VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING

(1)

VUXENUTBILDNINGEN

KVALITETSREDOVISNING

År 2012

(2)

Innehåll

INLEDNING ... 3

Flexibilitet och anpassningsbarhet ... 3

Social och fysisk miljö ... 3

Vuxenutbildningens mål ... 3

Vägledning ... 4

Validering ... 4

Gemensamt utvecklingsarbete ... 4

Delaktighet ... 4

Vuxenutbildningens värdegrunder ... 4

Verksamhetsmålen ... 5

Tillvägagångssätt vid sammanställningen ... 5

VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK ... 5

Det lokala näringslivet ... 5

Arbetsmarknadsfrågor ... 6

UNDERVISNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) ... 7

Sfi-elevernas bakgrund ... 8

Utmaningar ... 8

Samhällsinformation ... 8

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (SÄRVUX)... 9

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING ... 11

GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ... 12

LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET TILL KOMPETENS-UTVECKLING . 13 UPPDRAGSUTBILDNING ... 14

INTERKOMMUNALT ... 14

STUDERANDERÅDET ... 14

UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN ... 14

GRÄNSLÖST... 15

Samverkan ... 15

SKÅNE NORDOST ... 16

Samverkan ... 16

VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL ... 17

Definitioner ... 19

Personalbemanning ... 20

UTVÄRDERING VUX VT-12 ... 21

(3)

INLEDNING

Flexibilitet och anpassningsbarhet

Utvecklingen av vuxenutbildningarna i Bromölla och Sölvesborg har resulterat i att kommuninvånarna fått tillgång till en Vuxenutbildning som är flexibel och som stän- digt anpassas efter den studerandes behov och önskemål. Verksamheten har ett uppdrag att hantera människor i omställning. Tillsammans med samhällets andra aktörer skall Vuxenutbildningen hitta de bästa och mest effektiva lösningarna för att individen skall få den utbildning som krävs för vidare/högre studier eller få anställning eller återgå i anställning.

Social och fysisk miljö

Stora insatser har gjorts och görs för att skapa en Vuxenutbildning som i tilltalande, ändamålsenliga lokaler kan erbjuda en social och fysisk miljö där man som studerande kan tillbringa hela sin arbetsdag om man så önskar. Med resurserna samlade under ett tak har Vuxenutbildningen också fått möjligheter till en mer flexibel organisation, samt en egen personalstyrka som enbart fungerar som vuxenlärare. Genom detta har ökade möjligheter till det vuxenpedagogiska utvecklingsarbetet vuxit fram. Naturliga över- gångar och kombinationer av utbildningsmöjligheter har skapats då inte bara den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildningen utan även Undervisning i svenska för invandrare, Särskild undervisning för vuxna, Lärcenter och Uppdragsutbildning ingår som integrerade verksamheter i olika kombinationer.

Vuxenutbildningens mål

Varje studerande skall erbjudas individuell studievägledning och utifrån kursutbudets möjligheter ställa samman sin egen studieplan. Verksamheten skall sträva efter att an- passa undervisningens arbetsformer efter den studerandes behov av stöd i sitt lärande.

Begreppet ”god utbildning” skall innebära att den studerandes möjligheter till flexibili- tet och stöd i sitt lärande garanteras.

Vuxenutbildningen är öppen för alla studerande under hela dagen och erbjuder lokaler för både enskilt studerande och för studerande i grupp samt datorarbetsplatser. Vuxen- utbildningen vill att skolan skall vara en samlingspunkt för allt lärande, även för den så viktiga sociala samvaron och tillhörigheten som har stor betydelse för studiernas resul- tat. De utvärderingar som gjorts visar att även de studerande upplever detta positivt.

Det har skett en övergång från mer traditionella lektioner till en mer stödjande och handledande funktion, som har förändrat lärarrollen. Lärarnas tillgänglighet för eleverna har ökat i och med att ämneshandledning utökats på schemat, detta medför att man vistas i större utsträckning bland eleverna men ställer samtidigt större krav på flexibilitet hos personalen och eleverna. Förutsättningarna för att varje studerande ska erbjudas just det stöd den behöver har ökat med detta arbetssätt, men samtidigt måste den studerande ta ett större ansvar för sitt eget lärande.

(4)

Vägledning

Målet är att vägleda individen till den studieform som passar dennes personliga förut- sättningar bäst men också på effektivaste sätt snabbt nå fram till uppsatta mål. Alla som så önskat har erhållit individuell vägledning och utvärderingarna visar att de studerande är nöjda med den vägledning de erhållit.

Då kursutbudet styrs av de sökandes efterfrågan sker en ständig förändring av de utbildningar Vuxenutbildningen genomför och kan erbjuda.

