Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen : En kritisk diskursanalys av klimatrapporteringen i Dagens Nyheter och New York Times

ÖREBRO  UNIVERSITET    

Akademin  för  humaniora,  utbildning  och  samhällsvetenskap   Höstterminen  2010

 

 

 

 

Klimatförändringarna  i  nyhetsdiskursen  

 

-­‐ En  kritisk  diskursanalys  av  klimatrapporteringen                            i  Dagens  Nyheter  och  New  York  Times  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C-­‐uppsats   Medie-­‐  och  kommunikationsvetenskap  C   Handledare:  Ulrika  Olausson     Författare:  Emelie  Sahlström,  PR  inriktning  &  Sofia  Öström,  internationell  inriktning

 

Abstrakt

   

Titel:  Klimatförändringarna  i  nyhetsdiskursen     Antal  sidor:  47  

Författare:  Emelie  Sahlström  &  Sofia  Öström   Handledare:  Ulrika  Olausson  

Kurs:  Medie-­‐  och  kommunikationsvetenskap  C   Period:  HT  2010  

 

Universitet:  Avdelningen  för  Medie-­‐  och  kommunikationsvetenskap,  Institutionen  för   humaniora,  utbildning  och  samhällsvetenskap,  Örebro  universitet  

 

Syfte:  Syftet  med  denna  uppsats  är  att  undersöka  om  och  i  så  fall  hur  

klimatförändringarna  i  nyhetsdiskursen  i  New  York  Times  och  Dagens  Nyheter  har   likheter,  respektive  skiljer  sig  åt.  Vi  undersöker  också  om  klimatrapporteringarna  är   uppbyggda  genom  nationella  eller  globala  identitet,  om  något  ansvar  utkrävs  samt  vilka   som  tillskrivs  detta  ansvar  och  om  det  finns  en  vetenskaplig  säkerhet  eller  osäkerhet   gentemot  klimatförändringarna.  Utifrån  dessa  har  vi  i  slutdiskussionen  diskuterat  hur   resultaten  kan  kopplas  till  USA:s  och  Sveriges  klimatpolitik.    

 

Teorier:  Teorierna  är  relaterad  och  presenteras  i  relation  till  tidigare  forskning.  De   teorier  som  används  i  denna  uppsats  är,  ansvarsutkrävande,  vetenskaplig  säkerhet  och   osäkerhet  samt  identitet.  

 

Metod  och  material:  För  att  uppfylla  syftet  använde  vi  en  kritisk  diskursanalys  samt   mikro-­‐  och  makronivåerna.  Vi  har  analyserat  8  artiklar  från  New  York  Times  och  9   artiklar  från  Dagens  Nyheter.  

 

Resultat:  Resultaten  visar  att  DN  och  NYT,  som  Europa  och  USA  står  mot  varandra  i   klimathanteringen.  Analyserna  har  också  visat  att  klimatförändringarna  framställs  i  de   båda  tidningarna  utifrån  nationella  identiteter  och  en  ”vi”  och  ”dem”  diskurs  återges   konsekvent  i  artiklarna.  När  det  kommer  till  vetenskaplig  säkerhet  och  osäkerhet  ställer   sig  både  DN  och  NYT  säkert  till  klimatförändringarna  och  detta  görs  genom  citat  från   vetenskapsmän  och  statistik.  Säkerheten  präglas  också  av  medvetenhet  och  god  inblick  i   klimatförändringarna.  Ansvarsutkrävandet  i  DN  och  NYT  läggs  till  stor  del  på  

politikerna,  dock  utkräver  NYT  ett  globalt  ansvar  och  DN  utkräver  ett  ansvar  mot  USA   och  Europa  som  Sverige  i  denna  kontext  står  utanför.  

   

Nyckelord:  Critical  discourse  analysis,  climate,  accountability,  scientific  certainty  and   uncertainty,  identity,  New  York  Times,  Dagens  Nyheter  and  climate  policy  

Innehållsförteckning  

 

1.  Inledning  

     1.1  Syfte  och  frågeställning        1.2  Uppsatsens  disposition    

 

2.  Bakgrund        2.1  Klimatförändringar        2.2  Sveriges  klimatpolitik        2.3  USA:s  klimatpolitik  

 

3.  Teori  och  tidigare  forskning        3.1  Ansvarsutkrävande  

     3.2  Vetenskaplig  säkerhet/  osäkerhet        3.3  Globalisering  

     3.4  Identitet    

4.  Metod  och  material          4.1  Diskursbegreppet          4.2  Kritisk  diskursanalys        4.3  Mikro-­‐  och  makronivå        4.4  Analysschema        4.5  Metodproblem        4.6  Material        4.7  Avgränsningar        4.8  Urval          

5.  Resultatredovisning  och  analys  

     5.1  Framställningen  av  ansvarsutkrävande        5.1.1  Dagens  Nyheter  

     5.1.2  New  York  Times        5.1.3  Jämförande  analys    

     5.2  Framställningen  av  vetenskaplig  säkerhet  eller  osäkerhet        5.2.1  Dagens  Nyheter  

     5.2.2  New  York  Times        5.2.3  Jämförande  analys  

     5.3  Framställningen  av  identiteter        5.3.1  Dagens  Nyheter  

     5.3.2  New  York  Times        5.3.3  Jämförande  analys     6.  Slutdiskussion       Sammanfattning     Käll-­  och  litteraturförteckning  

     Tryckta  källor  

       Otrycka  källor  

1.  Inledning  

Inledningen  syftar  till  att  presentera  den  problemställning  som  denna  uppsats  bygger   på.  Här  redogörs  också  för  uppsatsens  syfte  och  frågeställningar.  

 

Klimatförändringarna  har  länge  varit  ett  hett  debatterat  ämne.  I  slutet  av  1970-­‐talet  togs   klimatfrågan  endast  upp  i  relation  till  större  frågor  som  rörde  miljön.  Sedan  dess  har   klimatförändringarna  fått  ständigt  ökat  utrymme  i  såväl  media  som  forskning  och   politik.1  _{Medierna  ägnar  numera  klimatfrågan  stor  uppmärksamhet  och  det  görs}   ständigt  reportage  om  klimatförändringarna  och  dess  konsekvenser.  Tio  år  innan   klimatmötet  på  Bali  togs  politiska  beslut  om  att  under  det  kommande  decenniet  minska   utsläppen  av  växthusgaser  med  åtta  procent.  När  det  sedan  utvärderades  visade  det  sig   att  industriländerna  istället  hade  ökat  utsläppen  med  20  procent.2    

 

