Examensarbete, 15 hp Arbetsterapi - Examensarbete, 15 hp
Ht 2020
ÄLDRES PERSPEKTIV PÅ SOCIAL
DELAKTIGHET I ETT DIGITALISERAT
SAMHÄLLE
En litteraturöversikt
Clara Lundström & Robin Håkansson
Äldres perspektiv på social delaktighet i ett digitaliserat samhälle - en litteraturöversikt
Elders perception of togetherness in a digitized society - a literature review Handledare: Ingeborg Nilsson
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Handledare: Ingeborg Nilsson
Arbetsterapi
Examensarbete, 15 hp
Clara Lundström Robin Håkansson
Abstrakt
Äldre personer har ofta mindre social delaktighet jämfört med den resterande befolkningen. Att ha lite social delaktighet är kopplat till negativa hälsoeffekter såsom ensamhet eller social isolering.
Digital teknik kan användas för att hitta information och kommunicera med andra personer. Det kan också minska de negativa hälsoeffekterna, genom att bidra till ökad social delaktighet, men för att använda digital teknik behövs digital kompetens. Syftet är att undersöka äldres erfarenheter och upplevelser av att använda digital teknik genom mobiler, datorer eller surfplattor för ökad social delaktighet. Genom att göra en kvalitativ litteraturöversikt hittades likheter och skillnader i de valda artiklarna. Äldre personer har genom digital teknik fått många nya positiva erfarenheter och upplevelser, exempelvis genom att hitta nya sätt att få kontakt med sitt kontaktnät och samhället. Äldre upplevde det meningsfullt att lära sig använda digital teknik och internet då det ledde till ökad social delaktighet, både i den fysiska och digitala världen.
Sökord: Older People, Experiences, Internet, Information and Communication Technology, Social participation.
Bakgrund
Digital teknik används allt mer i samhället och påverkar människors vardag (Emiliania et al.
2011). Digital teknik handlar om tillämpning av internet genom mobiler, datorer eller surfplattor för information eller kommunikation, och för att använda krävs digital kompetens (EU, 2020). Digital kompetens handlar om i vilken utsträckning individen är förtrogen med digitala verktyg och dess tjänster (Digitaliseringskommissionen, 2015). Digital kompetens underlättar exempelvis att hålla kontakt, ta del av kultur och information via digitala medier (Findahl, 2014). Att alla människor får möjligheten att lära sig använda och hantera digitala verktyg och dess tjänster är därmed väldigt betydelsefullt för delaktighet i samhället (Digitaliseringskommissionen, 2015).
Digitaliseringen har medfört att alla människor behöver lite digital kompetens för att vara delaktiga i samhället (Europeiska kommissionen, 2020). Digitalisering syftar på den ökande användning och utveckling av digital teknik (Digitaliseringskommissionen, 2015). Enligt Emiliania et al. (2011) tas användning av digital teknik och internet för givet i samhället.
Digitaliseringen, har ändrat kraven på görande och digital kompetens krävs för delaktighet i samhället (Larsson-Lund & Nyman, 2018). Larsson-Lund och Nyman (2018) menar att digitaliseringen skapat nya möjligheter för deltagande och gjort det möjligt att utföra aktiviteter på nya och enklare sätt. Däremot kan digitaliseringen göra vardagen mer komplicerad då människors digitala kompetens utmanas. Digitaliseringen medför ett behov av digital kompetens och denna kompetens behöver kontinuerligt uppdateras för delaktighet i vardagen och samhället. Larsson-Lund och Nyman (2018) menar att detta är något som arbetsterapeuter borde jobba med, men beskriver att idag har arbetsterapeuter mer fokus på hur teknologiska framsteg kan bidra till bättre hjälpmedel, än det växande behovet av digital kompetens för delaktighet. En arbetsterapeuts grunduppgift är att möjliggöra utförande av aktiviteter för klienter som förbättrar deras hälsa och välmående (Sveriges arbetsterapeuter, 2018).
Deltagande i aktiviteter genom livet är av stor betydelse för att utvecklas som människa (Law, 2002). Konceptet delaktighet handlar om involvering i livssituationer (World Health Organisation [WHO], 2001). Canadian Model of Performance and Engagement (CMOP-E) menar att delaktighet är en del i görandet (Townsend & Polatajko, 2013) medans, Model of
Humans Occupation (MoHO) använder begreppet Occupational Participation som handlar om personers engagemang i arbete, lek eller aktiviteter i det dagliga livet (Taylor, 2017).
Genom deltagande i aktiviteter får människor färdigheter, kompetenser, ansluter sig till andra, och hittar syfte och mening i livet (Law 2002).
En aspekt av delaktighet är social delaktighet, vilket innebär interaktion med den sociala miljön (Levasseur, 2010; Kennedy & Lynch 2015). Den sociala miljön består enligt Taylor (2017) av tre saker. Den första är tillgänglighet till människor och relationer. Den andra är kvaliteten i interaktioner. Den tredje är gemenskap samt samhällets attityder och praxis.
Känslor av social delaktighet kan uppstå både i en fysisk miljö men även med hjälp av digital teknik (Levasseur, 2010), och social delaktighet är så pass viktigt och nödvändigt för att människor inte ska hamna i utanförskap, att det är en kärnprincip i EU:s 2020 strategi (European Commission, u.å.).
Social delaktighet kan stärka personers psykosociala hälsa (Berkman et al., 2000; Ammar et al., 2020). Det kan exempelvis minska depression (Berkman et al., 2000; Ammar et al., 2020), ge högre livstillfredsställelse (Ammar et al., 2020), och stärka självkänslan (Bobilier Chaumon et al., 2013). Social delaktighet stärker människors självkänsla, genom att öka känslan av tillhörighet och känslan av att vara värdefull för någon (Berkman et al., 2000).
Människors självkänsla kan stärkas av social delaktighet, genom att öka känslan av tillhörighet och känslan av att vara värdefull för någon (Berkman et al., 2000). Att vara social delaktig ger även fysiska fördelar exempelvis lägre blodtryck (Cornwell & Waite, 2012).
Världshälsoorganisationen (2002) menar att social delaktighet bör särskilt uppmärksammas bland äldre, och med begreppet äldre avser vi personer som är 65 år eller äldre.
Att social delaktighet minskar för äldre personer, uppmärksammas sällan då det ses som en naturlig följd, av att människor åldras och blir pensionerade från till yrkesverksamma liv (Desrosiers et al., 2004). Äldres sociala delaktighet kan minskas på grund av förlust av vänner eller anhöriga, försämrad hälsa (WHO, 2002) eller att de deltar i mindre utsträckning i fritidsaktiviteter (Chen & Feeley, 2013). Dessa förändringar kan leda till känslor av ensamhet eller social isolering (WHO, 2002). Den äldre populationen använder digital teknik i mindre utsträckning, jämfört med övriga befolkningen (Neves et al., 2013; Selwyn, 2006), och är även den population som förväntas öka mest i populationsmängd (OECD, 2017). De främsta anledningarna till att äldre använder digital teknik i mindre utsträckning
än övriga befolkningen är bristande digital kompetens, kognitiv nedsättning, rädsla eller ångest (Werner et al., 2011). Digital teknik designas främst mot den yngre generationen, trots att hela befolkningen behöver digital teknik för delaktighet (Findahl, 2014). Evidensläget för att digital teknik användande kan minska ensamhet är starkt, men evidensen att det kan motverka psykisk ohälsa är svag (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2017). Det finns kunskapsluckor i hur användbar digital teknik är, hur det påverkar självständighet och kognition samt hur det påverkar ADL (Aktiviteter i det Dagliga Livet) (SBU, 2017).
