ANVÄNDNINGEN AV AUGUST ABRAHAMSONS STIFTELSE Å NÄÄS

5 Q U

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961:43 Ecklesiastikdepartementet

• - • • • H i l l i _ _ _ _ _ _ _ _ ^ ^ ^ — w m

ANVÄNDNINGEN

AV AUGUST ABRAHAMSONS STIFTELSE Å NÄÄS

BETÄNKANDE AVGIVET AV SLÖJDLÄRARUTREDNINGEN

Stockholm 1961

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961

Kronologisk förteckning

1. T o t a l i s a t o r v e r k s a m h e t e n . I d u n . 140 s. J o . 2. S p a r s t i m u l e r a n d e å t g ä r d e r . I d u n . 121 s. F l . 3. E f f e k t i v a r e p r i s ö v e r v a k n i n g . I d u n . 177 s. H.

4. A u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g I n o m f o l k b o k f ö r l n g s - o c h u p p b ö r d s v ä s e n d e t . I d u n . 230 s. Fi.

5. B e g r a v n i n g s p l a t s e r o c h g r a v a r . N o r s t e d t &

S ö n e r . 188 s. J u .

6. U n d e r r ä t t e r n a . I d u n . 339 s. J u .

7. E n h e t l i g l e d n i n g a v k r i g s m a k t e n . B e c k m a n . 120 s. F ö .

8. O m l ä k a r b e h o v o c h l ä k a r t i l l g å n g . I d u n . 228 s. I.

9. P r i n c i p e r f ö r e n n y k o m m u n i n d e l n i n g . B e c k m a n . 248 s. I.

10. P r e l i m i n ä r n a t i o n a l b u d g e t för å r 1961.

M a r c u s . V + 105 s. F l .

11. D e n a l l m ä n n a b r o t t s r e g i s t r e r i n g e n . K l h l s t r ö m . 318 s. J u .

12. S t a t l i g a b e l a s t n i n g s b e s t ä m m e l s e r a v å r 1960 för b y g g n a d s v e r k . I d u n . 50 s. K.

13. L a n t b r u k e t s y r k e s s k o l o r . K l h l s t r ö m . 206 s. J o . 14. P e n s i o n s s t i f t e l s e r . I. M a r c u s . 184 s. J u . 15. P o l i s e n s b r o t t s b e k ä m p a n d e v e r k s a m h e t . I d u n . 251

s. + 2 s. ill. I.

16. K r i m i n a l v å r d i f r i h e t . I d u n . 137 s. J u .

17 H j ä l p m e d e l l s k o l a r b e t e t . I d u n . 244 s. + 12 s.

111. E.

18. T o t a l f ö r s v a r e t s u p p l y s n i n g s v e r k s a m h e t . K l h l s t r ö m . 90 s. F ö .

19. B y g g n a d s i n d u s t r i n s a r b e t s k r a f t . I d u n . 150 s. S.

20. Vissa f r å g o r r ö r a n d e a l l m ä n n a v a l . I d u n . 173 s. J u .

21. F ö r f a t t n i n g s u t r e d n i n g e n V. O r g a n i s a t i o n e r . B e - s l u t s t e k n i k . V a l s y s t e m . I d u n . 362 s. J u . 22. Den s v e n s k a u t v e c k l i n g s h j ä l p e n s a d m i n i s t r a -

t i o n . K i h l s t r ö m . 74 s. U.

23. S v e n s k t r a f i k p o l i t i k . I. I d u n . 387 s. K.

24. S v e n s k t r a f i k p o l i t i k . II. I d u n . 163 s. K.

25. F l y g b u l l e r s o m s a m h ä l l s p r o b l e m . I d u n . 200 s. F ö . 26. R e v i d e r a d n a t i o n a l b u d g e t för å r 1961. M a r c u s .

V + 87 s. F i .

27. S k i f f e r o l j e f r å g a n . N o r s t e d t & S ö n e r . 144 s. H . 28. K u n g l . T e a t e r n . V e r k s a m h e t och e k o n o m i .

M a r c u s . 320 s. E.

29. F ö r t i d s p e n s i o n e r i n g o c h s j u k p e n n i n g f ö r s ä k r i n g m. m. I d u n . 341 s. S.

30. G r u n d s k o l a n . H a e g g s t r ö m . 881 s. E.

31. L ä r o p l a n e r för g r u n d s k o l a o c h f a c k s k o l o r . I d u n . 388 s. E.

32. H a n d l ä g g n i n g a v b o s t a d s l å n . I d u n . 101 s. S.

33. R e d a r e a n s v a r e t s b e g r ä n s n i n g . I d u n . 101 s. J u . 34. H u v u d m a n n a s k a p e t för p o l i s v ä s e n d e t m . m .

K i h l s t r ö m . 227 s. I.

35. Ä n d a m å l s e n l i g a s t u d e n t b o s t ä d e r . I d u n . 224 s. S.

36. T a n d s j u k v å r d e n v i d d e o d o n t o l o g i s k a l ä r o a n - s t a l t e r n a . K l h l s t r ö m . 102 s. E.

37. S t ä m p e l - o c h e x p e d i t i o n s a v g i f t e r . I d u n . 294 s. F l . 38. Stöd å t b a r n a f ö d e r s k o r . I d u n . 122 s. S.

39. L a g om a l l m ä n f ö r s ä k r i n g , m . m. I d u n . 143 s. S.

40. L ä n s i n d e l n i n g e n i n o m S t o c k h o l m s - o c h G ö t e - b o r g s o m r å d e n a . I d u n . 384 s. + 2 st. u t v i k n i n g s - b l a d . I.

41. R e v i d e r a d g i f t l a g s t i f t n i n g . I d u n . 326 s. I . 42. M å l o c h m e d e l i s t a b i l i s e r i n g s p o l i t i k e n . I d u n .

436 s. F i .

43. A n v ä n d n i n g e n a v A u g u s t A b r a h a m s o n s s t i f t e l s e å N ä ä s . I d u n . 93 s. E .

A n m . O m s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m .

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1961:43 Ecklesia stikdepar tementet

ANVÄNDNINGEN

AV AUGUST ABRAHAMSONS STIFTELSE Å NÄÄS

BETÄNKANDE AVGIVET AV SLÖJDLÄRARUTREDNINGEN

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE AB STOCKHOLM 1961

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. E c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t . . . 5

1 kap. Inledning 7 Utredningsuppdraget 7

Utredningsarbetet 8 2 kap. Stiftelsens tillkomst och allmänna organisation 10

3 kap. Kursverksamheten på Nääs 16 1. Den verksamhet som bedrivits fram till i n r ä t t a n d e t av slöjdlärar-

seminariet i Linköping 16 2. Kvarstående verksamhet 19 4 kap. Viktigare statliga åtgärder beträffande stiftelsen 23

5 kap. Stiftelsens fastigheter och byggnadsbestånd 30 6 kap. Stiftelsens ekonomiska ställning vid olika verksamhetsformer 36

7 kap. Olika alternativ i fråga om stiftelsens framtida användning 40

Alternativ 1: I n r ä t t a n d e av en kursgård å Nääs 42 Alternativ 2: Stiftelsen som stipendieinrättning 52 Alternativ 3: Uppskov med frågans avgörande 53 8 kap. Utredningens ställningstagande och förslag till användning av stiftelsen 55

9 kap. Stiftelsens rättsliga ställning och förvaltning 59

10 kap. Särskilda frågor 62 Legatet till lantbruksakademien 62

Rurik Holms minnesfond 63

Sammanfattning 64

Bilagor:

1. August Abrahamsons testamentariska förordnanden 66 2. Reglemente för August Abrahamsons stiftelse 72 3. Donationsbrev till August Abrahamsons stiftelse, avseende Rurik Holms

minnesfond 78 4. Y t t r a n d e av dåvarande intendenterna G. Munthe och S. R o t h angående

interiörerna på Nääs slott 79 5. Skrivelse från riksantikvarieämbetet den 27 juni 1961 angående Nääs

slott 81

rådet G. Wejke 82 7. Skrivelse från byggnadsstyrelsen den 25 januari 1954 angående sanering

av byggnadsbeståndet å Nääs 83 8. Beskrivning till utredningsförslag av arkitekt SAR Leif Olsson 86

9. Utredningsskisser 89

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet

I sitt den 18 september 1957 överlämnade betänkande »Utbildning av lärare i manlig slöjd» anmälde slöjdlärarutredningen, att den framdeles skulle avgiva betänkande angående den framtida användningen av August Abra- hamsons stiftelse å Nääs och därvid även n ä r m a r e behandla vissa frågor angående kompletteringskurser i slöjd.

Utredningen har i denna del av sitt arbete biträtts av följande personer, nämligen f. d. sekreteraren i Älvsborgs läns norra hushållningssällskap Carl W e r n e r Faust och byråchefen vid justitiekanslersämbetet Karl-Erik Uhlin, vilka av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallats som exper- ter, samt arkitekten Leif Olsson, vilken på uppdrag av byggnadsstyrelsen biträtt utredningen vid utformande av förslag till nybyggnader å Nääs.