De  politiska  besluten  kan  få  negativa  konsekvenser  för  allmänhetens  förtroende  för   politikerna  och  eftersom  Kyotoavtalen  sträcker  sig  över  lång  tid  kan  det  också  innebära   att  många  av  de  politiker  som  varit  med  och  fattat  beslut  inte  kan  ställas  till  svars  om   avtalen  inte  följs.  Mot  bakgrunden  av  de  politiska  effekterna  av  klimatmöten,  diskuteras   även  nyttan  av  dessa  möten.  Klimatmötena  kan  ses  som  en  symbol  för  hur  hanteringen   av  klimatfrågorna  sköts.  Den  kritiske  skulle  kunna  uppsatta  mediebevakningen  av  dessa   möten  som  ett  sätt  för  politikerna  att  vinna  allmänhetens  förtroende  oavsett  resultat.   Idag  präglas  klimatpolitiken  av  globala  beslut  som  enligt  Bauman  blir  alltmer  

betydelsefulla,  eftersom  de  speglar  och  synliggör  en  ökande  globalisering.3    

Gallup,  som  är  en  amerikansk  variant  av  svenska  sifo,  har  gjort  en  opinionsundersökning   som  visar  att  46  procent  av  den  amerikanska  befolkningen  tror  att  klimatförändringarna   beror  på  atmosfäriska  förändringar.  Det  betyder  att  54  procent  tror  att  

klimatförändringarna  beror  på  mänsklig  aktivitet.4  _{Trots  detta  uppvisar  inte  den}  

amerikanska  klimatpolitiken  några  konkreta  klimatmål  medan  Sverige  under  senare  år                                                                                                                  

1  _{Boyce  &  Lewis,  2010:  preface}  

2  _{http://www.iisd.ca/climate/cop13/}   3  _{Bauman,  2006}  

4  _{http://www.cbsnews.com/stories/2004/11/22/opinion/polls/main657083.shtml}               http://www.cbsnews.com/stories/2001/07/02/opinion/main299401.shtml?tag=conte ntMain;contentBody  

utvecklat  sin  klimatpolitik  mot  starkare  EU-­‐integration  och  djupare  globalt  samarbete.5   Det  finns  alltså  klimatpolitiska  skillnader  mellan  USA  och  Sverige.  

 

Hur  genomsyrar  då  den  nationella  klimatpolitiken  rapporteringen  i  Dagens  Nyheter,   (DN)  respektive  New  York  Times  (NYT)?  Bygger  artiklarna  på  kollektiva  och  sociala   identiteter  som  skapar  ett  globalt  vi?  Utkrävs  det  något  ansvar  och  vilka  tillskrivs   ansvaret?  Bygger  klimatrapporteringarna  på  vetenskaplig  säkerhet  genom  att  inte   påvisa  svaghet,  dålig  inblick  och  klimatmedvetenhet  eller  markeras  kontroverser  och   oenighet  mellan  forskare,  som  på  så  sätt  förstärker  osäkerheten  till  

klimatförändringarna?      

Syftet  grundas  på  och  får  relevans  utifrån  tidigare  forskning  som  visar  att  

klimatförändringarna  får  mer  medialt  utrymme  än  någonsin  förr,  att  identiteter  och   ansvar  byggs  upp  av  mediernas  klimatrapportering  samt  att  svenska  medier  påvisar  en   vetenskaplig  säkerhet  medan  amerikanska  medier  påvisar  en  vetenskaplig  osäkerhet.6   För  att  analysera  problemet  har  artiklar  valts  ut  från  svenska  DN  och  amerikanska  NYT   under  tidsperioden  tredje  till  14  december  2007  då  ett  klimatmöte  hölls  på  Bali.  De   utvalda  artiklarna  analyseras  med  metoder  som  har  sin  utgångspunkt  i  den  kritiska   diskursanalysen  samt  Fairlcloughs  definition  av  mikro-­‐  och  makronivåerna.7      

1.1  Syfte  och  frågeställningar  

Det  övergripande  syftet  med  denna  uppsats  är  att  undersöka  om  och  i  så  fall  hur  

klimatförändringarna  i  nyhetsdiskursen  i  NYT  och  DN  har  likheter,  respektive  skiljer  sig   åt.  I  detta  syfte  vill  vi  också  undersöka  om  klimatrapporteringarna  sker  utifrån  

nationella  eller  globala  identiteter,  om  något  ansvar  utkrävs  och  vilka  som  tillskrivs   detta  ansvar,  samt  i  vilken  utsträckning  rapporteringen  konstruerar  kunskap  om  

klimatförändringar  som  vetenskapligt  säker  eller  osäker.  Syftet  har  brutits  ner  i  följande   frågeställningar:  

 

           1.    Kan  man  urskilja  likheter  och  skillnader  i  hur  NYT  och  DN  framställer                                                                                                                  

5  _{Kyotoprotokollet  2010}   6  _{Olausson,  2010}  

7  _{Fairlclough,  1995}    

ansvarsutkrävande?    

         2.  Kan  man  urskilja  likheter  och  skillnader  i  hur  NYT  och  DN  framställer  kunskap  om   klimatförändringarna  som  vetenskapligt  säker  eller  osäker?  

         3.    Kan  man  urskilja  likheter  och  skillnader  i  hur  NYT  och  DN  framställer   klimatförändringarna  genom  nationella  eller  globala  identiteter?    

 

Utifrån  dessa  tre  frågor  kommer  vi  i  slutdiskussionen  att  diskutera  om,  och  i  så  fall  hur,   resultaten  kan  kopplas  till  respektive  lands  klimatpolitiska  synsätt.  

 

1.2  Uppsatsens  disposition    

Kapitel  1  är  ett  inledande  kapitel  som  beskriver  uppsatsens  syfte  och  frågeställningar.  I   kapitel  2  redogörs  för  bakgrunden  där  vi  beskriver  klimatförändringarna  samt  svensk   och  amerikansk  klimatpolitik.  I  kapitel  3  definierar  vi  de  teorier  vi  använder  i  uppsatsen   och  dessa  relateras  också  till  tidigare  forskning.  I  kapitel  4  diskuterar  vi  metodval  samt   en  presentation  av  materialet  och  hur  det  bearbetas.  Vi  diskuterar  också  metodproblem,   avgränsningar,  urval,  svårigheter  i  urvalet,  analysschema  samt  uppsatsens  reliabilitet   och  validitet.  Resultatredovisningen  och  analysen  ligger  under  kapitel  5,  där  upplägget   är  systematiskt  utifrån  frågeställningarna  och  respektive  tidning  samt  en  jämförande   analys  av  resultaten.  En  diskussion  om  hur  analysen  kan  kopplas  till  respektive  lands   klimatpolitiska  synsätt  kommer  i  kapitel  6  där  vi  även  presenterar  slutsatser  och  hur   resultaten  kan  kopplas  till  tidigare  forskning.  Uppsatsen  avslutas  med  en  

sammanfattning.      

2.  Bakgrund    

Under  detta  kapitel  presenterar  vi  bakgrunden  till  klimatförändringarna,  tillsammans   med  svensk  och  amerikansk  klimatpolitik.    