Validering

Trots det stöd som finns för den vuxnes lärande, finns ändå de som har svårt att klara sina studier i den höga takt som krävs för att bli berättigad till ekonomiskt studiestöd.

Denna målgrupp skall Vuxenutbildningen fortsätta arbeta intensivt mot. Vägledningen skall hitta vägar att få hjälp med studieteknik och aktualisering av tidigare erhållna kunskaper (validering) samt en mjukare ingång i studier.

Gemensamt utvecklingsarbete

Förutsättningarna för att Vuxenutbildningen ska utvecklas är att all personal engagerar sig, samverkar och tar aktiv del och ansvar för utvecklingsarbetet.

I den återkommande uppdragsdialogen ges varje anställd tillfälle att diskutera sin egen kompetensutveckling och arbetssituation. Samtalet ger härigenom också möjlighet till inflytande över arbetssituationen.

Vuxenutbildningen strävar efter ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga ansvarsområ- den för alla anställda.

Delaktighet

Genom de utvärderingar Vuxenutbildningen genomfört bland studerande ges en tydlig signal om att värdegrunderna också är utmärkande för hur man upplever sin arbets- miljö. I stort sett alla menar att man blir bra eller mycket bra bemött av både övriga studerande och personal. Att någon utsätts för någon form av kränkande behandling sker sällan eller aldrig. De studerande uppger också att de blir respekterade av sina lä- rare.

Vuxenutbildningens värdegrunder

 Verksamheten inom Vuxenutbildningen ska präglas av en öppen dialog och ett demokratiskt förhållningssätt och värna om allas välbefinnande

 Alla ska känna trygghet på arbetsplatsen

 Alla (studerande och personal) ska främja jämställdheten mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling

(5)

Verksamhetsmålen

All personal uppger att verksamhetsmålen är klart formulerade och kända av alla. Fler- talet anser också att alla tar sitt delansvar och bidrar till en ständigt förbättrad arbets- miljö i ett arbetsklimat som präglas av vi-känsla, delaktighet och samverkan.

All personal har varit aktivt delaktiga i arbetet att ta fram verksamhetens handlingsplaner och måldokument såsom arbetsplaner, krisplan, likabehandlingsplan, vär- degrunder med flera. Kompetensutbildning för alla anställda har getts för den enskilde anställde. De olika skolformerna har haft gemensamma kompetensutbildningar med både Gränslöst och Skånenordost.

All personal har också tillgång till en ABC-pärm på nätet i Vuxenutbildningens hemka- talog, där bl.a. alla aktuella handlingsplaner och måldokument finns tillgängliga och ständigt hålls aktuella.

Arbetsgivaren har också uppmuntrat personalens friskvårdsinsatser genom att även bereda möjlighet till friskvård under arbetstid.

Tillvägagångssätt vid sammanställningen

Genom enkäter och diskussioner i arbetsgrupper, på konferenser och på studiedagar samt i den ständigt återkommande uppdragsdialogen har framför allt lärargruppen och de studerande bidragit till utvärderingsarbetet på skolan.

Utvärdering har skett kontinuerligt och på olika nivåer. Dels på kursnivå och dels på ett övergripande plan. Utvärderingarna har kopplats till skolans lokala arbetsplan och vär- degrunder.

VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK

Kommunernas arbetsmarknadsenheter ingår som en del i det ständiga arbetet att hitta alternativa vägar för människor att ställa om. Det kan handla om en kombination av praktik och utbildning eller andra insatser som stärker individen i sin motivation och handlingsberedskap. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor ligger nära varandra och bör i framtiden beredas möjlighet till ett närmare samarbete. Vi har fördelen att ha integrationsenheten på plats på Vuxenutbildningen, där vi löser många frågor daglig- dags.

Det lokala näringslivet

Under året har Vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att även koppla näringslivet till vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt sin aktiva medverkan i Arbetsmark- nadsråden, samt andra grupperingar där företagarna är representerade. Vuxenutbild- ningen har även besökt och informerat ute på företag och i kommunernas övriga verksamheter.

(6)

Arbetsmarknadsfrågor

Förutom det inre pedagogiska arbetet, som ständigt måste utvecklas, kommer mycket av Vuxenutbildningens framtida arbete att handla om samverkan. Under året 2012 har Vuxenutbildningen arbetat för att ytterligare stärka samverkan med Kommunernas arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedlingarnas projekt för arbetslösa ungdomar, Individ- och familjeomsorg, Integrationsenheten, Omsorgsverksamheten, Näringslivet med flera.

(7)

UNDERVISNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläg- gande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att sfi er- bjuds de personer som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år.

Kommunerna är huvudmän för sfi och bestämmer hur utbildningen ska organiseras.

Detta gäller t.ex. undervisningsintensiteten och val av utbildningsanordnare. Kommu- nerna Bromölla och Sölvesborg har gett uppdraget till Sölvesborg-Bromölla Kom- munalförbund.

