RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KUNGSBACKA KOMMUN. Föreskrifter om avfallshantering och avfallsplan. Beslutad av kommunfullmäktige , 16

(1)

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR KUNGSBACKA KOMMUN

Föreskrifter om avfallshantering och avfallsplan

Beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-09, § 16

(2)

Renhållningsordning Kungsbacka kommun

Lokala Renhållningsföreskrifter

Antagen av kommunfullmäktige 2010 - 02 – 09, §16

(3)

Renhållningsordning Kungsbacka kommun, Lokala renhållningsföreskrifter Antagen av kommunfullmäktige 2010-02-09, § 16

2 INNEHÅLL

1. Inledande bestämmelser 3

1.1 Tillämpliga föreskrifter 3

1.2 Definitioner 3

1.3 Kommunens ansvar för renhållning, information, och tillsyn 3 1.4 Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares

ansvar för betalning och information 4

2. Hushållsavfall 4

2.1 Sortering av avfall 4

2.2 Skyldighet att överlämna hushållsavfall 5 2.3 Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt 5 2.4 Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare

och annan utrustning 6

2.5 Hämtnings- och transportvägar 7

2.6 Hämtningsområde och hämtningsintervall 8

3. Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 9

4. Annat avfall än hushållsavfall 9

4.1 Uppgiftsskyldighet 9

5. Undantag 10

5.1 Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 10 5.2 Eget omhändertagande av hushållsavfall 10

5.3 Utsträckt hämtningsintervall 11

5.4 Mindre avfallsbehållare eller gemensam avfallsbehållare 11

5.5 Uppehåll i hämtning 11

5.6 Befrielse från skyldigheten att överlämna

hushållsavfall till kommunen 12

6. Ikraftträdande 12

(4)

3 1 Inledande bestämmelser

1.1 Tillämpliga föreskrifter

1 § För kommunens avfallshantering gäller

·

miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063),

·

föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar (LOU, PBL, trafiksäkerhetslag)

Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering.

1.2 Definitioner

2 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap.

miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges:

1. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet.

2. Med grovavfall avses, i enlighet med 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.

3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap.

5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare.

4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av

fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet.

5. Med den renhållningsansvariga nämnden avses nämnden för Teknik.

6. Med behållare avses säck, kärl av plast, latrinbehållare eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall.

1.3 Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn

3 § Den renhållningsansvariga nämnden har verksamhetsansvar för hanteringen av

hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt

avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som

omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller dem som kommunen anlitar för ändamålet,

nedan kallad renhållaren.

(5)

4 4 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av nämnden för Miljö- och Hälsoskydd.

5 § Nämnden för Teknik informerar hushållen om de insamlingssystem för förpackningar och för avfall från elektriska och elektroniska produkter och övriga avfallsslag med

producentansvar som är tillgängliga i kommunen.

Kommentar: Regeringen utfärdar förordningar om producentansvar för olika produkter. I och med att

regeringen utfärdar förordningar för olika produkter upphör det kommunala renhållningsansvaret för aktuellt avfallsslag att gälla. Producenten ska informera om hur kasserade produkter ska samlas in och omhändertas.

1.4 Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvar för betalning och information 6 § Avgift skall betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.

Fastigheter som befriats från skyldigheten att lämna visst avfall skall debiteras grundavgiften enligt fastställd taxa.

7 § Fastighetsinnehavare är skyldig att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor i eller är verksamma i fastigheten (nyttjanderättsinnehavaren) om gällande regler för

avfallshantering.

2 Hushållsavfall

2.1 Sortering av avfall

8 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall (hantering enligt bilaga 1 Sorteringsbilaga):

· Annat avfall än hushållsavfall (inklusive bygg- och rivningsavfall från omfattande byggverksamhet på fastigheten)

· Avfall som omfattas av producentansvar är för närvarande: förpackningar,

returpapper, avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter, glödlampor, och vissa belysningsarmaturer samt däck, bilar, bilbatterier och småbatterier.

Innehåller kasserade produkter lösa batterier ska dessa plockas ur. Är batterierna inbyggda i produkten behandlas den som elavfall

Dessutom skall fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare sortera ut följande avfallsslag:

(6)

5 · Grovavfall

· Hushållsavfall som i utsorterade fraktioner utgörs av farligt avfall

· Läkemedel

Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare skall också sortera ut följande avfallsslag när de förekommer i hushållet:

· Icke-brännbart

· Trädgårdsavfall

· Latrin

· Slam, inklusive fosforfällor från enskilda avloppsanläggningar.

· Stickande och skärande avfall

· Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt.

· Asbestavfall

Insamling av komposterbart matavfall införs områdesvis efter beslut i nämnden för Teknik.

Det innebär att möjlighet ges att sortera ut komposterbart matavfall i särskild behållare som hanteras av renhållaren och transporteras till en central biologisk behandling. För områden med insamling av komposterbart matavfall gäller bilaga 2 Anvisningar för komposterbart

matavfall.

Det är även möjligt att hemkompostera enligt 27 §.

Närmare anvisningar om sortering anges i bilaga 1 Sorteringsbilaga.

9 § Fastighetsinnehavare skall säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter skall överlämnas till renhållaren eller de producentansvariga för borttransport.

2.2 Skyldighet att överlämna hushållsavfall

10 § Hushållsavfall under kommunens ansvar skall lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilagor till dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller kan lämnas på plats som anvisas i bilaga 1

Sorteringsbilaga. Det utsorterade avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att

olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

2.3 Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt

11 § I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren

och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare skall vara inlagt i påse eller

paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet skall vara väl förslutet så att

(7)

6 avfallet inte kan spridas. Avfall skall vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer.

Farligt avfall skall vara tydligt märkt med uppgift om innehåll.

Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhållaren skall i den mån det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet skall förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall.

Latrinbehållare skall innan hämtning stängas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare och ställas vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för

hämtningsfordon som möjligt. Behållaren får inte fyllas mer än att marginal lämnas så att locket kan förslutas och att den lätt kan hanteras.

12 § Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses.

