I

(1)

Mäter

• Resultat

• Upplevd kvalitet

• Utbud

• Väntetider

• Resurser

Barn och unga Stöd och omsorg Samhälle och miljö

Antal nyckeltal bland de bästa eller de sämsta kommunerna

16 14 12 10 8 6 4 2 0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Kommunens

Kvalitet i Korthet {KKiK)

Kommunspecifik rapport 2020

Vetlanda kommun

I

■ ■

.: k ::: r a

Rådet för främjande av kommunala analyser

Sveriges Kommuner och Regioner

25 % bästa 25 % sämsta

(2)

Innehåll

Inledning... 4

Vad är Kommunens Kvalitet i Korthet? ... 4

Principer för KKIK ... 4

Mätområden... 4

Nyckeltal ... 4

Barn och unga ... 6

Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal ... 7

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%). 10 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn ... 8

ämnesprovet i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel... 9

... 11

Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%). 12 Elever i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, andel (%) ... 13

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev ... 14

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)... 15

Gymnasieelever med examen inom 4 år hemkommun, andel (%) ... 16

Gymnasieelever med ogiltig frånvaro, kommunala skolor, andel (%) ... 17

Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev... 18

invånare mellan 0-18 år... 19

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare mellan 7 - 20 år ... 20

Elever i musik- eller kulturskola, 6 - 15 år, andel (%) ... 21

Stöd och omsorg ... 22

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt – förbättrad situation, andel (%) ... 23

Ej återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat Väntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom Väntetid i antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum försörjningsstöd, andel (%)... 24

försörjningsstöd, medelvärde... 25

Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv... 26

avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde ... 27

Brukarbedömning boende LSS totalt - Brukaren trivs alltid hemma... 28

(3)

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker

som är viktiga, andel (%)... 29

Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet enl SFB, kr/inv ... 30

inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde... 31

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde... 32

Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng... 33

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) ... 34

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)... 35

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+ ... 36

Samhälle och miljö... 37

Andel som får svar på e-post inom en dag, (%)... 38

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel Handläggningstid (median) från när ansökan betraktas som fullständig till en enkel fråga, (%) ... 39

Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) ... 40

Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng... 41

börjat arbeta eller studera, andel (%)... 42

(%) ... 43

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)... 44

... 44

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI ... 45

beslut för bygglov för nybyggnad av en- och tvåbostadshus, antal dagar... 46

Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person ... 47

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) ... 48

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) ... 51

(4)

Inledning

Rapporten visar resultaten för varje nyckeltal där Vetlanda kommun själv rapporterat indata eller där data hämtats från nationella databaser. Du kan också ta del av

resultaten i Kolada: http://www.kolada.se/?_p=link&tab_id=74586 . Rapporten inleds med en beskrivning av Kommunens kvalitet och i korthet. Aktuella nyckeltal redovisas därefter med en graf som visar en jämförelse med övriga kommuner och en kommentar tillutfallet från ansvarig i berörd verksamhet.

Vad är Kommunens Kvalitet i Korthet?

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett nationellt projekt som pågått sedan 2006 och i dagsläget omfattar cirka 260 kommuner. Dessa utmanar sig själva genom att årligen ta fram och jämföra resultat för att utveckla styrningen och kvaliteten på tjänsterna. Det grundläggande syftet har sedan starten varit att ta fram ett kunskapsmaterial som stärker de förtroendevalda att styra mot mål och resultat och i dialogen

medmedborgarna.

Det finns således ett politiskt ägarskap och det är kommunfullmäktigesperspektiv som avspeglas i områdena och underliggande nyckeltal. Idén är att kunna jämföra sig med andra kommuner och att jämförelser driver utveckling.

Principer för KKIK

Som referensram för att fastställa nya mätområden och nyckeltal samt för att stärka arbetet framöver har SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), RKA (Rådet för främjandet av kommunala analyser) och deltagande medlemmar tagit fram ett antal vägledande principer för KKiK:

• KKiK har ett politiskt ägarskap och utgår från Kommunfullmäktiges perspektiv med styrning och medborgardialog i fokus

• KKiK utvecklas i samarbete mellan SKR, RKA och medlemmarna

• Nyckeltalens antal ska vara begränsat

• Nyckeltalen ska spegla kvalitet, ekonomi och beröra såväl välfärdsuppdraget som utvecklingen av lokalsamhället

• Nyckeltalen ska vara jämförbara

• Nyckeltal som kommunen inte kan, eller i ringa utsträckning kan påverka, ska helst inte användas.

Mätområden

Från och med 2018 är KKiK indelade i tre mätområden: Barn och unga, Stöd och omsorg samt Samhälle och miljö. Ambitionen är att genom dem dela in KKiK i mätområden som lätt låter sig kommuniceras och som tydligt beskriver KKiKs innehåll. Områdena utgår från befolkningsgrupper och ansvar, utan att låsa sig vid verksamhetsområden.