Kursplanen för sfi består av tre olika studievägar (1, 2 och 3) om vardera två kurser. Sfi 1 består av kurs A och B, sfi 2 består av kurs B och C och sfi 3 består av kurs C och D.

Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs.

Kursmålen är desamma, men kursen får till stor del olika utformning beroende på ele- vens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I sfi 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbil- dade. Sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål.

För att alla studerande ska ges bästa möjliga undervisning arbetar vi kontinuerligt för att förbättra och utveckla kartläggningen av elevernas kunskaper och studieframsteg.

Alla nyinskrivna kallas till ett särskilt kartläggningsmöte, vilket ligger till grund för placering i studiegrupp. Kartläggningsarbetet fortsätter sedan kontinuerligt under studi- etiden.

Enligt kursplanen bör sfi för analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning.

Detta sker på vår skola. Kursplanen för sfi är sedan 2009 en mer renodlad språkkurs- plan. Den 1 juli 2012 infördes reviderade kursplaner och en ny betygsskala. Under en övergångsperiod finns möjlighet för studerande som påbörjat sfi-kurser enligt tidigare kursplaner att slutföra dessa.

Inom ramen för undervisningen får de studerande också delta i studiebesök och inform- ationsträffar med lokala och nationella föreningar, myndigheter och andra organisat- ioner, som exempelvis Civilförsvaret, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Räddningstjänsten. Dessutom görs besök på bibliotek och museer, samt studiebesök utanför hemkommunerna när tillfälle och möjlighet finns. Under 2012 har vi bl a be- sökt Malmö museer.

För ungdomar i åldrarna 16-19 år kan sfi kombineras med studier på ett individuellt program i gymnasieskolan. Inom grundläggande vuxenutbildningen finns en påbygg- nad till sfi, kursen Svenska som andraspråk.

SFI-undervisningen bedrivs fem dagar i veckan (15 timmar), antingen förmiddag eller eftermiddag beroende på vilken grupp eleven går i. Vi har även kvällsundervisning en kväll i veckan (3 timmar) för de elever som förvärvsarbetar dagtid.

(8)

2012 var 247 personer inskrivna på sfi hel eller del av termin.(inkl.avbrott)

•Samverkan med Socialförvaltningen,

Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ‐ och familjeomsorgen samt

Arbetsmarknads‐ och integrationsenheten

•Yrkeskurser/praktik

•Kontinuerlig undervisning under året (fyra veckors sommaruppehåll)

•Kvällskurs

•Enskild stödundervisning

•Personal: 7 lärare

Sfi‐elevernas bakgrund

Irak Bosnien-Herzegovina

Polen Eritrea

Thailand Kina

Somalia Ungern

Rumänien Litauen

Filippinerna Ryssland

Kosovo Serbien

Okänd Tyskland

Afghanistan Övriga

Statslös Antal nationaliteter 41

Mest förekommande nationaliteter är Irak, Polen, Thailand och Somalia.

Utmaningar

 Invandrares kompetenser och kunskaper måste tas till vara

 Ställer krav på validering, individanpassning av insatser och verksamheter.

 Kräver en strategisk samverkan på regional/kommunal nivå.

Samhällsinformation

Ansvaret ligger på Kommunen, enligt lag.

(9)

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (Särvux)

Särskild utbildning för vuxna, Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (Grundsärskolan respektive Träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i Gymnasiesärskolan. Skolformen vänder sig till vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga och förutsättningar att klara av utbildningen. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och eleverna väljer att studera en enda kurs eller kombinationer av kurser.

Särskild utbildning för vuxna är en frivillig skolform. Just att man har valt att studera här gör eleverna motiverade och de ser fram emot att komma hit ett eller två tillfällen i veckan. Vi ser att de elever som studerar två tillfällen i veckan gör större framsteg och vi önskar att vi kunnat ge alla elever den möjligheten men det är en resursfråga.

Särskild utbildning för vuxna har egna kursplaner och man kan läsa på olika nivåer;

Träningsskolenivå, Grundsärskolenivå och Gymnasiesärskolenivå. Detta gör att arbetet varierar beroende på vilken nivå man undervisar i. Eleverna är gruppindelade efter ni- våer, men även efter förutsättningar och behov. En elev har enskild undervisning med en pedagog. Eleverna har individuella studieplaner för varje ämne de läser. De arbetar i mindre grupper och vi utgår från erfarenheter och intressen som eleverna själv har. Ut- maningen är att hitta ett vuxet material och därför gör vi mycket material själv. Vi an- vänder oss ofta av samhällsinformation till olika former av läsuppgifter och tränar läs- förståelse. Vi lägger upp arbetet så att det blir struktur, kontinuitet och trygghet. Stu- dieplanerna utvärderas och revideras allteftersom eleven gör framsteg. Efter avslutad kurs får eleven betyg eller intyg. Ett mål är också att eleverna ska växa som människor och utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor för att bli mera självständiga och delaktiga i samhället. Särskild utbildning för vuxna är speciellt för att det handlar om vuxna och deras lärande, och vi poängterar att det är vuxenutbildning och att alla på skolan respekterar eleverna för det. Särskild utbildning för vuxna görs delaktiga i alla gemensamma aktiviteter som skolan genomför och har en representant som sitter med i studeranderådet.