 

2.1  Klimatförändringar  

Klimat  är  de  fysiska  förhållandena  i  atmosfären;  temperatur,  luftfuktighet,  lufttryck,  vind   och  nederbörd.  Klimatet  här  på  jorden  har  alltid  förändrats  och  under  olika  tider  avlöst   varandra.8  _{Idag  lever  vi  i  ett  medeltempererat  klimat  som  varierar  med  jämna}  

                                                                                                                8  _{www.klimathot.se}  

mellanrum.  Klimatförändringarna  har  länge  fått  stort  utrymme  i  den  globala   nyhetsdiskursen.  Man  ställer  sig  frågande  till  om  klimatförändringarna  beror  på   atmosfäriska  förändringar  eller  orsakas  av  mänskliga  aktiviteter.  Man  har  länge   diskuterat  klimatförändringar  och  forskare  förhåller  sig  till  idén  om  att  det  är  den   industriella  revolutionen  som  har  förändrat  relationen  mellan  natur  och  individ.9  _Idag   använder  man  termen  klimatförändringar  i  relation  till  global  uppvärmning  men  även   global  avkylning.  Klimatförändringarnas  konsekvenser  bidrar  med  variationer  i  jordens   omloppsbana,  vulkanisk  aktivitet,  variationer  i  solaktivitet  samt  kontinentaldrift  som   handlar  om  att  landmassornas  position  förändras  vilket  i  sig  påverkar  klimatet.10      

2.2  Sveriges  klimatpolitik    

I  slutet  av  1980-­‐talet  tog  klimatfrågan  plats  i  svensk  politik  genom  den  politiska   målsättningen  att  minska  svenska  utsläpp  av  koldioxid.  Svensk  klimatpolitik  har  de   senaste  åren  också  utvecklats  successivt.11  _{Idag  bygger  den  svenska  klimatpolitiken  på}   en  sammanhållen  klimat-­‐  och  energipolitik,  där  nationella  och  globala  nivåer  stämmer   överens/är  likvärdiga.  Svenska  politiker  fokuserar  nu  på  klimatförändringarna  vilket   påvisar  att  Sverige  aktivt  arbetar  för  att  minska  utsläppen  och  skapa  en  gemenskap  och   ett  internationellt  samarbete  gällande  klimatförändringarna.12  _{Den  svenska}  

klimatpolitiken  har  på  senare  år  också  gått  mot  en  mer  EU-­‐integrerad  klimatpolitik.  EU:s   klimatpolitik  handlar  idag  mycket  om  internationellt  samarbete  vilket  innebär  att  EU   aktivt  agerar  i  klimatfrågan.  De  nya  strategierna  bygger  på  mål  och  åtgärder  samt   uppföljningar  och  utvärderingar  av  de  uppsatta  målen.  Mycket  av  den  svenska   klimatpolitiken  har  alltså  sitt  ursprung  i  den  Europeiska  klimatpolitiken.  Enligt   Kyotoprotokollet  skulle  Sverige  mellan  åren  2008  –  2010  minska  utsläppen  med  fyra   procent.  I  regeringspropositionen  från  2006  gjorde  regeringen  bedömningen  att   utsläppen  för  Sverige  bör  vara  25  procent  lägre  år  2020  mot  vad  de  var  år  1990.13   Energi-­‐  och  koldioxidbeskattningen  i  Sverige  har  också  skärpts  och  åren  2001-­‐2006   genomfördes  en  grön  skatteväxling.  Nya  lagstiftningar  och  ekonomiska  styrmedel  på                                                                                                                  

9  _{http://klimatforandringen.nu/vad-­‐ar/}  

10  _{http://klimatforandringen.nu/konsekvenser/}   11  _{Naturvårdsverket  &  Energimyndigheten,  2007:  31}   12  _{http://www.regeringen.se/sb/d/3188}  

13  _{Svensk  klimatpolitik:  betänkande  av  Klimatberedningen,  Miljövårdsberedningen  2008}   s.77  

avfallsområdet  har  även  tillförts  de  senaste  åren.14    

2.3  USA:s  klimatpolitik  

USA:s  drastiska  avhopp  från  Kyotoprotokollet  skapar  vissa  ansträngningar  i  hur  global   klimatpolitik  hanteras.15  _{USA  innefattar  fyra  procent  av  världens  befolkning,  äger  mer  än}   22  procent  av  världens  ekonomi  och  står  för  mer  än  26  procent  av  det  globala  utsläppet.   För  att  klara  av  att  förbättra  klimatet  måste  landet  aktivt  medverka  och  förhandla   globalt.  USA:s  klimatpolitik  riktar  sig  inte  mot  bindande  mål  under  Bushs  tid  som   president  och  man  valde  att  inte  skriva  på  Kyotoprotokollet.  Med  detta  menas  att  USA   intar  en  avvaktande  hållning  till  globala  klimatbeslut  och  -­‐förhandlingar.  Det  gjordes   heller  inga  försök  att  minska  utsläpp  och  höja  priser  på  bensin  och  gas.16  _Amerikansk   klimatpolitik  hanterar  klimatförändringarna  som  en  komplicerad  och  kostnadskrävande   process.  Förbättring  av  klimatet  handlar  om  fundamentala  omställningar  av  alla  globala   system,  som  energi  och  förändring  av  konsumtion.  Dock  har  den  nu  avgångne  

presidenten  erkänt  att  klimatfrågan  är  en  allvarlig  utmaning  men  att  man  fortfarande   bygger  klimatpolitiken  på  frivilligt  arbete.17    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                                                                                                                14  _{Ibid.  78f}   15  _{Ebbesson,  2008:  34f}   16  _{Giddens,  2009:  14}   17  _{ibid:  219}  

3.  Teori  och  tidigare  forskning  

I  detta  kapitel  redogör  vi  för  de  teorier  som  analysen  bygger  på.  Teorierna  har  sin   bakgrund  i  tidigare  forskning  och  därför  relateras  de  till  den  tidigare  forskning  som  vi   funnit  mest  relevant  för  denna  uppsats.    

 

3.1  Ansvarsutkrävande    

Kollektivt  ansvar  handlar  om  hur  flera  personer  kan  vara  ansvarstagande  i  egenskap  av   en  grupp  medan  individuellt  ansvar  är  en  persons  ansvartagande.  Frågan  om  

ansvarsutkrävande  i  denna  uppsats  fokuserar  på  om  och  i  så  fall  hur  DN  och  NYT  i   rapporteringarna  om  klimatförändringarna  utkräver  ett  ansvar.  Det  handlar  alltså  om   vilket  ansvar  som  utkrävs  i  nyhetsdiskursen  och  vilka  som  tillskrivs  ansvaret.  Beck   menar  att  mediernas  rapporteringar  om  globala  problem  försätter  individer  i  en  

situation  där  de  måste  ta  ställning.18  _{För  att  förtydliga  avser  vi  att  undersöka  om  och  i  så}   fall  hur  ansvarsutkrävandet  i  nyhetsdiskursen  läggs  på  en  individuell,  nationell  eller   global  nivå.    