Digitaliseringen har gått snabbt framåt och idag behövs digital kompetens för delaktighet i samhället. Digitaliseringen har också påverkat hur arbetsterapeuter arbetar då det skapat nya möjligheter för deltagande i aktivitet. En sorts delaktighet är social delaktighet, vilket har väldigt många fördelar och kan uppnås med digital teknik. Hos den äldre generationen minskas social delaktighet och de använder digital teknik minst samt är den befolkningsgrupp som ökar mest. Enligt SBU (2017) behövs det mer studier inom detta område för att skaffa en förståelse kring äldres upplevelser och erfarenheter av att använda digital teknik.
Syftet är att undersöka äldres erfarenheter och upplevelser av att använda digital teknik genom mobiler, datorer eller surfplattor för ökad social delaktighet.
Metod
Författarna valde att göra en litteraturstudie, som innebär att systematiskt söka, granska och sammanställa litteratur kopplat till syftet (Forsberg & Wengström, 2016). Friberg (2012) menar att litteraturstudier ska ge ökad förståelse om ett fenomen. Genom att författarna vill ge ökad förståelse kring äldres erfarenheter av att använda digital teknik och internet, valde författarna att skriva en litteraturstudie.
Litteratursökning
En inledande testsökning gjordes för att orientera relevanta sökord och för att få en första förståelse för litteraturen i området. Huvudsökningen gjordes i databaserna ApaPsychInfo, CINAHL, PubMed, samt SocIndex. Databaserna valdes för att ge flera relevanta perspektiv mot syftet med utgångspunkt i Forsberg och Wengbergs (2016) beskrivningar. Där beskrevs
det att ApaPsychInfo utgår ifrån psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad samt nära relaterade ämnen, Cinahl utgår ifrån medicinsk forskning inom omvårdnad, arbetsterapi, fysioterapi samt alternativ medicin, och PubMed utgår ifrån medicinsk forskning inom medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengberg, 2016).
SocIndex inkluderades då det är en av de främsta databaserna för forskning inom sociologi.
Författarna inspirerades av metoden SPICE, för att välja sökord utifrån syftet. Där sammanhanget beskrevs som, på nätet, online, digitalt. Perspektivet beskrev som äldre med tillgång till smartphone, dator eller surfplatta. Utvärdering beskrevs som erfarenheter och upplevelser av social delaktighet. Dessa kompletterades sedan med synonymer och passande ämnesord från databaserna. Ämnesord i Apa PsychInfo är Index termer, Cinahl använder Headings, Pubmed använder MeSH-termer och SocIndex använder Subject terms.
De booleska operatorerna AND och OR, användes för att sökningen skulle bli så relevant som möjligt, och för att minska antalet träffar (Forsberg & Wengström, 2016). Se slutgiltig sökning som gjordes 2020-11-02 i bilaga 1.
Tabell 1
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Tillgång till fulltext via Umeå universitetsbibliotek
Artiklar skrivna på engelska eller svenska En majoritet av deltagarna 65 år eller äldre Artiklar godkända av etisk kommitté eller beskrivet etiskt övervägande
Studier med kvalitativ eller mixad metod Artiklar publicerade mellan år 2010 och 2020
Dubbletter
Artiklar som inte svarar mot studiens syfte Artiklar med mixad metod där det ej går att skilja det kvalitativ och kvantitativa
resultatet åt
Artiklar med låg kvalité
Urvalet redovisades utifrån PRISMA´s flödesschema (Moher et al., 2010), för att ge en tydlig överblick av processen. PRISMA har fyra övergripande teman, den första är identifikation, den andra är kontroll, den tredje är behörighet, och den fjärde är inklusion (Moher et al., 2010). Se flödesschemat i bilaga 2
Huvudsökningen resulterade i totalt 303 träffar. Urvalsprocessen började med att föra samman alla artiklar och hitta dubbletter (20 st.). Sedan lästes artiklarnas titlar igenom tillsammans för exkludering (183 st.). Kvarvarande 100 artiklar fördelades mellan
författarna för exkludering av abstrakt, och efter gemensam diskussion exkluderades 78 st.
Resterande 28 artiklar fördelades mellan författarna och granskades i fulltext, 18 exkluderades. Återstående tio artiklar kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa artiklar (Willman et al., 2011).
Kvalitetsgranskning
Granskningsmallen från Willman et al (2011) för kvalitativa artiklar bestod av 14 frågor med svarsalternativen Ja, Nej eller Vet ej. Svaren summerades utifrån att Ja ger 1 poäng och Nej eller Vet ej ger 0 poäng. Poängen dividerades med högsta möjliga poäng vilket var 14, som sedan omvandlades till procent. Författarna ansåg att artiklar som fått under 55% hade låg kvalitet, artiklar mellan 55–79% hade medium kvalitet och artiklar över 79% hade hög kvalitet. Efter kvalitetsgranskningen exkluderade författarna tre artiklar som var av låg kvalitet eller saknade godkännande av etisk kommitté eller tydliga etiska överväganden.
Resterande sju artiklar utgjorde litteraturstudiens resultat. Se bilaga 3
Analys
De kvarvarande sju artiklarna lästes flera gånger för en djupare förståelse av innehållet, och en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2004) valdes som analysmetod. Kvalitativ innehållsanalys valdes för att identifiera likheter och skillnader i äldre erfarenheter av att använda digital teknik och internet för social delaktighet, och för att så objektivt som möjligt tolka resultatet. Artiklarnas kvalitativa resultat delades först in i meningsenheter, som sedan kondenserades, och kodades, för att slutgiltigen organiseras i underkategorier och kategorier (Graneheim & Lundman 2004).
Etiska överväganden
Studierna som ingår i litteraturstudien ska genomförts med forskningsetiska principer och ingen person får ha tagit skada under genomförandet (Forsberg & Wengström, 2016).
Artiklarna behöver vara godkända av etisk kommitté eller visa att forskarna genomfört noggranna etiska överväganden. Författarna försökte igenom hela skrivprocessen att uppnå så mycket objektivitet som möjligt så att våra förförståelser, värderingar och erfarenheter inte ska påverka resultatet i för stor utsträckning.
Resultat
Huvudsökningen resulterade i 303 artiklar, och efter urvalsprocessen, som presenteras i flödesschema (se bilaga 2), kvarstod sju artiklar som presenteras i artikeltabell (se bilaga 3).
Sex av artiklarna hade kvalitativ metod, en hade mixad metod, tre artiklar var från Sverige, två från USA, en från Australien och en från Nederländerna. Tre av studierna använde fokusgrupper för datainsamlingen (Fischl et al., 2020; Nyman & Isaksson, 2015; Winstead et al., 2012), två av studierna använde individuella intervjuer (Bruggencate et al., 2019;
Larsson et al., 2013), en studie använde semistrukturerad intervju över telefon samt dagboksanteckningar (Tyler et al., 2017) och en studie använde dokument och enkäter (Delello & McWhorter, 2017). Samtliga artiklar berör digital teknik, äldres erfarenheter och upplevelser samt hade fokus på sociala aspekter. Det var totalt 248 deltagare mellan 59 och 99 år. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till två huvudkategorier med sju underkategorier, vilka redovisas i tabell 2.