Läsåret 2012

Under vårterminen hade vi 18 elever på 1.8 lärartjänst, och under höstterminen hade vi 18 elever. Under vårterminen har vi arbetat traditionellt enligt kursplanerna och satsat extra mycket på lästräning och läsförståelse. Vi kan se att eleverna har utvecklats i sin läsförmåga. Vi har dessutom arbetat med ett tema om djur, där vi fick in såväl kurspla- nernas mål samt kreativt skapande. Samtliga elevgrupper har arbetat med temat djur och vi avslutade det hela med ett öppet hus här på skolan där anhöriga, personal, elever från gymnasiet i Sölvesborg m.fl. fick komma och se vårt arbete. I samband med detta ordnade eleverna fika och underhållning. Det var mycket folk som besökte oss, och det hela blev mycket uppskattat. Att arbeta tematiskt har många fördelar i lärandet och utvecklingen. Alla skolans kurser/ämnen kan på ett eller annat sätt vävas in i temat och bilda helhet och förståelse för eleverna. Som exempel kan vi nämna;

(10)

I ämnet svenska har vi lärt oss om kultur och traditioner. Vi har tränat kommunikation, att diskutera och komma överens. Läsa och ta reda på saker. Att lyssna på andra.

I ämnet matte har vi tränat på rumsuppfattning och att lösa matematiska problem. Jäm- föra, mäta och uppskatta.

Att använda olika material, tekniker och verktyg.

Att få fantisera, vara kreativ och ha roligt, samtidigt som man lär sig nya saker.

Att vi kan om vi försöker! Att ha tålamod

Vi försöker alltid att väva samman verklighet med skola, vilket är särskilt viktigt för våra elever på träningsnivå, vilka behöver konkret undervisning och utveckling av be- greppsbildning. Vi försöker komma ut vid ett par tillfällen på utflykter eller studiebesök och under vårterminen har vi varit ute på promenader för att t.ex. följa naturen och års- tidernas växling. Vi har gjort utflykter och bl.a. lagat mat på stormkök.

Under vårterminen läste flera av våra elever klart sin svenskkurs och fick betyg i denna.

Två elever slutade sina studier vid sommarens avslutning.

Höstterminen har varit omvälvande på många olika sätt. Jennie Bengtsson, lärare på särskild utbildning för vuxna slutade efter många års tjänst och ersattes av Johanna Celind. Några elever reagerade med oro över detta men det har gått bra och eleverna har tagit väl emot Johanna. Vi har dessutom fått 2 nya elever, vilket vi tycker är positivt och de har kommit igång riktigt bra med sina studier. Den stora förändringen undervis- ningsmässigt är att vi nu undervisar efter de nya kursplanerna i alla kurser utom matematik, där eleverna får läsa klart enligt gamla kursplanen. Mycket tid har gått åt till att jobba ihop oss vi lärare, men även att få eleverna trygga i sina grupper och med oss. De nya kursplanerna kräver också en del eftertanke och reflektion, då vi inte är vana att arbeta efter dem. Som helhet har terminen varit god, även om det skett en del föränd- ringar.

Kurser som vi undervisat i under hösten är Historia, Individ och Samhälle, Natur och Miljö, Språk och kommunikation, Matematik. En elev har läst en orienteringskurs 10 veckor under hösten men har nu flyttats över till ordinarie kurser. Vi har som förut för- sökt arbeta mycket praktiskt och verklighetsförankrat i våra kurser. I historiekursen har vi gjort flera studiebesök på olika platser. Träningsgrupperna har arbetat praktiskt med skapande och även varit i köket och lagat mat.