Nyckeltal

Nyckeltalen i KKiK har olika karaktär och syften. Gemensamt för alla är att de på ett kortfattat och enkelt sätt ger en övergripande bild av var kommunen befinner sig i förhållande till andra kommuner. Den bilden ska vara intressant och användbar för

(5)

kommunledningens politiker och tjänstemän. Samtidigt ska den bilden kunna visas utåt till kommunens medborgare och användas i dialog, men också som ett viktigt underlag i styrningen, det vill säga för målsättningar, analys och utveckling. Merparten av

nyckeltalen i KKiK är nyckeltal vars resultat kommunen har rådighet över. Det innebär att de lämpar sig väl för att använda i kommunens styrning.

(6)

Barn och unga

Analys för samtliga medverkande kommuner:

Personaltätheten i förskolan sjunker något till snittet 5,2 barn per årsarbetare. Under de senaste tjugo åren har personaltätheten varit högre vid tre tillfällen. År 2006, 2017 och 2018 var det 5,1 barn per årsarbetare.

Behörigheten till gymnasiet förbättras för både flickor och pojkar. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är störst i landsbygds- och lågpendlingskommuner och minst i pendlingskommuner nära storstad eller större stad. Detta behöver analyseras vidare lokalt.

Könsskillnaden är dock mycket mindre än den skillnad som finns mellan elever med grundskole- respektive högskoleutbildade föräldrar. Bara hälften av eleverna med grundskoleutbildade föräldrar klarar grundskolan och blir behöriga till gymnasiet. Detta är ett missförhållande som kräver krafttag.

Nio av tio elever får godkänt i idrott och hälsa men här finns mycket stora variationer mellan skolenheter, där det i vissa skolor endast är hälften av eleverna som fått godkänt betyg. Här behövs lokal analys.

Andelen elever som tar examen från gymnasiet inom 4 år är relativt stabilt sedan 2015 med ca 66 % för pojkar och 75% för flickor. I detta resultat ingår också de elever som började gymnasiet på introduktionsprogram, exempelvis nyinvandrade elever.

Idrottandet minskar i landet bland såväl flickor som pojkar och i alla åldersgrupper. Ur ett folkhälsoperspektiv är det en negativ utveckling. Aktivitetstillfällen för barn och unga på bibliotek har ökat påtagligt senaste året (2019) i landet.

(7)

2018 2019 2020

,.. Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, lägeskommun, antal .ol ~

5.3 - -

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019 V

Urval: Alla kommuner (ovägt medel)/2019

Data visas för år 2019

0 Visa resultat per enhet

Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, lägeskommun, antal (N11102)

Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt Mtal årsarbetare i förskolan. I antalet heltidstjanster har antalet anställda som arbetar med barn (exklusive städ· och kökspe--sonal) räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgrade11. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp har medräknats. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: SCB och Skolverket.

Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal

Kommentar:

Anger antal barn per heltidstjänst i förskolan, oavsett regi och befattning. I förskolor i kommunal regi är motsvarande siffra 4,7 barn/personal och för förskolor i enskild regi 5,3. Snittet i riket ligger på 5,2 barn per årsarbetare.

Sett till förskollärartäthet, dvs. antal barn/förskollärare, har förskolor i kommunal regi 10,4 barn/förskollärare, medan förskolor i enskild regi har 23,4 barn/förskollärare.

Målsättningen är att arbeta för att rekrytera och anställa behörig personal.

(8)

tnad förskola, kr/inskrivet barn

.,I ~ ⁱ^{- -} ¹⁵⁹⁵⁷²

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel)

Data visas för ar 2019

250 000

200 000

150 000

100 000

50000

Kostnad förskola, kr/1nskr1vet barn (N 11008)

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/ 10 föregående och

innevarande år. Av~r samtlit regi. Källa: SCB och Skolverket.

2019 -.

Kostnad förskola, kr/inskrivet barn

Kommentar:

Kommunens förskolor består av flera en- och tvåavdelningsenheter (totalt 16 stycken) vilket är kostnadsdrivande, jämfört med större enheter.

Ambitionen är att minska antalet tvåavdelningsförskolor i centralorten i enlighet med förskolans lokalförsörjningsplan, Förlok.

(9)

lever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, .il ,rv, andel(%)

120

100

80

60

40

20

n

-

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov tör ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) (N15452) 77

Andel av elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, (%). Påi grund av Covid·19 genomfördes inga ämnesprov för åk 3 under läsåret 2019/2020 varför inga uppgifter finns för året. Källa: Skolverket och SCB.

2019

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel

Kommentar:

På grund av covid-19 beslutade Skolverket att inte genomföra några nationella prov för 2020. Resultaten som redovisas här är från föregående års rapport 2019.

Sedan läsåret 2017/2018 har det sket en markant förbättring av resultatet. Resultatet 2019 för pojkar har ökat från föregående läsår, gäller såväl pojkar med svenska som modersmål och pojkar med ett annat modersmål än svenska. Vi ser samma positiva trend för flickorna.

Varje grundskola arbetar med insatser anpassade utifrån den enskilda skolans behov för att förbättra resultaten ytterligare.

(10)

lever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) 88.4 90.0 87.8 88.0

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2020 V

120

100

80

60

40

20

O Visa resultat per enhet

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) (N15485)

Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål-och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel{%). AvSl!!:r elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavSJ!!:tt val" de är folkbokförda. Om det totala antalet elever äl" 40 ellel" fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent.

Källa: Skolverket (Siris).

Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Resultatet har legat i stort konstant över de senaste fyra läsåren. Inom grundskolan kommer fokus på bland annat matematik att fortsätta med målet att resultatet ska förbättras.

(11)

lever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel(%) .ol ~ 77.5 79.9 78.9 81.9

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2020 v

120

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) (N15436)

Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betY€ i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan.

Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som .rndraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behör~a som 95 procent. 2016 exkluderades elever med okänd bakgrund, Källa: Skolverket (Siris).

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

När det gäller behörigheten till yrkesprogram ökar andelen som uppnått behörighet bland pojkar med annat modersmål än svenska, medan tendensen är den motsatta hos pojkar med svenska som modersmål.

Allt fler flickor med annat modersmål blir också behöriga till gymnasiets yrkesprogram.

Något större andel är behöriga än föregående år.

(12)

Elever i »: 9: J"I N nojd med min skola som MUiet, ~ trva sv.,-, andN (\)

Jämförelse per kommun Urv1il: All,, kommunH/2020

80

60

..

lO

0 Vlwrn.Atlitf?!!~

Elever I åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel(\) (t-115535)

- -

Alla kommuner 2020 ..,,

Antlil et~r som an,ivit nårot av altemati~ "stimrTltt hrlt och h.lilll"t l"l.ll"I' ·stlimml"f tansklo br1 · som s111ir pl p,lu.v-ndl"t "Ja1 ar nöjd med min skola som hrlhrt , dfvid«1t med ~ totlil11i11t1ilet l"l.el/l"f' som svar1it på fflkitffl. Upptiftema kommer fr.lin Skol.inspl"ktk>nl"m "Skotl"l'lkatl"n" som en 1.line undet'" tv.li läs.lir (T-1 och T) tillfr.li1at skolans l"l.el/l"f' I, ~ 9, För d1it.1 p.li kommunniv.li all5ef UC>Peifterna l"nbart l"levet" i kommooala skolOI'" i dl"n aktul"l.la kommunl"f'l, ml"d1i11 ul)pfiftem11 p.li l"nhetsnivi och fOI' rikl"t a ~ inkluderar skolor med annan huvudman. M.lttl"t ln,ir I Kommunl"ns kv1litl"t t korthl"t (KKiK). Kalla: SkolinSJ)l"ktionen.

Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%)

Kommentar:

Vi har ett högt trivselindex bland eleverna på våra skolor. Det positiva resultatet har varit bestående över tiden, och beräknas vid den elevenkät som Skolverket genomför vart annat år.

Detta består i att eleverna känner en delaktighet och kan påverka sin studiesituation, och att det elevdemokratiska arbetet är fungerande.

(13)

lever i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, andel (%)

Jämförelse per kommun Urval: Alla kommuner (ovägt medel)/2020

120

100

- - - -- - - - 80

60

40

20

Elever i åk 9 med Lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, andel (%) (N15722)

- - -9-1.-8- 89.9

Alla kommuner (ovägt medel)

Elever i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda, Källa: Skolverket

93.1 2020 v

Elever i åk 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Fler flickor än pojkar får ett godkänt betyg i idrott i årskurs 9. Flickorna har också ett högre betygsmedelvärde i ämnet idrott.

I ämnet idrott är betygsmedelvärdet högre än i många andra ämnen. Fler elever når högre än godkänd nivå.

(14)

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev 102 192

107228 -

200 000

175 000

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev (N15027)

Bruttokostnad -interna intäkter+ kostnad för skolskjuts · försäljning av verksamhet till andra kommuner för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Källa: SCB.

2019 V

Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev

Kommentar:

Grundskoleverksamheten inom Vetlanda kommun bedrivs kostnadseffektivt med en kontinuerlig ekonomisk uppföljning under respektive läsår. Kostnaden för grundskolan inom Vetlanda kommun ligger under riksgenomsnittet för riket.

(15)

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, Jämförelse per kommun andel (%) Alla kommuner (ovägt medel)

. , , ~ ; ----

2020 V

Urval: Alla kommuner (ovägt medel)/2020 11)0

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) (N17467)

Antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan, inkl. IM.Elever som vid utbildningens början saknar svenskt personnummer (tex nyanlända elever som ännu inte blivit folkbokförda) ingår ej. Källa: SCB.

v

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Andelen gymnasieelever med examen på fyra år är fortsatt högt i jämförelse med andra kommuner. Det finns en tradition av yrkesutbildning inom kommunen då Vetlanda till stor del är en industrikommun. Även om vi under de senaste åren sett ett ökande intresse för de högskoleförberedande programmen, särskilt bland flickor.