2.4 Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning

13 § I kommunen används följande behållare och utrustning för uppsamling av olika avfallsslag:

· Plastkärl 130 l, 190 l, 240 l, 370 l, 660 l

· Säckar 160 l, 210 l

· Containrar 5 m3, 8 m3

· Särskilda behållare för komposterbart matavfall

· Engångsspann med lock för latrin

· Röd avfallsbox för farligt avfall

14 § Kärl och säckar ägs av kommunen och tillhandahålls genom renhållaren.

Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av kärl. Andra behållare såsom säckhållare samt behållare i mark (typ Molok) och slamtankar anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen.

Säckhållare anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren.

Fastighetsinnehavaren är ansvarig för övriga anordningar för avfallshanteringen inom

fastigheten såsom sopskåp, soputrymme m.m. Beträffande säckhållare och andra anordningar gäller följande:

· De skall utformas, underhållas och installeras så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls

och risken för olycksfall minimeras.

(8)

7 · De skall vara tillgängliga och underhållas så att driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt etc ej uppstår.

· De skall vara lättåtkomliga för upphängning/uppställning och skiftning av förekommande behållartyper.

· De skall medge hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem.

15 § Behållare skall vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för

avfallshantering skall installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Behållare skall vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem kan ske och att hämtning underlättas. De skall placeras så att de kan hämtas med kärra där sådan används och baklastande bil där sådan används.

Slamavskiljare, fettavskiljare, trekammarbrunnar och slutna tankar samt minireningsverk och urintankar skall vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka skall kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning skall ske. Minireningsverk ska vara

försedda med tömningsanvisningar. Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Fastighetsinnehavaren ska tillse att anläggningen möjliggörs för slamsugning innan och ansvarar för att återställa funktionen efter slamtömning, serviceavtal samt protokoll på genomförd service för minireningsverket ska årligen redovisas till kommunen, nämnden för Miljö- och Hälsoskydd, eller enligt tillstånd. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambrunn bör inte överstiga 20 meter såvida inte särskilda skäl föreligger.

Renhållaren skall ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet skall utföras. Nycklar, portkoder och dylikt skall vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar skall utan anmaning meddelas renhållaren.

Utformning och förläggning av enskilda avloppsanordningar prövas av nämnden för Miljö- och Hälsoskydd.

2.5 Hämtnings- och transportvägar

16 § Hämtning av hushållsavfall eller latrinkärl sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av kommunen anvisad plats inom rimligt gångavstånd, får ej överstiga 50 m. I annat fall skall fastighetsinnehavaren och kommunen komma överens om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats.

Behållare skall normalt ställas vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för

hämtningsfordon som möjligt såvida inte särskilda skäl föreligger häremot eller det är fråga om tömning av särskilda behållare såsom slamtankar och fettavskiljare.

För en- och tvåfamiljsfastigheter gäller att behållaren, senast k. 06.00 på hämtningsdagens

morgon, skall vara uppställd vid hämtningsplatsen.

(9)

8 I Boverkets Byggregler (BBR) samt Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen finns bestämmelser om soputrymmen och hämtningsvägar som skall tillämpas.

Nivåskillnaden mellan uppsamlingsanordningens botten och markytan vid uppställningsplatsen för slamsugningsfordonet får inte överstiga fem meter.

17 § Fastighetsinnehavaren skall se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Vägen ska vara försedd med erforderlig vändplats för att eliminera backning.

Uppställningsplats för avfallsbehållare och väg fram till denna skall hållas lätt framkomlig för hämtningsfordon och hämtningspersonal. Transportvägen skall röjas från snö och hållas halkfri. Sopbehållare skall vara så placerad att hämtning kan ske utan olycksrisk.

Enskild väg, som måste utnyttjas för renhållningsverksamheten, skall hållas i sådant skick och så tillgänglig att den är farbar med de renhållningsfordon som används. Vägar och tillfarter skall vara buskröjda med en minsta bredd av 3,5 meter och en minsta höjd av 4,7 meter Om farbar väg inte kan upprättas skall fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren.

2.6 Hämtningsområde och hämtningsintervall 18 § Kommunen utgör ett hämtningsområde.

19 § Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med nedanstående intervall:

Borttransport av hushållsavfall sker vid de tidpunkter som bestäms av nämnden för Teknik.

Det brännbara hushållsavfallet och därmed jämförligt avfall samt i förekommande fall komposterbart matavfall skall hämtas varannan vecka med undantag för flerbostadshus och verksamheter inom Kungsbacka centralort, där hämtning normalt skall ske varje vecka.

Även vid flerbostadshus och verksamheter utanför Kungsbacka centralort, där befintliga avfallsutrymmen i fastigheten är otillräckliga, kan hämtning ske varje vecka.

Om kompostering av allt förmultningsbart hushållsavfall sker, kan hämtningsintervallet för det brännbara hushållsavfallet utsträckas till var fjärde vecka efter anmälan till nämnden för Miljö- och Hälsoskydd, som skall göras i enlighet med 29 § i dessa föreskrifter.

Hämtning av trädgårdsavfall sker via tilläggsabonnemang. Trädgårdsavfall

får tas om hand på den egna fastigheten under de förutsättningar som anges i § 26. Det är inte tillåtet att lägga trädgårdsavfall i naturen om inte fastighetsinnehavaren givit tillstånd till det. Trädgårdsavfall hanteras annars enligt bilaga 1 Sorteringsbilaga.

Hämtning av vegetabiliska oljor och fetter från restauranger, storkök och liknande sker efter

behov. Slam-, fett- och oljeavskiljare samt slutna avloppstankar skall tömmas så ofta det

(10)

9 behövs för att upprätthålla en god funktion enligt tillverkarens anvisningar. Slam- och oljeavskiljare och slutna tankar skall dock tömmas minst var tolfte månad och fettavskiljare minst var tredje månad. Extra tömningar utförs efter särskild beställning.

Hämtning av humanurin sker via abonnemang med, av miljö- och hälsoskydd, godkänd entreprenör och tömning skall ske minst var tolfte månad. Extra tömning utförs efter särskild beställning.

