoendet och bilarbetet ökar.
Kommunikationer
Översiktsplanen föreslår bland annat att:
• Befintlig trafikstruktur bibehålles och kompletteras • E6/E20 genom Mölndal förstärks genom ombyggnad av
Lackarebäcksmotet och framtida ny trafikplats vid Flöjelberg • E6.20 Söderleden förstärks och kompletteras
• Alternativa reservat för tvärförbindelse mellan E6/E20 och Riksväg 40 • Framtida utbyggnad av Västkustbanan och Kust till kustbanan
Grönstruktur
Som en del av översiktsplanen finns ett särskilt Grönstrukturprogram
framtaget. Kommunen vill stärka och koppla ihop befintliga grönområdesstråk. Centrala grönstråk pekas ut.
Kansliets kommentarer Sammanfattande kommentarer
Kommunen presenterar en väl genomarbetad, lättläst och informativ handling. Planen behandlar på ett förtjänstfullt sätt de frågor som bör tas upp i en
översiktsplan. Kommunen synes vara väl medveten om att den kommande utvecklingen måste inriktas mot en långsiktigt hållbar livsmiljö. Man pekar på problemen med ökade utsläpp från biltrafiken och försöker genom sin
översiktsplanering vidta åtgärder som kan minska dessa problem. I dessa avseenden står planen väl i samklang med det arbete som bedrivs inom GR genom rådslagen och de trafik- respektive miljöpolitiska målen.
De regionala frågor, som kansliet ägnat särskild uppmärksamhet åt, är hur den regionala strukturen kan komma att utvecklas med avseende på bl a trafik, bostäder, verksamheter och handel om planens intentioner fullföljs. Vidare har frågan om hur de kvaliteter som kan anses vara av regional betydelse
uppmärksammats, bl a den överordnade grönstrukturen.
Mölndals Stad är en viktig och attraktiv verksamhetsort med en stor nettoinpendling. Det är positivt med kommunens ambition att bidra till regionens utveckling genom att planera för verksamhetsområden med god tillgänglighet och bygga attraktiva boendemiljöer.
Utvecklingen av Mölndals centrum, Fässbergsdalen och Mölndalsåns dalgång är frågor av särskilt regionalt intresse. Mölndal har goda förutsättningar att ta en än mer framträdande regional roll än idag genom sitt relativt centrala läge och med en stark, överordnad trafikstruktur. Det är angeläget att samverkan med Göteborgs Stad kan fortsättas beträffande planeringen längs E6, samt utvecklas när det gäller Fässbergsdalen – i princip för hela stråket Mölndals centrum till Frölunda torg. Detta senare område är en betydande regional resurs, vars utnyttjande och utformning bör studeras vidare.
Planen redovisar möjligheten till ett nybyggande motsvarande ca 5 000
lägenheter, vilket kan bidra till att klara bostadsförsörjningen och den fortsatta tillväxten i regionen. Sett till den utveckling som faktiskt sker och den bild av det årliga behovet av nya bostäder i göteborgsregionen (ca 4 500) som nu växer fram, kan dock utnyttjandegraden av redovisade områden synas låg. Som en jämförelse kan noteras att Västra Balltorp (ca 3 000 bostäder) täcker ca 8 månader av regionens behov av mark för bostäder.
Utvecklingen i göteborgsregionen pekar på att en allt större andel av resandebehovet, av bl a miljö- och kapacitetsskäl, i framtiden måste klaras genom en välfungerande kollektivtrafik. Det är därför angeläget att
bostadsutbyggnaden planeras så att de som flyttar in i skisserade
bostadsområden redan från början kan erbjudas en attraktiv kollektivtrafik. Mölndals Stad berörs av några för regionen betydande investeringar i infrastrukturen, bla Kust till kustbanan (Götalandsbanan) och en
tvärförbindelse mellan E6 och Rv 40. Det är angeläget att planen säkrar de alternativ som redovisats i den planering som pågår för de olika projekten. Kommunens sätt att redovisa den regionala grönstrukturen är förtjänstfull. I det följande ges mer detaljerade kommentarer till de sektorsområden som uppmärksammats.