(11)

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

Grundläggande Vuxenutbildning har fortlöpande/kontinuerlig intagning som gynnar eleverna då de inte behöver vänta in ett visst datum utan kan starta direkt med sina studier. Under året 2012 var utbudet engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk och samhällskunskap. Dessutom finns det möjlighet att studera biologi, kemi, fysik, historia geografi samt hem- och konsumentkunskap. De kurser som vi inte själva har möjlighet att ge kan läsas i några av våra grannkommuner. Vi har även gett oriente- ringskurser till elever som inte riktigt vet vad de skall studera eller vilken nivå de be- finner sig på. Många elever som studerar på gymnasienivå och Lärcenter vänder sig till arbetslaget på Grundläggande för att få stöd och tekniskt support. Ett flertal studerande har valt att läsa gymnasiekurserna ”Data grund” och/eller ”Matte A” med lärarna på Grundläggande som handledare. Arbetslaget lägger 15-20 timmar per vecka på dessa arbetsuppgifter. Antalet studerande har ökat. Även antalet elever med individuell studieplan fortsätter att vara högt. Det kan bero på arbete, sociala skäl (klarar inte stor grupp) eller att man läser både på Sfi och något grundläggande ämne.

Vi har haft ett nära samarbete med jobbcoacher och individ- och familjeomsorgen i båda kommunerna samt ett begynnande utbyte med Arbetsförmedlingen. En inte alltför liten andel elever på grundläggande vuxenutbildning är också sådana studenter som inte når upp till de nationella målen. Bara de individuella målen är nog så viktiga för dessa studenter.

Vidare har vi ett ökat samarbete inom Gränslöst och Skånenordost. Ett samarbete som främst handlar om att ha ett erfarenhetsutbyte och likvärdig tolkning av riktlinjer från staten. Vi gör också studiebesök och tar emot besök från andra kommuner.

Målsättningen är att varje studerande ska få förutsättningar att gå vidare i sitt liv, oav- sett vägval.

(12)

GYMNASIAL VUXENUTBILDNING

Under vårterminen hade vi nöjet att skriva ut 14 slutbetyg. Och under höstterminen 9 stycken slutbetyg.

Verksamhetens utbud inom förbundet har under 2012 varit:

Datorkunskap orientering, Information och Kommunikation, Engelska 4,5 och 6, So- ciologi etnicitet och kulturmöten, Företagsekonomi 1 och 2, Historia 1b, Matematik 1b,2b,3b,4 och 5, Naturkunskap 1b och 2, Religion 1b och 2, Religion specialisering, Privatjuridik, Samhällskunskap 1b och 2, Svenska som andraspråk 1,2 och 3, Svenska 1,2 och 3.

En del av dessa kurser har gått som flexundervisning, vilket är en blandning av distans och vanlig undervisning. Lärare och elev/er kommer överens om upplägget på kursen.

Under året har Yrkesvux(utbildning inom vuxenutbildningen med gymnasiala yrkeskurser och behörighetsgivande gymnasiala kurser) fortsatt.

Inom Yrkesvux har vi samverkat med Gränslöst och Skåne Nordost.

Under 2011 kom också projektet Lärlingsutbildning för vuxna igång detta har fortsatt under 2012 och kommer troligen att permanentas. Lärlingsutbildning för vuxna är ett direktiv från regeringen och som samordnas och bedrivs av Skolverket. Vi ansökte enbart tillsammans med Gränslöst, eftersom det inte var tillåtet att ansöka i fler samver- kansorganisationer.

Det har gjort att ett 150- tal elever har kunnat få påbörja en yrkesutbildning antingen hos oss eller hos externa utbildare. Största delen av Yrkesvux har varit inom Vård- och omsorgssektorn men även inom Industri, Bygg-, Fordon-, El-, Restaurang- och han- delssektorn har vi yrkesvuxstuderande.

(13)

LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET TILL KOMPETENS- UTVECKLING

Då Kommunalförbundets medlemskommun Bromölla har en förhållandevis liten andel invånare eftergymnasiala utbildningar, känner Vuxenutbildningen ett stort ansvar för att motivera kommuninnevånarna till studier och kompetensutveckling.

För att skapa nya möjligheter för studier och kompentensutveckling finns Lärcentrum, med sin verksamhet, förlagd till Vuxenutbildningens lokaler. Lärcentrum drivs som ett uppdrag från Bromölla kommun.

Studerande har fått stöd och hjälp med sina studier, samt att lärcenter fungerat som en resurs för de som studerande på gymnasial vuxenutbildningen.

Genom detta avdramatiseras ingången eftergymnasiala studier, samt skapas möjligheter för dem som har arbete, är geografiskt bundna eller i annat fall kanske aldrig studerat vidare. Lärcentrum har även använts för en utveckling av gymnasiala studier på distans.

För den studerande innebär denna satsning att man vid Vuxenutbildningen nu kan läsa hela vägen från grundläggande utbildning till högskolestudier.

Genom placeringen på Vuxenutbildningen, får verksamheten ett naturligt samspel mellan de olika skolformerna vilket också ska motivera fler gymnasiestuderande att gå vidare till med eftergymnasiala studier.