20 § Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag enligt renhållarens anvisningar:

Hämtning av utsorterat farligt avfall är kostnadsfritt och sker genom budning, avfallet hämtas inom fem dagar efter beställning. Farligt avfall kan också lämnas på ÅVC.

Hämtning av brännbart grovavfall och icke-brännbart grovavfall sker via budning mot betalning, avfallet hämtas inom fem dagar efter beställning. Grovavfall kan också lämnas på ÅVC.

Filtermassor från fosforfällor och därmed jämförliga filter samt fasta filter från

minireningsverk ska tömmas enligt villkor i tillståndet. Hämtning av filtermassor och därmed jämförliga filter sker via budning.

Hämtning av latrin sker via budning mot betalning och hämtas inom två arbetsdagar efter beställning.

3 Särskilt om hushållsavfall från verksamheter

21 § Hushållsavfall från verksamheter skall hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-20 §§ om ej annat anges nedan. Hushållsavfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter lämnas vid kommunens insamlingsställe eller vid annat ställe som anges i Sorteringsanvisningarna.

4 Annat avfall än hushållsavfall

4.1 Uppgiftsskyldighet

22 § Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall skall på begäran av nämnden för Miljö- och Hälsoskydd lämna de uppgifter i fråga om

avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för

kommunens renhållningsordning.

(11)

10 23 § Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, skall på anmodan av nämnden för Miljö- och Hälsoskydd lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.

5 Undantag

5.1 Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden

24 § Anmälan om kompostering eller annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten handläggs av nämnden för Miljö- och Hälsoskydd. Ansökan om dispens från skyldighet att lämna avfall till kommunen såvitt gäller bestämmelser om hushållsavfall prövas av nämnden för Miljö- och Hälsoskydd.

Anmälan och ansökan skall alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt för annat avfall än komposterbart matavfall, en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet skall ske utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön och den tidsperiod som anmälan eller ansökan avser. Ansökan om

omhändertagande av latrin genom egen anläggning skall innehålla en detaljerad beskrivning av anläggningen och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna.

5.2 Eget omhändertagande av hushållsavfall

25 § Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.

26 § Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan.

Lokala föreskrifter skall följas vid eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall.

27 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall skall anmäla detta skriftligen till nämnden för Miljö- och Hälsoskydd. Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten skall ge utrymme för användning av den erhållna komposten.

Behållare skall vara värmeisolerad om inte särskilda skäl föreligger. Anmälan skall göras till nämnden för Miljö- och Hälsoskydd, enligt 24 § i dessa föreskrifter.

Nämnden för Miljö- och Hälsoskydd skall översända kopia av anmälan till den

renhållningsansvariga nämnden och renhållaren.

(12)

11 28 § Kompostering av latrin från fastigheten får efter ansökan ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning skall innehålla en komplett beskrivning av anläggningen.

Nämnden för Miljö- och Hälsoskydd skall översända kopia av beslutet till den renhållningsansvariga nämnden och renhållaren.

5.3 Utsträckt hämtningsintervall

29 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten kan efter anmälan till nämnden för Miljö- och Hälsoskydd medges att det återstående avfallet hämtas var 4:e vecka under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår, se § 12.

Medgivande om hämtning var 4:e vecka kan komma att återkallas om kommunen konstaterar att matavfall trots uppgifterna om kompostering lämnas för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller kommer fram till att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits.

5.4 Mindre avfallsbehållare eller gemensam avfallsbehållare

30 § Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot en mindre kan medges om bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår.

Innehavare av två, tre, eller högst fyra närbelägna fastigheter kan, efter ansökan till nämnden för Miljö- och Hälsoskydd, medges att använda gemensam avfallsbehållare med

hämtningsintervall i enlighet med 19 § i dessa föreskrifter. För att gemensam sopbehållare skall medges gäller att följande villkor uppfylls.

1. Gångavståndet mellan behållaren och berörda boningshus skall understiga 300 meter;

2. Den biologiskt nedbrytbara delen av hushållsavfallet utsorteras för särskild insamling eller komposteras i särskilda, härför avsedda komposteringsanordningar inom varje fastighet och antalet boende, inklusive barn, som använder den gemensamma behållaren är högst tio personer; eller

3. Kompostering av den biologiskt nedbrytbara delen av hushållsavfallet sker inte och antalet boende, inklusive barn, som använder den gemensamma behållaren är högst fem personer.

4. En av de berörda fastighetsägarna skall förklara sig vara beredd att svara för alla förpliktelser som hänger samman med den gemensamma renhållningen.

5. Den gemensamma avfallsmängden skall kunna inrymmas i kommunens

standardbehållare om 130 eller 190 liter.

(13)

12 Där hämtning ej kan ske i enskild behållare på grund av fastigheters lokalisering,

terrängförhållanden eller andra omständigheter har nämnden för Miljö- och Hälsoskydd rätt att i varje enskilt fall besluta om gemensam hämtning.

5.5 Uppehåll i hämtning

31 § För permanent- och fritidsboende gäller att uppehåll i hämtningen av hushållsavfall och latrin kan medges när särskilda skäl föranleder att fastigheten inte används under en

sammanhängande tid av sex månader. Ansökan om uppehåll prövas av nämnden för Teknik.

Skriftlig ansökan skall ha lämnats in till nämnden för Teknik, för permanentboende senast en månad före avsedd uppehållsperiod och för fritidsboende senast 15 april aktuellt år.

5.6 Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen

32 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan till nämnden för Miljö- och Hälsoskydd om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning.

Ej tidigare nämnt undantag från dessa föreskrifter kan medges efter ansökan härom, om så bedöms lämpligt. Sådant undantag får inte medföra risker för människors hälsa eller miljön.

Nämnden för Miljö- och Hälsoskydd prövar sådana frågor om undantag.

6 Ikraftträdande

Dessa föreskrifter träder i kraft den 2010-02-09 då renhållningsordning för Kungsbacka

kommun 2004-09-09 upphör att gälla.