Bostäder och verksamheter
Göteborgsregionens utveckling har under en lång tid präglats av befolkningstillväxt. Av Västra Götalandsregionen framtagna
befolkningsprognoser och även andra aktuella bedömningar talar för att inflyttningen till göteborgsregionen kommer att fortgå. Prognoserna pekar på att göteborgsregionen kommer att ha ca 955 000 invånare om ett tiotal år. Den samlade bilden av medlemskommunernas ambitioner beträffande
bostadsbyggandet pekar på ett gemensamt mål om ca 4 500 nya lägenheter per år i regionen. Detta tillskott av bostäder innebär att en bostadsvolym
motsvarande ett nytt Partille, Lerum och Alingsås skall tillskapas inom en tidshorisont på 10-15 år. Ett bostadsbyggande på denna nivå kräver god tillgång på mark och får betydande effekter på den regionala strukturen med åtföljande behov av investeringar i infrastruktur mm.
I en grov bedömning kan konstateras att regionens behov av bostäder och prognostiserade befolkningsutveckling står i balans om ett bostadsbyggande om 4 500 lägenheter per år kan upprätthållas. Mölndals befolkning utgör ca 7 % av regionens befolkning. Det bostadsbyggande som Mölndals Stad
redovisar i planen, 5000 lägenheter på 10-15 år, motsvarar kommunens andel av regionens behov. Frågan om vilket ansvar var och en av GR:s
medlemskommuner kan och bör ta när det gäller bostadsförsörjningen, och därmed den regionala utvecklingen, har inte diskuterats under senare år. Mölndals har genom sitt relativt centrala läge goda förutsättningar att ta en starkare roll än idag.
I GR:s rådslag, steg 1 skisserades regionstrukturen som en flerkärnig
Mölndals tätort en central roll. Mölndals tätort är en del av Göteborgs tätort men har samtidigt en egen identitet. Speciellt har Mölndal en proportionellt stor andel av regionens verksamheter lokaliserade till industriområdena i Mölndalsåns dalgång och i Åbro.
I Fässbergsdalen har under lång tid pågått en successiv omvandling av jordbruksmark till verksamhetsområden. I översiktsplanen har kommunen redovisat den framtida markanvändningen som värdefullt kulturlandskap, idrottsanläggning och som verksamhetsområde. Någon samlad strategi för vilken den önskvärda långsiktiga utvecklingen är redovisas däremot inte i planen. I Göteborgs Stad pågår nu ett planeringsarbete för Högsbo/Sisjön, som kommer att förändra inriktningen på området. I tidigare sammanhang har man från Göteborgs sida väckt frågan om området kan utvecklas som
blandstad.
Det vore önskvärt att Mölndals Stad, tillsammans med Göteborgs Stad, för en diskussion och anger en viljeinriktning för Fässbergsdalen i sin helhet. Ett sätt kan vara att genomföra en gemensam strukturstudie för i princip hela sträckan Mölndals Bro - Frölunda torg. I en sådan studie vore det särskilt intressant att få belyst vad en utveckling av området i enlighet med blandsstadskonceptet skulle kunna betyda. Om antalet bostäder och arbetstillfällen ökar i denna centrala och enkelt nåbara del av regionen bidrar detta positivt till kommunens ambition att utveckla ett hållbart samhälle.
En ökad lokalisering av boende och verksamma till denna del av Mölndal och regionen skulle dessutom kunna stärka argumenten för att Kust till kustbanans sträckning skulle dras via Mölndals Nedre. Vidare kan Mölndals Bro med stöd av Fässbergsdalen utvecklas vidare från ett kommunalt centrum till ett delregionalt.
I ljuset av ovanstående ter sig ett nytt bostadsområde i Västra Balltorp som ett komplement till Mölndals utveckling och inte som huvudinriktning.
I översiktsplanen lyfts även bostadsområden i Kållered och Lindome fram för nyexploatering. Detta är en utbyggnad och förtätning av befintliga strukturer, vilket är positivt. En utbyggnad i dessa områden stärker dessutom den
regionala bostadsstrukturen.