Ledamoten i utredningen konsulenten Torsten Philipson h a r avlidit den 8 j a n u a r i 1961. Ovannämnde expert C. W. F a u s t avled den 3 augusti 1959.

Utredningen får härmed vördsamt överlämna betänkande angående an- vändningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs samt två modeller till ett i betänkandet omtalat byggnadsförslag.

Stockholm den 4 juli 1961.

Sigfrid Larsson

Martin Larsson Göran Petterson Frans W. Svensson Unga Bäcklin

FÖRSTA K A P I T L E T Inledning

Ut rednings uppdraget

Sedan slöjdlärarutredningen avgivit sitt betänkande Utbildning av lärare i manlig slöjd (SOU 1957: 35) har enligt beslut av riksdagen år 1959 den ordinarie utbildningen av lärare i manlig slöjd från och med läsåret 1960/61 förlagts till ett i Linköping upprättat slöjdlärarseminarium. Enligt sina di- rektiv har utredningen även att avge förslag angående den framtida an- vändningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs, dit utbildningen av slöjdlärare tidigare varit förlagd. Utredningen har även ytterligare att be- handla vissa frågor angående kompletteringskurser i slöjd. I sistnämnda hänseenden anfördes i direktiven följande.

I samband med placeringsfrågorna, som jag tidigare berört, uppkommer ett särskilt problem, som bör lösas av de sakkunniga. Jag avser härmed den fram- tida användningen av den statliga egendomen Nääs, som staten erhållit i dona- tion under det uttryckliga villkoret att den skall användas för kompletterings- kurser i slöjd för lärare och lärarinnor. Den blivande slöjdlärarutbildningen tor- de icke kunna förläggas till Nääs. Skälet härför är främst, att Nääs' placering omöjliggör en övningsundervisning av tillfredsställande omfattning. Då den bli- vande slöjdlärarutbildningen alltså icke kan förläggas till Nääs, uppkommer två frågor. Den första frågan är den, om Nääs i fortsättningen liksom hittills kan och bör användas för kompletteringskurser i slöjd eller om dessa bör överflyttas till det eller de seminarier, dit slöjdlärarutbildningen förlägges. Den andra frågan är, vad Nääs slott och egendom lämpligen bör brukas till i fortsättningen, om all slöjdlärarutbildning flyttas därifrån.

För att tagas i beaktande vid fullgörande av utredningsuppdraget har vi- dare till utredningen överlämnats en av stiftelsens styrelse i underdånig skrivelse den 10 september 1957 gjord framställning om tillstånd att från räkenskaperna avföra ett såsom skuld till staten uppfört belopp å 38 500 kronor, vilket enligt beslut av riksdagen år 1912 beviljats såsom bidrag till uppehållande av läroanstalten, »att i m å n av tillgång av stiftelsen framde- les räntefritt återgäldas».

I propositionen 1959: 92 angående utbildning av lärare i manlig slöjd anförde departementschefen, att vissa övergångsvis anordnade kurser för icke behöriga timlärare i manlig slöjd borde förekomma på Nääs under somrarna 1960—1962, samt yttrade i samband därmed:

Under denna period torde på Nääs plats kunna beredas för fortbildning av omkring 130 timlärare. Man torde vidare böra räkna med att utbildningsverksam- heten i övrigt på Nääs — med bland annat kurser i träslöjd för folkskollärare — under dessa år fortsätter i stort sett som hittills. Verksamheten bör dock hållas inom sådana gränser, att det i riksstaten under rubriken Bidrag till August Abra- hamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning upptagna anslaget, som nu uppgår till 110 000 kronor, kan hållas i stort sett oförändrat. Jag förutsätter, att vid den an- givna periodens slut det åt slöjdlärarutredningen lämnade uppdraget att avge förslag om den framtida användningen av Nääs är slutfört och att slutlig ställ- ning då bör ha tagits till denna fråga. Jag vill med tanke på detta ännu kvarstående utredningsuppdrag anföra följande synpunkter. Sedan ett slöjdlärarseminarium kommit till stånd, torde inte finnas anledning att enbart för olika former av fort- bildning i slöjd bibehålla utbildningsverksamheten på Nääs, särskilt inte om detta skulle påfordra årliga bidrag eller investeringsinsatser från statens sida. över huvud taget bör vid övervägandena om egendomens och verksamhetens framtid inte ifrågasättas nya statliga utgiftsändamål enbart i syfte att under alla förhål- landen finna någon användning för den nuvarande anläggningen. Då det, med hänsyn till byggnadernas bristfälliga skick på Nääs, torde föreligga mycket små ut- sikter att finna en realiserbar utväg för egendomens framtida användning, som ligger i linje med donators ursprungliga intentioner, torde det bli nödvändigt att överväga radikala åtgärder i denna fråga.

Vid riksdagsbehandlingen väcktes motioner (I: 418 och II: 515) av inne- börd att riksdagen i avbidan på det aviserade förslaget om användningen av Nääs måtte avslå propositionen. Statsutskottet (utlåtande 1959: 116) av- styrkte motionerna men underströk önskvärdheten av att riksdagen så snart som möjligt måtte beredas tillfälle att taga ställning till ett med vederbörlig hänsyn till donators ursprungliga vilja avpassat förslag om Nääs framtida användning. Det erinrades, att till slöjdlärarutredningen knutits en särskild expert med speciell erfarenhet i permutationsfrågor.

Riksdagen följde statsutskottets förslag.

Utredningsarbetet

Utredningen har från olika håll mottagit förslag och erbjudanden angående användningssätt för egendomen Nääs.

Skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län framlade i skrivelse till utredningens ordförande förslag om att en skogsbruksskola skulle förläggas till egen- domen.

En kommitté inom slöjdlärarnas riksförening framlade i skrivelse till utredningen vissa önskemål angående kursverksamhet å Nääs.

Norra Älvsborgs bildningsförbund och Södra Älvsborgs bildningsförbund framlade i en gemensam skrivelse till utredningens ordförande ett förslag angående anstaltens användning för utbildning av vissa ledare inom folk- bildningsarbetet och som kursgård.

Sedan utredningen gjort en enkät för att utröna intresset för att förläg- ga k u r s e r till en planerad kursgård å Nääs, inkom som svar också vissa

9 uppslag till egendomens användning helt i någon viss organisations tjänst, t. ex. som fältavdelning av statens civilförsvarsskola eller som centralpunkt för Svenska ungdomsringen för bygdekultur. Dessa uppslag föranledde i en del fall överläggningar med förslagsställarna, men visade sig av olika skäl mindre lämpliga som användningssätt för stiftelsen.

Slutligen har också rektor Erland Borglund i sin egenskap av ledamot i en av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund tillsatt kommitté an- gående vissa frågor inom hemslöjd och socialvård i skrivelse till slöjdlärar- utredningens ordförande framlagt vissa förslag beträffande den framtida användningen av Nääs.

Efter vederbörliga bemyndiganden har slöjdlärarutredningen vid tre olika tillfällen avlagt besök vid Nääs samt också besökt Kommunskolan i Sigtuna. Sistnämnda kursgård upplåtes av ägareorganisationerna även för utomstående kurser och utredningen har därför velat studera denna verk- samhet, sedan förslag uppkommit om förläggande av en kursgård till Nääs.

Utredningen har vid upprepade tillfällen haft överläggningar med den Abrahamsonska stiftelsens styrelse.

Stiftelsens tillkomst och allmänna organisation

Genom testamente den 7 april 1891 med flera tillägg förordnade grosshand- laren August Abrahamson, att hans egendom Nääs i Skallsjö socken av Älvsborgs län jämte vissa andra tillgångar skulle utgöra en stiftelse, be- nämnd August Abrahamsons stiftelse, för att betrygga fortvaron av den läroanstalt — Nääs slöjdlärarseminarium — som han inrättat å egendomen.

Stiftelsen jämte alla dess tillgångar skulle enligt testamentet överlämnas till svenska staten att lyda under Kungl. Maj :t i det departement, som hand- hade undervisningen i allmänhet.

Innan närmare redogörelse lämnas för testamentets innehåll torde några upplysningar om donator vara av intresse.

Abrahamson tillhörde en judisk släkt, som år 1812 inflyttat till Sverige.

Han föddes år 1817 i Karlskrona och fick år 1832 anställning i affär i Gö- teborg. År 1840 grundade han en importfirma, som gjorde honom till en förmögen man. År 1859 ingick han äktenskap med Euphrosyne Leman, en berömd sångerska, som uppträtt i Stockholm, Paris, Madrid och Wien. Hon synes ha utövat stort inflytande på sin make. Hennes filantropiska intres- sen tog sig bl. a. uttryck i att hon på makarnas egendom Vänhem utanför Göteborg inrättade en liten arbetsskola för traktens barn. I början av år 1868 köpte Abrahamson egendomen Nääs, varpå m a k a r n a tillbragte som- maren där och gjorde upp planer för huvudbyggnadens nyinredning och omdaning. Arbetet härmed var i huvudsak avslutat påföljande sommar. Se- dan Abrahamsons hustru avlidit, bosatte han sig på Nääs. Han drog sig tillbaka från affärslivet och ägnade sig intresserat åt egendomens skötsel.