(14)

Bilaga 1 till Renhållningsordning 2010-02-09 Sorteringsbilaga

1 Sorteringsbilaga

Hushållsavfall sorteras enligt nedan och lämnas på något av de uppsamlingsställen som anges vid respektive avfallsslag. Utsorterat material för återvinning ska vara rent och fritt från föroreningar.

Farligt avfall från företag får enligt gällande tillstånd inte hanteras eller tas emot på återvinningscentralerna.

1.1 Farligt avfall

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som består av eller innehåller farligt avfall ska sorteras och hållas skilt från annat avfall.

I avfallsförordningen (2001:1063) framgår vilket avfall som tillhör kategorin ”farligt avfall”.

Exempel på farligt avfall från hushåll är:

· spillolja · förtunning · lacknafta

· nagellack · färgrester · limrester

· saltsyra · kaustiksoda · betbad (färg/metallbad)

· laddningsbara småbatterier · knappcellsbatterier · kvicksilvertermometrar

· kvicksilverbrytare · lysrör · lågenergilampor

· fotokemikalier · bilbatterier · insektsgifter

· ogräsbekämpningsmedel · trä som innehåller farliga ämnen

Farligt avfall lämnas i hela och väl märkta förpackningar till en återvinningscentral.

Information om var farligt avfall ska lämnas samt öppettider finns hos kommunen.

Farligt avfall i kan även hämtas vid fastighet via budning, utan avgift, som beställs hos kommunen. Farligt avfall skall läggas i röd plastbox som tillhandahålls av renhållaren.

1.2 Batterier

Alla småbatterier (knappcellsbatterier, laddningsbara batterier, brunstensbatterier med mera)

ska sorteras ut från annat avfall. De ska lämnas i batteriholk, till en återvinningsstation, i en

miljöstation, till en återvinningscentral, eller till butiker som tar emot småbatterier.

(15)

2 Bilbatterier och andra startbatterier kan lämnas i en miljöstation, på en återvinningscentral eller till återförsäljare som tar emot blybatterier.

Varor med inbyggda miljöfarliga batterier lämnas till återförsäljare eller till en

återvinningscentral. Om batterierna demonteras från varan kan de även lämnas i batteriholkar, återvinningsstationer eller till butiker som tar emot småbatterier.

1.3 Läkemedelsrester

Läkemedelsrester eller oanvända läkemedel ska hållas skilt från annat avfall och lämnas till apotek.

1.4 Stickande - skärande avfall såsom sprutspetsar med mera

Sprutspetsar, kanyler och annat stickande - skärande avfall som varit i kontakt med

kroppsvätskor och som kommer från hushåll, ska hanteras enligt anvisningar från kommunen.

1.5 Avfall av elektriska och elektroniska produkter

Elektriska och elektroniska produkter som omfattas av producentansvar ska hållas skilt från annat avfall och lämnas antingen i insamlingssystem som producenterna tillhandahåller eller till en återvinningscentral.

Till avfall av elektriska och elektroniska produkter som omfattas av producentansvar räknas alla varor enligt 6 § avfallsförordningen (2001:1063) samt förordningen (2005:209) om

producentansvar för elektriska och elektroniska produkter som för sin utformning och

funktion är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält. Det är till exempel hushållsapparater, datorer, radioapparater, klockor, glödlampor, leksaker som drivs med el eller batteri, spisar, tvättmaskiner, diskmaskiner.

Elektriska och elektroniska produkter som inte omfattas av producentansvar ska hållas skilt från annat avfall och lämnas till återvinningscentral. Det gäller till exempel element,

varmvattenberedare, luftkonditioneringar, värmeväxlare, värmepannor, elledningar, proppskåp.

1.6 Kasserade kylar och frysar

Kasserade kylar och frysar ska hanteras varsamt och hållas avskilt från annat avfall i väntan på bortforsling. Kasserade kylar och frysar lämnas antingen i insamlingssystem som

producenterna tillhandahåller eller till återvinningscentral. Fastighetsinnehavare har rätt att själv transportera kasserade kylar och frysar som härrör från fastigheten till en

återvinningscentral. Kasserade kylskåp och frysar kan även hämtas av kommunens

renhållningsentreprenör efter beställning och mot betalning. Kasserade kylskåp och frysar får

även transporteras av den som har avtal med kommunen.

(16)

3 1.7 Icke brännbara hushållssopor

Icke brännbara hushållssopor är till exempel porslin, bestick och keramik. Icke brännbara hushållssopor lämnas till återvinningscentral.

1.8 Trädgårdsavfall

Trädgårdsavfall, som fastighetsinnehavaren inte själv komposterar, lämnas till

återvinningscentral. Träd och grenar ska lämnas till Barnamossens återvinningscentral.

Trädgårdsavfall kan också mot tilläggsbetalning hämtas vid fastighetsgräns. Det kan också lämnas i container som beställs mot avgift för ändamålet hos kommunens

renhållningsentreprenör. Det är inte tillåtet att lägga trädgårdsavfall i naturen om inte fastighetsinnehavaren givit tillstånd till det.

1.9 Övriga grovsopor

Sorterade grovsopor lämnas till någon av återvinningscentralerna. Information om återvinningscentraler och öppettider finns hos kommunen.

Anvisningar om hur grovsopor ska sorteras lämnas av kommunen.

Kommunens renhållningsentreprenör kan även hämta grovsopor vid fastighet mot särskild avgift.

Beställning görs hos kommunens renhållningsentreprenör. Grovsopor som hämtas av

renhållningsentreprenör ska vara sorterade i brännbara grovsopor och icke brännbara grovsopor, om inte annat överenskommits med kommunen.

Grovsopor som hämtas av kommunens renhållningsentreprenör ska i den mån det är möjligt buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Längder ska vara högst 1,2 m med en största volym av 1 m3 och med en vikt av högst 30 kg/kolli. Emballaget ska märkas med ”grovsopor”.

Grovsopor ska placeras i närheten av fastighetens infart eller på annan plats som är lättillgänglig för transportfordon.

Fastighetsinnehavare kan mot avgift även beställa en container för grovsopor från hushåll.