 

I  Olaussons  studie  Global  warming-­  global  responsibility?  Media  frames  of  collective  

action  and  scientific  certainity,  undersöker  hon  hur  tre  svenska  tidningar  behandlar  

klimatförändringarna.  Genom  mikro-­‐  och  makroanalyser  har  Olausson  kommit  fram  till   att  media  konstruerar  ett  kollektivt  ansvar  för  att  hantera  frågan  om  

klimatförändringen.19  _{Detta  görs  genom  djupgående  förklaringar  av}  

klimatförändringarna.  Hon  visar  att  ansvaret  läggs  på  de  internationella  politiska  

institutionerna  i  Dagens  Nyheter,  Svenska  Dagbladet  och  Nerikes  Allehanda.  Olausson  har   tidigare  visat  att  ett  globalt  ansvarsutkrävande  i  nyhetsdiskursen  byggs  upp  av  

konflikten  mellan  USA  och  EU.20  _{I  skillnad  till  detta  bygger  det  nationella  eller  lokala}   ansvarsutkrävandet  på  neutrala  och  naturaliserade  diskurser.  Vad  Olausson  menar  här   är  att  när  det  gäller  just  anpassning  av  samhället  till  redan  inträffade  klimatförändringar   (till  skillnad  från  minskning  av  utsläppen,  som  det  handlar  om  när  den  internationella   politiken  utkrävs  ansvar)  är  att  det  är  de  nationella  och  lokala  politikerna  som  utkrävs   ansvar  i  medierapporteringen.  Stephen  Zehr  har  studerat  hur  klimatförändringarna                                                                                                                  

18  _{Beck,  2005:  221}   19  _{Olausson,  2009A}   20  _{Olausson,  2009A:  428}  

framställs  i  amerikanska  nyhetsmedier.  Hans  resultat  visar  att  klimatförändringarna  får   mycket  utrymme  i  media  och  att  ansvarsutkrävandet  ligger  på  en  nationell  nivå.21  _Han   menar  alltså  att  media  framhåller  forskning  om  klimatförändringarna  i  kontext  till  den   amerikanska  klimatpolitiken  och  att  detta  bygger  ett  ansvarsutkrävande  som  ligger  hos   politikerna.22  

 

3.2  Vetenskaplig  säkerhet  och  osäkerhet  

Denna  uppsats  fokuserar  bland  annat  på  vetenskaplig  säkerhet  i  relation  till   vetenskaplig  osäkerhet.  Syftet  med  detta  är  att  se  om  och  i  så  fall  hur  DN  och  NYT   konstruerar  kunskap  om  klimatförändringar  som  vetenskapligt  säker/osäker  i  sin   rapportering.  Den  vetenskapliga  säkerheten  handlar  alltså  om  i  vilken  mån  artiklarna   präglas  av  välgrundad  kunskap  och  medvetenhet  samt  om  kollektiva  åtgärder  förutsätts.   Den  vetenskapliga  osäkerheten  bygger  på  bristande  fakta  eller  oenighet  mellan  forskare   där  man  ifrågasätter  statistik  och  forskningsresultat.    

 

Skillnaden  mellan  amerikanska  och  svenska  medier  är  att  de  svenska  i  allmänhet  

tenderar  att  konstruera  säker  kunskap  om  klimatförändringarna  medan  de  amerikanska   i  högre  grad  visar  en  vetenskaplig  osäkerhet.23  _{Olausson  har  genom  kritisk}  

diskursanalys  kommit  fram  till  att  klimatrapporteringarna  präglas  av  konsekvenserna   av  klimatförändringarna.24  _{Detta  resulterar  i  en  nyhetsdiskurs  som  utmärks  av}  

vetenskaplig  säkerhet.  Olausson  menar  att  när  det  kommer  till  klimatförändringarna   fungerar  medierna  som  kognitiva  fönster  där  klimatet  får  sin  betydelse.  Hon  kommer   fram  till  att  en  vetenskaplig  säkerhet  präglas  av  citat  och  statistik  från  vetenskapsmän   och  att  politiker  påvisar  medvetenhet  till  klimatförändringarna  genom  att  ständigt   kommentera  dess  ursprung  och  konsekvenser.    

 

I  relation  till  dessa  resultat  som  fokuserar  på  svenska  medier  har  Zehr  kommit  fram  till   att  amerikanska  artiklar  präglas  av  vetenskaplig  osäkerhet  och  att  det  finns  

underliggande  skepticism  gentemot  klimatförändringarna.  Han  menar  att  osäkerheten   präglar  nyhetsdiskursen  genom  att  genomgående  framhäva  brister  i  faktahänvisningar                                                                                                                  

21  _{Zehr  i  Boyce  &  Lewie,  2010:  82f}   22  _{ibid:  84f}  

23  _{Olausson,  2009A  &  Zehr,  2000}   24  _{Olausson,  2009A:  430}  

samt  oenighet  mellan  olika  forskare.25      

3.3  Globalisering    

I  en  allmän  debatt  likställs  ofta  globaliseringen  med  utvecklingen  av  global  politik,   ekonomi  och  kultur.26  _{Globalisering  i  denna  uppsats  fokuserar  på  den  kulturella}   globaliseringen,  alltså  relationer,  värderingar  samt  hur  nya  informations-­‐  och  

kommunikationsvägar  påverkar  olika  identiteter  i  globala  kontexter.  Detta  handlar  om   att  politiska  situationer  eller  globaliserade  problem  inte  längre  är  begränsade  inom   nationella  ramar  utan  ingår  i  ett  globalt  nätverk  som  alla  har  tillgång  till.27  _Forskare   diskuterar  också  globaliseringen  som  ett  sätt  att  förstärka  det  nationella  samt  att  en   internationell  tillhörighet  inte  behöver  vara  bättre  än  en  nationell.28  _{Scholte  menar  att}   det  nationella  blir  allt  viktigare  för  människor  då  globaliseringen  utökar  chanserna  att   möta  andra  nationaliteter.  Detta  förstärker  även  en  ”vi”  och  ”dem”  diskurs  som  i  sin  tur   stärker  det  nationella.29  

 

Enligt  Baily  och  Smith  är  globaliseringen  en  sorts  process  där  sociala  relationer  blir  mer   intensiva  på  en  global  marknad,  där  människor  får  en  sammanhållning  samt  bredare   förståelse  och  sympati  för  ett  globalt  samhälle.30  _{På  grund  av  den  politiska}  

globaliseringen  har  den  nationella  maktnivån  lett  till  en  global  maktnivå.  Vi  använder   oss  av  globaliseringsbegreppet  i  relation  till  om  och  i  så  fall  hur  den  globala  identiteten   har  intensifierats.  Cottle  har  även  påpekat  att  globala  kriser  ofta  blir  globalt  utvidgade   och  intensifierade.31  _{Han  menar  att  de  globala  nyheterna  tar  över  rapporteringarna.}   Istället  för  att  rapportera  om  katastroferna  och  humanitära  nödlägen,  vill  man  fokusera   på  nationella  intressen  genom  att  skildra  offer,  överlevande  eller  kändisar  m.m.  I  

uppsatsen  kommer  vi  även  till  stor  del  att  utgå  från  Robertsons  definition  att  

globaliseringen  skapar  drivkrafter  och  att  en  nationell  identitet  är  mindre  relevant  för   den  globala  identitetsutvecklingen.32  _{Då  vi  kommer  att  undersöka  olika  identiteter  har}                                                                                                                   25  _{Zehr,  2000:  85}   26  _{Castells,  2000}     27  _{Beck,  1998:60f}   28  _{Olausson,  2005:  23}   29  _{Scholte,  2005:  226}   30  _{Baily  &  Smith,  2001:  14f}   31  _{Cottle,  2009:  20}  

det  relevans  eftersom  det  pekar  på  att  globaliseringen  även  driver  och  bygger  globala   identiteter.  

 

3.4  Identitet  

Globaliseringsprocessen  påverkar  många  olika  aspekter  av  samhället  och  den  nationella   identiteten  är  inget  undantag.33  _{Med  detta  menas  att  en  nationell  identitet  inte  länge  är}   en  självklarhet  i  en  globaliserad  värld.34  _{Identitet  är  något  som  är  svårt  att  empiriskt}   undersöka,35    _{det  är  därför  viktigt  att  här  presentera  identitetsbegreppet  i  relation  till}   syftet  med  denna  uppsats.  Giddens  menar  att  globaliseringen  har  medfört  att  privata   identiteter  nu  har  en  större  räckvidd  och  med  det  menar  han  att  den  sociala  identiteten   har  flyttats  från  en  nationell  till  en  global  nivå.36  _{I  denna  uppsats  är  alltså  privata  och}   sociala  identiteter  sammankopplade.  På  den  sociala  identitetsnivån  hanteras  identitet   som  sociala  och  kulturella  faktorer  vilka  konstruerar  olika  identiteter  och  att  dessa   förändras  ständigt.37  _{Det  är  det  sociala  identitetsbegreppet,  som  i  första  hand  kommer}   ligga  till  grund  i  denna  uppsats.  Det  sociala  identitetsbegreppet  är  det  som  Mouffe   förklarar  som  den  kollektiva  och  sociala  identiteten  vilket  handlar  om  identifieringen,   alltså  bildandet  av  ett  gemensamt  vi.38  

 

Olausson  har  i  sin  studie  Towards  a  European  identity?  The  news  media  and  the  case  of  

climate  change,  undersökt  om  den  europeiska  identiteten  operationaliseras  i  artiklarna  

samt  om  den  nationella  identiteten  är  dominerande.39  _{Studien  bygger  på  kvalitativa}   diskursanalyser.  Hon  har  även  utgått  från  en  ideologikritisk  metod,  vilket  är  relevant  då   man  undersöker  om  det  finns  dolda  strukturer  i  hur  media  ramar  in  den  västerländska   identiteten.  Olausson  har  kommit  fram  till  att  denna  studie  bekräftar  tidigare  forskning   där  just  skillnaden  mellan  ”oss”  (EU)  och  ”dem”  (USA)  i  kontext  till  klimatet  har  varit   forskningssyftet.40  _{I  analyserna  av  nyhetsprogrammet  Rapport  menar  Olausson  att  man}   identifierar  svenskar  genom  en  europeisk  identitet,  där  man  uttrycker  ordet  vi  som                                                                                                                  

33  _{Robertsson,  1992:  8}   34  _{Scholte,  2005:  225f}   35  _{Olausson  2009B:  148}   36  _{Giddens,  1991}  

37  _{Frisén  &  Hwang,  2006}  

38  _{Mouffe,  Chantal  i  Rajchman:  1995:  33f}   39  _{Olausson,  2010}  

hänvisar  till  Europa  vilket  även  förstärks  av  visuella  illustrationer.  Dock  påpekar   Olausson  i  linje  med  tidigare  forskning41  _{att  det  nationella  fortfarande  dominerar.}   Identitetsskapande  är  alltså  en  komplicerad  process  som  enligt  Olausson  byggs  upp  när   händelser  presenteras  och  reproduceras  i  media.42  _{Trots  att  den  globaliserade  världen}   och  den  västerländska  imperialismen  ger  uttryck  för  en  global  kultur  påvisar  Olausson   att  det  finns  en  känsla  av  gemenskap  men  att  den  naturaliseras  och  skildras  sida  vid  sida   med  det  nationella.  

                                           

 

                                                                                                               

41  _{Höijer  och  Olausson,  i  pressen,  Olausson  2009:A}     42  _{Olausson  2009B:  137}  

4.  Metod  och  Material    

I  detta  kapitel  presenterar  vi  vilka  metoder  som  använts  vid  analyserna  och  vilka   metodproblem  som  kan  uppstå  vid  en  liknande  studie.  Här  presenterar  vi  också   materialet  som  analyseras,  hur  urvalet  har  gjorts  samt  avgränsningar  i  material  och   urval.      

 

4.1  Diskursbegreppet    

Diskurs  är  ett  sätt  att  tala  om  omvärlden  där  vissa  saker  innefattas  och  andra  inte.43  _Med   detta  menas  att  diskurser  innehåller  språkliga  aktiviteter  som  ständigt  förändras  och  att   underliggande  meningar  tas  som  naturliga.44  _{Diskurser  formas  av  samhällets}  

värderingar  och  normer.  Att  analysera  diskurser  innebär  också  att  relativisera  det  som   tas  för  givet.  I  denna  uppsats  handlar  det  om  att  undersöka  om  och  i  så  fall  hur  

artiklarna  präglas  av  vetenskaplig  säkerhet  eller  osäkerhet.  Diskursbegreppet  innehåller   även  idén  om  att  diskurser  skapar  social  konstruktion  och  utifrån  detta  ska  vi  undersöka   om  och  i  så  fall  hur  artiklarna  utkräver  ansvar  samt  vilka  som  tillskrivs  detta  ansvar.   Relevansen  att  undersöka  och  problematisera  utifrån  dessa  diskurser  bygger  på  att  vi  är   intresserade  av  att  se  om  och  i  så  fall  hur  klimatrapporteringarna  kan  kopplas  till  

respektive  lands  klimatpolitiska  synsätt.      

4.2  Kritisk  diskursanalys  

Denna  uppsats  bygger  på  en  kvalitativ  studie  med  kritisk  diskursanalys  som  metod  inom   vilket  nyhetstexternas  mikro-­‐  och  makronivåer  analyseras.  En  kritisk  diskursanalys  som   metod  förutsätter  att  man  empiriskt  analyserar  förutsatta  relationer  mellan  samhälle   och  språk.45  _{Foucault  menar  att  makten  i  samhället  inte  är  begränsad  utan  produceras}   och  reproduceras  överallt  och  hela  tiden.46  _{Det  är  just  denna  reproduktion  som  är}   relevant  för  en  kritisk  diskursanalys.  I  relation  till  uppsatsens  syfte  använder  vi  en   kritisk  diskursanalys  som  metoden  eftersom  texterna  kan  ses  som  en  konstruktion  av   hegemoniska  system,  alltså  att  det  finns  ideologiska  och  hegemoniska  intressen  som   genomsyrar  texterna.  Eftersom  vi  är  intresserade  av  att  undersöka  om  och  i  så  fall  hur                                                                                                                  