Detta arbete har skett i samverkan med övriga kommuner i Skåne Nordost, den nationella organisationen Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra), samt lärosätena där eleverna studerar. Lärcentret har besök kontinuerligt av ca 20 studerande från lärosäten i Sverige. Studerande från HKR Kristianstad har under året lånat grupprum ca 10 gånger, för att kunna jobba tillsammans i sina kurser. Vi har under året medverkat i utbildningsmässan i Kristianstad och näringslivsdagen på Krinova i Kristianstad. Vi har medverkat vid uppstarten vår och höst vid HKR, för att informera om lärcenter i Skåne Nordost (SNO)

Under 2012 hade Bromölla kommun 179 studerande som var antagna till enstaka kurser vid högskola och universitet. 88 studerande var antagna till programutbildningar.

Utbildningar som sträcker sig över tre till fyra år. Lärcenter har tagit emot distanstentor 14 gånger under året.

Bromölla Lärcentrum

Utvecklingen av Bromölla Lärcentrum har under året 2012 koncentrerats på att fånga upp de studerande på HKR, men även andra lärosäten. Genom lärcentergruppen SNO har vi i skickat information till samtliga antagna, som studerar på någon utbildning vid högskola universitet. Vi har också med funktionerna Mäklare, Motor och Mötesplats undersökt kompetens-utvecklingsbehovet hos kommunens företag.

Vi har också ökat tillgängligheten för studerande med ett WLAN som tillgodoser elevernas behov att använda sin egen bärbara på Lärcentrum.

Medverkan i samband med HKR uppstartsdagar höst och vår har påverkat verksamhet i positiv riktning och ett ökat antal studerande har blivit resultatet.

(14)

UPPDRAGSUTBILDNING

Uppdragsutbildning är en ren affärsmässig verksamhet.

Uppdragsutbildningar som vi genomfört är bl.a Hett arbete, Fortsättningsutbildning i excel för IFÖ Ceramics, Svetsutbildning för Göransons rör.

Vi har även via Vuxenutbildningen i Karlshamn validerat och vidareutbildat personal inom omsorgsverksamheten i Sölvesborg.

Inom förbundet har vi tre stycken som får utbilda och certifiera inom Hett arbete, samt en utbildad instruktör som får certifiera truckort.

INTERKOMMUNALT

Vi har under året skickat elever till utbildningar i andra kommuner, inom kurser som inte vi själva kan tillgodose. Vi har dessutom skickat elever till yrkesutbildningar inom framförallt Vård och omsorg, Måleri, VVS, Snickeri och Ellära. Merparten av dessa elever är inom Yrkesvux och finansieras genom specialdestinerat statsbidrag.

STUDERANDERÅDET

Studeranderådet består av rektor, sekreterare, elevombud från Särskild utbildning för vuxna, Grundvux, Gymnasievux och Undervisning i svenska för invandrare. Stu- derande rådet har haft möten under året med stort engagemang och varit delaktiga i bland annat arbetsmiljön på skolan.

Inflytandet från studeranderådet märks bl.a. i inskaffandet av lättlästa böcker, lexikon, utbudet i cafeterian.

UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Vi ger inte upp utvecklingsarbetet att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen, vi kommer att göra förändringar i schemat och kursutbudet, så att vi kan lägga in mer obligatoriska lektioner i schemat, lärarledda.

Från och med den nya skollagen och förordningen för vuxenutbildningen(1 juli 2012) skall utbildning bedrivas kontinuerligt under hela året. Denna förordning gäller för Komvux, Särskild utbildning för vuxna och Undervisning i svenska för invandrare.

Förordningen ställer krav på organisationen, så att eleverna kan studera under hela året på heltid utan några uppehåll.

(15)

GRÄNSLÖST

Samverkan

Under året har arbetet med samverkan av studier fortgått mellan regionens kommuner.

Arbetet inom Gränslöst (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby, Tingsryd, Bromölla och Sölvesborgs kommuner) har hittat sina former. Kommunerna har också tillsammans arbetat fram en arbetsgång för hur hanteringen av de studerande och administrationen kring studierna. Gränslöst har bildat nätverk för Studie- och yrkesvägle- dare, handläggare, lärare samt rektorer.

Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux och Lärlingsutbildning för vuxna.

Syftet med Gränslöst är:

 Att skapa nätverk och en utbildningsplattform där skolledare, lärare, admi- nistratörer, studie- och yrkesvägledare och IT-handledare/tekniker från sam- verkande kommuner deltar för att utveckla verksamheten inom vuxenutbildningen

 Att det finns kompetens för att bedriva kurser genom flexibelt lärande i varje kommun

 Att det flexibla lärandet ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor eller vilken kommun som bedri- ver kursen

 Att de inblandade medarbetarna får nödvändig kompetensutveckling för undervisning och handledning vid kurser som bedrivs enligt flexibelt lärande

 Att varje kommun utvecklar en organisation som underlättar en regional samverkan vad gäller administration, information och kursutbud

 Att stimulera så att nya grupper söker sig till vuxenutbildningen

Gränslös samverkan

(16)

SKÅNE NORDOST

Projektgruppen för ”Kompetensutveckling, livslångt lärande” bildades under våren 2001 på initiativ av styrelsen för Samarbetskommittén Skåne Nordost och fick uppdra- get ”att höja Skåne Nordost:s attraktivitet och profil genom insatser på områdena kompetensutveckling – livslångt lärande – e-Learning”.