På gymnasiet har lärarna ett väl fungerande samarbete mellan lärarna på yrkesprogram och lärare på gymnasiegemensamma ämnen. Det finns även ett tydligt och strukturerat samarbete mellan elevhälsa, kurator, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagoger.

Dessa arbetar nära programmen för att ge eleverna och lärarna bästa tänkbara stöd.

(16)

Gymnasieelever med examen inom 4 år, Jämförelse per kommun hemkommun, andel ('J'c) Alla kommuner (ovägt medel)

. 11 ~ . ----

2020 ., Urval: Alla kommuner (ovägt medel)l2020

100

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) (N17461)

Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan som med examen inom 4 år, inkl. IM di'liderat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan, inkl. IM. Elever som vid utbildningens början saknar svenskt personnummer (tex nyanlända elever som ännu inte blivit folkbokförda) ingår ej. Källa: SCB,

Gymnasieelever med examen inom 4 år hemkommun, andel (%)

Kommentar:

När vi även inkluderar elever som är folkbokförda i kommunen men som inte går på Njudungsgymnasiet (elever som går i friskola eller som går i en annan kommuns gymnasieskola), ser vi att resultatet blir något sämre även om vi fortfarande ligger bra till och över snittet för riket.

(17)

ymnasieelever med ogiltig frlnvaro, kommunala skolor, andel (%) .,I ~ i 4.2 6.2 6.1

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) V 2019 V

60

50

40

30

20

·: ... := : . : . : ,.,,, ,,n ....

~1111111i1illlim1111:: .. ·

1, ,,,, lllililililHlllll~~m. ·

^11~~[:

mr11111IIIIIH

Gymnasieelever med ogiltig frånvaro, kommunala skolor, andel (%) (N17621)

Andelen personer i gymnasieskolan med ogiltig frånvaro för gymnasieelever i kommunala skolor i kommunen. Med ogiltig frånvaro menas upprepad frånvaro utan giltig anledning som har rapporterats in av skolan till CSN som sed.an har dragit in studiehjälpen. Mäts per läsår. Källa: CSN

Gymnasieelever med ogiltig frånvaro, kommunala skolor, andel (%)

Kommentar:

Följer kurvan för övriga mättal. I detta fall har vi färre elever än snittet med ogiltigt frånvarande elever, vilket är bidragande till att vi har en högre andel än snittet som tar gymnasieexamen inom fyra år.

När det gäller frånvaro så finns det ett strukturerat arbete tillsammans med Elevhälsan för att förebygga.

(18)

stnad evmnasieskola hemkommun, kr/elev .,I ~ 134 432 137 257 132 733

250 000

200 000

150 000

100000

... __ .... ,.,., .. ,,,,,,t.1'''"''''' ^,,111111¹¹¹¹¹¹^1111111/111111~11111111111111111111_ 11

I

Il

50000

Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005)

Bruttokostnad -interna intäkter ..-kostnad för skolskjuts -försäljning av verksamhet till andra kommuner för gymnas>eskola dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser s:1mtlig regi. Måttet ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: SCB och Skolverket.

2019 v

Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

Kommentar:

Gymnasieskolan i Vetlanda har ett brett utbud av program, särskilt gällande yrkesprogram. Yrkesprogrammen är också dyrare att driva än vad de

högskoleförberedande programmen är. Detta är en bidragande orsak till att kostnaden för gymnasiet ligger över rikssnittet i riket.

(19)

ivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 inv 0-18 år

.,I ~ I - 25.9 -

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019

700

600

500

400

300

200

100

... '"""'"' """',, """', "" : , m,

11nn1m111mnn11111 m1111111111111111111 Lnlml

lil

imiiiii

iiiiii

^111!11

fflHll ^111 lffl~~

Aktivitetstillfällen fÖr barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 inv 0-18 år (N09805)

Antal aktiviteter för barn och unga dividerat med antal invånare 0-18 år 31/12, dividerat med 1000, Avser endast folkbibliotek (:skolbibliotek ingår inte, de kommuner som samredovi:sat skolbibliotek med folkbiblioteken har streckats). Kalla: Kungliga biblioteket och SCB.

Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 invånare mellan 0-18 år

Kommentar:

Positionsförflyttningen från 2018 till 2019 beror på att det under en övergångsperiod på ett halvår saknades fast bibliotekarie på filialerna i Korsberga och Ramkvilla och att det under den tiden inte hölls några barnaktiviteter där.

(20)

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år 29 27 26

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel) 2019 ...,,

Urval: Alla kommuner (ovägt me<iel)/2019

70

60

50

40

.... , , " " 111'11

20

10

1111111111111111

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år (U09800)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal deltagartillfällen i åldern 7-20 år i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare 7-20 år den 31 /12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK stödet ges till aktiviteter för pojkar och flkkor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. Källa Riksidrottsförbundet.