Tabell 2
Huvudkategorier Underkategorier
Erfarenheter av att leva i en allt mer digitaliserad värld
Kraven på att bli digital blir större
Upplevda barriärer
Föredrar fysisk interaktion över digital teknik
Upplevelser av att börja använda digital teknik
Processen att bli användare av digital teknik
Användandet av digital teknik som drivkraft att fortsätta
Känslan av att upptäcka den digitala världen
Erfarenheter av att leva i en allt mer digitaliserad värld
Den första kategorin beskriver äldres erfarenheter av att leva i en värld som blir allt mer digitaliserad. Där beskrivs det att kraven på att använda digital teknik ökar, och att äldre upplever barriärer till att använda teknik, samt att många föredrar att träffas fysiskt, än att använda digital teknik för social delaktighet.
Kraven på att bli digital blir större
De äldre ansåg att samhällets förändringar har påverkat deras möjligheter till social delaktighet (Bruggencate et al., 2019; Delello & McWhorter, 2017: Fischl et al., 2020;
Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). Exempelvis beskriver de äldre att till följd av digitaliseringen, pågår det en förändring av kommunikationen mellan människor och i lokala medier som lokaltidning, lokalradio eller lokala tv nyheter samt att postkontor har lagts ner (Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013). Samhällets förändringar leder till att det blivit svårare att få kontakt med människor i samhället utan att använda digital teknik (Bruggencate et al., 2019; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015), och vissa äldre som inte använde digital teknik beskrev känslor av att vara kvarlämnad och utanförskap (Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). Fortsättningsvis beskrev de äldre att icke-användare riskerar segregering och ensamhet, till följd av begränsad social delaktighet och social kontakt (Fischl et al., 2020;
Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). Några äldre beskrev det som att antingen är man med eller utanför i den digitala utvecklingen (Nyman & Isaksson, 2015). Många äldre ansåg också att det fanns generationsskillnader eftersom det inte är lika naturligt för äldre med digital teknik som för den yngre generationen. Exempelvis tar det längre tid för äldre att genomföra tekniska uppdrag, och många tar för givet att alla kan använda teknik (Delello
& McWhorter, 2017; Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017). De äldre beskrev det som att då digital teknik i princip krävs för att vara en del av samhället borde tillgång till dessa införas som en mänsklig rättighet (Nyman & Isaksson, 2015).
Upplevda barriärer
Det finns ett flertal anledningar till varför äldre väljer bort digital teknik, en är att de klarar sig utan eller anser att det inte är så viktigt att ha tillgång (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Nyman & Isaksson, 2015). En annan anledning att inte använda digital teknik är om personen inte är fysiskt begränsad och hellre väljer att gå ut och träffa människor
(Bruggencate et al., 2019; Larsson et al., 2013). De kan också anse att internet inte är något för äldre, ha negativa känslor associerat med digital teknik till exempel rädsla eller osäkerhet eller oro för att bli bedragen (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). En ytterligare anledning är att det behövs fysisk utrustning, som kan vara dyrt (Bruggencate et al., 2019; Larsson et al., 2013), och att det teknologiska språket kan vara svårt att förstå (Fischl et al., 2020; Nyman & Isaksson, 2015). Äldre som inte använder digital teknik beskrev att de känner ett behov av att börja göra det snart (Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013). Av de som använder teknik anser många att digitaliseringen går för snabbt, och att det är svårt att använda digital teknik (Bruggencate et al., 2019; Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman &
Isaksson, 2015).
Föredrar fysisk interaktion över digital teknik
Många äldre föredrog att mötas fysiskt över att använda digitala lösningar (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). De äldre beskrev att digital teknik inte kan ersätta fysiska möten, då det är skillnad mellan att ses i verkligheten och på internet (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Nyman &
Isaksson, 2015). De äldre föredrog att ses ansikte mot ansikte, och en anledning är att det kändes tryggare än att ses via internet (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Nyman
& Isaksson, 2015). De äldre beskrev att nackdelar med att använda digital teknik är att missförstånd lättare kan uppstå utan kroppsspråk, och att de är rädda för mobbning samt minskad integritet (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Nyman & Isaksson, 2015).
De äldre resonerade kring att man inte behöver använda teknik, eftersom det ofta finns bra icke digitala lösningar och personer som har ett förnöjsamt socialt nätverk behöver inte använda internet för att utveckla det (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020). Det är dock skillnad mellan den yngre och den äldre generationen, då yngre personer inte har samma behov av att ses fysiskt som äldre, anser de äldre (Fischl et al., 2020).
Upplevelser av att börja använda digital teknik
Den andra kategorin beskriver upplevelser av att börja använda digital teknik som äldre, där beskrivs processen till att bli en användare av digital teknik och användandet av digital
teknik som drivkraft till att fortsätta utvecklas samt känslan av att upptäcka den digitala världen.
Processen att bli användare av digital teknik
Äldre växte inte upp under digitaliseringen och kan därmed sakna förståelse för varför det är nödvändigt att börja använda digital teknik (Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017). Många äldre anser att digital teknik är svårt, och att det ställer höga krav på användaren, vilket gör det komplicerat att börja använda det (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017).
Första steget för att bli en användare är att komma över rädslan och osäkerheten som många äldre har till internet och digital teknik (Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015), i början är det även viktigt att vara nyfiken (Tyler et al., 2017). Andra steget är att förstå instruktioner (Fischl et al., 2020), befästa tidigare kunskap (Delello & McWhorter, 2017) och hitta sin motivation till varför man vill kunna använda digital teknik och internet (Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013;
Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017). De äldre framhöll att lärande tar längre tid för äldre än för yngre personer (Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017), och att det är viktigt att fortsätta utveckla sin kunskap eftersom digital teknik kommer fortsätta att utvecklas (Tyler et al., 2017; Nyman & Isaksson, 2015).
Användandet av digital teknik som drivkraft att fortsätta
Många som inte kan använda internet själva förlitar sig på att andra utför tekniska tjänster åt dem, och oftast hjälper någon i familjen till (Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman
& Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017). Två saker som ofta lyfts fram som motivation till att börja använda internet är att andra inte längre vill utföra tekniska tjänster åt personen, och att personen själv vill kunna använda digital teknik (Larsson et al., 2013). En äldres anledning till att vilja lära sig digital teknik och internet var för att medier som tv och radio, rekommenderade allmänheten att använda internet för mer information (Larsson et al., 2013). Äldres sociala nätverk och specifikt den yngre generationen rekommenderar och uppmuntrar ofta till ökat användande av digital teknik, och barnbarnen får ofta agera teknisk support (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman &
Isaksson, 2015).