I Lindomeåns dalgång finns utredningsområden för bostadsändamål
medtagna. Områdenas läge och speciella karaktär gör att det är tveksamt om de lämpar sig för en utbyggnad med bostäder inom den redovisade
planperioden. Hela dalgången bör tills vidare bibehållas med sin nuvarande karaktär; öppet kulturlandskap med odling och friluftsliv.
Området i Mölndalsåns dalgång har betydande potential för en framtida utveckling. Konkurrensen om marken är stor. Den behövs för såväl verksamheter som för regionen viktiga trafikanläggningar. Det är därför angeläget att det påbörjade samarbetet med Göteborgs Stad, Banverket och Vägverket avseende en fördjupad översiktsplan kan fullföljas.
Handel
I de kringliggande kommunerna pågår f n planarbeten och diskussioner som rör tillkommande handel. GR har t ex tidigare yttrat sig över strukturplanen för handel i Högsbo/Sisjöområdet, som fullt utbyggd kan komma att rymma nära 90 000 kvm detaljhandelsyta. Dessa etableringar påverkar sannolikt inte bara utvecklingen i Högsbo/Sisjöområdet utan hela Fässbergsdalen. Den samlade effekten av olika handelslokaliseringar bör kunna studeras närmare inom ramen för en strukturstudie för Fässbergsdalen såsom den föreslagits ovan. För att få en bra balans i regionens handelsstruktur är det angeläget att i planeringen av enskilda delområden ta hänsyn till vad som sker inom hela regiondelen. De viktigaste frågorna vid GR:s bedömning av detaljplaner för handel är trafik- och miljökonsekvenser samt sociala konsekvenser. Till de senare hör medborgarnas tillgänglighet till detaljhandel inom regionens olika delar. Handelns struktur påverkar väsentligt dessa frågor.
Kommunikationer
För närvarande utreder Banverket alternativa sträckningar av Kust till kustbanan och breddning av Västkustbanan genom Mölndals Stad. Detta är angelägna projekt, varför det är viktigt att markytor för dessa utbyggnader hålls öppna tills en mer precisering av sträckningarna är gjorda.
Vid kommungränsen mot Göteborg i Fässbergsdalen, synes kommunernas planer för väginfrastruktur inte vara samstämda. Denna fråga kan behandlas i den ovan föreslagna strukturstudien för Fässbergsdalen.
I planen nämns problem med att klara miljökvalitetsnormerna i vissa områden. Bland annat skrivs att ”Utsläppen och förslag till åtgärder är en fråga för hela Göteborgsregionen och kan inte lösas för en kommun eller för ett visst
område”. GR vill i detta sammanhang påpeka att varje kommun måste försöka bidra till att minska utsläppsnivåerna via sin bebyggelseplanering och andra åtgärder.
Slutligen saknar GR redovisning av föreslagna kommunikationsleder på markanvändningskartan. Detta gäller även det i ord beskrivna reservatet för spårbunden trafik mellan Knutpunkt Mölndal och västerut. Om endast kartan studeras erhålles ingen bild över de förslag till (eller anspråk på)
Grönstruktur
Det är mycket positivt att kommunen har tagit fram ett särskilt program med avsikten att beskriva viktiga förutsättningar och möjliga förbättringar av grönstrukturen i kommunen. Tidigare arbete inom GR har visat att det finns en gemensam grundsyn i medlemskommunerna beträffande värdet av
grönstrukturen. Den är en resurs som gör regionen attraktiv och därmed också konkurrenskraftig. Det finns även en samsyn kring betydelsen av att ge planeringen för friluftsliv och rekreation samma dignitet som planeringen av bostäder, arbetsplatser och trafikinfrastruktur.
Göteborgsregionens kvaliteter kan värnas genom återhållsamhet vad avser exploatering av i stort sett orörda naturområden. Även strukturen med gröna kilar av natur mellan fingrar av tätortsbebyggelse har i många fall betydande värden och bör därför värnas och utvecklas. Sammanhängande grönstråk fungerar inte bara som rekreationsområden utan är även viktiga
spridningsvägar för växter och djur.
Planförslagets utformning överensstämmer i allt väsentligt med ovan
redovisade synsätt. Grönstrukturprogrammet för Mölndals Stad utgör därvid ett viktigt dokument.