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare mellan 7 - 20 år

Kommentar:

Vetlanda kommun ligger på en stabil nivå. Att vi inte ligger högre i statistiken kan bero på att vi har en relativt hög andel barn och ungdomar som har rötter (annat modersmål) i länder där flickor av hävd inte idrottar.

I jämförelse med flickor som har svenska som modersmål idrottar bara drygt en tiondel så många flickor med annat modersmål i Vetlanda enligt en undersökning gjord 2020.

(21)

ever i musik-eller kulturskola, 6-15 år, andel(%)

-

Jämförelse per kommun Alla kommune;r (ovägt medel) 2018 V

50

40

30

20

10

,11111111111~

Elever i musik-eller kulturskola, 6-15 år, andel (%) (N09890)

Arltal unika individer 6-15 år som går i musik-eller kulturskola dividerat med alla invånare 6-15 år. Källa: Kulturrådet

Elever i musik- eller kulturskola, 6 - 15 år, andel (%)

Kommentar:

Vi kan se en svag minskning av andelen barn mellan 7 - 15 år som går på musikskolan.

Önskningar finns om att utveckla och bredda musikskolan till en kulturskola för att locka en större grupp. Men i dagsläget finns inte de ekonomiska möjligheterna att göra denna utökning.

Något nyckeltal för 2019 har inte rapporterats in på grund av byte av administrativ personal.

(22)

Stöd och omsorg

Analys för samtliga medverkande kommuner:

Resultaten från genomförda brukarbedömningar inom området har legat stabilt de senaste fyra åren, sett till rikets snitt. Men vid bedömningen av hemtjänsten utifrån en helhetssyn varierar spridningen från 65-100% och bedömningen av särskilt boende varierar spridningen från 52-100%.

Utifrån rikets snitt har väntetiden för beslut om försörjningsstöd ökat i förhållande till de två senaste åren. Så även väntetiden för plats på LSS boende, medans väntetiden för plats på särskilt boende för äldre har förbättrats något. Men sammantaget ligger väntetiden till särskilt boende på en högre nivå de två senaste åren i förhållande till en längre tidigare trend, vilket är alarmerande.

Väntetid är för övrigt en mycket viktig trygghetsaspekt generellt sett, men framför allt för utsatta målgrupper. Är väntetiderna orimligt långa bör det vara ett prioriterat område att åtgärda.

Personalkontinuiteten i riket för äldre som har omfattande omsorgsbehov, och får stöd av hemtjänsten minst två gånger om dagen, har minskat i förhållande till förra året, vilket är positivt. Men spridningen ligger mellan 7 - 23 personer.

(23)

rukarbedömning individ-och familjeomsorg totalt -förbättrad situation, andel (%)

Urval: Alla kommuner (ovägt medel)/2020 120

1()0

80

60

40

20

Brukarbedömning individ-och familjeomsorg totalt -förbättrad situation, andel(%) (U30453)

2017 75

2018 2019 2020

- --

²⁰²⁰ ^V

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer med kontakt med individ-och familjeomsorgen totalt som har svarat Förbättrats mycket eller Förbättrats lite på frågan Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt med socialtjänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer med kontakt med individ-och familjeomsorgen totalt som har besvarat fråigan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på samtliga områden inom IFO, Källa: SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ-och familjeomsorg.

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt – förbättrad situation, andel (%)

Kommentar:

På grund av pandemin och en ny digital undersökningsmetod fick vi in alldeles för få svar (23 = svarsfrekvens 8%) vilket innebar att årets brukarundersökning blev missvisande och därmed heller inte kvalitetssäkrad. Brister i undersökningen delas även med många andra kommuner.

(24)

återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%)

Jämförelse per kommun

Urval: Alla kommuner/2020 120

100

80

60

40

20

Alla kommuner

Ej återaktualiserade vuxna personer med fÖrsörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) (U31462)

- -

^7l

-

²⁰²⁰ ^V

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel(%) vuxna personer som inte återkommit till försörjningsstöd inom ett år efter avslutat försörjningsstöd.

Återaktualisering avser endast formell ansökan. Avser försörjningsstöd som avslutades första halvåret år T•1. Källa: Egen undersökning i kommunen.

Ej återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%)

Kommentar:

2020 års resultat indikerar att projektet Rätt stöd rätt försörjning gett resultat. En del i det projektet är metoden Instrument X som har implementerats inom

socialförvaltningen. Metoden är ett strukturerat sätt att kartlägga vilka hinder personen har för att få egen försörjning. Kartläggningen ligger till grund för det stöd och de insatser den enskilde får. Om personens svårigheter/hinder är så stora att de inte kan få arbete ska den enskilde få sin försörjning från andra delar av socialförsäkringssystemet som till exempel Försäkringskassan i stället för försörjningsstöd.

(25)

äntJämförelse per kommun etid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Alla kommuner (ovägt medel)

. ol ~ . ---

v 2019 v Urval: Alla kommuner (ovägt medel)/2019

60

50

40

30

20

10

.,ij 1111

um~IIIIIIIIIIIIIIIIIIHI

1111

lllllllllllllllllll~lllll~IIIIIIIIIIIIHIIII:, ,

Väntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde (U31402)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Genomsnittligt antal dagar från ansökan till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats Ansökan behöver inte vara kompl€tt. Allmänna fötirågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Fram till 2017 mättes tid från första kontakt till beslut om försörjningsstöd. Källa: Egen undersökning i kommunen.

Källa: Egen undersökning i kommunen.

V

Väntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde

Kommentar:

Något värde har inte kunnat redovisas för år 2020 på grund av problem med införandet av ett nytt verksamhetssystem. Vetlandas ambition är att beslut ska fattas inom 21 dagar. Nybesök ska erbjudas inom 14 dagar enligt Vetlandas servicedeklaration. Få att nå detta mål har en nybesöksgrupp införts under 2020 i samband med att Kontaktcenter tog över Socialförvaltningens reception.

Socialförvaltningens förhoppning är att 2021 kunna rapportera ett värde för detta nyckeltal.

(26)

Kostnad individ-och familjeomsorg, kr/inv 3 403 3 655 3 815

Jämförelse per kommun Alla kommuner (ovägt medel)

11000

10000

8 000

6 000

4 000

1000

11111111111111

Kostnad individ-och familjeomsorg, kr/inv (N30101)

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för individ-och familjeomsorgen, inkl. familjerätt och familjerådgivning dividerad med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser vård för vuxna med missbruksproblem, barn- och ungdomsvård, övrig vuxenvår-d, ekonomiskt bistånd samt familjerätt och familjerådgivning. Källa: SCB:s Räkenskaps:sammandrag.

2019 V

Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv

Kommentar:

Vetlanda har jämförelsevis bra resultat i riket och även bland länets kommuner. Det pågår ett långsiktigt arbete för att hålla nere individ- och familjeomsorgens kostnader trots volymer och andra stora utmaningar.

(27)

i antal daaar fr&n bfllut t'ill fon:t.a e-rbjudna inflyttninasdatum avseende boende enl. LSS § 9. 9, ~varde

· "

~

Jämförelse per kommun Alla kommu~r (oväat medel)

Urval: Alla kommun..-(ova1t .-t)/2020 800

700

600

500

400

300

200

100

.,,,1111111111111

Väntetid I antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde (U28418)

aUII

102 2020 v

~tta är ett utvecklinasnycke4.tal, se frip och svar p& kolada.se för mer information. Ge-nomsnittli1t antal da1ar som dtt mellan ~ lut och första erbjudna inflyttnin1sdat001 i boende enli1t LSS. Med första erbjudet inflyttninas,datum meoas den da& då personen enli&t kommunens erbjudande kan flytta in • vare si& ~ n tackar ja eller nej, alternativ valjer att flytta in eller inte. Avser alla påbörjade LSS-insatser avseende boende under årets 6 första månader (minimum 4 beslut), exklus~ OfT1)fOYtlin&ar. Källa: hen undersökning i kommunen.

Väntetid i antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum avseende boende enl. LSS § 9.9, medelvärde

Kommentar:

År 2020 är första året då Vetlanda deltar i nyckeltalet som avser väntetiden för brukare med beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS då vi tidigare har haft för få beslut i just denna insats.

Inom funktionshinderomsorgen har det under en längre tid varit ont om platser på grupp- och servicebostäder enligt LSS. Omsättningen på platser är låg då målgruppen, i de allra flesta fallen, bor i denna boendeform hela livet.

En ny gruppbostad håller på att byggas på Himlabackarna som beräknas vara klar hösten 2021. Samtliga brukare som ingick i mätningen i samband med detta nyckeltal har erbjudits plats på befintliga LSS boenden.

(28)

ruk.arbedömning boende LSS totalt Jämförelse per kommun • Bruk.aren trivs alltid hemma Alla kommwner (ovägt medel) .,I ~ 85 85

-

2020 "

11)0

80

60

40

20

Brukarbedömning boende L5S totalt • Brukaren trivs alltid hemma (U28570)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer boende i gruppbostad samt servicebostad LSS som har svarat Ja på frågan Trivs du hemma?

dividerat med samtliga personer boende i gruppbostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

Brukarbedömning boende LSS totalt - Brukaren trivs alltid hemma

Kommentar:

Årets resultat är en liten förbättring jämfört med föregående år. 88% av brukarna som bor på en grupp- eller servicebostad enligt LSS trivs hemma jämfört med 85% år 2019.

Inom funktionshinderomsorgen arbetar verksamheterna varje år aktivt med att analysera den egna verksamhetens resultat av brukarundersökningen.

