Drogvanor gymnasiet åk 2

(1)

Drogvanor gymnasiet åk 2

Lysekil

Strömstad

Tanum

Munkedal

2011

(2)

En rapport från Per Blanck Utveckling AB, augusti 2010 Frågor om rapporten kan ställas till:

Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00

Lysekil: Anna Nyman-Holgersson tel. 0523- 613 000 Strömstad: Pia Bernhard Johnson tel. 0526-190 00 Munkedal: Catharina Sundström, 0524-181 00

(3)

Sammanfattning

I den här rapporten vill vi framförallt lyfta fram de här resultaten:

• Andelen som röker dagligen är betydligt högre på gymnasiet än i grund- skolan. En relativt hög andel (var tredje) röker varje dag eller då och då.

När det gäller alkohol kan vi se en positiv utveckling över flera år bland de unga männen:

• Minskad andel som varit berusade någon gång

• Minskad andel intensivkonsumenter

Just i den här mätningen har även intensivkonsumtionen bland kvinnorna minskat.

• Andelen föräldrar som bjuder unga på alkohol har även den minskat Andelen som någon gång provat narkotika har ökat.

(4)

(5)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 3

OM UNDERSÖKNINGEN ... 7

Bortfall ... 7

LÄSANVISNING ... 7

Vad påverkar ungdomars vanor? ... 8

Etik ... 8

RESULTAT ... 9

TOBAK ... 9

Andel rökare ... 9

Andel dagligrökare, varje eller nästan varje dag ... 10

Snusning, varje eller nästan varje dag ... 10

Andel tobakskonsumenter ... 11

Vattenpipa ... 11

Att diskutera ... 11

ALKOHOL ... 13

Andel alkoholkonsumenter ... 13

Vilka sorters alkohol? ... 13

Dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare ... 13

Berusning och intensivkonsumtion ... 14

Intensivkonsumtion av alkohol ... 14

Problem i samband med alkoholkonsumtion ... 15

Hemtillverkad sprit ... 16

Har du köpt alkohol av någon som köpt den utomlands? ... 16

Hur får ungdomar tag i alkohol? ... 17

FÖRÄLDRARS BJUDVANOR ... 18

Bjuden i eget glas, ett eller flera ... 18

TRAFIK OCH ALKOHOL ... 19

Kört moped berusad en eller flera gånger ... 19

Åkt bil, mc eller moped med någon som varit berusad ... 19

NARKOTIKA ... 20

Haft möjlighet att prova narkotika ... 20

Har använt narkotika någon gång ... 20

SNIFFNING ... 21

FÖRÄLDRAATTITYDER ... 22

SKOLTRIVSEL OCH SKOLK ... 22

Skolk ... 23

SPEL ... 23

Spelat för mer än 50 kr de senaste 30 dagarna ... 23

MOTIONSVANOR ... 24

Hur ofta tränar eller motionerar du per vecka, på din fritid? ... 24

(6)

DATOR/TV-SPEL OCH DATORVANOR ... 24

Spelar du dator/TV-spel? ... 24

Hur många timmar har du spelat dator/TV-spel sammanlagt de senaste 7 dagarna ... 24

Surfar, chattar du på internet ... 25

Hur många timmar har du surfat, chattat sammanlagt de senaste 7 dagarna ... 25

FRITIDSVANOR ... 25

Gör detta fler än en kväll per vecka… ... 25

HÄLSA ... 26

Hur trivs du i stort sett med livet just nu?... 26

DEFINITIONER ... 27

REFERENSER... 28

TABELLBILAGA ... 29

Sammandrag Dingle och Tanum ... 35

(7)

Om undersökningen

Inmatning av svaren och databearbetning samt rapport har utförts av Per Blanck Utveckling AB. Undersökningen genomfördes huvudsakligen under februari - mars 2011.

Bortfall

Bortfall i % Antal svar Män/kvinnor Dingle

(Munkdal)

26 58 11/47

Lysekil 40 169 85/84

Strömstad 30 69 33/36

Tanum 30 31 16/15

Samtliga 35 327 144/183

Bortfallet i undersökningen är drygt en tredjedel. Det interna bortfallet (där eleven valt att inte besvara en fråga) är lågt, någon procent, på de flesta frågor.