Samverkan

Inom Skåne Nordost fortskrider samverkan kring regionens Lärcentrum både när det gäller högskolestudier och gymnasiala studier. En gemensam ramhandbok har arbetats fram tillsammans med Högskolan Kristianstad. Ramhandboken är ett levande doku- ment som reglerar högskolans och Lärcentrums ansvarsområden gentemot de studerande. Lärcentrum har tillsammans med övriga Lärcentrum i Skåne Nordost mark- nadsfört högskoleutbildningar på distans.

Den regionala samverkan kring distansutbildningar som sker redan nu kommer att fort- sätta förstärkas och implementeras hos de olika vuxenutbildningarna i regionen (Gräns- löst och Skåne Nordost).

Skåne Nordost har bildat nätverk för Studie- och yrkesvägledare, handläggare, lärare samt rektorer.

Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux.

(17)

VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL Antal inskrivna elever på gymnasiala kurser under året:

Bromölla Vt 2012 64 Linköping Vt 2012 1 Sölvesborg Vt 2012 80 145

Bromölla Ht 2012 45 Linköping Ht 2012 1 Sölvesborg Ht 2012 61 107

Antal avbrott under året:

Ant. avbrott Ant. kurser %

Vt 2012 229 601 38

Ht 2012 177 478 37

406 1079 38

Måluppfyllelse under året:

Ant. Betyg Varav. IG % Måluppfyllelse %

Vt 2012 357 99 28 72

Ht 2012 244 72 30 70

601 171 28 72

Antal inskrivna elever på grundläggande vux under året:

Bromölla Vt 2012 34

Göteborg Vt 2012 1

Kristianstad Vt 2012 1 Sölvesborg Vt 2012 36 72

Bromölla Ht 2012 37

Kristianstad Ht 2012 1 Sölvesborg Ht 2012 32 70

Ant. Avbrott Ant. Kurser %

Vt 2012 49 179 27

Ht 2012 39 230 17

88 409 22

Ant. Betyg Varav IG % Måluppfyllelse %

Vt 2012 29 0 0 100

Ht 2012 21 0 0 100

42 0 0 100

(18)

Antal inskrivna elever på Utbildning i svenska för invandrare under året:

Bromölla Vt 2012 109

Malmö Vt 2012 1

Olofström Vt 2012 1 Sölvesborg Vt 2012 97 208

Endast

skrivit prov Vt 2012 9

Bromölla Ht 2012 97 Sölvesborg Ht 2012 89 186

Endast

skrivit prov Ht 2012 1

Ant. Avbrott Ant. elev %

Vt 2012 53 208 25

Ht 2012 35 186 19

88 394 22

Ant. Betyg Varav IG % Måluppfyllelse %

Vt 2012 85 0 0 100

Ht 2011 89 0 0 100

174 0 0 100

Antal inskrivna elever på Särskild utbildning för vuxna under året:

Bromölla Vt 2012 7

Sölvesborg Vt 2012 11 18

Bromölla Ht 2012 7

Sölvesborg Ht 2012 12 19

Ant. Avbrott %

Vt 2011 0 0

Ht2011 0 0

0 0

(19)

Definitioner

Dessa definitioner är viktiga att ha i åtanke, när man läser avbrottsstatistiken för de olika skolformerna.

Inskriven elev = Innebär att eleven någon gång under terminen/året varit registrerad hos oss. Eleven kan vara registrerad både vår- och hösttermin och på så sätt räknas in i antalet elever under både vår- respektive hösttermin. Vi räknar inte personer/namn utan bara antalet som är registrerade, inte heller hur mycket man läser.

Gör eleven avbrott i någon kurs, så är eleven ändå med i antalet inskrivna(om eleven har fler kurser) men finns sedan med i avbrottsstatistiken som redovisas.

Registrerad elev = Innebär att man sökt kurs/utbildning hos oss och blivit registrerad som sökande. Innebär inte med automatik att man börjat kurs/utbildning. På detta sätt räknas elev som inte kommer till upprop/tackar nej, som ett avbrott i statistiken.

Avbrott = Kursavbrott, alltså avbrott på enskild kurs som elev läser. För att få ett nyck- eltal % på avhopp, så måste vi ta hela summan av alla kurser vi haft igång och dela det med antal avhopp i just den kursen. På så sätt får vi fram ett nyckeltal i % för avhopp i den specifika kursen.