Det behövs stöd och hjälp av andra både när en person lär sig hantera digital teknik men även vid vissa tillfällen när man är en etablerad användare (Larsson et al., 2013; Nyman &
Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017). Många av de äldre föredrar hellre att få stöd från en främling, än en familjemedlem. (Larsson et al., 2013). Det framkom även att yngre personer inte vet vilka utmaningar äldre går igenom, angående digital teknik, därför passar de inte som lärare, och det är bättre om äldre lär äldre (Tyler et al., 2017). De äldre framhåller också, att de inte upplever det som svårt att be om hjälp när man är etablerad användare, och vissa har erfarenheter av att få hjälp vid de mest oväntade tillfällen (Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017). Äldre framhäver dock att det kan vara bra att ha en specifik person att vända sig till, när man behöver hjälp (Tyler et al., 2017). Många äldre ansåg att om man fick stöd av en mer kunnig person, var det lättare att komma framåt i processen, och äldre som var väldigt kunniga i digital teknik hjälpte ofta andra med tekniska problem (Larsson et al., 2013; Tyler et al., 2017).
I några av studierna hölls det lektioner i hur man använder digital teknik (Nyman & Isaksson, 2015; Winstead et al., 2012). Många äldre som deltog i dessa uppskattade att lära tillsammans med andra då man får möjlighet att reflektera tillsammans, och hitta nya bekantskaper (Delello & McWhorter, 2017; Winstead et al., 2012). De upplevde det även som positivt att de kan uppmuntra och få uppmuntran av andra deltagare, kan hålla koll på varandras processer och varandra, och inspirera varandra till fortsatt lärande (Nyman &
Isaksson, 2015; Winstead et al., 2012). Äldre upplevde det meningsfullt att jobba tillsammans med personer i gruppen för att få kontakt med sin familj (Winstead et al., 2012).
Genom tillgång till digital teknik beskriver äldre att de lyckades berika sitt liv (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Winstead et al., 2012). Det skedde både genom nya möjligheter till kommunikation, och genom ökad tillgång till samhället på egen hand (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Winstead et al., 2012). Vissa äldre använde internet för göra virtuella besök, och en deltagare beskriver att när hen fick se sitt barndomshem via Google maps så var det som att besöka sitt ”hem” på riktigt (Winstead et al., 2012). De äldre har återuppväckt gamla intressen, och tagit del av underhållning online (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020; Winstead et al., 2012). Exempelvis har de fått möjlighet att läsa fler böcker via fjärrlån och läsplatta (Bruggencate et al., 2019; Fischl et al., 2020), och börjat spela mer spel, både själv och tillsammans med andra (Bruggencate et
al., 2019). Vissa äldre läste lokaltidningen på internet för ett område man tidigare bott på, och upptäckt att man kan hitta mer information på internet än vad lokaltidningen, radio- och tv nyheterna rapporterar (Winstead et al., 2012).
Känslan av att upptäcka den digitala världen
Internet kan användas för att överkomma fysiska avstånd, och är ett sätt att delta utan att vara fysiskt närvarande (Bruggencate et al., 2019; Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Winstead et al., 2012;). Digital teknik ger möjlighet till en ny sorts kommunikation, som är både pågående och kontinuerlig, och det ger äldre möjlighet att bibehålla kontakt med vänner och anhöriga (Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). Internet kan användas för nya sorters möten (Delello & McWhorter, 2017), det har öppnat dörren till en ny värld (Winstead et al., 2012), och har gett det sociala rummet en ny arena (Fischl et al., 2020). Äldre kan genom internet virtuellt besöka platser som är betydelsefulla för dem, och dela historier från dessa platser med personer som befinner sig i den fysiska miljön (Winstead et al., 2012). Vissa äldre delar egna och tar del av familj och vänners livshändelser på nätet (Bruggencate et al., 2019; Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Winstead et al., 2012). De äldre kan använda de erfarenheter som de fått från att använda internet till att berika fysiska möten (Tyler et al., 2017; Winstead et al., 2012), och digital teknik ersätter inte fysisk interaktion utan kompletterar fysisk delaktighet (Nyman & Isaksson, 2015).
Äldre som lärde sig använda digital teknik och internet, upplevde att de fick tillgång till en större värld, och att de kan vara en del av samhället (Bruggencate et al., 2019; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). De äldre berättar att de genom tillgång till internet fått nya möjligheter då internet inte begränsas av avstånd, till exempel har de fått tillgång till samhällsfunktioner hemifrån, blivit mindre ensamma och har tillgång till mer information (Fischl et al., 2020; Nyman & Isaksson, 2015; Winstead et al., 2012; Larsson et al., 2013). Äldre har gradvis ökat sitt användande, och innan de började använda digital teknik hade äldre stora förväntningar på hur digital teknik och internet kan möjliggöra eller underlätta deras vardag (Bruggencate et al., 2019; Larsson et al., 2013). Många äldre ansåg att det skulle vara svårt att vara utan internet (Bruggencate et al., 2019; Larsson et al., 2013), men samtidigt är vissa deltagare tydliga med att de klarar sig på en miniminivå av digital teknik (Fischl et al., 2020).
De äldre beskriver ett behov av att känna sig uppdaterad, och behålla kontakten med andra personer (Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015). Äldre använde internet för att få mer information och ny kunskap (Bruggencate et al., 2019; Delello & McWhorter, 2017;
Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015), och för att få social kontakt, vilket många äldre ansåg var enkelt (Bruggencate et al., 2019; Nyman & Isaksson, 2015). Det fanns både äldre som använde, och som inte använde sociala medier (Bruggencate et al., 2019; Winstead et al., 2012), och generellt var de som använde sociala medier mer engagerade och självständiga i sitt användande av digital teknik (Winstead et al., 2012). De äldre ansåg att vilken enhet man använder är av stor betydelse, och att det påverkar delaktigheten (Bruggencate et al., 2019; Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017; Winstead et al., 2012).
Äldre fick många olika positiva erfarenheter när de blev aktiva användare av digital teknik och internet (Bruggencate et al., 2019; Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020;
Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017; Winstead et al., 2012). De upplevde det meningsfullt (Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015;), fick nya möjligheter (Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman
& Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017), fick ett rikare liv (Fischl et al., 2020; Nyman &
Isaksson, 2015; Winstead et al., 2012) och kunde få reda på vad som pågår i världen (Bruggencate et al., 2019; Delello & McWhorter, 2017; Fischl et al., 2020; Larsson et al., 2013; Nyman & Isaksson, 2015; Winstead et al., 2012). För att lyckas använda digital teknik underlättar det om personen har ett syfte och mål med användandet (Larsson et al., 2013), är nyfiken, är okej med att ta risker samt att personen kämpar på och inte ger upp på vägen (Nyman & Isaksson, 2015; Tyler et al., 2017). Många äldre var fyllda med stolthet, tacksamhet och var allmänt nöjda över sin prestation (Delello & McWhorter, 2017;
Winstead et al., 2012).
Diskussion Resultat diskussion
Föreliggande studie visar att äldres erfarenheter och upplevelser av att använda digital teknik för ökad social delaktighet, består av äldres erfarenheter av att leva i en allt mer digitaliserad värld och de upplevelserna äldre fick av att börja använda digital teknik. Erfarenheterna handlar till exempel om att äldre upplever att kravet på att början använda digital teknik
ökat, att de upplevde det svårt men uppskattade när de lyckades, att det inte alltid finns behov av att använda och att lära sig tillsammans med andra uppskattades.
Resultatet visar att behovet att använda digital teknik ökar men det finns hinder att överstiga för att bli en användare och många äldre väljer hellre fysisk interaktion. Några anledningar till att inte använda digital teknik är rädsla eller ångest till följd av bristande digital kompetens (Werner et al., 2011), och att det är svårt att använda tekniken (Findahl, 2014).