Inga enkätformulär har avlägsnats ur studien. Detta kan göras då de genomgå- ende fyllts i helt oseriöst.

Eftersom Tanum och Dingle har så få svar är deras svar medräknade i helheten, men redovisas inte könsuppdelat på kommunnivå, men några data finns redovi- sat på s. 36.

Läsanvisning

Rapporten skall ses som en resultatredovisning. En djupare analys kommer att ske ute i respektive kommun.

Diagrammen är resultaten från undersökningen i Norra Bohuslän, under diagrammen återges resultat från den riksrepresentativa drogvaneundersökning som CAN gör årligen (Hvitfledt, Gripe 2010)

Om inget annat anges är samtliga tal procentandelar.

(8)

Vad påverkar ungdomars vanor?

Den här undersökningen är ett sätt att försöka få grepp om hur ungdomars va- nor när det gäller tobak, alkohol och narkotika ser ut. Undersökningen ger dock inga svar på varför det ser ut som det gör. Det är viktigt att komma ihåg att ungdomars vanor på det här området styrs av många olika faktorer som tillgång, lokal kultur, föräldrars inställning, vilken ekonomi man har, vilka kamrater man har, egna attityder och mycket mera.

Eftersom undersökningsmaterialet är relativt litet, måste skillnader mellan kommuner och över tid tolkas försiktigt, mindre förändringar och skillnader kan bero på tillfälligheter. Tillsammans med andra iakttagelser som exempelvis lärare, fritidsledare, polis och socialtjänst gör, kan bilden utvecklas och nyanse- ras. En anonym undersökning, med fasta svarsalternativ har dock visat sig vara det bästa alternativet för att få kunskap om vanor av det här slaget. Andra me- toder som intervjuer/samtal fungerar sämre.

Definitioner har samlats i en tabell i slutet av denna rapport, s. 27.

Jämförelserna med riket avser CAN:s riksundersökning 2010 (Hvitfeldt, Gripe 2010)

Etik

Det är mycket viktigt att elevernas integritet skyddas i sådana här undersök- ningar. Eleverna besvarar formulären enskilt under provskrivningsliknande förhållanden. Formulären läggs av eleven i kuvert som eleven själv försluter.

Kuverten samlas in av undersökningsledaren, lärare eller annan personal, och läggs i större insamlingskuvert, dessa kuvert försluts och sänds till bearbetning.

I instruktionen anges att det är frivilligt att delta i undersökningen och om man inte vill delta, så skall man lägga man sitt tomma frågeformulär i kuvertet.

Därmed skyddas den som inte vill svara från att behöva visa detta. Vissa resultat med mycket få (< 6 st.) svar har uteslutits ur denna redovisning för att ytterligare förstärka elevernas integritet. Detta innebär t.ex. att narkotikaanvändning uppdelat efter kön inte sker på kommunnivå.

(9)

Resultat

Tobak

Andel rökare

Riket: män: 36 kvinnor: 43

Andelen som röker har varit oförändrat sedan de första mätningarna för åtta år sedan. Det är framförallt sällanrökning, alltså inte varje eller nästan varje dag, som är vanlig, speciellt bland pojkar. Även i riksundersökningarna som började 2004 är tendensen den samma – stabil andel rökare och många som röker mer sällan än varje dag.

37%

36% 35% 32%

36%

38% 37% 39%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Röker du?

Män Kvinnor

(10)

Andel dagligrökare, varje eller nästan varje dag

Även när det gäller den mer vanebetonade rökningen är läget ganska oföränd- rat. Andelen som röker dagligen är ungefär hälften av dem som anger att de röker.