Ekonomibyggnaderna och husen på underlydande gårdar och torp byggdes om eller reparerades. Han visade stort intresse för de underlydande och er- bjöd sig redan året efter sin bosättning på Nääs att skänka Skallsjö försam- ling medel till upprättande av en slöjdskola. Då skolrådet avböjde anbudet och i stället ville använda de erbjudna medlen till en ny småskola, upprät- tade Abrahamson en egen privat slöjdskola. En restaurationsbyggnad vid Jonsereds station inköptes och flyttades till Nääs, där den inreddes för sitt nya ändamål. Skolan hade redan i februari 1872 provisoriskt börjat sin verksamhet i en av slottets flygelbyggnader. Denna lilla skola torde ej från början ha varit planerad annat än som en slöjdskola för den närmaste byg- dens ungdom, liksom de andra slöjdskolor som då börjat upprättas på olika håll i landet.

11 Genom att skolan från början kom under ledning av en systerson till Abrahamson, Otto Salomon (1849—1907), som kommit till Nääs för att biträda med egendomens skötsel och som var en man med stor pedagogisk begåvning och intresse för tidens reformsträvanden på skolans område, växte emellertid läroanstalten ut till en betydelsefull institution och hade redan under Abrahamsons livstid utbildats till ett slags slöjdlärarsemina- rium.

Abrahamsons testamente med därtill gjorda tillägg återfinnes som bilaga 1 till betänkandet. Beträffande innehållet däri må återges följande.

Under punkt I:o i huvudtestamentet förordnas, att den berörda läroan- stalten skulle under namn av »August Abrahamsons stiftelse» i all fram- tid å egendomen Nääs uppehållas samt hava till ändamål att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden. Stiftelsens verksamhet, hette det vidare, skulle alltid i den mån därtill anslagna medel sådant medgåve utövas i enlighet med tidens krav.

Till stiftelsen överlämnades enligt punkt II :o

uppräknade, till egendomen hörande fastigheter däribland Stora och Lilla Nääs samt Åstebo, alla gravationsfria,

alla å egendomen vid Abrahamsons död befintliga lösören, med undantag huvudsakligen av vissa föremål av personlig art,

kontanta penningar som skulle bilda två fonder, en å 335 000 kronor, till vilket belopp genom tilläggstestamente av år 1897 lades ytterligare 20 000 kronor, benämnd »underhållsfonden» och en å 25 000 kronor benämnd »ut- vidgningsfonden» .

Under punkt III:o i huvudtestamentet lämnas utförliga föreskrifter om inskränkningar uti dispositionsrätten över den sålunda till stiftelsen tes- tamenterade egendomen. Av nämnda föreskrifter må här upptagas följande.

Av den donerade egendomen skulle säterierna Stora och Lilla Nääs samt frälsehemmanet Åstebo aldrig få vare sig intecknas eller genom försäljning, byte eller annorledes avhändas stiftelsen. Av den köpeskilling som inflöt vid eventuella försäljningar av stiftelsens övriga fastigheter skulle bildas en dispositionsfond. Avkastningen av fastigheterna och r ä n t a n å dispositions- fonden skulle i främsta rummet användas till underhåll i fullgott skick av de till egendomen Nääs och Åstebo hörande byggnader, park, trädgård och inventarier ävensom till skötsel och vård eljest av berörda fasta och lösa egendom. Parken skulle hållas tillgänglig för alla dem, som vid läroanstal- ten meddela eller åtnjuta undervisning. Stora huvudbyggnaden skulle i en- lighet med föreskrifter som närmare anges upplåtas till föreläsningar, mö- ten och festligheter, som stod i samband med läroanstalten och dess verk- samhet samt till bostad för kortare tid åt framstående pedagoger m. fl. Rän- tan å underhållsfonden skulle användas till avlöning åt läroanstaltens före-

ståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen anställda perso- ner samt till bestridande av övriga för läroanstaltens uppehållande nödiga kostnader. Räntan å utvidgningsfonden finge sedan densamma genom r ä n t a på ränta uppgått till minst 10 000 kronor användas till läroanstaltens ut- vidgning och förbättring. Underhållsfonden och utvidgningsfonden finge aldrig till kapitalet minskas. Uppkommande besparingar å avkastningen av fonderna finge användas till stipendier åt lärare och lärarinnor, som vid stiftelsen njöto undervisning, likväl med företräde åt dem, som hörde till Göteborgs stad.

Det förordnades, att Abrahamson och Otto Salomon skulle begravas å egendomen, samt meddelades bestämmelser om gravens framtida vård.

Beträffande förvaltningen av stiftelsen lämnas bestämmelser under p u n k t IV :o. Sålunda skulle stiftelsen förvaltas av en av tre eller fem personer be- stående samt för högst tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under sty- relsen lydande på sex månaders uppsägning tillsatt föreståndare.

Slutligen lämnas under punkt V:o följande föreskrifter:

Stiftelsen jämte alla dess tillgångar överlämnas till Svenska Staten att lyda under Kungl. Maj:t i det departement, som handhaver undervisningen i allmän- het; och äger Kungl. Maj:t i anledning härav:

att emottaga de till stiftelsen testamenterade fonder och meddela närmare be- stämmelser angående deras förvaltning;

att utse ledamöter i styrelsen, tillsätta föreståndare och, vid mera än en månads ledighet för honom, dennes vikarie samt förordna om inspektion av läroanstalten och egendomens förvaltning;

att rörande läroanstalten och stiftelsens övriga angelägenheter meddela de reg- lementariska föreskrifter och andra bestämmelser, som må anses erforderliga eller eljest äro ägnade att främja stiftelsens ändamål;

att utöva högsta beslutanderätt i allt vad stiftelsen angår och således även att, där så påkallas och prövas skäligt, meddela rättelse uti styrelsens och övriga ve- derbörandes beslut och åtgärder; samt

att, om läroanstalten i följd av ändrade förhållanden icke vidare behoves till utbildande av lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan förut äg- nat sig åt undervisning; skolande dock i nyssnämnda fall av stiftelsens fonder till Kungl. Lantbruksakademien överlämnas femtiotusen (50 000) kronor att för- valtas under namn av »August och Euphrosyne Abrahamsons husslöjdsfond» un- der villkor att kapitalet ej får förminskas, och att räntan därå årligen användes till befordrande av husslöjdens framåtskridande i allmänhet inom landet;

allt under iakttagande i såväl ena som andra hänseendet av testamentets be- stämmelser i övriga delar.

Skulle Kungl. Maj:t förklara sig å Svenska Statens vägnar icke vilja under ovan stadgade villkor mottaga läroanstalten med dess tillgångar, hava utrednings- männen av mitt bo, att med iakttagande av testamentsbestämmelser i övrigt, inom ett år efter det den nådiga förklaringen avgivits, till framtida efterrättelse med- dela samt i Post- och Inrikes Tidningar offentligen kungöra de föreskrifter, som i ty fall anses erforderliga.

Enligt ett den 26 april 1892 dagtecknat tillägg till testamentet ändrades

13 föreskriften under punkten V:o) i så måtto, att summan 50 000 kronor, som föreskrevs skola överlämnas till lantbruksakademien i händelse av läroan- staltens indragning, höjdes till 75 000 kronor, med rättighet för akademien att i stället för vad som förut bestämts använda de å kapitalet inflytande räntorna på sätt akademien fann »mest tjänligt och gagnande till främjande av vetenskaplig forskning på lantbrukets område».

Abrahamson avled den 6 maj 1898. Sedan de testamentariska förordnan- dena godkänts av samtliga arvingar, inhämtades besked huruvida Kungl.

Maj :t täcktes för svenska statens räkning mottaga donationen. Göteborgs domkapitel och länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrkte, att donationen mot- togs för statens räkning. Statskontoret begränsade sitt yttrande till den del av frågan som berörde de kontanta donationsmedlens förvaltning och av- gav förslag till föreskrifter härom för det fall att Kungl. Maj:t beslöt att för svenska staten mottaga donationen. Justitiekanslersämbetet uttalade sig i ärendet på följande sätt:

Av de anförda bestämmelserna i godsägaren Abrahamsons testamentariska för- ordnanden lärer framgå, att den av utredningsmännen anmälda donationen i verkligheten icke blivit gjord till svenska staten, utan till läroanstalten å Nääs eller den så kallade »August Abrahamsons stiftelse», ävensom att donationen skall komma nämnda läroanstalt eller stiftelse till godo oberoende därav, huru- vida Eders Kungl. Maj:t förklarar sig å svenska statens vägnar vilja under stad- gade villkor mottaga läroanstalten eller icke.