För att vara delaktig i alla delar i vardagen och kunna delta i samhället behövs digital kompetens (Larsson-Lund & Nyman, 2018; Digitaliseringskommissionen, 2015; EU, 2020).
Digital kompetens behövs för att använda digital teknik (Digitaliseringskommissionen, 2015; Findahl, 2014) men digital kompetens tas ofta för givet (Emiliani et al., 2011). Äldre använder digital teknik och internet i mindre utsträckning än övriga befolkning (Neves, 2013), och äldres delaktighet försämras generellt med ökad ålder (Desrosiers et al., 2004).
Vårt resultat antyder att om äldre får mer digital kompetens skulle deras sociala delaktighet stärkas.
Processen till att använda digital teknik upplevdes vara svår, men att uppnå social delaktighet via digital teknik kändes meningsfullt. Att det är svårt att lära sig att använda digital teknik som äldre, stöds av Findahl (2014) som menar att, digital teknik designas för att användas av den yngre generationen. Det är viktigt att äldre uppdaterar och använder den digitala kompetens de har för att den ska ge ökad social delaktighet (Larsson-Lund & Nyman, 2018).
Levasseur (2010) betonar att social delaktighet kan uppnås via digital teknik. Vårt resultat styrks även av att social delaktighet ger ökad självkänsla, känsla av tillhörighet, känsla av att vara värdefull (Berkman et al., 2000), syfte och mening till livet (Law, 2002). Social delaktighet kan ge bättre hälsa (Ammar et al., 2020) och bidrar till att bibehålla den hälsa man har (Bobilier Chaumon et al., 2013). Äldre är i risk att ha mindre social delaktighet än resterande befolkningen (Chen & Feeley, 2013) och social delaktighet hos äldre bör särskilt uppmärksammas (WHO, 2002). Att digital teknik ökade social delaktighet för de äldre i vår studie är viktigt att betona då social delaktighet ger alla fördelar som står nämnda ovan.
Vårt resultat visar att digital teknik är användbart för social delaktighet men att fysisk interaktion krävs och att digital teknik kan motverka psykisk ohälsa samt att personer kan vara mer självständiga i samhället genom digital teknik. En av SBU (2017) utredningar visar
att det finns en kunskapslucka i hur användbar digital teknik är för social delaktighet. SBU (2017) tar även upp att det saknas information om hur dator och internetanvändande motverkar psykisk ohälsa och hur det påverkar självständighet och kognition.
Det är viktigt att äldre får möjlighet att lära sig använda digital teknik för att öka deras sociala delaktighet. Alla behöver lite digital kompetens för att kunna vara delaktig i alla arenor av livet (EU, 2020). Delaktighet är något viktigt inom arbetsterapi (Townsend & Polatajko, 2013; Taylor, 2017). Enligt Larsson- Lund och Nyman (2018) har nya möjligheter för deltagande uppkommit genom digital teknik som gör det möjligt att göra aktiviteter på nya och enklare sätt. Arbetsterapeuter behöver jobba mer aktivt med att utveckla personers digitala kompetens, för att de ska få mer delaktighet (Larsson-Lund och Nyman (2018), och det är speciellt viktigt att jobba med hos äldre, då social delaktighet minskar hos dem (Desrosiers et al., 2004). Som framtida arbetsterapeuter, vill författarna arbeta för att möjliggöra delaktighet hos klienter, och digital kompetens är ett sätt att göra det. För att uppnå social delaktighet i dagens samhälle, bör alla människor få möjlighet att lära sig använda digital kompetens, det borde vara en mänsklig rättighet. Vi anser därmed att arbetsterapeuter borde jobba aktivt med att öka äldres digitala kompetens för att de ska få ökad social delaktighet och speciellt äldres då deras social delaktighet ofta minskar.
Metoddiskussion
En litteraturstudie sammanställer information från flera källor och bidrar till att stärka evidensläget (Forsberg och Wengström (2016). Det är detta författarna vill uppnå, men det är första gången författarna skriver en litteraturöversikt vilket medför vissa risker.
Författarna försökt minimera dessa genom att systematiskt gå tillväga och diskutera sinsemellan vid metodfrågor.
För att besvara syftet ansåg författarna att kvalitativa artiklar behövdes sökas efter. En svaghet med kvalitativa artiklar är att objektivitet är svårt att uppnå eftersom forskarnas förförståelse, värderingar och erfarenheter kan påverka intervjuer, analysen, sammanställningen och slut resultatet i för stor utsträckning (Forsberg & Wengström, 2016), vilket även stämmer för författarna.
För att systematiskt gå tillväga under litteratursökningen använde författarna initialt PICO metoden, men insåg senare att SPICE passade bättre till syftet. På grund av tidspress anser
författarna att den inte blev tillräckligt genomarbetad, och därmed gjorde författarna egna söksträngar med inspiration av SPICE som skulle ge träffar relevanta till syftet med ett överkomligt antal träffar.
Efter författarna hittat fritextsökord som omfattade området anpassades varje sökning med respektive databas ämnesord. Vilket var tidskrävande och förändrade mer än förväntat i sökningen. Databasen PubMed antal träffar skilde sig betydligt från ApaPsychInfo, Cinahl och SocIndex och ett beslut att göra PubMed sökningen mer fokuserad med ytterligare boolesk term AND och sökordet Quality of Life lades till, vilket kan exkluderat relevanta artiklar.
Inför urvalsprocessen började tidspressen märkas, det ledde till att granskningsarbetet delades upp mellan författarna. Som granskade abstrakt, fulltext och kvalitet var för sig, men innan exkludering fördes gemensam diskussion. De artiklar som i slutändan blev inkluderade var publicerade mellan åren 2012–2017. Genom att digitaliseringen går fort fram och inte avstannat då denna studie skrivs så tänker författarna att detta resultat kanske blir inaktuellt fort. Däremot kan personers upplevelser och erfarenheter av att använda digital teknik för social delaktighet fortfarande vara aktuella. Författarna tänker även att genom digitaliseringens snabba framfart så kan det hända att artiklarna från de tidigare åren 2012–
2015 redan nu kan vara inaktuella. Trots att det är fem års skillnad mellan den äldsta och den nyaste artikeln så tar alla upp liknande fenomen.
Genom att en litteraturöversikt är beroende av att andra har publicerat material så finns det dock ett behov av att gå tillbaka i tiden för att hitta information om det som vill beskrivas.
Därmed anser författarna att det skulle vara bra att ha lite nyare artiklar än vad vi hittade men att vårt resultat ändå kan vara intressant och givande att ta del av. Genom att vi både har med artiklar med kvalitativ och mixad metod, får vi både artiklar som går på djupet för några deltagare och en artikel som mer går på bredden och visar en populations upplevelser.
Artiklarna som är med i resultatet har utförts i fyra olika länder Sverige, USA, Australien och Nederländerna. Vilket kan påverka resultatet eftersom det exempelvis finns skillnader mellan ländernas kultur, levnadsstandard, äldreomsorg, värderingar.