Beställning görs hos kommunens renhållningsentreprenör.

Grovsopor som hämtas vid fastighetsgräns eller lämnas i container får inte innehålla farligt avfall, batterier, asbest, bildäck, bilar eller hushållssopor.

Grovsopor får inte lämnas i behållare för hushållssopor.

(17)

4 1.10 Asbest

Asbest lämnas väl märkt och förpackat enligt arbetsmiljöverkets bestämmelser, så att det inte dammar, till särskilt anvisad plats på återvinningscentralen.

1.11 Aska

Aska från oljeeldade värmepannor är farligt avfall och ska lämnas väl emballerat till en återvinningscentral eller annan plats som kommunen bestämt.

Aska från vedeldade värmepannor eller kaminer ska antingen:

· läggas på den egna tomten, men inte på trädgårdsland och inte närmare vattenbrunn än fyra meter.

· lämnas väl släckt och emballerat till en återvinningscentral eller annan plats som kommunen bestämt.

Aska från grillar lämnas väl släckt och emballerat som hushållssopor eller brännbara hushållssopor.

Avfall som omfattas av producentansvar

1.12 Bilar, däck, batterier, tidningspapper och förpackningar av papper, plast, glas och metall

Bilar, däck, batterier, tidningspapper och förpackningar av papper, plast, glas och metall lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller, dvs återvinningsstationerna för förpackningar och tidningspapper och småbatterier. Bilar, bilbatterier och däck lämnas till återförsäljaren. Batterier tas även emot på ÅVC, se även punkt 1.2 ovan.

1.13 Avfall av elektriska och elektroniska produkter

Elektriska och elektroniska produkter ska hanteras enligt punkt 1.5 ovan.

(18)

Bilaga 2 till Renhållningsordning 2010-02-09 Anvisningar för komposterbart matavfall

1 Anvisningar för komposterbart matavfall

2.1 Insamling

På fastighet där insamling av komposterbart sker ska komposterbara respektive brännbara hushållssopor sorteras i två skilda sopbehållare. Kommunen avgör inom vilka områden och enligt vilken tidplan insamling av komposterbart ska påbörjas. Insamling av komposterbart utförs av kommunens renhållningsentreprenör.

2.2 Emballering

Komposterbart som samlas in ska läggas i särskild påse som tillhandahålls av kommunen.

Förvaringen på fastigheten sker i ventilerat kärl enligt kommunens anvisningar eller i annan behållare som godkänts av kommunen. Andra lösningar kan tillämpas efter överenskommelse med kommunen. Detta är framförallt aktuellt vad gäller olika typer av verksamheter så som skolor och restauranger.

2.3 Borttransport

Komposterbart och brännbart hämtas så ofta att olägenhet inte uppkommer, dock minst varannan vecka.

2.4 Sortering av komposterbart avfall

Följande är exempel på komposterbart avfall:

· Matrester, tillagade och råa av kött, fisk, grönsaker, frukt, ägg, mjölk, mjöl, ris och pasta

· Mindre kött- och fiskben, fiskrens samt kräft- och räkskal

· Frukt- ägg- och grönsaksskal

· Bröd, kex, kakor och bullar

· Kaffe- och tesump, kaffe- och tefilter

· Vissna blommor, krukväxter och jord från omplanteringar och liknande

· Hushållspapper

· Popcorn, godis och choklad.

(19)

Bilaga 2 till Renhållningsordning 2010-02-09 Anvisningar för komposterbart matavfall

2 2.5 Abonnemang och förutsättningar

Fastighetsinnehavare ska välja något av följande tre abonnemang:

· Central kompostering: hushåll och verksamheter sorterar ut sitt komposterbara avfall för central kompostering i enlighet med anvisningar från kommunen.

· Hemkompostering: hushåll och verksamheter komposterar själv allt komposterbart avfall enligt anvisningar från kommunen.

·

Blandade hushållssopor (ingen sortering av komposterbart): hushåll och

verksamheter sorterar inte ut sina komposterbara

hushållssopor utan lämnar dem blandat med brännbara hushållssopor.

Nedanstående förutsättningar framgår i informationen som fastighetsinnehavaren får innan abonnemangsvalet.

Den som inte gör ett aktivt val, tilldelas av kommunen abonnemang blandade hushållssopor.

Abonnemang centralkompost

· Allt matavfall ska sorteras, enligt anvisningar från kommunen. Matavfall får inte läggas i kärlet för brännbara hushållssopor. Kommunen kan medge undantag helt eller delvis från detta i särskilda fall (till exempel vid rastplatser och andra ställen där många människor nyttjar avfallsbehållarna och det inte är sannolikt att en tillräckligt hög renhet på det utsorterade komposterbara avfallet kan uppnås).

· Kommunen kommer att göra kvalitetskontroller för att säkerställa en hög renhetsgrad på både de komposterbara och de brännbara hushållssoporna.

· Fastighetsägaren ansvarar för att hushållssoporna sorteras i två separata kärl: ett för komposterbart och ett för brännbart.

Abonnemang hemkompost

Allt matavfall ska komposteras under abonnemangsåret. Undantag från detta kan medges i särskilda fall.

· Kompostering ska ske så att ingen olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer.

· Kompostbehållaren ska vara isolerad och skadedjurssäker

· Fastighetsägaren ansvarar för att ta hand om den färdiga komposten på den egna fastigheten.

· Matavfall får inte läggas i brännbara hushållssopor.

· Kommunen kan komma att göra kvalitetskontroller för att säkerställa en hög renhetsgrad på de brännbara hushållssoporna

Abonnemang blandade hushållssopor

· I blandade hushållssopor får lämnas hushållssopor som är brännbara och komposterbara.

· I blandade hushållssopor får inte lämnas farligt avfall, elavfall, batterier eller grovsopor.

Om fastighetsägaren ej uppfyller ovan angivna förutsättningar för abonnemang

centralkompost och hemkompost, så har kommunen rätt att ta ut en felsorteringsavgift och i

förlängningen att klassa om kompostabonnemanget till abonnemang blandade hushållssopor.