43  _{Fairclough,  1995:  63}   44  _{Ibid:  67}  

45  _{Berglez  &  Olausson  2008:  123}   46  _{Foucault,  2004}  

nationell  klimatpolitik  genomsyrar  texterna  är  en  kritisk  diskursanalys  relevant  då  den   grundar  sig  på  att  man  analyserar  texter  och  kontexter.47    

 

4.3  Makro-­  och  mikronivå  

När  man  analyserar  textens  makronivå  studerar  man  vilka  teman,  ämnen  och  kategorier   som  texten  innehåller  och  prioriterar.  Med  hjälp  av  makronivån  studeras  även  om  och  i   så  fall  hur  institutioner  upprätthålls  med  normer,  man  går  alltså  in  på  relationer  mellan   text  och  kontext.48    _{Vid  makronivån  kommer  artiklarnas  huvudsakliga  teman  att}  

analyseras,  hur  teman  är  uppbyggda  samt  hur  stort  utrymme  de  får.  I  makroanalysens   tematiska  struktur,  där  man  undersöker  hur  relationen  med  textens  huvudtema  och   delteman  ser  ut  avser  vi  att  undersöka  vilken  information  som  kommer  fram,  hur   klimathanteringen  förklaras  samt  hur  klimatförändringarna  byggs  upp  i  texterna.49  _Då   den  schematiska  strukturen  är  brukbar  när  man  avser  att  undersöka  och  kartlägga  hur   den  aktuella  verkligheten  konstrueras50_{,  har  vi  valt  att  fokusera  på  hur}  

klimatförändringarna  och  klimathanteringen  lyfts  fram  i  rubriker  och  ingresser  samt   hur  texterna  relaterar  till  den  verkliga  händelsen.    

 

När  man  studerar  textens  mikrostruktur  analyserar  man  hur  orsak  och  verkan  

konstrueras  samt  vilka  ord  som  valts  på  bekostnad  på  andra.  Man  undersöker  även  om   det  finns  någon  underförstådd  information  som  visar  sig  vara  nödvändig  för  att  texten   ska  bli  begriplig  och  därmed  beroende  av  en  verklighetsuppfattning.  Mikronivån   grundar  sig  på  att  man  analyserar  texterna  som  enskilda  objekt  vilket  leder  till  att  man   kan  göra  kopplingar  till  hur  kontexten  formas.  Vi  kommer  därför  att  analysera  om   texterna  ger  överflödig  information  om  klimathanteringen  som  inte  är  relevant  för   texten.  

 

4.4  Analysschema  

Eftersom  vi  är  två  personer  som  ska  genomföra  analyserna  är  det  viktigt  att  ha  tydliga   anvisningar  för  hur  analysen  ska  genomföras.  För  att  underlätta  analysen  och  få  en  bra   struktur  i  analysarbetet  har  vi  valt  att  lägga  upp  ett  analysschema.  Utifrån  Van  Dijks                                                                                                                  

47_{Fairclough,  1995}   48  _{Berglez,  2010:  275}   49  _ibid  

analysmodell51  _{för  den  kritiska  diskursanalysen  har  vi  kommit  fram  till  följande}   analysschema:    

 

Makronivå    

1:  Tematisk  struktur:  Vilka  är  artiklarnas  huvudsakliga  teman?  Alltså  hur  byggs   klimatförändringarna  upp  i  relation  till  särskilda  händelser.    

2:  Schematisk  struktur:    

-­‐  Hur  lyfts  klimathanteringen  och  klimatförändringarna  fram  i  rubrikerna?     -­‐  Hur  konstruerar  man  klimatförändringarna  som  en  aktuell  verklighet?    

Mikronivå    

-­  Innehåller  artiklarna  överflödig  information  om  klimatförändringarna  och  hanteringen   av  dessa?  

-­‐  Vilken  funktion  fyller  den  överflödiga  informationen?  

-­‐  Finns  det  närvarande  implikationer  gällande  klimathanteringen?      

-­‐  Hur  ser  den  lexikala  stilen  ut  och  vilka  ord  används  som  beskrivande  och  förklarande   gällande  klimatförändringarnas  konsekvenser  och  hanteringen  av  konsekvenserna?    

4.5  Metodproblem    

När  man  använder  en  kritisk  diskursanalys  som  metod  är  problemet  att  forskaren  som   utför  analysen  kan  göra  personliga  tolkningar,  utifrån  egna  erfarenheter  vilket  kan   prägla  resultatet  till  subjektiv  tolkning.52  _{Resultatets  empiri  kan  också  påverkas}   negativt,  om  vi  inte  varit  noggranna  med  att  vara  källkritiska  till  materialet  kan  

resultatet  påverkas.53  _{Vi  tog  därför  en  kritisk  ståndpunkt  när  vi  införskaffat  materialet.}   Vi  har  i  analysprocessen  därför  varit  tydliga  med  att  följa  våra  tankegångar  och  

tolkningar  samt  att  på  ett  vetenskapligt  sätt  återknyta  resultaten  till  tidigare  forskning.        

 Det  finns  två  typer  av  validitet  den  externa  och  den  interna.  Den  interna  validiteten   handlar  om  trovärdigheten  i  slutsatserna  medans  den  externa  behandlar  resultatets  

                                                                                                                51  _{Van  Dijk,  1997}  

52  _{Berglez  2010:  273}  

överensstämmelse  med  verkligheten54_{.  För  att  minska  validitetsproblem  har  vi  satt  oss}   in  i  studien,  tagit  del  av  tidigare  forskning  och  gått  igenom  syftet,  metoderna  och   frågeställningarna  en  mängd  gånger.  Ett  annat  validitetsproblem  kan  också  vara  att  vi   läser  in  för  mycket  i  texterna  och  tolkar  in  sådant  som  går  att  bortse  ifrån.55  _{Risken  finns}   att  vi  förtydligar  och  markerar  det  i  texterna  som  styrker  vår  förförståelse  och  bortser   från  sådant  som  inte  gör  det.56  _{För  att  minska  detta  problem  utförs  analyserna  utifrån}   ett  analysschema  och  utifrån  uppsatsens  syfte  och  frågeställning.  Validiteten  syftar   vidare  på  om  vi  lyckats  genomföra  uppsatsens  syfte  och  svara  på  frågeställningarna  på   ett  vetenskapligt  sätt.57  _{Det  kvalitativa  och  diskursteoretiska  styrde  hur  våra  frågor  var}   konstruerade  och  har  haft  stor  betydelse  igenom  hela  uppsatsen.  Frågeställningarna  och   problemområdet  har  hela  tiden  varit  vägledande  för  uppsatsen  och  styrt  våra  val  av   teorier  och  utförandet  av  analyserna.  Ett  reliabilitetsproblem  kan  vara  språkbarriären  i   de  amerikanska  artiklarna.58  _{Eftersom  engelska  inte  är  vårt  modersmål  finns  risken  att}   vi  missförstår  betydelsefull  information  som  skulle  ha  varit  intressant  att  ha  med  i   analysen.  För  att  minska  dessa  problem  använder  vi  oss  av  diverse  ordböcker.      