Snusning, varje eller nästan varje dag

Talen för kvinnor lägre än 6, redovisas därför inte

8% 8% 10% 8%

13% 10% 17%

15%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Röker varje eller nästan varje dag

Män Kvinnor

27%

16% 14%

15%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Snusar varje eller nästan varje dag

Män

(11)

Det har skett en rejäl minskning av dagligsnusningen bland männen. Denna minskning skedde dock mellan 2003 och 2007 och har därefter hållit sig stabilt.

Daglig snusning är fortfarande sällsynt bland de unga kvinnorna.

Andel tobakskonsumenter

Andelen tobakskonsumenter får man genom att lägga samman de som röker och de som snusar eller både och. Det minskade snusandet bland killarna inne- bär här att båda könen är tobakskonsumenter i ungefär samma utsträckning.

Vattenpipa

Cirka 50 procent av både män och kvinnor har rökt vattenpipa någon gång. Vid förra undersökningen var denna andel 62 procent. Ungefär en tredjedel har rökt vattenpipa flera gånger. Synen på att använda vattenpipa verkar hos många vara att det inte är att röka; av de 131 som anger att de aldrig rökt är det drygt 20 procent som anger att de rökt vattenpipa. Att röka vattenpipa är dock inte harm- löst utan medför risk för bl.a. skador av ämnen i röken.(Statens Folkhälsoinsti- tut, 2010)

Att diskutera

Det verkar som att skolans insatser för att motverka rökning på skoltid är fram- gångsrika; det är relativt få ungdomar som röker dagligen, eller nästan dagligen.

Men andelen är högre än i åk 9

48% 45% 43%

40% 42% 41% 39%

41%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Tobakskonsument

Män Kvinnor

(12)

Hur kan vi fortsätta arbeta för att ytterligare minska tobakskonsumtionen bland ungdomar?

• Hur fungerar rökförbudet på skolans område?

• Kan vi stödja ungdomar som vill sluta röka på gymnasiet?

• Har vi samma förhållningssätt till rökning som till snusning i skolan?

• Vilka regler gäller för rökning/snusning i samband med fritidsaktivi- teter, skolresor och liknande sammanhang?

• Hur ser informationen om användningen av vattenpipa ut? Sker kon- troll av försäljning?

(13)

Alkohol

Andel alkoholkonsumenter

Andelen alkoholkonsumenter är i stort sett oförändrat sedan 2003. Hela 89 procent av de unga kvinnorna och 92 procent av de unga männen är alkoholkonsumenter.

Vilka sorters alkohol?

Om man beräknar andelen som dricker de olika alkoholsorterna en gång i må- naden eller oftare får man resultatet som redovisas i tabellen nedan. I ”starkcider” ingår även alkoläsk och liknade blanddrycker som säljs av Systembolaget.

Dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare

män 2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvin- nor 2011

kvin- nor 2009

kvin- nor 2007

kvin- nor 2003

Öl kl II 32 27 28 58 15 14 17 20

Starkci- der

31 36 44 34 39 47 51 56

Starköl 45 47 54 53 22 32 33 25

Vin 17 13 21 14 27 32 26 32

Sprit 42 42 53 35 37 49 45 43

Det kan vara värt att notera att ungdomarna i undersökningen dricker alkohol- drycker som hör till systembolagssortimentet mer frekvent än det folköl som

93%

96%

92% 92%

95%

93%

96%

89%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Alkoholkonsumenter

Män Kvinnor

(14)

finns att köpa i vanliga affärer. Knappt hälften av ungdomarna dricker sprit en gång i månaden eller oftare.

Berusning och intensivkonsumtion

Det är ungefär var femte ung man eller kvinna som inte varit berusad någon gång i den här åldersgruppen. Bland männen har andelen som varit berusade sjunkit med cirka tio procent sedan 2003, bland kvinnorna 13.

Intensivkonsumtion av alkohol

88%

84%

81% 78%

90%

77%

90%

77%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Känt sig berusad någon gång

Män Kvinnor

58% 59%

47% 43%

38% 38% 41% 28%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Intensivkonsument

Män Kvinnor

(15)

Andelen intensivkonsumenter har sjunkit sedan 2007, för männen med 16 procent. För kvinnorna är det svårare att uttala sig om det är en trend eller ej eftersom deras sänkning kom först i jämförelse med mätningen 2009.