(20)

Avfallsplan för Kungsbacka kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2010 - 02 - 09, § 16

(21)

Avfallsplan

för Kungsbacka kommun

Beställare: KUNGSBACKA KOMMUN

43481 KUNGSBACKA

Beställarens representant: Alf Persson

Konsult: Norconsult AB

Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se

Uppdragsledare/ Anna Svensson Handläggare

Uppdragsnr: 101 17 76

Filnamn och sökväg: n:\101\17\1011776\0-mapp\leverans\2010-02- 19\avfallsplan förslag 100219.doc

Kvalitetsgranskad av:

Tryck: Norconsult AB

(22)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

för Kungsbacka kommun

Renhållningsordning antagen av kommunfullmäktige 2010 - 02 - 09, § 16

3 (49)

n:\101\17\1011776\0-mapp\leverans\2010-02-19\avfallsplan förslag 100219.doc

INNEHÅLL

1. Inledning 4

2. Lagar och regler inom avfallsområdet 8 3. Sveriges 16 miljökvalitetsmål 17 4. Göteborgsregionens avfallsplan 24 5. Avfallshanteringen i Kungsbacka kommun 26

6. Mål och åtgärder 41

(23)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

Renhållningsordning antagen av kommunfullmäktige 2010 - 02 - 09, § 16 4 (49)

1. Inledning

Avfallsplanen – bakgrund och syfte

Alla kommuner har sedan början av 90-talet ett övergripande planeringsansvar för det avfall som finns i kommunen. Detta anges i miljöbalken på följande sätt:

Miljöbalken (MB) 15 kap 8 och 11 §§.

8 § Varje kommun skall, om inte annat föreskrivs med stöd av 6 § (producentansvar), svara för att

1. hushållsavfall inom kommunen transporteras till en

behandlingsanläggning, om det behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, och

2. hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas.

När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldighet skall fullgöras, skall hänsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares

möjligheter att själva ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Kommunen skall i sin planering och i sina beslut vidare beakta att

borttransporten anpassas till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse.

I sådana planer och beslut skall anges under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om hushållsavfall och, när föreskrifter enligt MB 10§ gäller, annat avfall som uppkommit hos dem.

11 § För varje kommun skall det finnas en renhållningsordning som skall innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. I renhållningsordningen skall sådana förutsättningar anges som avses i MB 8 § tredje stycket. Avfallsplanen skall innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avfallsplanens innehåll.

Under de snart 15 år som gått sedan kravet på kommunal avfallsplanering infördes har mycket förändrats när det gäller kommunernas roll. Möjligheterna att ta ansvar för annat avfall än hushållsavfall har begränsats och producentansvaret har

inneburit fler aktörer inom det som vi betraktar som hushållsavfall. Föreskrifterna

(24)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

5 (49)

om avfallsplanering är dock inte principiellt annorlunda än tidigare och det övergripande planeringsansvaret kvarstår. Men i praktiken fokuserar kommunerna naturligen avfallsplaneringen på den verksamhet man direkt ansvarar för, har kunskap om och kan påverka.

I regeringens proposition 2002/03:117 ”Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp” (Kretsloppspropositionen) slås fast att kommunerna även framgent skall ha ett kommunövergripande planeringsansvar men att Naturvårdsverket också kommer att revidera föreskrifterna för hur avfallsplaneringen skall ske.

Hur arbetet med avfallsplanen bedrivits

Avfallsplanen har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av:

Alf Persson, renhållningschef och sammankallande Anders Gustafsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör Anna Svensson, Norconsult AB

En referensgrupp bestående av presidierna från tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har vid två tillfällen tagit del av framtaget material och lämnat synpunkter och förslag främst när det gäller mål och inriktning.

Parallellt med kommunens arbete med renhållningsordningen pågår ett regionalt arbete med en gemensam avfallsplan för kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund. Detta arbete hinner inte bli klart innan kommunens avfallsplan ska tas i burk däremot kommer den regionala planen att inarbetas helt vid nästa omgång av kommunens revidering av avfallsplan.

Liknande samarbete mellan kommunerna är på gång i Hallands län. Arbete med en gemensam avfallsplan har i dagsläget inte påbörjats men det är inte omöjligt att en sådan kommer, då kommer även den att inarbetas i kommunens avfallsplan.

Avfallsplanens roll

Renhållningsordningen är den samlade benämningen för avfallsplan och

föreskrifter om avfallshantering. De senare handlar alltså om kommunens lokala bestämmelser inom avfallsområdet. Avfallsplanen däremot är inte bindande utan skall redovisa inriktningen av kommunens avfallshantering under de närmaste åren.

Dessutom skall i avfallsplanen redovisas nuläge och förhållanden som är

utgångspunkter för mål och strategier. Även om planen inte är juridiskt bindande är

(25)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

för Kungsbacka kommun Renhållningsordning antagen av kommunfullmäktige 2010 - 02 - 09, § 16 6 (49)

den ett viktigt dokument, som skall ställas ut innan det kan beslutas av kommunfullmäktige.

Avfallsplanen fungerar också som en informationsskrift om kommunens

avfallshantering både internt och externt. De kommunala planerna utgör också en grund för den nationella avfallsplan som EU ställer krav på.

I Kungsbacka kommun beslutades den tidigare avfallsplanen 2004. Under de fem år som gått har åtskilligt hänt som innebär att en ny avfallsplan är motiverad.

”Livslängden” på en avfallsplan har också visat sig vara omkring 4-5 år.

I avsnitt 2 framgår planerade och förväntade förändringar inom avfallsområdet.

Avfall – en av många miljöfrågor

Avfallshanteringen har ofta fått stå som symbol för miljöfrågor i vid mening. Det synliga avfallet representerar visserligen bara en del av de utsläpp och det

resursutnyttjande som produktion och konsumtion innebär. Avfallet illustrerar dock materialflödet på ett tydligt sätt och därför har det också en pedagogisk innebörd att engagera enskilda i källsortering och återvinning. Från vissa håll har det riktats kritik mot att förhållandevis stora ansträngningar görs för att återvinna

förpackningar och att dessa inte alls är miljöfarliga och därför lika gärna kunde brännas.