Frågan om en grön länk mellan Balltorp/Sisjöområdet och Änggårdsbergen är av speciell art. Dess värde som grönkil och möjlighet att fungera som
spridningskorridor kan studeras vidare i samband med en strukturstudie enligt ovan.
Härutöver bör även värdet av det gröna stråket utmed Lindomeån och det öppna kulturlandskapet i Hällesåkersdalen framhållas.
Dnr: 04-20.10 Styrelseärende 9 2005-09-26
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till yttrande över ”Kungsbackas
översiktsplan 2005, utställningshandling”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun, daterad 2005-05-25, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag till översiktsplan.
GR har genom beslut i styrgruppen för regional planering och därefter i förbundsstyrelsen, 2004-05-13, yttrat sig över samrådshandlingen (se bilaga). Kungsbacka kommun har, efter att ha tagit del av synpunkter som framkommit under samrådsprocessen, utarbetat en utställningshandling och sammanställt en samrådsredogörelse.
GR konstaterar att Kungsbacka kommun noterat och kompletterat planen utifrån tidigare samrådsyttrande och har därför inga ytterligare synpunkter. Styrgruppen för regional planering godkände för egen del förslag till yttrande på sammanträdet den 1 september 2005.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-08-22
Göteborg 2005-08-22 Bo Aronsson
/Pia Arnesson
Översiktsplanen finns att hämta på adressen:www.kungsbacka.se. Se vidare under Bygga & Bo – Planering & byggande – Översiktsplan 05.
Dnr:04-20-10 Ledningsgrupps-ärende Tjänsteutlåtande 6 april 2004 Pia Arnesson Cecilia Kvist
Förslag till yttrande över Översiktsplan 2004,
Kungsbacka kommun, samrådshandling
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad plan.
Bakgrund och syfte
Föreliggande förslag till fysisk ramplan för Kungsbacka kommun benämns ÖP 04 och är en revidering av nuvarande plan och ingen total omarbetning. Planen skiljer sig från de flesta andra översiktsplaner genom att man valt att hålla den ”… fri från målsättningar om kommunens framtida utveckling. Dessa antas istället årligen i ett dokument som benämns ’perspektivplan’. Med denna metod ser vi två mycket centrala fördelar. Först och främst får
kommunfullmäktige möjlighet att årligen diskutera och eventuellt justera i övergripande målsättningar för kommunens samhällsplanering. Dessutom får vi en fysisk ramplan som har möjlighet att upplevas som någorlunda aktuell även efter tio år.” ÖP 04 tar upp särskilt viktiga frågeställningar för perioden och ger en gemensam grund för myndighetsbeslut. Dessa samt allmänna utgångspunkter redovisas i bilaga 1.
Kansliets kommentarer Översiktsplanemodellen
Kungsbackas arbetsmodell – översiktsplan med kompletterande perspektivplan – kan ses som ett sätt att utifrån allmänna utgångspunkter möta kommande förändringar, vilket i ett regionalt perspektiv är bra. En förutsättning för att ge relevanta synpunkter är dock att översiktsplan och perspektivplan kan
kommenteras samtidigt. Hittills har strategiska bedömningar över kommunens framtida bostadsförsörjning redovisats i bostadsförsörjningsprogrammet.GR har endast fått ÖP 04 på remiss och kan således inte yttra sig varken över bostadsförsörjningsprogram eller perspektivplan.
I ett regionalt perspektiv är det viktigt att den fysiska ramplanen stöder en struktur som är robust för hela regionen. F n driver GR en rådslagsprocess tillsammans med medlemskommunerna. Denna syftar främst till att skapa insikt om det regionala samarbetes betydelse samt till att utveckla ett
gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och metoder. Kansliets kommentarer i följande avsnitt baseras till stor del på de synpunkter som lyfts fram i rådslagen.