Frågan om intensivkonsumtion avser att mäta andelen ungdomar som berusar sig. Att dricka de här mängderna vid ett och samma tillfälle kan för en ung, alkoholovan människa som kanske väger runt 60 kg ge en kraftig berusningsni- vå på omkring 1,2 promille.

Problem i samband med alkoholkonsumtion

Det är en högre andel kvinnor som rapporterar problem i samband med alkohol- förtäring. Nivåerna är för några frågor lägre än mätningen 2009. Jämförelse kan göras i tabellbilagan i slutet av denna rapport.

0% 20% 40% 60% 80%

Gräl Bråkat el slagits Olycka, skadats Tappat pengar Förstört saker Problem ifh föräldrar Problem ifh vänner Problem ifh lärare Försämrat skolarb Oönskat sex Oskyddat sex Bestulen Polisbråk Baksmälla Skämts Kört moped etc berus Åkt med berusad förare

Andel kvinnor 2011 Andel män 2011

(16)

Hemtillverkad sprit

Riket: män: 21 kvinnor. 15

Andelen ungdomar som rapporterar att de druckit hemtillverkad sprit minskade fram till 2009 och därefter har ingen förändring skett, utan ligger ungefär på halva nivån jämfört med 2003.

Har du köpt alkohol av någon som köpt den utomlands?

Andelen som köpt alkohol av någon som köpt den utomlands har minskat men minskningen kom i stort sett bara mellan åren 2007 och 2009.

38% 31%

23% 25%

34% 26%

24% 24%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Druckit hembränt

Män Kvinnor

57% 43% 44%

43% 31% 29%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2007 2009 2011

Köpt av någon,

som köpt alkoholen utomlands

Män Kvinnor

(17)

Hur får ungdomar tag i alkohol?

Folköl

(n=181)

Starköl/alkoläsk (n=142)

Vin (n=99)

Sprit (n=162)

Från syskon 18 6 5 6

Från kompisar och kompisars syskon 34 51 37 57

Från egna föräldrar m lov 23 20 48 15

Från egna föräldrar u lov * 1 1 3

Från annan vuxen som bjuder 4 11 6 14

Köper av annan vuxen * 6 * 5

Köper själv 18 5 - -

*) för små tal, -) frågan ej ställd

Andelen i tabellen ovan är beräknad bara på dem (se n-talen, antal svar i tabell- huvudet) som besvarat respektive fråga.

Kompisar och kompisars syskon är huvudkällan när ungdomarna skall ha tag i alkohol.

(18)

Föräldrars bjudvanor

En ny fråga har infördes i 2007 års formulär: Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Svarsalternativen är ”Nej”,” Ja får smaka ur föräldrars glas”,” ja enstaka glas”,” ja mer än enstaka glas”.

Bjuden i eget glas, ett eller flera

Andelen ungdomar som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i eget glas har minskat sedan 2007 med cirka 10 procent för både pojkar och flickor.

Det är tidigare känt att det finns samband mellan föräldrars bjudvanor och ungdomars alkoholvanor, detta kunde visas i undersökningen 2007 för åk 9

(Blanck, 2007) Sambandet finns också på gymnasiet i den här undersökningen där andelen som är intensivkonsumenter är högre i den grupp som blir bjudna ¹ på alkohol av sina föräldrar:

Bjuden 57

Icke bjuden 42

1 Här definieras bjuden som ”Fått alkohol i eget glas”, och ”icke bjuden”, som inte blivit bju-

55% 45% 44%

48% 45% 38%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2007 2009 2011

Bjuden av föräldrar i eget glas

Män Kvinnor

(19)

Trafik och alkohol

Kört moped berusad en eller flera gånger

Män Kvinnor

2007 31 16

2009 26 18

2011 15 19

Åkt bil, mc eller moped med någon som varit berusad

2007 23 19

2009 18 24

2011 19 19

Det är många unga som utsatt sig för den betydande skaderisk som det innebär att själv köra berusad eller åka med någon på ett motorfordon samtidigt som föraren är berusad. En minskning av detta risktagande kan ses hos männen, men inte hos kvinnorna.