Vid upprättandet av testamentet den 7 april 1891 torde, att döma av innehållet i punkten V, blivit förutsatt, att Kungl. Maj :t skulle med denna läroanstalts ange- lägenheter komma att taga befattning av annan och mera ingående beskaffenhet, än den, som av Kungl. Maj:t utövas i avseende å läroanstalter i allmänhet, något som likväl knappast synes låta sig göra utan att förorsaka avsevärda olägenheter.

Det bör härvid ej heller förbises att, i händelse nådigt förklarande meddelades, att stiftelsen eller läroanstalten mottages av svenska staten, anspråken på anstal- tens ledning utan tvivel komme att ställas högre än i vanliga fall.

Men ett dylikt förklarande skulle även kunna medföra anspråk på ekonomiskt understöd från statsverket i det ej otänkbara fall, att läroanstaltens verksamhet framdeles ej kunde på värdigt sätt upprätthållas med dess egen årsinkomst.

Slutligen torde bifall till den här ifrågasatta anordningen kunna anses jämväl ur den synpunkten vara mindre lämpligt, att detsamma skulle vara ägnat att fram- kalla liknande förordnanden vid upprättandet av andra enskilda stiftelser.

På grund av vad sålunda blivit anfört och då, såsom förut erinrats, själva dona- tionen i allt fall komme att äga bestånd, har justitiekanslersämbetet ansett sig ej böra tillstyrka nådigt bifall därtill, att läroanstalten med dess tillgångar motta- ges av svenska staten på de i donationsurkunden stadgade villkor.

Genom beslut den 28 april 1899 förklarade Kungl. Maj:t,

— att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skall av svenska staten emot- tagas på de i donationsurkunden stadgade villkor; och vilje Vi i sammanhang härmed hava ej mindre förordnat, att de för fondbildning avsedda kontanta do- nationsmedlen skola överlämnas till statskontoret för att därstädes bokföras under benämning: »Abrahamsonska stiftelsens fonder», särskilt förvaltas med iakttagande av de i donationsbrevet givna föreskrifter samt förräntas i enlighet

med de bestämmelser rörande förvaltningen av de under statskontorets vård ställ- da fonders och kassors medel vilka meddelats i nådiga brevet den 31 augusti 1877, dock med iakttagande att, där sådant skulle finnas vara fördelaktigt, stiftelsen tillhöriga medel må kunna i avbidan på annan placering, insättas i bankinrätt- ning med av Oss fastställd bolagsordning, än ock anbefallt (länsstyrelsen i Älvs- borgs län) att, efter det föreståndaren för anstalten Otto Salomon blivit i ärendet hörd, till Oss inkomma med fullständigt förslag till reglemente för anstaltens verk- samhet och förvaltning.

Reglemente för stiftelsen fastställdes av Kungl. Maj:t den 31 maj 1901.

Ändringar i reglementet föreligger enligt beslut den 17 juni 1943, den 30 december 1955 och den 5 oktober 1956. Reglementet i dess nuvarande lydelse är intaget som bilaga 2 till betänkandet. Enligt testamentet ägde Salomon att under sin återstående livstid uppehålla föreståndarbefattningen och en- sam utgöra stiftelsens styrelse, varför reglementets bestämmelser i vissa delar ej tillämpades förrän efter Salomons död den 3 november 1907.

Beträffande stiftelsens förvaltning föreskriver reglementet, att stiftelsen med undantag av de donerade kontanta medlen förvaltas av en styrelse be- stående av ordförande och fyra andra ledamöter, vilka förordnas för en tid av tre år i sänder bland framstående och för stiftelsens ändamål nitälskande personer. Av ledamöterna bör en äga sakkunskap i lanthushållning och två pedagogisk sakkunskap. Den ene av de båda sistnämnda bör vara väl för- trogen med folk- och fortsättningsskolans slöjdundervisning. Styrelsen ut- göres f. n. av landshövdingen i Älvsborgs län M. Lemne, ordförande, samt kanslirådet i ecklesiastikdepartementet E. Reuterswärd, ledamoten av riks- dagens första kammare, folkskolläraren M. Widén och ordföranden i Skall- sjö kommuns kommunalfullmäktige, sjukkasseexpeditören A. Thelin. Des- sa ledamöter förordnades den 21 november 1958 med undantag för Thelin, som den 9 oktober 1959 förordnades i stället för sekreteraren C. Faust, som avlidit. Ledamoten konsulent T. Philipson avled den 8 j a n u a r i 1961.

Räkenskapsförare hos stiftelsen är kamreraren hos Älvsborgs läns norra hushållningssällskap H. André, som även är styrelsens sekreterare.

Styrelsen har att årligen till ecklesiastikdepartementet insända berättelse om undervisningen vid läroanstalten under näst föregående år jämte sam- m a n d r a g av räkenskaperna för samma år. Räkenskaperna granskas av två revisorer, av vilka den ene utses av Kungl. Maj :t och den andre av stiftelsens styrelse. Revisionsberättelsen skall insändas till riksräken- skapsverket (d. v. s. numera riksrevisionsverket) för granskning. Stiftelsen skall till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till stiftelsens inkomst- och ut- giftsstat. Besvär över styrelsens beslut kan anföras hos Kungl. Maj :t i eckle- siastikdepartementet. Läroanstalten står under inseende av skolöverstyrel- sen, vilken det åligger att tid efter annan låta inspektera läroanstalten och dess verksamhet.

Den närmaste tillsynen över och vården om stiftelsen och dess tillhörig- heter skall enligt reglementet utövas av en av Kungl. Maj:t tillsatt före-

15 ståndare. Genom nådigt cirkulär den 17 juni 1943 medgavs, att med före- ståndarbefattningens återbesättande finge anstå tills vidare. Någon hel- tidsanställd föreståndare har därefter ej tillsatts utan endast föreståndare som fungerar under sommarkurserna, en för försommaren och en för sen- sommaren.

De donerade kontanta medlen handhas i enlighet med Kungl. Maj :ts be- slut den 28 april 1899 av statskontoret.

Genom nådigt beslut den 27 september 1901 föreskrevs, att skogs- och hagmarken å egendomen Nääs skulle jämlikt 32 § förordningen den 26 ja- nuari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket ställas under vård och förvaltning av skogsstaten. Stiftelsen handhade länge de med förvaltningen förenade uppgifter, som ansågs ej k u n n a åligga do-

mänverket. Enligt medgivande av Kungl. Maj:t den 22 j u n i 1951 handhaves förvaltningen av skogsmarken till egendomen numera av skogssällskapet i Göteborg i enlighet med en mellan sällskapet och stiftelsens styrelse träffad överenskommelse, dock att upprättandet av skogshushållningsplan samt i samband därmed kontroll av hushållningsplanens efterlevnad liksom tidi- gare skall ske genom domänverkets försorg.

Stiftelsens styrelse har hittills förvaltat två av Abrahamson till Skallsjö k o m m u n skänkta fonder, nämligen August Abrahamsons bespisningsfond och August Abrahamsons julgåvefond. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den 8 april 1960 har Skallsjö k o m m u n övertagit förvaltningen av dessa fonder.

En till stiftelsen knuten donation är »Rurik Holms minnesfond». Teol.

och fil. dr Rurik Holm var läroanstaltens föreståndare åren 1913—1944.

Fonden är skänkt av en syster och svåger till Holm. Avkastningen utdelas i form av studiestipendier till elever från Norge, Island och Finland samt D a n m a r k med Färöarna och Grönland, vilka åtnjuter undervisning vid stif- telsens anstalt. Ett par stipendier b r u k a r utdelas vid varje k u r s . Fondmedlen är placerade i aktier med ett bokfört värde av 23 314 kronor. Nuvarande kursvärde överstiger betydligt detta belopp. Beträffande de n ä r m a r e bestäm- melserna för donationen hänvisas till donationsbrevet (bil. 3 ) .

K u r s v e r k s a m h e t e n p å N ä ä s

1. Den verksamhet som bedrivits fram till inrättandet av slöjdlärarseminariet i Linköping

Den av Abrahamson grundade slöjdskolan genomgick under hans livstid åtskilliga omvandlingar, innan man nådde fram till den verksamhetsform, som tillämpades vid Abrahamsons bortgång och som sedan principiellt bi- behållits, ehuru i praktiken viktiga avvikelser skett. En kort redogörelse för utvecklingen torde böra ges, bl. a. för att belysa arten av de strävanden, som gjorde sig gällande hos Abrahamson och hans systerson Otto Salomon, vars betydelse för skolverksamheten å Nääs tidigare antytts.