Alldeles bortsett från att det från miljö- och resurssynpunkt är en motiverad verksamhet har den således ett pedagogiskt värde. Medvetenheten om att vårt avfall utgörs av en mängd olika komponenter, som måste hanteras på skilda sätt och i många fall i ett betydligt tidigare skede, har aldrig varit större än nu.

EU:s medlemsstater har enats om en hierarki av principer för avfallshanteringen.

Den innebär att man i första hand skall förebygga uppkomsten av avfall och att det avfall som uppstår skall minska i farlighet. (Se ”avfallstrappan”, kap. 5.)

I kretsloppspropositionen som antogs av riksdagen hösten 2003 finns en rad förslag som bygger på denna hierarki och där återanvändning och återvinning samt

biologisk avfallsbehandling lyfts fram.

(26)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

7 (49)

Ansvaret för avfall

Det finns en tydlig ansvarsfördelning för hur avfallet skall hanteras och vem som ansvarar för detta. Principerna kan sammanfattas så här:

Alla som ger upphov till eller hanterar avfall skall se till att olägenheter från miljö- och hälsoskyddssynpunkt inte uppkommer. Detta gäller såväl

privatpersoner, företag, kommuner m fl. Således är man skyldig att se till att avfall lämnas till transportör eller motsvarande som har tillstånd för sin verksamhet. Detta kan också tydligt kopplas till miljöbalkens allmänna hänsynsregler som utgör handlingsnormer för alla och envar.

Kommunen är skyldig att ansvara för att hushållsavfallet insamlas och behandlas.

De som ger upphov till hushållsavfall är skyldiga att följa kommunens

bestämmelser för detta avfall. Kommunen har också planeringsansvar för allt avfall som uppkommer inom kommunens gränser.

Producenterna är skyldiga att samla in och ta hand om produkter med

producentansvar som hushållen sorterat ut från övrigt hushållsavfall. Hushåll och andra är skyldiga att göra denna utsortering och utnyttja de system som

producenterna tillhandahåller.

Ansvaret för avfallshanteringen kan beskrivas så här i enlighet med miljöbalkens bestämmelser:

Vem Ansvarar för

Riksdag och regering

- lagstiftning och direktiv till övriga myndigheter

Kommunen - hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (inkluderar slam och latrin)

- planering och lokala bestämmelser Industrier och

verksamheter

- industri- och verksamhetsavfall som en följd av verksamheten (förutom hushållsavfall som kan förekomma och som då kommunen ansvarar för) Producenter - insamling av sådant avfall som omfattas av

producentansvar. I dagsläget förpackningar, returpapper, el-avfall (även glödlampor, kyl, frys, etc) däck och bilar samt batterier.

”Du och jag” - källsortering enligt kommunens och producenternas anvisningar

(27)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

Kommunernas roll har förändrats dels genom att producentansvaret införts och dels genom att kommunens ansvar begränsats till hushållsavfall.

I kretsloppspropositionen betonas att man måste öka medvetenheten hos

verksamhetsutövare om det ansvar dessa har för att deras avfall tas om hand på ett riktigt sätt.

I takt med att företag och organisationer inför olika typer av miljöledningssystem, sker också en utveckling av avfallshanteringen som en del i miljöprofileringen i syfte att stärka konkurrenskraften. Detta kan förändra produktionsmetoderna.

Slutligen ställs, som framgått ovan, också krav på enskilda människor. Här finns stora möjligheter till påverkan av avfallshanteringen genom bl.a. ändrade konsumtionsmönster.

2. Lagar och regler inom avfallsområdet

EU:s avfallsdirektiv

Europaparlamentet och rådet beslutade under hösten 2008 om ett nytt ramdirektiv om avfall. Reglerna ska finnas i svensk lagstiftning från 12 december 2010.

Ändringarna finns redovisade i departementsmemorian från den 27 juli 2009. Det nya ramdirektivet innebär flera viktiga förändringar. Dessa får stor betydelse för de svenska avfallsbestämmelserna, eftersom ramdirektivet styr stora delar av

femtonde kapitlet i miljöbalken och avfallsförordningen.

Ett nytt ramdirektiv om avfall beslutades hösten 2008. Direktivet ersätter tre gamla direktiv; ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja.

Ramdirektiv om avfall Direktiv om farligt avfall Direktiv om spillolja

Nytt ramdirektiv om avfall

(28)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

9 (49)

Förenklat innehåller det nya ramdirektivet följande delar:

· definitioner och omfattning av direktivet

· avfallshierarkin och bestämmelser som styr mot den

· hantering av avfall inklusive tillstånd

· planering av avfallshanteringen

· administrativa krav kring rapportering, inspektioner och översyn

De största förändringarna jämfört med nuvarande ramdirektiv finns i de två första delarna. Avfallshierarkin beskrivs mer på sid 42, kapitel 6 Mål och åtgärder.

EU:s avfallsdefinition

I Sverige liksom i övriga EU gäller en gemensam definition av vad avfall är.

Tidigare, då renhållningslagen gällde, var det rättspraxis som i sista hand fick avgöra vad som avsågs med avfall, eftersom någon tydlig definition inte fanns. I miljöbalken 15 kap 1 § finns EU:s avfallsdefinition:

1 § Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.

Regeringen meddelar föreskrifter om avfallskategorier enligt första stycket

Till denna definition hör två omfattande bilagor. Den ena innehåller ett antal avfallskategorier och den andra metoder för återvinning och bortskaffande. Dessa bilagor återfinns i avfallsförordningen (SFS 2001:1063)

Ämnen eller föremål som finns med i en avfallskategori och som är föremål för en återvinnings- eller bortskaffandemetod utgör avfall. Det betyder att den som vill bli av med ett föremål eller en produkt som faller inom denna definition inte kan komma förbi att det är avfall genom att t ex hävda att det är en produkt som man avser att sälja. Gäller t.ex export av avfall.