Under den inledande litteratursökningen söktes enbart kvalitativa artiklar, men träffarna innehöll även artiklar med mixad metod, författarna valde att behålla artiklarna med mixad
metod fram tills fulltext lästs, då dessa verkade vara intressanta och att deras kvalitativa resultat skulle kunna användas. Efter läsning av fulltext exkluderades alla artiklar med mixad metod, men författarna insåg sedan att en artikel med mixad metod kunde inkluderas eftersom den tar upp nya perspektiv, och att det kan vara en styrka i studien att ha med artiklar med olika kvalitativa studier.
Artikeln med mixad metod kvalitetsgranskas med mallen för granskning av kvalitativa artiklar från Willman et al. (2011). Vilket kan eventuellt inte gjort den rättvisa men eftersom vi skulle använda det kvalitativa resultatet valdes det istället för mallen för kvantitativa artiklar. Det bästa skulle varit om det fanns en granskningsmall för artiklar med mixad metod. Språket som artiklarna är skrivna på är inte författarnas modersmål och resultatet har därmed tolkats, i tolkningen kan originalspråkets nyanser försvunnit.
Det var svårt att bestämma vilken kunskapslucka som studien skulle täcka, och därför valdes den från SBU i slutet av skrivprocessen. Därmed passar inte kunskapsluckan helt med studiens resultat. Resultatet täcker trots det mycket av kunskapsluckorna men inte lika bra som det skulle kunna vara om kunskapsluckorna bestämts i början av processen.
Vidare forskning
Vi anser att det finns behov av vidare forskning kring hur digital teknik och internet påverkar social delaktighet, självständighet och användarnas erfarenheter av att använda digital teknik. Det skulle vara intressant att se om det finns könsskillnader, och skillnader mellan olika länder i hur äldre upplever att använda digital teknik för social delaktighet.
Konklusion
Sammanfattningsvis vill den här studien stärka evidensen för att digital teknik och internet kan bidra till social delaktighet för äldre personer. Äldre upplevde det meningsfullt att använda digital teknik, de anser att använda digital teknik öppnar upp för nya möjligheter och ger ökad social delaktighet. Äldre valde ofta att använda digital teknik för social delaktighet som ett komplement till fysisk interaktion, och digital teknik kan bidra till bättre fysiska möten. Det finns äldre som använder, och äldre som inte använder digital teknik men generellt känner de som inte använder digital teknik sig mindre delaktiga och de som använder ser många fördelar. Att äldre får stöd och uppmuntran är viktigt för att de ska kunna
använda digital teknik för ökad social delaktighet.
Referenser
Ammar, A., Chtourou, H., Boukhris, O., Trabelsi, K., Masmoudi, L., Brach, M., Bouaziz, B., Bentlage, E., How, D., Ahmed, M., Mueller, P., Mueller, N., Hsouna, H., Aloui, A., Hammouda, O., Paineiras-Domingos, L. L., Braakman-Jansen, A., Wrede, C., Bastoni, S.,
… Hoekelmann, A. (2020). COVID-19 Home Confinement Negatively Impacts Social Participation and Life Satisfaction: A Worldwide Multicenter Study. International journal of environmental research and public health, 17(17).
https://doi.org/10.3390/ijerph17176237
Berkman, L. F., Glass, T., Brissette, I., & Seeman, T. E. (2000). From social integration to health:
Durkheim in the new millennium. Social science & medicine, 51(6), 843–857.
https://doi.org/10.1016/s0277-9536(00)00065-4
Bobilier Chaumon, M-T., Michel, C., Bernard, F. T., & Croisile, B. (2013). Can ICT Improve the Quality of Life of Elderly Adults Living in Residential Home Care Units? From Actual Impacts to Hidden Artefacts. Journal of Behaviour & Information Technology, 33(6), 574- 590. https://doi.org/10.1080/0144929X.2013.832382
*Bruggencate, T. T., Luijkx, K. G., & Sturm, J. (2019). When your World gets Smaller: how Older people try to meet their Social needs, including the Role of Technology. Ageing and society, 39(8), 1826-1852. https://doi.org/10.1017/S0144686X18000260
Chen, Y., & Feeley, T. H. (2013). Social Support, Social Strain, Loneliness, and Well-Being Among Older Adults: An Analysis of the Health and Retirement Study. Journal of Social and Personal Relationships, 31(2), 141-161. https://doi.org/10.1177/0265407513488728
Cornwell, E. Y., & Waite, L. J. (2012). Social network resources and management of hypertension.
Journal of health and social behavior, 53(2), 215–231.
https://doi.org/10.1177/0022146512446832
*Delello, J. A., & McWhorter, R. R. (2017). Reducing the Digital Divide: Connecting older Adults to Ipad Technology. Journal of Applied Gerontology, 36(1), 3-28.
https://doi.org/10.1177/0733464815589985
Desrosiers, J., Noreau, L., & Rochette, A. (2004). Social participation of older adults in Quebec.
Aging clinical and experimental research, 16(5), 406–412.
https://doi.org/10.1007/BF03324572
Digitaliseringskommissionen (2015). Gör Sverige i framtiden - digital kompetens (SOU 2015:28).
Fritzes Offentliga Publikationer.
https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/e0acd9a7659d4c138c6666d2d5e21605/go r-sverige-i-framtiden--digital-kompetens-sou-201528
Emiliania, P. L., Stephanidis, C., & Vanderheiden, G. (2011). Technology and Inclusion –Past, Present and Foreseeable Future. Technology and Disability, 23, 101-114.
https://doi.org/10.3233/TAD-2011-0319
Europeiska kommissionen. (1 October 2020). Digital single market: Digital skills & jobs.
https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/policies/digital-skills (hämtat 19 november 2020).
Europeiska kommissionen. (u.å.). Sysselsättning, socialpolitik och inkludering: Social trygghet och social delaktighet.
https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=750&langId=sv&fbclid=IwAR2DVjIk4F3bPoA 49WjVJcQIys_x4lRXNN9iewHIrsavkwWfMPZpX2sghyI (hämtat 19 november 2020).
Findahl, O (2014). Pensionärerna och internet. Stiftelsen för internetinfrastruktur.
https://internetstiftelsen.se/docs/Pensionarerna_och_internet_2014.pdf
*Fischl, C., Lindelöf, N., Lindgren, H., & Nilsson, I. (2020). Older adults' Perceptions of Contexts surrounding their Social Participation in a Digitalized Society—an Exploration in rural communities in Northern Sweden. European Journal of Ageing, 17(3), 281-290.
https://doi.org/10.1007/s10433-020-00558-7
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra Systematiska Litteraturstudier: Värdering, Analys och Presentation av Omvårdnadsforskning. (3. utg.). Natur & Kultur.
Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för Uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative Content Analysis in nursing research:
Concepts, Procedures and Measures to achieve Trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Kennedy, J., & Lynch, H. (2016). A shift from offline to online: Adolescence, the Internet and social participation. Journal of Occupational Science, 23(2), 156–167.
https://doi.org/10.1080/14427591.2015.1117523
*Larsson, E., Larsson-Lund, M., & Ingeborg, I. (2013). Internet based Activities (IBAs): Seniors´
Experiences of the Conditions Required for the Performance of and the Influence of these Conditions on their Own Participation in Society. Educational gerontology, 39(3), 155- 167. https://doi.org/10.1080/03601277.2012.699833
Larsson-Lund, M., & Nyman, A. (2016). Participation and Occupation in Occupational Therapy Models of Practice: A Discussion of Possibilities and Challenges. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24(6), 393-396. https://doi.org/10.1080/11038128.2016.1267257
Larsson-Lund, M., & Nyman, A. (2018). Occupational Challenges in a Digital Society: A
Discussion Inspiring Occupational Therapy to Cross Thresholds and Embrace Possibilities.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 27(8), 550-553.
https://doi.org/10.1080/11038128.2018.1523457
Law, M. (2002). Participation in the occupations of everyday life. American Journal of Occupational Therapy, 56, 640–649. https://doi.org/10.5014/ajot.56.6.640
Levasseur, M., Richard, L., Gauvin, L., & Raymond, E. (2010) Inventory and analysis of definitions of social participation found in the aging literature: proposed taxonomy of social activities. Social science & medicine, 71(12), 2141-2149.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2010.09.041
Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., & Altman, D. G. (2010). Preferred Reporting Items for
Systematic Reviews and Meta-Analyses: The PRISMA Statement. International Journal of Surgery 8(5), 336-341. https://doi.org/10.1016/j.ijsu.2010.02.007
Neven, L. (2010), ‘But obviously not for me’: robots, laboratories and the defiant identity of elder test users. Sociology of Health & Illness, 32(2), 335-347. https://doi.org/10.1111/j.1467- 9566.2009.01218
*Nyman, A., & Isaksson, G. (2015). Togetherness in another way: Internet as a Tool for Togetherness in Everyday Occupations among Older adults. Scandinavian Journal of Occupational therapy, 22(5), 387-393. https://doi.org/10.3109/11038128.2015.1020867
OECD. (2017). Health at a Glance 2017: OECD Indicators. OECD Publishing.
http://dx.doi.org/10.1787/health_glance-2017-en
Rogers, E. M. (2001). The digital divide. Convergence, 7(4), 96-111.
https://doi.org/10.1177/135485650100700406
Selwyn, N. (2006). Digital Division or Digital Decision? A Study of Non-Users and Low-Users of Computers. Poetics, 34(4-5), 273-292. https://doi.org/10.1016/j.poetic.2006.05.003
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Välfärdsteknik – Digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa (SBU 2017/183). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
https://www.sbu.se/contentassets/57e13f4fe3be44f9a55fe16667f8a8d9/valfardsteknik_digi tala_verktyg_som_social_stimulans_for_aldre_personer_med_eller_vid_risk_for_psykisk_
ohalsa.pdf
Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter.
Taylor, R. R. (Ed). (2017). Kielhofner´s Model of Human Occupation (Fifth Edition.). Wolters Kluwer.
Townsend, E., & Polatajko, H. (2013). Enabling occupation II: Advancing an occupational therapy vision for health, well-being & justice through occupation (2. Ed.). CAOT Publications ACE.
*Tyler, M., Simic, V., & De-George Walker, L. (2017). Older adult Internet super users: Counsel from Experience. Activities, Adaptation and Aging, 42(4), 328-339.
https://doi.org/10.1080/01924788.2018.1428472
Werner, J. M., Carlson, M., Jordan-Marsh, M., & Clark, F. (2011). Predictors of Computer Use in Community-Dwelling, Ethnically Diverse Older Adults. Human factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society, 53(5), 431-447.
https://doi.org/10.1177/0018720811420840
Willman, A., Bahtsevani, C., & Stoltz, P. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. Studentlitteratur.
*Winstead, V., Andersson, W. A., Yost, E. A., Cotten, S. R., Warr, A., & Berkowsky, R.W. (2012).
You Can Teach an Old Dog New tricks: A Qualitative Analysis of How Residents of Senior Living Communities May Use the Web to Overcome Spatial and Social barriers.
Journal of Applied Gerontology, 32(5), 540-560.
https://doi.org/10.1177/0733464811431824
World Health Organization. (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health. Geneva.
World Health Organization. (2002). Active Ageing: A Policy Framework. Geneva.
Databas Söksträng Filter Apa PsychInfo (DE "Older Adulthood") OR (DE "Geriatrics") OR ("older people") OR ("E-ageing") OR ("Silver surfers")
OR ("Elderly") AND (DE "Life Experiences") OR (DE "Qualitative Methods")) OR (DE "Interviews") OR (DE "Focus Group") OR ("Experience") OR ("Experiences") AND (DE "Internet") OR (DE "Electronic Learning") OR (DE "Computers")) OR (DE "Mobile Devices")) OR (DE "Mobile applications") OR (DE
"Information and Communication Technology") OR (DE "Digital Technology") OR (DE "Digital Divide") OR (DE "Digital Information") OR (DE "Digital Media") AND (DE "Social Media") OR (DE
"Communications Media") OR ("Cell phone") OR ("computer") OR ("Smartphone") OR ("Tablet") OR ("ipad") OR ("Online") OR ("Digital leisure") OR ("Online") OR ("Internet") AND (DE "Participation") OR (DE "Social Inclusion") OR (DE "Social Integration") OR (DE "Social Interaction") OR (DE "Social
Isolation") OR (DE "Social Exclusion")) OR (DE "Loneliness") OR (DE "Social Change") OR (DE "Social Deprivation") OR ("Social participation") OR ("Social involvement") OR ("social engagement") OR ("Social connections") OR ("Social isolation") OR ("social activities") OR ("occupations")
2011–2020
Academy Journals
Cinahl (MH "Aged") OR "older adults" OR "older people" OR "Silver surfers" OR e-ageing" OR
"Geriatrics" AND (MH "Life Experiences") OR (MH "Qualitative Studies") OR (MH "Interviews") OR (MH "Focus Groups") OR "experience" AND (MH "Internet") OR (MH "Digital Divide") OR (MH
"Computers and Computerization") OR (MH "Social Media") OR (MH "Mobile Applications") OR (MH
"Communications Media") OR Computer OR Cellphone OR "Mobile device" OR "Tablets" OR "ipad" OR
"smartphone" OR "Social technology" AND (MH "Social Participation") OR (MH "Social Inclusion") OR (MH "Social Isolation") OR (MH "Online social Networking") OR (MH "Social Change") OR
"Social exclusion" OR "Social participation"
2010–2020
PubMed (aged[MeSH Terms]) OR (geriatrics[MeSH Terms]) OR (("Silver surfers") OR (("Older people") OR (("E- ageing") OR (("Elderly") AND (("Life experience") OR (interview[MeSH Terms]) OR ("experience") OR ("focus group") AND (internet[MeSH Terms]) OR ("Online") AND (Cell phone[MeSH Terms]) OR (Computers[MeSH Terms]) OR ("Mobile phone") OR ("Social media") OR ("tablet") OR ("ipad") OR ("smartphone") AND (social participation[MeSH Terms]) OR ("social inclusion") OR
("social exclusion") AND (Quality of life)
2010–2020 Aged 65+
Language: English
SocIndex (DE "OLDER people") OR (DE "OLD age") OR "silver surfers" OR "e-ageing" OR "Older adults" OR
"Later life" AND (DE "EXPERIENCE") OR (DE "QUALITATIVE research") OR (DE
"INTERVIEWING") OR (DE "FOCUS groups") OR (DE "LIFE history") OR "Qualitative study" OR
"life experience" OR "experience" OR "Life changes" AND DE "INTERNET" OR (DE "INTERNET
2010–2020
Academic Journals
& older people") OR (DE "TELECOMMUNICATION") OR (DE "COMMUNICATION") OR (DE
"TECHNOLOGY") OR (DE "INFORMATION technology") OR (DE "INFORMATION
& communication technologies") OR (DE "ACCESS to information") OR (DE "digital divide") OR
"Cell phone" OR "Telephone" OR "computer" OR "Mobile" OR "Smartphone" OR "Tablet" OR "ipad" OR
"Internet" OR "Online" OR "Digital leisure" OR "Internet" Or "Online" AND (DE "PARTICIPATION") OR (DE "SOCIAL participation") OR (DE "SOCIAL interaction") OR (DE "SOCIAL networks") OR (DE
"SOCIAL isolation") OR (DE "LONELINESS") OR (DE "SOCIAL change") OR (DE
"SOCIAL belonging") OR (DE "DIGITAL inclusion") OR (DE "SOCIAL choice") OR "social participation" OR "Social involvement" OR "social engagement" OR "Social connections" OR "
Social change" OR "Social isolation" OR "social activities" OR "occupations"
SocIndex 50 PubMed
76 Cinahl
61
Bedömning av titel (n=283)
Exkludering vid granskning av titel (n=183). Exkludering utifrån artiklar ej relevanta mot syftet, flera åldersgrupper och
litteraturöversikter
Sekundärsökning (n=0)
Bedömning av fulltext (n=28)
Inkluderade (n=7) Bedömning av
abstrakt (n=100)
Figur 1. Flödesschema över litteratursökning och urval
Exkludering vid granskning av fulltext (n=18). Exkludering utifrån: mixad metod där kvantitativa och kvalitativa resultatet ej går att särskilja, artiklar ej relevanta mot syftet och
matchar inte ålderskriteriet
Granskning av abstrakt (n=72). Exkludering utifrån: artiklar ej relevanta mot syftet,
matchar inte ålderskriterier, flera åldersgrupper och litteraturöversikter Apa PsychInfo
116
Totalt (n=303)
Exkludering av dubbletter (n=20).