Att diskutera

Hur kan vi arbeta för att minska ungdomars alkoholkonsumtion?

• Tillgänglighet är en av de viktigaste faktorerna, hur kan man motverka langning särskilt viktigt verkar det vara att nå ungdomar i 20 årsåldern som langar till kamrater? Är de medvetna om vilket ansvar de tar?

• Borde man arbeta mer individuellt inom t.ex. skolhälsovården för att minska riskfylld alkoholkonsumtion bland unga gymnasieelever? Kan primärvårdens riskbruksarbete vara en inspirationskälla här?

• Föräldrars bjudvanor har stor betydelse får ungdomars alkoholvanor.

Genom att bjuda hemma visar man i praktisk handling en positiv attityd till att ens ungdom dricker alkohol. Bjuder man ungdomar på alkohol, lär man dem dricka. Hur kan vi påverka fler föräldrar till ännu större re- striktivitet?

• Kombinationen alkohol och trafik innebär betydande risker som alltför många ungdomar utsätter sig för, enligt den här undersökningen. Hur kan vi minimera denna risk?

• Generellt är attityderna till att köra bil berusad starkt negativa, men gäller denna attityd också andra motorfordon som mopeder? Kanske måste vi vuxna ta ett större ansvar för att ungdomar transporteras hem säkert under tonårstiden även om detta kan innebära sena kvällar/nätter?

(20)

Narkotika

Haft möjlighet att prova narkotika

Andelen ungdomar som uppger att de haft möjlighet att prova narkotika inte förändrats nämnvärt.

Ungefär en tredjedel av ungdomarna uppger att de är nyfikna på att prova narkotika. Andelen har höjts något för bägge könen sedan senaste mätningen.

Har använt narkotika någon gång

Andel

2003 14

2007 12

2009 12

2011 17

Andelen som uppger att de någon gång har använt narkotika är i den här under- sökningen är på samma nivå som riket. Nivån har dessutom varit ungefär den samma i riksundersökningarna sedan de startade. Andelen i riket som uppger att de använt narkotika senaste månaden är knappt fyra procent.

32% 32%

27%

28%

29% 23%

35%

23%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Haft möjlighet att prova narkotika

Män Kvinnor

(21)

Fjorton procent anger att de använt hasch mer än en gång, medan fem procent anger sådant missbruk mer än tre gånger. Fem procent anger att de använt annan narkotika än hasch mer än en gång.

Hasch och marijuana är de vanligaste preparaten, mindre än 10 anger använd- ning av sömn- eller lugnande medel utan läkarordination. Mindre än 8 anger användning av morfin eller ecstacy. Ingen anger GHB.

Sniffning

Tre procent anger att de sniffat någon gång senaste 12 månaderna.

Att diskutera

Regelbundet narkotikamissbruk bland ungdomar i den här åldern är relativt sällsynt.

• Massmediebilden av narkotikaanvändning bland ungdomar kan ge in- trycket att användningen är vanlig. Hur kan man arbeta för att motverka risken för majoritetsmissförstånd på det här området, det vill säga att ungdomar och andra tror att narkotikabruk är vanligare än vad det är.

• Hur bedriver vi en bra information och upplysning kring narkotika, utan att det blir ”konsumentinformation”?

(22)

Föräldraattityder

Stämmer

mycket dåligt

Stämmer ganska dåligt

Stämmer ganska bra

Stämmer mycket bra okej att jag

dricker alkohol 17% 24% 35% 21%

okej om jag dricker mig be- rusad

37% 33% 20% 8%

okej om jag rö-

ker cigaretter 72% 16% 5% 5%

okej om jag snu-

sar 69% 16% 7% 6%

okej om jag rö-

ker hasch 95% 2% 0% 1%

Ungdomarna upplever att föräldraattityderna gentemot alkohol är mer liberala än de mot tobak och hasch. Det har inte skett någon nämnvärd förändring jäm- fört med år 2009.