Då slöjdskolorna först började inrättas i landet, var avsikten med dem huvudsakligen praktisk. Vid tiden för industrialismens genombrott började man finna det angeläget att på landsbygden bevara och u p p m u n t r a den gamla husslöjden. Det allmänna pedagogiska syftet med en slöjdundervis- ning i nutida mening var mindre aktuellt. Slöjden var ännu icke införd som ämne på folkskolans läroplan, ehuru den visserligen redan införts i åt- skilliga folkskolor. I stället inrättades som nämnt fristående slöjdskolor.

Slöjden fick emellertid småningom en starkare ställning i folkskolorna.

Den år 1872 nyinrättade slöjdskolan på Nääs förändrades år 1874 till en privat högre folkskola, där vidgad undervisning meddelades i folkskolans vanliga läro- och övningsämnen, men huvudvikten lades på slöjden. En särskild arbetsskola för flickor, där undervisning meddelades i de vanliga folkskoleämnena jämte kvinnliga handarbeten och hushållsgöromål m. m.

inrättades också år 1874. Skolorna sammanslogs 1886 till en samskola, vilken emellertid två år senare upphörde. Slöjden hade nämligen då införts som ämne i församlingens skola, varför den särskilda skolan ansågs obe- hövlig.

Under 1870-talet inrättades på olika håll i landet slöjdskolor och därmed gjorde sig bristen på kompetenta lärare märkbar. Med slöjdskolan på Nääs förenades då ett slöjdlärarseminarium. En plan för seminariet trycktes år 1874 och samma år torde seminariet ha börjat sin verksamhet. Det inrikta- des på utbildning av facklärare. Det var avsett för ynglingar, som förut under någon tid sysselsatt sig med slöjd, företrädesvis snickeri. Denna k u r s var i sin senare utformning ettårig. Ämnena var, då kursen fullt ut-

17 formats, matematik, naturkunnighet, pedagogik och metodik, ritning och slöjd (omfattande snickeri, svarvning, träsnideri och smide) samt också svenska språket samt fysikens och mekanikens grunder. Verksamheten på- gick till år 1882.

Salomons strävan var under hela hans verksamhet att slöjden i de all- m ä n n a skolorna skulle få en pedagogiskt riktig utformning, som skulle ge en fostran ej endast till praktiska färdigheter utan för hela personlighetens utveckling genom det praktiska arbetet till ordningssinne, förmåga till själv- ständigt arbete och allmän mognad. Salomon ansåg träslöjden särskilt lämplig ur metodisk synpunkt. Han utarbetade ett noggrant system för un- dervisningen (Nääsmetoden) med gradvisa framsteg från enklare till svå- rare uppgifter samt utvecklade sina teorier i olika skrifter.

Sedan slöjden börjat få insteg i folkskolorna, arbetade Salomon, i över- ensstämmelse med sin uppfattning om ämnets pedagogiska betydelse, för att undervisningen i ämnet skulle anförtros de pedagogiskt bildade klasslä- rarna. Då det icke kunde väntas, att de från folkskoleseminarierna utexami- nerade lärarna skulle vara villiga att lägga ett år till sin utbildning genom att följa en ettårig kurs på Nääs, gjorde sig behovet gällande av väsentligen kortare, för folkskollärare avsedda slöjdkurser. F r å n och med år 1878 an- ordnades på Nääs för ändamålet avsedda femveckorskurser. År 1884 ut- sträcktes tiden till sex veckor. Även sedan undervisning i manlig slöjd införts vid folkskoleseminarierna för manliga elever (vid det sista år 1893) utnyttjades k u r s e r n a vid Nääs för ytterligare utbildning i ämnet. År 1882 öppnades läroanstalten även för kvinnor. Årliga antalet slöjdkurser har växlat. Under tiden 1898—1906 anordnades i allmänhet två sommarkurser och en vinterkurs. Därefter har ingen vinterkurs i slöjd varit anordnad. F r å n år 1914 utvidgades slöjdutbildningen till att omfatta även metallslöjd. Den viktigaste yttre förändring som slöjdutbildningen undergick var emeller- tid den, att — i strid med testamentets ordalydelse — allt fler av kursdelta- garna kom att vara personer utan föregående lärarutbildning men med yr- kesutbildning i snickeri eller metallarbete, som efter genomgången utbild- ning vid läroanstalten vann anställning som facklärare vid folkskolor och högre skolor. Denna utveckling sammanhängde å ena sidan med att allt större del av slöjdundervisningen i skolorna övertogs av facklärare, varige- nom folkskollärarnas intresse av fortbildning i ämnet minskades, och å andra sidan med att någon statlig läroanstalt för utbildning av dessa fack- lärare icke fanns, varför det allmänna kom att helt lita till Nääs för denna utbildning. Kursernas uppläggning, med större vikt på ämnets metodiska sidor än på meddelande av fackkunskaper, gjorde dem lämpade för det nya ändamålet. Utvecklingen har lett till att under senare år flertalet slöjdkurser vid Nääs varit direkt avsedda för utbildning av facklärare, medan endast någon enstaka fortbildningskurs för folkskollärare givits varje år.

2—105803

Vid Nääs har sedan länge förekommit kurser även för lärare i andra öv- ningsämnen än manlig slöjd. Då sånglekar redan tidigare övats vid slöjd- kurserna, upptogs år 1895 kurser för utbildande av lekledare på läroanstal- tens program. Även idrott har senare inedtagits i dessa kurser. Kurser i skolköksundervisning och kvinnligt handarbete förekom första gången från år 1903. Instruktionskurser i gymnastik för deltagare i andra kurser tillkom 1906. Särskilda kurser i gymnastik upprättades år 1913. Kurser i teckning och modellering tillkom år 1909. F r å n 1919 till början av 1930-talet före- kom av skolöverstyrelsen anordnade kurser för lärarinnor i fortsättnings- skolan dels i sömnad dels i hushållsgöromål. Därefter har Nääs på egen hand ordnat fortbildningskurser i kvinnlig slöjd. Åren 1914—1923 gavs vinterkurser i handarbete och vävning i förening med teckning. Även kurser i trädgårdsskötsel och fruktanvändning har förekommit. Kurserna har efter år 1923 uteslutande varit förlagda till sommaren.

Specialkurser utan samband med den övriga verksamheten har vid olika tillfällen förekommit. Åtskilliga sammankomster, särskilt samnordiska, har också varit förlagda till Nääs.

Avslutningsvis må redogöras för verksamhetens omfattning vid Nääs som- maren 1959, då den nu inträdande omläggningen av verksamheten ännu ej satt in.

Kurserna under försommaren omfattade trä- och metallslöjdskurser för blivande facklärare samt lek- och idrottskurs, vilka pågick den 15 juni—den 18 juli, samt en s. k. kort träslöjdskurs (för folkskollärare) och tecknings- kurs, vilka pågick den 15 juni—den 11 juli. På sensommaren pågick trä- och metallslöjdskurser för blivande facklärare den 22 juli—den 22 augusti samt kurs i kvinnlig slöjd och skolöverstyrelsens fortbildningskurs i trä- slöjd den 22 juli—den 18 augusti. Därtill kom under såväl för- som sen- sommarkurserna frivilliga aftonkurser i slöjdteckning, metallslöjd, modell- plansbygge och folkdans. Under försommaren pågick även en aftonkurs i svarvning. Antalet deltagare i de olika kurserna var

försommaren

träslöjdskursen 82 metallslöjdskursen 19 lek- och idrottskursen 23 korta träslöjdskursen 15 teckningskursen 25

164 ef ter sommar en

träslöjdskursen 98 metallslöjdskursen 19 kvinnliga slöjdkursen 30 skolöverstyrelsens kurs 16

163 Summa 327

19 Därjämte förekom en av slöjdlärarnas riksförening anordnad pedagogisk fortbildningskurs.

Här har endast angetts de yttre konturerna av stiftelsens verksamhet. Inom ramen för detta betänkande kan endast antydas den pedagogiska insats som stiftelsen kommit att göra genom Salomons nydanande arbete och andra framstående krafters insatser, det internationella rykte som läroanstalten tidigt fick och den varma uppskattning som dess kurser vunnit bland Sve- riges lärare. Allt detta torde vara känt inom lärarkretsar. För övriga intres- serade kan hänvisas till redogörelser i tidigare utredningar angående stif- telsen (se följande kap.) och en omfattande minnesskrift över läroanstaltens verksamhet, »Nääs 1872—1942. Minnesskrift del 1—2» (Göteborg 1942—43).

2. Kvarstående verksamhet

Genom inrättandet av slöjdlärarseminariet i Linköping bortfaller behovet av de för facklärarutbildning avsedda trä- och metallslöjdskurserna vid Nääs. Kvar skulle då vara de övriga av de numera anordnade kurserna. Där- jämte har från och med sommaren 1960 tillkommit övergångsvis anordnade utbildningskurser för vissa icke behöriga timlärare i manlig slöjd, vilka enligt uttalande av departementschefen i propositionen 1959: 92 angående utbildning av lärare i manlig slöjd borde beredas tillfälle att förvärva be- hörighet att undervisa i ämnet. För de sommaren 1960 undervisade eleverna i dessa utbildningskurser anordnas sommaren 1961 en avslutande k u r s . Ytterligare sådana utbildningskurser påbörjas sommaren 1961. Dessa av- slutas sommaren 1962 och därefter planeras inga nya dylika kurser. Behov av kurser för folkskollärare torde föreligga även i fortsättningen så långt nu kan överblickas. De av skolöverstyrelsen anordnade fortbildningskurser- na liksom också åtskilliga andra slag av slöjdkurser vid sidan av eller utöver slöjdlärarseminariets undervisning torde framdeles bli behövliga i stigande omfattning. I vad mån sådana kurser kan förläggas till slöjdlärarsemina- riet i Linköping är ännu en olöst fråga, men helt torde seminariet knappast k u n n a fylla behovet av kortare kurser för lärare i slöjd. Dess kapacitet torde nämligen bli h å r t ansträngd av den ordinarie undervisningen.

Omfattningen av den nuvarande kursverksamheten vid Nääs framgår av följande sammanställning över sommaren 1961 vid Nääs anordnade kurser och deras deltagarantal.

för- efter- som- som- maren maren intygskurs i träslöjd för icke behöriga timlärare 25 14 betygskurs i träslöjd för d :o 23 36

betygskurs i metallslöjd för d:o 2 kompletteringskurs i träslöjd för tidigare Iran Nääs examinerade

slöjdlärare (intygs- och betygskurs) 10 —

för- efter- som- som- maren maren kompletteringskurs i metallslöjd för d:o (intygs- och betygskurs) . 2 0 20 skolöverstyrelsens kurs för slöjdlärare i specialklass 16 skolöverstyrelsens kurs (huvudsakligen i kompletterande slöjdarter;

fortbildningskurs)

skolöverstyrelsens k u r s för konsulentverksamhet — 25

lek- och idrottskursen -~

teckningskursen ¹'

korta träslöjdskursen (för folkskollärare) ⁴ —

textilslöjdkursen

slöjdlärarnas riksförenings kurs

139 168 Summa 307

U n d e r k u r s t i d e n a n o r d n a s frivilliga a f t o n k u r s e r . Av d e s s a h a d e u n d e r f ö r s o m m a r e n k u r s e n i m e t a l l s l ö j d 21 d e l t a g a r e , k u r s e n i s l ö j d t e c k n i n g 27, k u r s e n i s m y c k e s l ö j d 35 o c h k u r s e n i f o l k d a n s e r e t t 20-tal d e l t a g a r e .

S l ö j d l ä r a r u t r e d n i n g e n m o t t o g i j u l i 1958 e n s k r i v e l s e f r å n en i n o m s l ö j d - l ä r a r n a s r i k s f ö r e n i n g u t s e d d k o m m i t t é för s l ö j d p e d a g o g i s k a f r å g o r . F ö r - e n i n g e n s s t y r e l s e h a r s e n a r e f ö r k l a r a t sig i n s t ä m m a i d e i s k r i v e l s e n f r a m - f ö r d a a l l m ä n n a s y n p u n k t e r n a , d o c k ej i u t t a l a n d e t a n g å e n d e v i d a r e u t b i l d - n i n g för n u i t j ä n s t v a r a n d e s l ö j d l ä r a r e , v i l k e t efter o r d a l a g e n t y c k t e s a v s e a t t d e s s a k u r s e r s k u l l e v a r a o b l i g a t o r i s k a . S k r i v e l s e n i n n e h ö l l bl. a. föl- j a n d e .

I betänkandet har slöjdlärarutredningen (sid. 141) ifrågasatt om framtida fort- bildningskurser för slöjdlärare, som genomgått slöjdlärarseminariet, kan förläg- gas till seminariet. Kommittén anser det vara av väsentlig vikt, att slöjdlärarna beredes möjlighet till en kontinuerlig fortbildning

Kommittén vill därför föreslå, att slöjdlärarutredningen i samband med den fortsatta utredningen angående användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs även tar upp frågan om framtida fortbildningskurser för slöjdlärare, som genomgått slöjdlärarseminariet, och bereder utrymme för denna kursverksamhet inom ramen för den verksamhet, vilken kommer att bedrivas vid August Abraham- sons stiftelse å Nääs sedan den nuvarande slöjdlärarutbildningen överförts till det i betänkandet föreslagna slöjdlärarseminariet.

De senaste årens utveckling på de praktiska, tekniska och pedagogiska områ- dena, h a r starkt aktualiserat fortbildningen av lärare i manlig slöjd.

U n d e r t e c k n a d e kommitté h a r därför funnit det som en högre angelägenhets- grad, att de slöjdlärare, som fått sin pedagogiska utbildning vid August Abra- hamsons stiftelse å Nääs eller på annat sätt erhållit Kungl. Skolöverstyrelsens be- hörighet, beredes tillfälle till vidareutbildning, som utjämnar skillnaden gentemot de slöjdlärare, som utbildas vid slöjdlärarseminariet.

Kommittén anser dessutom, att det skulle vara av mycket stort värde,

att u t r y m m e kunde beredas för speciell kursverksamhet för slöjdlärare som h a r sin tjänstgöring vid särskolor och i specialklasser vid folkskola och enhets- skola,

21 att särskilda kurser kunde anordnas i yrkesvägledningsfrågor och yrkesorien- tering,

att korta kurser s. k. informationskurser, kunde anordnas i utformning enl.

slöjdlärarnas riksförenings kurs å Nääs,

att speciella kurser kunde anordnas för slöjdlärare med tjänstgöring i enhets- skolans högstadium, samt

att fortbildningskurser för tidigare utbildade slöjdlärare kunde anordnas i en- lighet med vad som framförts ovan för slöjdlärare som utbildats vid slöjdlärarse- minariet.

Dessutom anser kommittén, att det vid August Abrahamsons stiftelse bör bere- das utrymme för speciella preparandkurser för de som önskar söka inträde vid slöjdlärarseminariet.

De nu förekommande kurserna i lek och idrott, teckning och kvinnlig slöjd torde få anses vara nyttiga och behövliga även i fortsättningen. Sedan utredningen förfrågat sig hos skolöverstyrelsen dels angående det framtida behovet av vissa kurser, som dittills varit anordnade på Nääs, dels huruvida överstyrelsen vore villig medverka till att en del av de kurser, som tillhörde överstyrelsens förvaltningsområde, framdeles kunde förläggas till Nääs, svarade överstyrelsen i skrivelse den 27 augusti 1959 följande.

Av de kurser, som hittills varit förlagda till Nääs, torde även framdeles föl- jande vara erforderliga och kunna förläggas dit:

a) kompletteringskurser i träslöjd, metallslöjd och mångsidig slöjd för lärare i manlig slöjd med behörighet i en slöjdart (3—4 veckor),

b) fortbildningskurser för lärare, som undervisar i ämnet slöjd i hjälpklasser (3—4 veckor),

c) fortbildningskurser i manlig slöjd för folkskollärare ni. fl. (3 veckor, 2 sommarkurser), och i textilslöjd för folk- och småskollärarinnor (3 veckor, 2 sommarkurser),

d) fortbildningskurser i teckning för folkskollärare (3 veckor), e) kurser för utbildning av lek- och idrottsledare.

Därutöver planerar överstyrelsen kurser i slöjdteckning och formgivning för examinerade slöjdlärare och textillärarinnor (3 veckor), orienteringskurser för regionala konsulenter i slöjd och teckning samt mera sporadiskt återkommande kurser för efterprövning till betygskursen. Dessa kurser och sådana fortbildnings- kurser, som i överstyrelsens regi hålles för lärare i teckning, bör även kunna för- läggas till Nääs.

I vad mån mera tillfälligt anordnade kurser kan förläggas till Nääs, kan över- styrelsen för närvarande icke bedöma, men överstyrelsen kommer vid planlägg- ningen av sin kursverksamhet att pröva lämpligheten av Nääs som kursort. En för- utsättning härför liksom för att de ovan angivna kurserna skall kunna förläggas till Nääs är emellertid, att lokaler och materielutrustning håller den standard, som måste krävas.

Beträffande kurser av mera regional karaktär bör hänvändelse ske till vederbö- rande länsskolnämnd.