Kungsbackas roll i Göteborgsregionen
Kungsbacka kommun är en del av Göteborgsregionen och på många och avgörande sätt beroende av hur regionen i övrigt fungerar och utvecklas. I planen framhålls att: ”Regionens inflytande på Kungsbacka kommuns utveckling är högst påtaglig. Trots att kommunens näringsliv expanderar kraftigt med fler arbetstillfällen som följd så är invånarna beroende av regionens arbetsplatser för sin försörjning. Omvänt är regionens expansion beroende av Kungsbackas förmåga att skapa nya goda boendemiljöer”. I planen konstateras vidare: ”Trycket på att även Kungsbacka skall svara upp och ta ytterligare ’ansvar’ för regionens tillväxt kommer förmodligen att öka kraftigt under de närmaste åren. Denna diskussion har redan initierats av kommunalförbundet Göteborgsregionen (GR)”.
I rådslagsprocessen har bristen på bostäder – t ex hyresrätter, billigare
lägenheter, fler smålägenheter för ungdomar och äldre – lyfts fram. Vikten av att få igång bostadsbyggandet understryks. I flera rådslag visas en öppenhet för någon form av regional samordning av bostadsbyggandet, dock utan närmare preciseringar. Ledningsgruppen för regional planering har bl a mot denna bakgrund initierat ett arbete kring bostadsfrågan. Att kommuner, som nu Kungsbacka i ÖP 04, aktualiserar bostadsfrågan som en regional tillväxtfråga understryker vikten av detta arbete.
Idag är Kungsbacka en kommun som kännetecknas av hög utpendling, ca 55% av kommunens yrkesverksamma befolkning pendlar till annan kommun. I ÖP 04 finns ambitionen att utvecklas på ett sätt som stöder den regionala tanken om en flerkärnig regionstruktur så som den antyds i ”Inbjudan till rådslag”. Även i Göteborgsöverenskommelsen (Göken) har intentionerna varit att stärka en flerkärnig regionstruktur där starka tätorter är förbundna
sinsemellan av ett bra transportsystem. För Kungsbackas del har Göken finansierat projekt som bundit samman innerstaden och Kungsmässan med pendeltågsstationen och därmed gett Kungsbacka tätort en mer
kollektivtrafikinriktad struktur. Bebyggelseutveckling
I rådslagen har även regionens bebyggelsestruktur tagits upp. Framför allt har vikten av sambandet bebyggelse – kollektivtrafik understrukits, men även sociala aspekter har lyfts fram.
För att stödja en såväl miljömässigt som socialt önskad regionstruktur bör byggande av bostäder och verksamheter i första hand styras till redan bebyggda områden där det antingen finns kollektivtrafik eller goda
förutsättningar för kollektivtrafik. Att nå en stark regionstruktur tar lång tid. I dagsläget, då bostadsbyggandet är lågt, kan det tyckas oviktigt att ta sådana hänsyn. Även när det byggs lite är det viktigt att det görs på ett medvetet sätt när det gäller lokalisering och upplåtelseformer. ÖP 04 ger stöd för att denna fråga har uppmärksammats.
I dagsläget är trycket på kustnära boende stort i hela regionen. I det regionala perspektivet är det angeläget att kommunerna bevarar möjligheterna till rekreation och friluftsliv i sådana områden. För Kungsbackas del gäller det därför att möta önskan om kustnära boende på ett sätt så att rekreations- och friluftslivet inte hindras, vilket planen uttrycker en ambition för. Flertalet av de utvecklingsområden som ÖP 04 redovisar ligger inom den starkt expansiva västra delen av kommunen. GR uppfattar att det inte handlar om att utvidga utvecklingsområdena utan att förtäta redan befintliga.
I Kungsbacka stad bor idag endast ca 17 000 av kommunens närmare 68 000 invånare. I det regionala perspektivet är det bra om kommunen får en
centralort som svarar mot kommunens storlek och kan bli en nod i en flerkärnig region. Detta stöds i planen som ser en planeringsutmaning i att Kungsbacka stads befolkning på lång sikt skall öka med 50 till 100% – d v s till 25 000 á 35 000 invånare.