Skoltrivsel och skolk

Det är en hög andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra i skolan. Det finns en viss variation mellan åren, men ingen trend.

89%

79%

86%

81% 81%

81%

85% 84%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Trivs bra eller mycket bra i skolan

Män Kvinnor

(23)

Skolk

Andelen ungdomar som uppger att de skolkar frekvent från skolan har minskat bland männen jämfört med 2003. Samma utveckling har inte märkts bland kvinnorna.

Spel

Spelat för mer än 50 kr de senaste 30 dagarna

2003 2007 2009 2011

Män 34 29 24 21

Kvinnor 11 - - -

38% 39%

18% 25%

30% 28%

28% 27%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2003 2007 2009 2011

Skolk en gång i månaden eller oftare

Män Kvinnor

(24)

Motionsvanor

Hur ofta tränar eller motionerar du per vecka, på din fritid?

Ingen 13 12

1 gång 14 13

2 gånger 17 20

3-4 ggr 22 28

5 ggr 12 6

6 eller fler 20 19

Drygt hälften av ungdomarna tränar tre gånger eller mer per vecka. Drygt tio procent tränar inte alls. Andelen unga män som tränar intensivt är något högre än unga kvinnor. Ingen eller liten träning är jämnt fördelad mellan könen.

Dator/TV-spel och datorvanor

Spelar du dator/TV-spel?

Aldrig 8 39

Mer sällan 13 34

Varje månad 6 9

Varje vecka 25 9

Varje dag 45 9

Hur många timmar har du spelat dator/TV-spel sammanlagt de se- naste 7 dagarna

Män Kvinnor Har inte spelat dator/TV-spel 18 64

1-4 tim 20 16

5-10 tim 15 8

11-15 tim 10 3

16-20 tim 8 -

21-30 tim 8 -

Mer än 30 tim 17 -

(25)

Surfar, chattar du på internet

Aldrig 3 -

Mer sällan 6 5

Varje månad 1 2

Varje vecka 16 18

Varje dag 72 73

I Ungdomsstyrelsens undersökning (Lindgren, Sandgren 2007, s 50) är det 85 procent i åldersgruppen 16-25 år som surfar/chattar någon gång i veckan eller oftare, alltså även här på nära nog samma nivå som resultaten ovan.

Hur många timmar har du surfat, chattat sammanlagt de senaste 7 dagarna

Har inte surfat chattat 3 -

1-4 tim 28 30

5-10 tim 24 28

11-15 tim 13 15

16-20 tim 12 9

21-30 tim 3 5

Mer än 30 tim 13 11

Intensiteten i surfandet har inte förändrats sedan förra mätningen. Var fjärde tonåring i den här undersökningen lägger 16 timmar eller mer på denna syssla.

Fritidsvanor

Gör detta fler än en kväll per vecka…

Andel män

Andel kvinnor

Fritidsgård 5 -

Annan fritidsakt, träning 59 51

Ute med kamrater 69 60

Hemma hos en kamrat 64 60

Hemma hela kvällen 74 84

(26)

Hälsa

Hur trivs du i stort sett med livet just nu?

Mycket bra 53 40

Ganska bra 39 44

Inte särskilt bra 3 10

Inte alls - -

De unga kvinnorna rapporterar i något högre utsträckning än männen dålig psy- kisk och fysisk hälsa, samt sämre trivsel med livet.

1% 6%

19%

44%

29%

2% 9%

30% 35%

22%

1 2 3 4 5

Hur bedömer du din fysiska hälsa?

Andel män Andel kvinnor

Mycket

dålig Mycket bra

2% 3% 16%

32% 44%

4% 10%

25% 33%

25%

1 2 3 4 5

Hur bedömer du din psykiska hälsa?

Andel män

Mycket

dålig Mycket bra

(27)

Definitioner

CAN: s definitioner (Hvitfeldt, 2005) har använts i största möjliga utsträckning för att jämförelser skall kunna göras.