4.6  Material  

Uppsatsens  empiriska  material  omfattar  nyhetsartiklar  från  två  länder,  Sverige  och  USA.   Valet  av  de  två  länderna  bygger  på  att  det  finns  klimatpolitiska  skillnader  mellan  dem.   Den  svenska  klimatpolitiken  bygger  på  en  sammanhållning  av  klimat-­‐  och  energipolitik,   där  det  internationella  ligger  på  samma  viktiga  nivå  som  det  nationella.  På  

regeringskansliets  hemsida  kan  man  läsa  att  svenska  politiker  fokuserar  på  att  Sverige   aktivt  arbetar  med  att  minska  negativa  klimatpåverkan  samt  att  man  börjat  bygga  en   gemenskap  och  ett  internationellt  samarbete  gällande  klimatförändringarna.59  _{I  skillnad}   till  detta  inriktar  USA  sin  klimatpolitik  till  icke  bindande  mål  och  man  valde  att  inte   skriva  på  Kyotoprotokollet.60  _{Med  detta  menas  att  USA  intar  en  avvaktande  hållning  till}   globala  klimatbeslut  samt  förhandlingar  om  det.  Det  gjordes  heller  inga  försök  att  

                                                                                                                54  _{Bryman,  2002:  89}  

55  _{Larsson,  2010:  76}   56  _{Bryman,  2002:  90}   57  _{Bryman,  2002:  88}  

58  _{Ekström  &  Larsson,  2010:  14f}    

59  _{http://www.regeringen.se/sb/d/3188}   60  _{ibid:  219}  

minska  utsläpp  och  höja  priser  på  bensin  och  gas.61      

De  valda  tidningarna  är  NYT  och  DN.  NYT  grundades  i  New  York  1851  och  är  den  tredje   största  tidningen  i  USA.  NYT  fokuserar  sin  bevakning  på  stora  globala  händelser,  deras   webbaserade  tidning  är  den  största  i  världen  och  tar  varje  månad  emot  18  miljoner   besökare.62  _{DN  är  en  av  Sveriges  största  tidningar  och  anses  sätta  agendan  för  de  andra}   tidningarnas  bevakning.  DN  grundades  1864  och  ingår  i  Bonnierkoncernen  vars  

verksamheter  finns  i  mer  än  20  länder  med  fokus  på  norra  Europa.  Tidningen  anger  att   dess  huvudmål  är  att  bidra  med  förklaringar,  information  och  ge  olika  nyhetsperspektiv   med  fokus  på  nationella  och  globala  nyheter.63    

 

4.7  Avgränsningar    

Den  tidsperiod  som  studeras  har  avgränsats  till  perioden  mellan  den  tredje  och  14   december  2007  då  ett  klimatmöte  hölls  på  Bali.  Vi  har  också  avgränsat  det  antal  och  den   typ  av  artiklar  som  analyseras.  Vi  har  valt  bort  material  som  betraktas  som  ledare,   insändare  och  opinionsmaterial.  Detta  val  gjorde  vi  eftersom  vi  är  intresserade  av  hur   klimatpolitiken  genomsyrar  nyhetsrapporteringen  och  eftersom  ledare,  insändare  och   opinionsmaterial  kan  anses  vara  subjektiva.    

 

4.8  Urval  

Det  empiriska  materialet  består  av  nyhetsartiklar  från  USA  och  Sverige  tagna  ur  två   tidningar  som  är  bland  de  största  i  respektive  land  och  anses  sätta  agendan  för  andra   tidningar.  I  urvalsprocessen  av  tidningarna  upptäckte  vi  ganska  tidigt  att  det  fanns   svårigheter,  då  det  finns  flera  tidningar  i  USA  som  anses  vara  tongivande,  samma  sak   gäller  för  Sverige.  Vi  valde  NYT  för  att  det  är  en  tidning  med  stort  globalt  omfång  samt   att  det  på  deras  hemsida  finns  en  avancerad  sökmotor.  I  denna  sökmotor  kan  man   begränsa  sökord,  datum  samt  rubriker.  På  DN:s  hemsida  kan  man  också  använda  en   sökmotor,  den  är  dock  inte  lika  utvecklad  som  den  på  NYT  hemsida  men  det  finns   möjlighet  att  söka  på  rubriker,  huvudsakliga  teman  och  tidpunkter.    

 

                                                                                                                61  _{Giddens,  2009:  14}  

62  _{www.nyt.com//}   63  _www.DN.se  

Enligt  Jarlbro  bygger  kvalitativa  urval  på  en  begränsad  mängd  material  och  urvalet  ska   ske  logiskt  och  konsekvent.64  _{När  vi  sökte  artiklar  genom  NYT:s  avancerade  sökmotor}   avgränsade  vi  sökningen  till  2007  mellan  tidsperioden  tredje  till  14  december.  Vi  sökte   på  ordet  klimat  då  artiklarna  skulle  ha  klimat  som  huvudtema.  Första  sökningen  gav  135   resultat  och  efter  att  ha  rensat  bort  insändare,  opinionsmaterial  och  ledare  återstod  8   artiklar,  vilka  är  de  som  analyseras  i  denna  uppsats.  På  DN:s  hemsida  går  det  tyvärr  inte   att  söka  på  exakta  datum,  istället  fick  vi  söka  på  2007  och  sedan  plocka  ut  de  artiklar   som  publicerades  mellan  tredje  och  14  december.  När  vi  sökte  på  ordet  klimat  fick  vi   547  resultat  för  hela  år  2007.  Efter  att  ha  plockat  ut  artiklar  inom  den  specifika   tidsperioden  hade  vi  19  artiklar,  och  efter  att  ha  sorterat  bort  insändare,  

opinionsmaterial  och  ledare  återstod  9  artiklar,  vilka  är  de  som  analyseras  i  denna   uppsats.  I  analysen  använder  vi  dock  inte  exempel  från  alla  artiklar  som  analyserats  då   några  artiklar  fokuserar  på  ett  annat  sorts  klimat,  till  exempel  klimat  på  arbetsplatsen   eller  i  skolan.    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                                                                                                                64  _{Jarlbro,  2000:  83}    

5.  Analys  och  resultatredovisning  

Under  detta  kapitel  presenteras  analysen  systematiskt  utifrån  våra  frågeställningar  och   teori  tillsammans  med  exempel  från  några  av  de  artiklar  som  analyserats  i  denna   uppsats.    

 

5.1  Framställningen  av  ansvarsutkrävande    

5.1.1  DN  

Dagens  Nyheter  påvisar  både  samarbetsförmåga  och  nyfikenhet  i  klimatfrågan.  I  

exempel  1  påpekas  hur  mycket  Sverige  gör  genom  ordval  som  ”Sverige  tjänar  redan  som   ett  globalt  föredöme”.  Artikeln  präglas  av  Sveriges  klimatinsatser  och  hur  det  svenska   folket  klarar  att  leva  upp  till  uppsatta  klimatmål.  I  DN  framstår  Sverige  som  en  förebild   för  alla  länder  som  inte  kan  påvisa  några  klimatresultat.  Den  lexikala  stilen  i  artiklarna   betonar  hur  mycket  Sverige  gör  för  att  förbättra  klimatet  och  att  man  förväntar  sig   explicit  att  andra  länder  också  förbättrar  sin  klimatinsats.  Det  är  här  

ansvarsutkrävandet  i  DN  ligger,  genom  att  betona  svenska  insatser  betonas  också  ett   ansvarsutkrävande  gentemot  den  globaliserade  världen.    