Infrastruktur
I Göteborgs kommun pågår arbetet med en strukturstudie över Södra Askim. Denna behandlar olika scenarier för utbyggnaden av stråket längs väg 158, vilket har förutsättningar att bli ett viktigt utvecklingsstråk i regionen. Tankar kring ett kollektivtrafikstråk som innebär en kapacitetsförstärkning av
kollektivtrafiken, och vilken betydelse detta kan ha för framtida
bostadsbyggande, diskuteras. Kollektivtrafikstråket finns medtaget i ÖP 04 vilket är positivt. I den fortsatta planeringen bör kommunen utveckla tankar kring vilken betydelse ett sådant stråk har för den fortsatta utvecklingen på Onsalahalvön med tanke på bebyggelsestruktur, närhet till kollektivtrafik vid väg 158 etc.
Idag har Kungsbacka kommun pendeltågstrafikering på Västkustbanan från Kungsbacka, Anneberg och Hede till Göteborg. Möjligheten att utsträcka pendeltågstrafiken även till Åsa/Frillesås bör undersökas. I dessa områden finns en stor andel fritidshus som håller på att permanentas för helårsboende. Med pendeltågstrafikering skulle denna permanentning ske med kollektivtrafik som bas istället för med bil.
Handel
I kommunen vill flera detaljhandelsföretag öppna nya omfattande etableringar utanför Kungsbacka centrum. I ÖP 04 konstateras att detta ställer krav på en kommunal handelsstrategi. Av planen framgår också att förutsättningarna för handelsetableringar i Kungsbacka stad kommer att lyftas fram som en särskilt viktig frågeställning, vilket är bra.
GR kan i dagsläget inte bedöma vilken påverkan dessa etableringar, om de kommer till stånd, kommer att få på den regionala handelsstrukturen.
Erfarenheter från andra kommuner visar dock att nya större etableringar ofta påverkar befintlig handel i närliggande tätorter. Vidare påverkar handelns struktur väsentligt resandet, dess miljöpåverkan och tillgängligheten för invånarna i regionen. GR arbetar med att ta fram ett kunskapsunderlag
beträffande handelssituationen i Göteborgsregionen som kommer att utgöra en grund för fortsatta diskussioner om en regional handelsstrategi.
Grönstruktur
Grönområden både i bebyggd miljö och i oplanerad miljö är en mycket viktig fråga för översiktsplanen. Ambitionen att tillgodose behovet av större
sammanhängande grönområden inom och i anslutning till utvecklingsområden är positiv. GR vill också understryka att tillgången till kust är en kvalitet för hela regionen som bör bevaras. Som tidigare nämnts tolkar GR planen så att tillkommande bebyggelse i kustområdet främst kommer att ske genom förtätning i snävt avgränsade utvecklingsområden.
Naturresurser
Lygnern utgör vattentäkt för Kungsbacka kommun. Det skyddsområde som idag gäller för vattentäkten omfattar enbart den västra delen av Lygnern. Enligt GR:s uppfattning bör kommunen, i samråd med Marks kommun, undersöka möjligheterna att inrätta skyddsområde för hela Lygnern. Detta har stöd i både de svenska miljömålen, liksom i EU:s vattendirektiv.
Övrigt
I planen omtalas på flera ställen ”regionen” utan att det framgår om det är Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen eller annan region som avses. GR förutsätter att detta förtydligas när planen omarbetas.
I övrigt beskriver ÖP 04 på ett pedagogiskt sätt planeringsprocessen. Detta gör planen lättläst och förhoppningsvis begriplig för gemene man.
Dnr: 05-71.22 Styrelseärende 10 2005-09-26 Till
Förbundsstyrelsen
Västtrafiks beslut ang framtida tågstruktur och
stationer på Norge – Vänernbanan Tvåstad –
Göteborg.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har 2005-05-19 yttrat sig över förslag till trafikering och stationer mellan Tvåstad – Göteborg, längs Norge – Vänernbanan. Efter att Västtrafik analyserat och utvärderat inkomna remissvar har ett slutligt trafikeringsförslag utarbetats. Västtrafiks styrelse ställde sig bakom detta förslag vid möte den 2005-06-27 med tillägget att vissa förtydligande skall göras beträffande förberedelser av station i Tingberg. Enligt förslaget anser Västtrafik att Västra Götalandsregionen, som ansvarar för ”regionala resor”, bör ha ett stort inflytande över hur den framtida tågtrafiken utformas. Västra Götalandsregionen förordar snabba regionala resor mellan Tvåstad-Göteborg (så nära 40 minuter som möjligt), vilket
innebär få stopp för regiontåget. Västtrafik föreslår därför stopp för regiontåget i Vänersborg, Trollhättan, Älvängen, Nödinge och Göteborg. En analys skall göras för att senare besluta om behov av stopp i Öxnered och vissa
förberedelser föreslås i Tingberg för att senare kunna bygga en station där. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna informationen till protokollet.