Det är tydligen ett allmänt intresse att en viss kursverksamhet även i fort- sättningen kan bibehållas å Nääs. Dess framtida omfattning är svår att nu med säkerhet bedöma. Kompletteringskurser för slöjdlärare med utbild- ning från Nääs måste finnas även i fortsättningen. De slöjdlärare som ut-

bildas vid det nya seminariet får utbildning i bägge slöjdarterna. De lärare som utbildats vid Nääs och har behörighet endast i en slöjdart behöver därför en kompletteringsmöjlighet. Det synes f. n. vara osäkert i vad mån dessa kurser kommer att fortsätta efter innevarande år. Det är emellertid önskvärt, att möjligheten att komplettera behörigheten kan fortsätta ett antal år framåt. Det framtida behovet av kurserna i övrigt beror som nämn i bl. a. av hur förhållandena utvecklas vid slöjdlärarseminariet. Emellertid synes det vara sannolikt, att kurserna ej blir av tillräcklig omfattning för att vara stiftelsens hela verksamhetsfält och att det vore oekonomiskt att bibehålla verksamheten på Nääs i dess nuvarande form enbart för dessa kurser, i synnerhet som nybyggnad snart måste ske om någon kursverk- samhet alls skall hållas i gång på Nääs. Man torde på grund av departe- mentschefens i 1 kap. ovan återgivna uttalande i propositionen 1959: 92 få antaga att det nuvarande årliga statsbidraget, 100 000 kronor budgetåret 1961/62, ej kan påräknas enbart för dessa kurser.

Med hänsyn till det sagda synes det utredningen, att den bästa lösningen i föreliggande situation vore om de kurser i manlig slöjd eller andra öv- ningsämnen, som det i fortsättningen kan vara lämpligt att förlägga till Nääs, kunde förenas med annan verksamhet därstädes. Utredningen åter- kommer till frågan i det följande.

F J Ä R D E K A P I T L E T

V i k t i g a r e s t a t l i g a å t g ä r d e r b e t r ä f f a n d e stiftelsen

Stiftelsen mötte tidigt svårigheter av ekonomisk natur, främst beroende på att stiftelsens byggnader befann sig i ett bristfälligt skick som gjorde reparationer nödvändiga. Underhållet synes under stiftelsens första år ha tillbakasatts för den pedagogiska verksamhetens skull. Den efter Otto Salo- mons död tillsatta styrelsen gjorde redan år 1909 en framställning om statsbidrag för reparationsarbeten, vilken emellertid lämnades utan bifall.

På uppdrag av styrelsen företog förutvarande statsrådet, kanslirådet i ecklesiastikdepartementet P. E. Lindström en utredning (tryckt 1912), där förslag gjordes angående ändringar i föreståndarens ekonomiska villkor, varjämte framställning gjordes om statsbidrag bl. a. för möjliggörande av reparationer. Förslagen resulterade bl. a. i att riksdagen samma år bevil- jade ett anslag av 38 500 kronor huvudsakligen för reparationer och för- bättringar av byggnaderna, att i mån av tillgång framdeles återgäldas av stiftelsen.

Stiftelsens förpliktelser i fråga om slottet visade sig vara svåra att upp- fylla. Vissa utsmyckningar, som tillkommit på Abrahamsons tid, var ej utförda i bestående material och måste avlägsnas. År 1921 beviljade riks- dagen ett anslag av 50 000 kronor till reparationer, som till stor del avsåg slottsbyggnaden. Stiftelsen hade då begärt ett statsbidrag om 458 500 kro- nor, varav 40 500 kronor till ombyggnader och reparationer och 418 000 kronor för utbyggnad av stiftelsens samlings- och restaurationsbyggnad.

Efter ett uttalande av riksdagens revisorer år 1921 förordade riksdagen en utredning rörande förändring av organisationen av den ekonomiska förvaltningen och ledningen av Näässtiftelsen. En sådan utredning kom också till stånd under ordförandeskap av förutvarande statsrådet Olof Olsson. Utredningen avgav betänkande den 23 december 1923. Förslaget hade i huvudsak följande innebörd. Olika rekommendationer gjordes be- träffande den ekonomiska skötseln av egendomen. Förlusten på läroan- stalten under tiden 1918—1922 uppskattades till omkring 30 000 kronor.

Lärarantalet borde minskas. Anmärkning gjordes mot att en förskjutning av fördelningen av lärare och icke-lärare bland kursdeltagarna skett, så att antalet lärare minskat. Detta stred mot testamentets bestämmelse. Be- träffande slottsbyggnaden föreslogs, att bostäder skulle beredas där åt lärare, som undervisade vid kurserna, samt bibliotek och l ä s r u m anordnas

i någon del av byggnaden. Testamentet utgjorde dock i viss mån ett hinder häremot. Beträffande stiftelsens ekonomi anfördes bl. a. följande:

Det framgår av testamentets bestämmelser rörande avkastningen av egendomen och fonderna, att stiftelsens egendom icke är till för läroanstaltens skull och så- ledes heller icke är att räkna som en stödjedonation i vanlig mening. Avkast- ningen av jorden och skogen har sina egna uppgifter, som i främsta rummet skola fullgöras: att underhålla och sköta och vårda den fasta och lösa egen- domen, och rättesnöret för denna vård, som ju framför allt avser slottet och dess inventarier, skulle vara, att allting hålles i fullgott skick. Det är först den be- hållning, som därefter och möjligen kan finnas, som får tagas i bruk för under- visningen. Läroanstalten är för sin verksamhet enligt testamentet hän- visad närmast till sig själv, till sina egna tillgångar och inkomster. Det vill före- falla, som om grunden till stiftelsens ekonomiska besvärligheter är att söka däri, att dessa bestämmelser ej blivit följda. Läroanstalten har fått växa ut över sina egna möjligheter och har under årens lopp fått konsumera, vad som rätteligen bort gå till annat. Stiftelsen får bedriva den pedagogiska verksamhet, som den ekonomiskt rår med.

Räckte ej tillgångarna fick man begära statsbidrag. Det var rimligare att Kungl. Maj :t och riksdagen fick överväga vilken undervisningsverksamhet som skulle bedrivas på Nääs än att de skulle tvingas i efterhand anslå me- del för reparation av egendomens byggnader. De sakkunnigas undersök- ning utvisade, att stiftelsens ekonomiska företag borde k u n n a bära sina testamentariska uppgifter och årligen ge ett överskott av några tusen kro- nor som skulle k u n n a ställas till läroanstaltens disposition. Stiftelsen borde uppdelas på två administrativa delar, nämligen läroanstalten, till vilken torde böra hänföras alla de byggnader som var tagna i bruk enbart för den- nas behov, samt egendomen och fabriken, till vilka alla övriga stiftelsens byggnader torde böra hänföras.

Förändringen ansågs strida mot testamentets bestämmelser men vara i överensstämmelse med dess syfte.

Stiftelsens föreståndare skulle sköta läroanstalten; egendomen och fabri- ken skulle läggas under en förvaltares ledning.

Avlöningen till föreståndaren borde nedskäras.

Justitiekanslersämbetet avstyrkte i utlåtande den 4 december 1926 så- dana föreslagna åtgärder som stred mot donationsbestämmelserna samt an- förde härvid, att då stiftelsen genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 april 1899 på i donationsurkunderna föreskrivna villkor mottagits av staten, Kungl.

Maj :t i förhållande till stiftelsen intoge en dubbelställning, i det att Kungl.

Maj :t dels på grund av bestämmelser i donationsurkunderna samt genom det för stiftelsen gällande reglementet i viss mån vore representant för stiftelseförmögenheten och utövade vissa funktioner beträffande stiftelsens styrelse och förvaltning, dels ock hade — liksom i fråga om andra dona- tioner — befogenhet att utöva permutationsrätt. Såsom villkor för att Kungl. Maj :t genom utövande av sin permutationsrätt skulle medgiva av- vikelse från donationsbestämmelserna torde böra gälla, att avvikelsen av en eller a n n a n orsak finge anses nödvändig. Då Kungl. Maj :t genom mottagan-

25 det av stiftelsen måste anses hava godkänt de för densamma uppställda villkoren, syntes detta kräva en alldeles särskild grannlagenhet vid pröv- ning av behovet av ifrågasatt avvikelse.

Kungl. Maj:ts beslut blev endast, i nådigt brev den 13 oktober 1927, en anbefallning till styrelsen att iakttaga vissa regler för förvaltningen i syfte att läroanstaltens kostnader skulle hållas inom avsedd ram och underhåll av slottet, parken o. s. v. ej eftersättas, att kurser med annan huvudman, som förlades till Nääs, ej till någon del fick bekostas av stiftelsen samt att bokföringen skulle uppdelas i olika stater för varje verksamhetsgren.

År 1939 anhöll styrelsen hos Kungl. Maj:t om anslag med 300 900 kronor för uppförande av nybyggnad för slöjdundervisningen, ändringsarbeten i seminariebyggnaden, utvidgning och modernisering av lek- och idrottsplat- sen samt till uppförande och ändring av vissa för stiftelsens lantbruk er- forderliga byggnader. E n redogörelse lämnades för det ekonomiska läget.

Då läroanstalten till främsta uppgift hade utbildning och fortsatt utbild- ning av slöjdlärare och fyllde ett direkt statsändamål genom att tillgodose skolornas — närmast folk- och fortsättningsskolornas — behov av dylika lärare, låge det för staten närmast att bidrag till driftkostnaderna genom att påtaga sig avlönandet av stiftelsens lärare i manlig slöjd. Framställ- ningen föranledde ej någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Däremot beviljades stif- telsen för vartdera av budgetåren 1941/42 och 1942/43 anslag å 5 000 kro- nor som bidrag till avlönande av lärare för undervisning i manlig slöjd.