Utifrån analysen skapas förbättringsaktiviteter av olika slag. Det är alltid brukarna själva som svarar på brukarundersökningen och enkäten genomförs digitalt med hjälp av olika anpassningar såsom bildstöd och ljud.

(29)

rukarbedömning daglig verksamhet LSS -Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%) .,I ~ 77

-

⁷⁵ ⁷³

Urval: Alla kommuner {ovägt medel)/2020

1()()

80

60

40

20

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS ~ Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%) (U28532)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i daglig verksamhet LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga?

dividerat med samtliga personer i daglig verksamhet LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKR:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)

Kommentar:

Årets resultat är en liten försämring jämfört med föregående år. 73% av brukarna som har daglig verksamhet enligt LSS anser att de får bestämma om saker som är viktiga för dem på den dagliga verksamheten jämfört med 75% år 2019.

Delar vi upp resultatet på kön så ser vi att männen är mer positiva än kvinnorna. Vad detta kan bero på kommer verksamheten fördjupa sig i som en del av sitt systematiska kvalitetsarbete.

Vissa av verksamheterna inom daglig verksamhet har under året varit tvungna att stänga under perioder pga. pandemin vilket kan ha haft viss påverkan på svaren i

brukarundersökningen.

Inom funktionshinderomsorgen arbetar verksamheterna varje år aktivt med att

analysera den egna verksamhetens resultat av brukarundersökningen. Utifrån analysen skapas förbättringsaktiviteter. Inom daglig verksamhet finns brukarråd där resultatet av undersökningen redovisas och brukarna själva får komma med förslag på förbättringar.

Det är alltid brukarna själva som svarar på brukarundersökningen och enkäten genomförs digitalt och anpassas efter brukarnas behov av stöd t.ex. med hjälp av bildstöd och ljud.

(30)

Kostnad funktionsnedsättning totalt (Sol, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv

Data visas för år-2019

15 000

12 500

10000

7 500 . . .. , ... ,. • 1111111111111111111 Il

11111 111 1111

5 000

2 500

Kostnad funktionsnedsättning totalt (Sol, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv (N25018)

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser for funktionsnedsatta (utom färdtjänst), exkl. ersättning från Försäkringskassan, dividerat med antal invånare totalt 31112. Avser samtlig regi Källa: SCB.

Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv

Kommentar:

Vetlandas kostnader inom området funktionsnedsättning fortsätter att öka under 2019.

Detta beror till viss del på kostnader för externa placeringar som ökade under 2018.

Även kostnaderna för personlig assistans har ökat under 2019 vilket kan vara en följd av att Försäkringskassans bedömningar har blivit striktare och fler brukare får personlig assistans enligt LSS vilket innebär att kommunens kostnader för assistansen ökar.

(31)

äntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till sär.;kilt boende, medelvärde .,1 ,I'(, i 45

46 - - -

250

200

150

100

50

_ ,,,, 1~IIH lllllll

11111111111111~11

llllll l~IIIII I lll~lllll

111111111111111~11~1111111111~1111111

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde (U23401)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan gÖl"S skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa Egen undersökning i kommunen.

V

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till första erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

Kommentar:

Antalet dagar från det att ansökan om särskilt boende inkommer till

biståndshandläggaren till första erbjudandet om plats sker har minskat med 9 dagar jämfört med föregående år. Det är en liten förbättring men väntetiden ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med riket i stort. Dock har vi sett att väntetiden under tredje kvartalet 2020 började att minska.

Under 2019 var det mycket låg omsättning på boendeplatser på våra särskilda boenden för äldre vilket fortfarande märks detta år även om väntetiden har börjat att minska.

Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar aktivt med att se över och tydliggöra processen från det att en boendeplats blir ledig till att en ny brukare flyttar in för att få ett

effektivare flöde. Till hösten 2021 kommer ett nytt verksamhetssystem implementeras i förvaltningen. Systemet innehållet komponenter som kommer att förbättra och

underlätta hanteringen av detta flöde.

Antalet brukare som väntar på plats har minskat sedan denna mätning gjordes och förhoppningen är att vi nästa år har ett bättre resultat på detta nyckeltal. Nya Tomasgården, med 36 nya platser, som planeras vara klart för drift i v. 11 år 2021 kommer också att bidra till att väntetiden minskar.

(32)

ersonalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 15 16 17 17

25

20 15

if

10

Personalkontinuitet~ antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (U21401)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag), Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden 07 .00· 22.00, Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Egen under5ökning i kommunen.

Personalkontinuitet, antal personal som en

hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde

Kommentar:

Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ligger på samma nivå som 2019. Hemtjänsten arbetar dock kontinuerligt med att förbättra kontinuiteten. En anledning till den ändå relativt höga siffran kan vara att vi i Vetlanda har relativt många brukare med stort antal hemtjänsttimmar jämfört med många andra kommuner. Det är troligt att det har ett samband med bristen på platser på de särskilt boendena.