Göteborg 23 augusti 2005 Bo Aronsson
/ Anita Rynvall Mårtensson
Styrelseärende 11 2004-09-26
Till
Förbundsstyrelsen
Götalandsbanan, delen Borås – Mantorp,
medverkan i projekt
GR är medlem i föreningen Europakorridoren som arbetar för att få till stånd järnvägar för höghastighetståg i södra Sverige; Götalandsbanan Göteborg – Jönköping - Stockholm samt Europabanan; Jönköping och vidare söder ut mot kontinenten.
Götalandsbanan finns med i Banverkets Framtidsplan och säges där kunna vara färdigställd i sin helhet 2030. Banverket har påbörjat utredningsarbeten enligt Lagen om byggande av järnväg för sträckorna Göteborg – Borås (förstudie respektive järnvägsutredning), samt Stockholm – Mantorp (förstudie). För sträckan Borås – Mantorp har ännu inget arbete påbörjats.
Samarbetet inom ramen för Europakorridoren har nu lett fram till ett förslag på projekt som syftar till att påskynda arbetet med Götalandsbanan i sin helhet. Det skall dessutom öka kunskapen om banan och dess effekter så att
planeringen och genomförandet i de berörda kommunerna underlättas och kan ske i rätt tid. Projektet inriktar sig på en idéstudie, dvs. på skedet före det formella arbete som en förstudie utgör. Tyngdpunkten läggs på
samhällsbyggnadsperspektivet, vilket innebär att bl.a. frågor som regionförstoring och trafikering kommer att behandlas.
Ett förslag till projektbeskrivning finns framtaget (bifogas) och inledande möten har hållits med deltagande från projektägarna (projektägare är enligt förslaget: Europakorridoren AB, direkt berörda kommunal- och regionförbund samt flertalet av de berörda kommunerna). GR medverkar indirekt genom Europakorridoren. GR ges dessutom möjlighet att medverka direkt i fortsatt arbete i beslutsgrupp och projektgrupp. Banverket och Västra
Götalandsregionen avser att medverka som adjungerade parter. Medverkan kommer även att ske från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. För att säkra ett fortsatt gott informationsutbyte och för att fortsatt arbeta för att påskynda och underlätta ett genomförande av Götalandsbanan är det
angeläget att GR följer och i viss omfattning medverkar i det nu aktuella projektet.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att GR skall medverka i projektet avseende sträckan Borås – Mantorp,
att uppdra åt styrgruppen för Regional planering att utse representant(er) att följa arbetet i den politiska beslutsgruppen, samt
att uppdra åt kansliet att följa arbetet i projektgruppen.
Göteborg 2005-08-29 Bibbi Carlsson Bo Aronsson Dnr 05-173.10 Styrelseärende 12 2004-09-26 Till Förbundsstyrelsen
Skrivelse angående behovet av kortare tidsutdräkt
för planeringsprocesser och överprövning.
I samband med förbundsstyrelsens möte i Ale kommun 2005-04-21 genomförde förbundsstyrelsens presidium en träff med företrädare för
kommunstyrelsen i Ale. Vid detta tillfälle tog man från Ale kommuns sida upp problemet med de långa tiderna för att genomföra planeringsprocesser
avseende infrastrukturprojekt och för att få överklagade ärenden enligt olika regelverk prövade och avgjorda i berörda instanser. Presidiet konstaterade att detta är problem som är generella för samtliga kommuner i Göteborgsregionen och att de ofta påtalas som hinder för kommunernas arbete med att utveckla sin respektive kommun och därmed regionen som helhet.