I denna undersökning har jämförelser gjorts med de undersökningar som CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gör på ett riksrepresen- tativt urval av åk 2 klasser i hela landet. Om inget annat anges är det undersök- ningen 2010 (Hvitfeldt T, Gripe I, 2010) som använts vid jämförelsen.

Tobakskonsument Den som anger att hon röker från varje dag till nå- gon gång ibland och/eller snusar från varje dag till någon gång ibland.

Tobaksfri Har aldrig rökt eller snusat, inte ens provat.

Alkoholkonsument Den som anger att hon minst en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit, eller 5 cl starkcider. (CAN: s definition utökad med stark cider), (Hvitfeldt, 2002 s. 37)

Intensiv-konsument av alkohol

Intensivkonsumtion är i det här sammanhanget att man dricker en alkoholmängd vid ett och samma tillfälle, som består av t.ex. 6 burkar folköl, eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit, en gång i månaden eller oftare.

Den angivna alkoholmängden blir inte exakt den- samma mätt i 100 % alkohol. Avsikten är att få ett mått på hur ofta eleverna dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Internationellt används begreppet ”binge-drinking” om detta sätt att dricka på.

(28)

Referenser

Blanck, P Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - So- tenäs - Strömstad - Tanum

Hvitfeldt T, Gripe I, 2010 Skolelevers drogvanor 2010, CAN rapport 124

Hvitfeldt, T Nyström S, Skolelevers drogvanor 2008, CAN 2009 Hvitfeldt, T mfl Skolelevers drogvanor 2005, CAN 2005

Hvitfeldt, T Skolelevers drogvanor 2002, CAN, 2003 Hvitfeldt m fl, Skolelevers drogvanor 2001, CAN 2002

Lindgren S, Sandgren T,2007, Unga och nätverkskulturer, Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:12

Statens Folkhälsoinstitut, 2010 Vattenpipa - rök utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och tillsyn,

Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2009.

Ungdomsstyrelsen Luppundersökningar 2007 ( ungdomsenkäter om hälsa, trygghet, politik, fritid mm.)

http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7319,00.html, hämtningsdag 2009- 04-17)

www.Regeringen.se Om Tobak och folkhälsa

http://www.regeringen.se/sb/d/2390/a/13027 (hämtningsdag 2009-04-17)

(29)

Tabellbilaga

Nedan redovisas data fördelat per kommun. För Tanum och Munkedal (Dingle) redovisas inte resultat könsuppdelat eftersom antalet svarande är så lågt.

Att tolka materialet per kommun är vanskligt eftersom skillnaderna ofta är små, och antalet svarande litet.

Tabell 1 Röker män 2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

26 30 39 41 44 34 40 36

Ström stad

45 38 31 30 28 29 28 35

Samt- liga

32 35 36 37 39 37 38 36

Tabell 2 Röker varje eller nästan varje dag män

2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

6 11 8 7 12 14 8 12

Ström stad

9 6 6 10 14 20 9 14

Samt- liga

8 10 8 8 15 17 10 13

Tabell 3 Snusar män 2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

19 16 29 36 4 13 18 16

Ström stad

39 32 18 31 11 11 11 14

Samt- liga

24 25 27 34 8 13 16 15

(30)

Tabell 4 Snusar varje eller nästan varje dag

män 2011 män 2009 män 2007 män 2003

Lysekil 11 8 17 27

Strömstad 24 16 9 28

Samtliga 15 14 16 27

Tabell 5 Tobakskonsumenter män

2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

33 37 47 50 44 40 44 41

Ström stad

58 50 35 44 36 31 33 37

Samt- liga

39 43 45 48 41 41 42 40

Tabell 6 Alkoholkonsumenter män

2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

89 91 95 93 89 97 93 97

Ström stad

97 94 96 92 92 93 91 92

Samt- liga

92 92 96 93 89 96 93 95

Tabell 7 Druckit så mycket att du känt dig berusad någon gång män

2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

78 79 82 89 80 91 76 90

Ström stad

82 84 85 85 83 87 78 90

Samt- liga

78 81 84 88 77 90 77 90

(31)