Bristen på platser har inneburit att många brukare i avvaktan på erbjudande om boendeplats har fått beviljat ett ökat antal hemtjänsttimmar för att möta upp behoven.

Denna trend kommer troligtvis att mattas av då platstillgången på boendena ökar.

Förhoppningen är att vi ser ett förbättrat resultat på detta mått vid nästa mätning.

(33)

KvalitJämförelse per kommun etsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Alla kommuner (ovägt medel) ,,I ~ 36

-

2020 V

100

BO

60

40 ,I

20

1111~111111

Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng (U23488)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Baseras på resultatet av ett antal delnyckeltal, kvalitetsaspekter, inom särskilt boende (äldreomsorg). De ingående del11yckeltalen finns som undernoder till detta nyckeltal. För varje delnyckeltal kan man ha ett värde mellan 0-100 procent och detta poängsätts enligt följande -0 % ger O poäng, 1-25 % ger 1p, 26-50 % ger 2p, 51-75 %. ger 3p, 76-99 %. ger 4p, 100 % ger 5p. Poängen summeras och delas med maximalt möjlig poäng och multipliceras sedan med 100 för redovisning i procent. Observ,era att delnyckeltalen ibland ändras och byts ut mellan åren. Måttet ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Delnyckeltalen är publicerade av kommunen i Kolada utifrån anvisningar från RK.A. Andel av maxpoäng beräknat av RKA.

Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng

Kommentar:

Måttet baseras på ett antal frågor som rör möjligheten att påverka TV-utbudet i gemensamma utrymmen, möjligheten att välja på flera måltidsalternativ, tillgången till gemensamma aktiviteter flera gånger om dagen samt på helger samt erbjudande om daglig utevistelse. Årets resultat är en försämring jämfört med föregående år.

Försämringen i inrapporterade svar jämfört med tidigare år handlar främst om tillgången på gemensamma och planerade aktiviteter, både på vardagar och på helger samt om utevistelser.

Flera boenden har inte erbjudit aktiviteter och utevistelser i samma utsträckning under 2020 bland annat på grund av att aktiveringarna på husen har varit stängda med anledning av pandemin. Aktiviteter har ändå ägt rum på avdelningarna men inte i den omfattning som detta mått förutsätter.

Tidigare år har även aktiviteter i form av besök från kyrkor, Röda Korset och andra föreningar räknats in men dessa volontärer har inte haft möjlighet att närvara på grund av besöksförbud och andra åtgärder med anledning av pandemin.

(34)

rukarbedömning särskilt boende äldreomsorg -helhetssyn, andel (%) .,l ~ i - - - -

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg • helhetssyn, andel (%) (U23471)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning, Svarsalternativet Ingen åsikt är exkluderat ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Ingår i i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Unde~ökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

Kommentar:

Vetlanda ligger på en fortsatt god placering när det gäller brukarnöjdhet på särskilda boenden även om det är en liten försämring jämfört med föregående år. Vetlanda har ett genomgående gott resultat i brukarundersökningen på särskilt boende och ligger över riksgenomsnittet på nästan samtliga frågor. Svarsfrekvensen har varit lägre år 2020 jämfört med tidigare år troligtvis på grund av det besöksförbud som pandemin förde med sig under våren.

Verksamheterna arbetar löpande med ständiga förbättringar som en del i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Under 2020 har extra fokus varit på att förbättra brukarens möjlighet till delaktighet och inflytande vilket kommer fortsätta även under 2021 som en del av nämndens målarbete.

(35)

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg -helhetssyn, andel (%) 93 93 90 88

120

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg -helhetssyn, andel (%) (U21468)

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. 'Vet ej /Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data

fr.o.m, 2012. Måttet ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KIGK). Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%)

Kommentar:

Brukarnöjdheten inom hemtjänsten har minskat med 2 % jämfört med föregående år.

Verksamheterna arbetar löpande med att analysera resultatet av brukarundersökningen och utifrån det arbeta med ständiga förbättringar för att öka brukarnöjdheten. Detta är en återkommande del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete.

(36)

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+ .,I ,,;;

---

Data visas for år 2019

400 000

300 000

200 000

100 000

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+ (N20048)

Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting avseende vård och omsorg enligt Sol/HSL, dividerad med antalet invånare 80+ i kommunen den 31 / 12. Källa: SCB Räkenskapssammandraget.

Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+

Kommentar:

Kostnaden för äldreomsorgen i Vetlanda kommun är förhållandevis låg för denna åldersgrupp jämfört med riket och länet. Dock kan man se en viss differens med högre kostnader inom hemtjänsten jämfört med särskilda boenden.

Den lilla kostnadsökningen vi ser går att härleda till en normal kostnadsökning. Antalet äldre med stora hjälpbehov fortsätter att öka i takt med att fler Vetlandabor blir allt äldre vilket är i linje med den väntade demografiska utvecklingen.