Bedömning av kvalitet
(n=10)
Exkludering kvalitetsgranskning (n=3). Exkludering utifrån: artiklar med låg
kvalité eller utan etiskt övervägande
Författare, publicerings år, titel och publicerad i
Syfte eller frågeställning
Urval Design,
datainsamling och analys
Resultat Studie-
Kvalitet och Land Bruggencate, Luijkx och
Sturm, 2019
When your World gets Smaller: how Older People try to Meet their Social needs, Including the Role of Technology.
Ageing and society
Att utforska hur äldre som riskerar att vara ensamma eller socialt isolerade uppfyller sina sociala behov?
19 deltagare 8 män 11 kvinnor åldersspann 75–94 år
Kvalitativ metod, intervjuer och tematisk analys
Resultatet visade att samhörighet, autonomi, tillgivenhet och status är viktigt för äldres välbefinnande.
Resultatet visade även att äldre kan ha svårt att uppnå detta välbefinnande, till exempel på grund av åldersrelaterade förluster.
Medel (79%) Nederländerna
Delello och McWhorter, 2017
Reducing the Digital Divide: Connecting Older Adults to Ipad Technology
Journal of Applied Gerontology
Att utforska den rika dynamiken som användning av Ipad som teknologiskt verktyg innebär.
135 deltagare 39 män 96 kvinnor åldersspann 61–99 år
Mixad metod, redan befintliga data och kvalitativ innehållsanalys
Resultatet visade att användning av teknologi ökade kunskap, stärkte familjeband och bidrog generellt till ökad delaktighet i samhället.
Medel (64%) USA
Fischl, Lindelöf, Lindgren, och Nilsson, 2020
Older Adults' Perceptions of Contexts surrounding
Att utforska äldre vuxnas uppfattning om kontexten kopplad till deras sociala deltagande i ett digitalt samhälle.
18 deltagare 7 Män 11 Kvinnor åldersspann 66–81 år
Kvalitativ metod, fokusgrupp och kvalitativ innehållsanalys
Resultatet visade att digital teknik kan stödja äldres socialt
deltagande i meningsfulla
aktiviteter, och kan möjliggöra för att äldre att bo hemma längre.
Medel (71%) Sverige
their Social Participation in a Digitalized
Society—an Exploration in rural communities in Northern Sweden.
European Journal of Ageing
Larsson, Larson-Lund och Nilsson, 2013 Internet based Activities (IBAs): Seniors´
Experiences of the Conditions Required for the Performance of and the Influence of these Conditions on their Own Participation in Society.
Educational gerontology,
Att utforska och beskriva äldres erfarenheteter med internet baserade aktiviteter (IBAs).
10 deltagare 4 män 6 kvinnor åldersspann 66–82 år
Kvalitativ metod, fokusgrupp och konstant jämförning
Resultatet visade på förhållanden som förbättrar äldres möjligheter att utföra internet baserade aktiviteter (IBA), vilket bidrar till att äldre kan delta i samhället utan hinder. Resultatet visade även att yrkesverksamma bör överväga vissa aspekter när de introducerar seniorer för meningsfull IBA.
Medel (61%) Sverige
Nyman och Isaksson, 2015
Togetherness in Another Way: Internet as a Tool for Togetherness in Everyday Occupations among Older Adults.
Att utforska och beskriva hur internet var erfaret som ett verktyg för
delaktighet i varje dags aktiviteter bland äldre vuxna.
12 deltagare 6 män 6 kvinnor åldersspann 65–80 år
Kvalitativ metod, fokusgrupper och konstant jämförning
Resultatet visade att online kontext gav nya möjligheter för
delaktighet i vardagen och skapade känslor av tillhörighet med andra och samhället. Internet skapade nya möjligheter för delaktighet men kopplades även till rädsla och motstånd.
Medel (71%) Sverige
Scandinavian Journal of Occupational Therapy
Tyler, Simic och De- George Walker, 2017 Older adult Internet super users: Counsel from Experience.
Adaptation and Aging
Att undersöka konceptualiseringen av digitalt
deltagande av äldre vuxna användande ett superanvändare koncept
11 deltagare 9 män 2 kvinnor åldersspann 59–82 år
Kvalitativ metod, intervju och
dagboksanteckningar och tematisk analys
Resultatet visar att digitalt deltagande påverkas av äldres självständighet, digital kompetens och läromiljön. Resultatet visar även
hur äldre kan bli mer aktiva deltagare av teknik.
Medel (64%) Australien
Winstead Andersson, Yost, Cotten, Warr, och Berkowsky, 2012 You Can Teach an Old Dog New tricks: A qualiative analysis of how resident of senior living communities may use the web to Overcome Spatial and Social
barriers.
Journal of applied gerontology
Att undersöka hur information och datorteknologi kan användas för att de boende ska
överkomma sociala och spatiala hinder och hur det kan påverka
livskvaliteten.
43 deltagare 9 män 34 kvinnor medelålder på 83 år
Kvalitativ metod, fältanteckningar och grundad teori
Resultatet visade att användning av interaktion- och
kommunikationsteknik möjliggör för individer att överkomma sociala och fysiska hinder. Vilket ger individer möjlighet att
förbättra sitt sociala nätverk och stärka känslan av kontakt med världen.
Medel (71%) USA