År 1941 inspekterades stiftelsen av t. f. undervisningsrådet Gottfrid Björk- man, vilken av skolöverstyrelsen förordnats härtill enligt uppdrag av Kungl.

Maj:t den 16 maj 1941. Han påtalade, att endast något över hälften av kursdeltagarna sommaren 1941 fyllde villkoret att redan h a ägnat sig åt undervisning. Vissa andra anmärkningar gjordes också. Björkman fram- kastade den tanken, att läroanstalten på Nääs i framtiden skulle k u n n a ombildas till en högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, dels i fortsättningsskolor, dels i folkskolans åttonde klass samt i folkskolans högre avdelning, vilken i många fall var ordnad i s. k. praktisk riktning.

Riksdagen uttalade år 1942, att med den betydelse slöjdundervisningen numera intog i vårt skolväsen det syntes i hög grad angeläget, att ifråga- varande stiftelse, som utgjorde vår enda utbildningsanstalt för lärare i m a n - lig slöjd, utrustades med ekonomiska förutsättningar för att fylla sin betydelsefulla uppgift, varför riksdagen ville understryka vikten av att en i utsikt ställd utredning kom till stånd. Samma år tillkallades sakkun- niga för utredning angående verksamheten vid August Abrahamsons stif- telse för slöjdlärarutbildning samt angående läroanstaltens ställning och de ekonomiska förutsättningarna för dess upprätthållande m. m.

De sakkunniga var undervisningsrådet Kurt Falck och ledamoten av riksdagens a n d r a kammare, agronomen Stig Janson.

De sakkunniga anförde i sitt betänkande, som avgavs i j a n u a r i 1943, att

statsverkets utgifter för anstaltens verksamhet varit förhållandevis små.

Det ekonomiska stöd som staten lämnat anstalten motsvarade ingalunda den nytta som staten dragit av densamma. Staten hade genom donationen befriats från skyldighet att ordna en slöjdlärarutbildning, som säkerligen skulle ha förorsakat statsverket avsevärda utgifter. De sakkunniga erinrade, att anstalten egentligen ej skulle vara ett seminarium även om den fått bära namnet Nääs slöjdlärarseminarium, utan i stället ett fortbildnings- institut. De sakkunniga sammanfattade sina synpunkter på anstaltens upp- gifter och verksamhet på följande sätt:

Anstalten bör bliva ett fortbildningsinstitut, där — i överensstämmelse med donators vilja — den pedagogiska slöjden intager huvudplatsen, men där andra kurser av skilda slag därjämte kunna anordnas. Denna fortbildningsverksamhet synes böra i möjligaste mån anordnas som en stiftelsens egen angelägenhet och bestridas av stiftelsens egna medel.

Facklärarutbildningen i manlig slöjd bör icke tillhöra stiftelsens uppgifter utan i stället överlåtas åt ett statens eget organ, ett slöjdlärarseminarium i huvud- saklig överensstämmelse med vad 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslagit. Detta seminarium bör snarast möjligt komina till stånd. — Under den övergångstid, som måste förflyta, innan statsseminariet upprättas, bör dock läroanstalten på Nääs tillåtas ombesörja erforderlig facklärarutbildning. Då denna verksamhet emellertid icke åligger anstalten enligt testamentsföreskrifterna, bör statsmedel utgå för densammas bestridande.

Till Nääs torde kunna förläggas kurser för utbildande av sådana slöjdlärare i fortsättningsskola, vilka icke äro att anse såsom facklärare utan driva lärarverk- samheten som en bisyssla, av vilken de icke hava sin egentliga utkomst. Då denna utbildning icke kan anses åligga stiftelsen att ordna, bör statsanslag därtill utgå.

Då det är av vikt, att Nääs blir en samlingspunkt för fortbildningssökande lärare, bör icke hinder möta för statliga myndigheter eller enskilda organisationer att då så befinnes lämpligt förlägga vissa kurser till Nääs.

Viktigt är, att verksamheten på Nääs icke bindes av snäva föreskrifter eller att den av alltför stort hänsynstagande till traditionen stelnar i en gång givna former. Om Nääs skall kunna utvecklas till ett levande och livgivande fortbild- ningsinstitut för lärare, måste dess ledning städse vara beredd på ett nydanings- arbete och låta verksamheten bestämmas av ett rörligt program, som ständigt kan anpassas efter det aktuella läget på det pedagogiska området. Samarbete bör därför sökas med andra organisationer, framför allt lärarorganisationer.

De sakkunniga ansåg det nödvändigt med stipendier eller understöd till de lärare som bevistade kurserna, varigenom skulle uppnås ett ökat k u r s - deltagande av folkskollärare.

Frågan om sommarkurser eller utvidgad verksamhet diskuterades in- gående av de sakkunniga, som sammanfattade sina synpunkter på följande sätt:

1. Stiftelsens ekonomi torde för framtiden — liksom för närvarande — endast tillåta anordnande av kurser under sommaren. Denna verksamhet bör emellertid rationaliseras, så att utgifterna bringas i närmare proportion till verksamhetens omfattning. En nödvändig åtgärd i detta avseende är, att föreståndarebefattningen

— intill dess att nedanstående vinterverksamhet kan igångsättas — förändras till

27 en befattning med en avlöning, som motsvarar den begränsade verksamheten.

2. För att utnyttja resurserna på Nääs jämväl under övriga delar av året bör man till Nääs förlägga en institution med vinterverksamhet. Denna skall icke be- kostas med stiftelsens medel men bör ha en med stiftelsens läroanstalt gemensam föreståndare och bör bedrivas i intimt samarbete med stiftelsen. Den institution, som därvid närmast bör ifrågakomma, är en nordisk folkhögskola. Utredning härom bör igångsättas.

De sakkunniga framlade vidare förslag bl. a. om jordbrukets utarrende- ring samt föreslog att vissa statsbidrag skulle utgå, dels ett engångsanslag för vissa reparationsarbeten m. m., dels ett årligt bidrag av 8 500 kronor för utbildningen av vissa slöjdlärare.

Departementschefen anförde i propositionen nr 215 till 1943 års riksdag bl. a., att det måste betraktas som ett viktigt önskemål att genom verk- samma åtgärder ånyo göra stiftelsen till vad den en gång varit, nämligen en central fortbildningsanstalt för folkskolans lärare med tyngdpunkt på den pedagogiska slöjdens område.

1943 års riksdag beslöt vissa åtgärder för sanering av stiftelsens ekonomi, varvid statsutskottet (uti. n r 135) förutsatte att, intill dess ett statligt slöjd- lärarseminarium upprättats, stiftelsens läroanstalt alltjämt komme att tagas i anspråk även såsom utbildningsanstalt för facklärare i slöjd. Stiftel- sen fick ett räntefritt statslån å 90 000 kronor för vissa byggnadsarbeten m. ra. och ett årligt statsbidrag av 8 500 kronor för slöjdlärarutbildningen.

Med hänsyn till kostnadsstegringar beviljade 1945 års riksdag stiftelsen ytterligare ett räntefritt statslån å 19 000 kronor för n ä m n d a byggnads- arbeten. Dessa lån amorteras med tillhopa 3 633 kronor årligen.

I anslutning till den allmänna lönenivåns förskjutning uppåt höjdes det årliga statsbidraget 1947 till 10 700 kronor, 1949 till 14 300 kronor, 1952 till 20 000 kronor och 1953 till 30 000 kronor.

År 1943 genomfördes också vissa ändringar i reglementet, varjämte, så- som tidigare nämnts, medgavs, att med föreståndarebefattningens återbe- sättande finge anstå tills vidare.

År 1949 tillkallades nya sakkunniga för utredning rörande stiftelsens ekonomi och fortsatta verksamhet. Ordförande var landshövdingen i Älvs- borgs län Vilhelm Lundvik. I direktiven framhölls bl. a., att ett förnyande av större delen av stiftelsens byggnadsbestånd måste anses nödvändigt samt att det av ekonomiska skäl torde vara ändamålsenligast att utgå från att läroanstaltens verksamhet utvidgades att avse även större eller mindre del av det egentliga läsåret. Den nya verksamheten borde om möjligt ligga inom r a m e n för den offentliga lärarutbildningen.

Med hänsyn till den dåvarande ovissheten angående riktlinjer för ut- bildning och vidareutbildning av lärare i manuella ämnen ansåg sig utred- ningen (enligt uttalande i skrivelse till departementschefen den 30 j a n u a r i 1954) hava svårigheter att framlägga förslag till lösning av frågan om k u r s - verksamhetens utvidgning. Det ansågs nödvändigt eller åtminstone ända-