EG-domstolen har hittills visat att denna avfallsdefinition har ett vidare perspektiv än den tidigare definition vi tillämpat i Sverige. EG-domstolen har sagt att även material som kan bli föremål för transaktioner, dvs handel, kan utgöra avfall.

Detsamma gäller ämnen som uppkommer i en industriell process.

(29)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

Miljöbalken och tillhörande förordningar

I miljöbalken finns de grundläggande bestämmelserna för avfallshanteringen, dels genom de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapitlet, dels genom 15 kapitlet som i sin helhet handlar om avfallshantering.

De tio hänsynsreglerna föreskriver bl.a. att den som bedriver en verksamhet skall göra det på ett resurshushållande sätt, använda de minst farliga ämnena mm.

I kapitel 15 finns utöver avfallsdefinitionen ovan ytterligare två viktiga definitioner:

2 § Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet.

Med en uttjänt bil avses en personbil, buss eller lastbil vars totalvikt inte överstiger 3 500 kilogram och som är avfall. Lag (2007:163).

Det betyder att hushållsavfall kan uppkomma på andra platser än just i hushåll.

När det gäller hantering av avfall finns även här en definition:

3 § Med hantering av avfall avses en verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall.

Naturvårdsverket publicerade i januari 2008 Vägledning till definition av

hushållsavfall, med syfte att ge vägledning kring begreppet hushållsavfall och dess omfattning. Regeringen gav även Naturvårdsverket i uppdrag att göra en

konsekvensbedömning av att begränsa kommunens ansvar för hushållsavfall.

Naturvårdsverket överlämnade under våren 2008 utredningen med en bedömning av vilka konsekvenser för miljö, hälsa, marknad och samhällsekonomi som kan uppkomma vid en sådan omreglering.

Miljödepartementet har därefter föreslagit en begränsning av

hushållsavfallsbegreppet i en departementsmemoria den 27 juli 2009, som remissbehandlas till den 26 oktober. I promemorian föreslås ändringar i miljöbalken och avfallsförordningen som innebär att det s.k. hushållsliknande avfallet inte längre faller under kommunalt ansvar. Avfallslämnaren har möjlighet att själv välja vem, som ska omhänderta avfallet, förutsatt att detta kan ske under godtagbara miljömässiga former.

Nedan ges en översikt över de viktigaste lagar och förordningar, utöver miljöbalken, som gäller för avfallsområdet.

(30)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

11 (49)

Avfallsförordning

Avfallsförordning 2001:1063

Innehåller bestämmelser om kommunernas ansvar för hushållsavfall, bestämmelser om enskild avfallsbehandling, föreskrifter om taxor mm. Förordningen innehåller också bestämmelser om farligt avfall, transport av avfall mm. Vidare finns i bilaga den s.k. EWC-listan med gällande koder för alla aktuella avfallsslag.

Producentansvar

Det finns sex olika förordningar om producentansvar. De är relativt lika och handlar främst om att den som tillverkar, importerar eller säljer någon vara som ingår i samla in, behandla och återvinna varan eller dess delar på ett miljöriktigt sätt. Ansvaret för insamlingen vilar på producenterna. Kommunen eller någon annan får alltså inte befatta sig med detta annat än på direkt uppdrag av producent.

Kommunen har däremot ansvar för att informera om producentansvaret.

Producentansvaret omfattar även konsumenten som är skyldig att lämna produkten till återvinningen. I förordningarna anges de återvinningsmål som producenterna ska uppnå med insamlingen.

Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper 2004:557 Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar

Förordning (2005:220) om retursystem för platsflaskor och metallburkar

Förordningarna ställer dels krav på producenten att samla in dessa produkter, dels krav på förbrukare, enskilda och företag, att lämna in dessa produkter till

återvinning.

Förordning (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter

Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer

Ställer krav på att en producent skall märka, samla in och se till att återanvända, återvinna eller ta hand om el-avfallet och glödlampor mm på annat miljövänligt sätt.

Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck

Ställer krav på att minst 80 % av de däck som säljs skall återlämnas.

(31)

Kungsbacka kommun

Avfallsplan

Förordning (1997:788) om producentansvar för bilar

Ställer krav på att producenten skall se till att minst 85 % av bilens vikt återanvänds eller återvinns. Från 2015 höjs kravet till 95 %.

Förordning (1997:645) om batterier

Förordningen gäller alla batterier. Bilbatterier skall samlas in via säljaren. I förordningen förbjuds också s.k. kvicksilverbatterier.

Deponering

Förordning (2001:512) om deponering av avfall

Förordningens syfte är att förebygga och minska avfallsdeponeringens negativa effekter på människors hälsa och på miljön. Krav ställs på deponeringsteknik, indelning av deponier i olika klasser, krav på avfall som får deponeras, krav på tätskikt mm. Alla deponier som är i drift vid utgången av år 2008 skall uppfylla kraven som är gemensamma för EU.

Skatter

Lag (1999:673) om skatt på avfall

En skatt på avfall som deponeras infördes 1 januari 2000. Idag uppgår den till 435 kr/ton som skall betalas av den som bedriver verksamheten. Syftet är främst att minska mängderna som deponeras.

För brännbart avfall som inte kan materialåtervinnas är förbränning med modern teknik en bra metod att ta hand om avfallet och samtidigt utvinna energi. Sedan den 1 juli 2006 beskattas fossilt kol i visst hushållsavfall som förbränns inom ramen för energibeskattningen. Det skattepliktiga förbränningsavfallet är alltså sådant avfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken.

Syftet med den var bland annat att stimulera till ökad materialåtervinning.

Mängden fossilt kol bestäms schablonmässigt och anses utgöra 12,6 procent av hushållsavfallets vikt. Både energiskatt och koldioxidskatt tas ut på de fossila avfallsfraktionerna. Man frågar sig dock om avfallsförbränningsskatten verkligen effektivt styr mot exempelvis ökad materialåtervinning av plast?

Skatten har utvärderats i en utredning. Utredarna har bedömt att styreffekten inte blivit den avsedda och föreslår därför att man tar bort skatten från och med år 2010, något beslut är dock inte fattat. En proposition är lämnad till riksdagen med det