 

• Exempel  1:  DN    

Rubrik:  Gore  manade  till  handling  

Brödtext:  ”De  båda  talarna  var  rörande  överens  om  att  Sverige  redan  tjänar  som   ett  globalt  föredöme  med  sina  insatser  mot  utsläppen  av  växthusgaser.  Men  vad   kan  landet  göra  mer”65  

 

Den  lexikala  stilen  i  rubriken  i  exempel  2  förstärker  också  DN:s  ansvarsutkrävande  på  en   global  nivå.  Ordval  som  ”kräva  att  andra  ska  göra  mer”  markerar  Sveriges  besvikelse   över  världens  klimathantering  och  återigen  förstärks  det  globala  ansvarsutkrävandet.   Man  fortsätter  artikeln  med  att  skriva  ”kräva  att  Sverige  ska  göra  mindre”  vilket  

försvagar  det  svenska  ansvaret.  Fokuset  på  klimatförändringarna  och  svenska  insatser   skapar  implikationer  på  att  svenska  folket  redan  har  gjort  sitt  och  om  andra  länder  inte   förändrar  sin  klimathantering  kommer  inte  klimatet  att  förbättras.    

                                                                                                               

 

• Exempel  2,  DN  

Rubrik:  Sverige  vill  se  andra  göra  mer  för  klimatet  

Brödtext:  ”Reinfeldt  skickar  Carlgren  till  Bali  för  att  kräva  att  andra  ska  göra  mer,   samtidigt  skickar  han  Olofsson  till  Bryssel  för  att  kräva  att  Sverige  ska  göra   mindre.”  

 

Ordval  som  ”motsätter  sig”  i  exempel  3  skapar  implikationer  som  betonar  att  

klimatförändringarnas  globala  spridning  medför  att  det  blir  svårt  för  Sverige  att  ensamt   komma  tillrätta  med  problemen.  Här  betonar  DN  att  Sverige  gör  allt  i  sin  makt  för  att   förbättra  klimathanteringen  och  klimatet.  Det  förstärker  att  ansvarsutkrävandet  här   istället  läggs  på  en  global  nivå.  Detta  markerar  även  Beck  i  det  som  han  säger  om  att   globala  faror  vidare  skapar  globala  samhällen.  DN  påvisar  att  det  globala  samhället   spelar  en  viktig  roll  i  hur  klimathanteringen  går  till.  Detta  reflekteras  i  exempel  fyra  där   artikeln  präglas  av  Sveriges  försök  att  förbättra  klimatet  och  att  försöka  skapa  och   stärka  global  gemenskap.      

 

• Exempel  3:  DN  

Rubrik:  Klimat  och  katastrofer  

Brödtext:  ”Bushadministrationen  motsätter  sig  bindande  politiskt  fastställda   mål”66  

 

Exempel  4  präglas  av  ett  ansvarutkrävande  som  ligger  på  en  politisk  nivå.  Implicit   betonar  DN  klimathanteringen  i  Sverige  med  hjälp  av  begrepp  som  ”trygghet”.   Tryggheten  handlar  om  att  man  litar  på  politikernas  förmåga  att  hantera  

klimatförändringarna  på  ett  bra  sätt.  I  artikeln  framställer  DN  USA:s  klimathantering   negativt.  Ordval  som  ”USA  redan  på  måndagen  sagt  nej  till  att  ta  med  några  bestämda   procentsatser”  påvisar  en  negativ  politisk  relation  till  USA.  Detta  har  till  följd  att   klimatrapporteringarna  snarare  fokuserar  på  konflikten  mellan  EU  och  USA  än  själva   klimatproblematiken  vilket  i  sig  förstärker  ansvarsutkrävandet  på  den  politiska  nivån.      

• Exempel  4:  DN                                                                                                                    

Rubrik:  Tunga  klimatfrågor  olösta    

Brödtext:  ”Detta  trots  att  USA  redan  på  måndagen  sagt  nej  till  att  ta  med  några   bestämda  procentsatser.  Lite  överraskande  har  Japan  ställt  upp  på  USA:s  linje”67    

I  rubriken  i  exempel  5  betonar  man  att  USA:s  vice  president  ”manade  till  handling”.  Det   förstärker  den  politiska  relationen  mellan  Europa  och  USA.  Den  lexikala  stilen  i  exempel   5  stärker  ansvarsutkrävandet  på  en  politisk  nivå.  Artikeln  skapar  press  på  politikerna.   Denna  press  handlar  om  att  de  snabbt  måste  fatta  nödvändiga  klimatbeslut  och  

förbättra  klimathanteringen.  Den  lexikala  stilen  i  artikeln  förstärker  också  

ansvarsutkrävandet  på  en  global  politisk  nivå  då  det  är  klimatpolitikernas  ansvar  att  nå   konsensus  och  sätta  upp  mål  som  alla  kan  nå.    

 

• Exempel  5:  DN    

Rubrik:  Gore  manade  till  handling  

Brödtext:  ”De  båda  talarna  var  rörande  överens  om  att  Sverige  redan  tjänar  som   ett  globalt  föredöme  med  sina  insatser  mot  utsläppen  av  växthusgaser.  Men  vad   kan  landet  göra  mer”68  

 

Till  stor  del  utkräver  DN  i  artiklarna  också  ett  ansvar  gentemot  USA.  Man  beskriver   relationen  mellan  USA  och  EU  som  dålig.    I  exempel  6  betonar  man  att  USA  står  utanför   konsensus,  vilket  i  kontext  skapar  implikationer  på  att  de  inte  är  politiskt  villiga  att   ändra  sin  klimathantering.  Genom  att  betona  den  amerikanska  självkänslan  genom   ordvalen  ”USA  inte  vikt  sig  en  tum”  förstärker  det  ett  ansvarsutkrävande  gentemot  USA.   Dock  riktar  det  uppmärksamheten  till  konflikten  mellan  USA  och  EU  vilken  handlar  om   att  USA  vägrar  skriva  under  på  klimatpolitiska  mål.  Explicit  är  det  ett  globalt  

ansvarsutkrävande,  främst  gentemot  USA.      

• Exempel  6:  DN    

Rubrik:  Prestigekamp  hotar  klimatbeslut  

Brödtext:  ”En  av  de  viktigaste  delarna  i  en  överenskommelse  här  är,  enligt  EU,  att   ange  ett  konkret  mål  för  hur  mycket  utsläppen  av  växthusgaser  ska  minska.  Såvitt                                                                                                                  

67    _{DN  elfte  december  2007:  Tunga  klimatfrågor  olösta}   68    _{DN  tolfte  december  2007:  Gore  manade  till  handling}