Tabell 8 Intensivkonsumtion män

2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

47 43 65 60 31 41 39 40

Ström stad

45 52 49 52 31 33 33 35

Samt- liga

43 47 59 58 28 41 38 38

Tabell 9 Har du någon gång de senaste 12 mån druckit hemtillverkad sprit män

201 1

Andel män 2009

Andel män 2007

Andel män 2003

kvin- nor 2011

Andel kvinnor 2009

Andel kvinnor 2007

Andel kvinnor 2003 Ly-

sekil

25 16 30 43 30 21 24 37

Strö mst ad

33 28 25 30 22 27 30 29

Sam tliga

25 23 31 38 24 24 26 34

Tabell 10 Har du någon gång de senaste 12 mån köpt av någon som köpt utomlands?

män 2011

män 2009

män 2007

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

Lysekil 46 44 56 30 25 46

Ström- stad

52 36 57 22 31 37

Samtliga 44 43 57 29 31 43

(32)

Tabell 11 Haft möjlighet att prova narkotika (beräknat på dem som inte använt) obs andra n-tal

män 2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

28 20 36 30 19 33 24 27

Ström stad

44 33 25 37 23 35 17 33

Samt- liga

28 27 32 32 23 35 23 29

Tabell 12 Haft lust att prova narkotika ja+ tveksam (alla) män

2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

33 30 39 36 33 24 26 25

Ström stad

48 28 25 31 28 22 22 27

Samt- liga

35 28 33 35 28 23 26 26

Tabell 13 Använt narkotika någon gång

Andel 2011 Andel 2009 Andel 2007 Andel 2003

Lysekil 19 13 12 14

Strömstad 19 9 11 15

Samtliga 17 12 12 14

Tabell 14 Bjuden av föräldrar i eget glas män

2011

män 2009

män 2007

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

Lysekil 40 46 58 37 46 44

Ström- stad

45 44 46 28 40 52

Samtliga 44 45 55 38 45 48

(33)

Tabell 15 Trivsel i skolan, andel bra eller mycket bra män

2011

män 2009

män 2007

män 2003

kvnnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003

Lysekil 75 87 79 88 86 83 82 81

Ström stad

94 88 74 92 83 89 80 82

Samt- liga

81 86 79 89 84 85 81 81

Tabell 16 Skolkar en gång i månaden eller oftare män

2011

Män 2009

män 2007

män 2003

kvinnor 2011

kvinnor 2009

kvinnor 2007

kvinnor 2003 Lyse-

kil

28 23 38 42 35 32 27 29

Ström stad

27 10 46 31 19 22 31 31

Samt- liga

25 18 39 38 27 28 28 30

(34)

Figur 1 Har du haft något av följande problem i samband med att du druckit alkohol, andel ja?

0% 20% 40% 60% 80%

Gräl Bråkat el slagits Olycka, skadats Tappat pengar Förstört saker Problem ifh föräldrar Problem ifh vänner Problem ifh lärare Försämrat skolarb Oönskat sex Oskyddat sex Bestulen Polisbråk Baksmälla Skämts Kört moped etc berus Åkt med berusad förare

Andel kvinnor 2011

Andel män 2011

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Gräl Bråkat el slagits Olycka, skadats Tappat pengar Förstört saker Problem ifh föräldrar Problem ifh vänner Problem ifh lärare Försämrat skolarb Oönskat sex Oskyddat sex Bestulen Polisbråk Baksmälla Skämts över Kört moped etc berus Åkt med berusad förare

Andel kvinnor 2009 Andel män 2009

(35)

Sammandrag Dingle och Tanum

Dingle

Andel

Röker 28

Röker varje/nästan varje dag 17

Alkoholkonsument 84

Intensivkonsument 19

Provat narkotika

Trivs i skolan 83

Skolkar 17

Tanum

Andel

Röker 55%

Röker varje/ nästan varje dag 16%

Alkoholkonsument 97%

Intensivkonsument 32%

Provat narkotika 19%

Trivs i skolan 81%

Skolkar 23%