(20)

Personalbemanning

Personal Administration Pedagogisk personal

2012 4,75 18,70

(21)

UTVÄRDERING VUX VT-12

Antal besvarade formulär: 120

Fråga 1. Vilket kön är du?

Antal Procent

Man 33 27.50

Kvinna 87 72.50

Obesvarade 0

Fråga 2. Jag studerar på:

Grundläggande nivå, Orienteringskurs eller både grundl.‐ och gymnasial nivå 32 26.89

Gymnasial nivå 47 39.50

Svenska för invandrare (SFI) 40 33.61

Särvux 0 0.00

Obesvarade 1

(22)

Fråga 3. Får du den service du efterfrågar av studievägledarna?

Ja 88 73.95

Nej (om nej, vad kan förbättras?) 2 1.68

Ej haft kontakt 29 24.37

Obesvarade 1

Fråga 4. Får du tillräckligt med hjälp med CSN‐frågor?

Ja 62 57.94

Nej (om nej, vad kan förbättras?) 8 7.48

Obesvarade 13

(23)

Fråga 5. Får du den hjälp du behöver av administrationen?

Ja 77 66.38

Nej (om nej, vad saknar du?) 5 4.31

Obesvarade 4

Fråga 6. Hur upplever du caféet?

Bra 72 60.50

Tillfredsställande 30 25.21 Ej tillfredsställande 6 5.04

Vet ej 11 9.24

Obesvarade 1

(24)

Fråga 7. Hur upplever du att varuautomaterna fungerar?

Bra 63 52.50

Vet ej 10 8.33

Obesvarade 0

Fråga 8. Läser du på internTV? Om nej varför inte?

Ja 91 80.53

Nej 22 19.47

Obesvarade 7

Antal formulär 120

(25)

Fråga 9. Har du fått kunskaps/utvecklingssamtal med dina lärare, under kursens gång?

Ja 79 66.95

Ja i några ämnen 27 22.88

Nej 10 8.47

Har blivit erbjuden men tackat nej 2 1.69

Obesvarade 2

Fråga 10. Om ja, hur upplever du dem?

Bra 83 82.18

Obesvarade 19

(26)

Fråga 11. Har du haft betygssamtal med dina lärare som utgår från betygskriterierna?

Ja 75 67.57

Nej 17 15.32

Obesvarade 9

Fråga 12. Om ja, hur upplever du dem?

Bra 82 84.54

Obesvarade 23

(27)

Fråga 13. Har du haft möjlighet att diskutera lektionernas upplägg med dina lärare?

Ja 81 69.83

Nej 13 11.21

Obesvarade 4

Fråga 14. Om ja, hur upplever du den?

Bra 81 82.65

Obesvarade 22

(28)

Fråga 15. Finns det tillräckligt med datorer på skolan för dina skolarbeten?

Antal Procent Ja 103 90.35 Nej 11 9.65

Obesvarade 6

Fråga 16. Hur upplever du undervisningen? En samlad bedömning av helheten.

Bra 86 75.44

Obesvarade 6

(29)

Fråga 17. Hur upplever du städningen av lokalerna?

Bra 92 79.31

Obesvarade 4

Fråga 18. Hur upplever du städningen av toaletterna?

Bra 80 69.57

Obesvarade 5

(30)

Fråga 19. Finns det tillräckligt med studieutrymme för grupparbete/läxläsning m.m?

Antal Procent Ja 103 88.79 Nej 13 11.21

Obesvarade 4

Fråga 20. Hur upplever du miljön i klassrummen?

Bra 90 76.27

Obesvarade 2

(31)

Fråga 21. Har du under denna termin på Vuxenutbildningen känt dig:

Mobbad 6 5.08

Diskriminerad 3 2.54

Utfryst 2 1.69

Trakasserad 3 2.54

Nej, inget av det 104 88.14

Obesvarade 7

Fråga 22. Om ja på ovanstående fråga, på grund av vad?

Vilket kön du är 5 50.00

Födelseland/Ursprungsland 2 20.00 Religion eller annan trosuppfattning 1 10.00

Handikapp 0 0.00

Sexuell läggning 0 0.00

Ålder 2 20.00

Obesvarade 111

(32)

Fråga 23. Om ja på fråga 21, beskriv hur?

Fråga 24. Om ja på fråga 21, av vem?

Elev 6 33.33

Lärare 7 38.89

Övrig personal 5 27.78

Obesvarade 102

Fråga 25. Trivs du på Vuxenutbildningen?

Ja 107 98.17

Nej (om nej, varför inte?) 2 1.83

Obesvarade 11

Fråga 26. Övriga kommentarer du vill lämna: