• No results found

05.2. Bilaga 1 Utredning av ny ersättningsmodell för Sollentunas kommunala undervisningsgrupper

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "05.2. Bilaga 1 Utredning av ny ersättningsmodell för Sollentunas kommunala undervisningsgrupper"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2018/1853 BUN-1

Diariekod: 101

Utredning av ny ersättningsmodell för Sollentunas kommunala undervisningsgrupper

Bakgrund

År 2016 genomförde KPMG en översyn med syfte att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål samt att skapa förutsättningar att ge optimalt stöd i ordinarie verksamhet som går i linje med kommunens tillgänglighetspolicy, som beslutades av BUN den 20 oktober 2015.

Utifrån KPMG:s iakttagelser rekommenderades att kommunen skulle arbeta vidare följande:

 Eliminera risken att de ekonomiska stödresurserna finansierar

tomma platser i dessa grupper vilket skulle kunna inträffa i de fall de befintliga platserna inte är fyllda. Detta har skett vid några tillfällen tidigare och med nuvarande finansieringsmodell innebar detta att stödresurser finansierat de tomma platserna.

 Arbeta för att stödet och bedömningen av resurserna till

grundskoleeleverna fördelas via ett likvärdigt system och därigenom minska den snedfördelning som finns i nuläget.

 Basera stödresurserna utifrån det verkliga antalet elever och frångå systemet med en fast, statisk totalsumma till en specifik verksamhet oavsett antalet mottagna elever.

De flesta av de kommungemensamma grupperna får årligen en fast summa pengar för hela verksamheten, oavsett variationen av de individuella behoven som finns i elevgrupperna.

För de generella verksamheterna, förskola och grundskola, både kommunala och fristående, har verksamheternas chefer möjlighet att söka ett så kallat tilläggsbelopp. Detta är en summa pengar som enheten erhåller förutom grundbeloppet (förskolecheck till förskolebarnen respektive skolpeng till grundskoleeleverna). Tilläggsbeloppet söks årligen varje vårtermin och enheterna får i god tid innan sommaren veta hur stor summa som kommer barnet/eleven till del inför kommande läsår.

Utifrån KPMG:s tidigare översyn har nu under 2018 en utredning genomförts med fokus att göra om de fasta anslag som finns för de kommungemensamma grupperna Mimer, Fenix och Silverdalsskolans autismklasser till individuella anslag, det vill säga tilläggsbelopp, för varje elev. Utredningen redogör i detta ärende vilka effekterna blir för de i nuläget

(2)

anslagsfinansierade verksamheterna. Berörda enheter har involveras i analysen.

Omfattning och avgränsning

De verksamheter som därmed varit föremål för utredningen är samtliga särskilda undervisningsgrupper och dessa är:

- Brageskolan inklusive språkförskolan - Mimer

- Fenix

- Silverdals autismklasser

- RN verksamheten på SIS (RN = RörelseNedsättning)

Arbetssättet:

Arbetsgrupp tillsattes under våren 2018. En uppdragsplan samt aktivitetsplan har tagits fram och stämts av med förvaltningens ledningsgrupp. Arbetsgruppen har genomfört en kartläggning över nuvarande system samt tagit fram förslag på hur ett nytt system ska se ut.

Detta förslag har gåtts igenom i workshops med samtliga enheter och en analys över konsekvenser har även gjorts i samband med samtalen.

Konsekvenserna har inventerats och enheternas farhågor diskuterats.

Återkoppling av förslag har genomförts utifrån utarbetat förslag.

Nuläge

Hur sker antagningsprocessen ut för verksamheterna?

Aktuell process för att bli antagen till Mimer, Fenix, Silverdals autismgrupper och Brageskolan ser ut på följande sätt:

Ansökan sänds till avdelningen för stöd och utveckling samt kopia till den sökta enheten. Ansökningarna bedöms därefter dels på den sökta enheten dels på avdelningen för stöd- och utveckling. Därefter träffas dessa grupper vid minst två tillfällen och diskuterar elevernas behov och en prioritering till platserna görs. Därefter fattas beslut om placering vid de gemensamma efterföljande mötena.

Ansökan

Handläggs på BUK

Mottagnings- grupp, minst två möten

Handläggs på den sökta enheten

Beslut om plats

(3)

Brageskolas språkverksamhet

Brageskolan samt språkförskolan bedriver verksamhet med särskilda undervisningsgrupper. Brageskolan är en kommunal enhet, med förskola och grundskola för barn/elever med grav språkstörning. Enheten tar emot barn/elever från kommuner i norra Storstockholm efter remiss från logoped.

I dagsläget går ett 80-tal elever på skolan varav cirka 25 elever är mantalsskrivna i Sollentuna kommun.

Verksamheten vänder sig till elever med diagnosen generell språkstörning från förskoleklass till årskurs 9. Eleven är behörig att söka till verksamheten om han/hon har en generell språkstörning som inte kan förklaras av andra funktionsnedsättningar som överskuggar elevens förmåga att tillgodogöra sig undervisningen eller har en kognitiv funktionsnivå som bedöms vara inom normalvariationen. Ansökan görs via barnets/elevens logopedkontakt.

Finansiering i nuläget

Ersättning utbetalas i en grundpeng (skolpeng) och en extra ersättning i form av tilläggsbelopp. Nivån i tilläggsbeloppet är baserat på årskurs samt verksamhetens art, grundskola eller fritids. Det vill säga alla elever i årskurs 1 till 5 på Brageskolans språkklasser får samtliga lika stort belopp. Detta eftersom bedömningen är gjord att det är det beloppet som krävs för att kunna bedriva den typen av verksamhet som stöttar dessa elever.

Föreslagen finansiering Ingen förändring föreslås.

Mimer

Målgruppen är elever med stora koncentrationssvårigheter och/eller en social problematik som gör att eleven har svårt att strukturera sitt skolarbete och tillgodogöra sig undervisning i vanlig klass. Verksamheten bedrivs för årskurs 2 till 6 med plats för totalt 8 elever. Verksamheterna riktar sig till elever i behov av särskilt stöd, som med anpassad undervisning och hög lärartäthet har förmågan att nå kunskapskraven i läroplan för grundskolan.

Målet för verksamheten är att eleverna efter en kortare eller längre tid på Mimer, ska kunna återgå till och klara av ordinarie undervisning i större elevgrupper. Placeringen utvärderas årligen. Mimer är en verksamhet som organisatoriskt tillhör Kärrdalsskolan.

Finansiering i nuläget

Anslagsfinansiering. Enheten får ett årligt fast totalbelopp; 3,4 miljoner kronor.

Föreslagen finansiering

Ersättning utbetalas i en grundpeng (skolpeng) och en extra ersättning i form av tilläggsbelopp. Nivån i tilläggsbeloppet kommer att baseras på ett

(4)

lika stort belopp för samtliga elever som bedöms ha behov av verksamheten.

Detta eftersom bedömningen är gjord att det är det beloppet som krävs för att kunna bedriva den typen av verksamhet som stöttar dessa elever.

Modellen baseras på samma ersättningsmodell som för Brageskolan. Nivån på tilläggsbelopp kommer att räknas ut utifrån det nuvarande fasta anslaget 3,4 miljoner kronor, de åtta elevernas skolpeng dras av och därefter

beräknas ett belopp för tilläggsbelopp per elev.

Fenix

Målgruppen är elever med stora koncentrationssvårigheter och/eller en social problematik som gör att eleven har svårt att strukturera sitt skolarbete och tillgodogöra sig undervisning i vanlig klass. Totalt har Fenix plats för totalt 10 elever i år 6 till 9. Fenix är ett alternativ till den ordinarie

grundskolan i Sollentuna och erbjuds elever som av olika anledningar inte kan tillägna sig undervisning i stor grupp. Hög personaltäthet, små flexibla grupper och individuell planering ska ge varje elev möjlighet att till fullo utnyttja sin kapacitet. Målet för verksamheten är att eleverna efter en kortare eller längre tid på Fenix, ska kunna återgå till och klara av ordinarie

undervisning i större elevgrupper. Placeringen utvärderas årligen. Fenix är en verksamhet som organisatoriskt tillhör Runbacka Skolor.

Finansiering i nuläget

Anslagsfinansiering. Enheten får ett årligt fast totalbelopp; 3,1 miljoner kronor.

Föreslagen finansiering

Ersättning utbetalas i en grundpeng (skolpeng) och en extra ersättning i form av tilläggsbelopp. Nivån i tilläggsbeloppet kommer att baseras på ett lika stort belopp för samtliga elever som bedöms ha behov av verksamheten.

Detta eftersom bedömningen är gjord att det är det beloppet som krävs för att kunna bedriva den typen av verksamhet som stöttar dessa elever.

Modellen baseras på samma ersättningsmodell som för Brageskolan. Nivån på tilläggsbelopp kommer att räknas ut utifrån det nuvarande fasta anslaget 3,1 miljoner kronor, de tio elevernas skolpeng dras av och därefter beräknas ett belopp för tilläggsbelopp per elev.

Silverdalsskolans autismgrupper

Verksamheten, som är en del av Silverdalsskolan, vänder sig till elever med diagnos inom autismspektrat, tidigare Aspergers syndrom, från årskurs 1 till 9, och har för tillfället 42 platser. Målet är att alla elever ska få betyg i samtliga ämnen, nå så höga betyg som möjligt och vara behöriga att söka till gymnasieskolan. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter att skaffa sig individuella strategier att hantera vardagen, arbeta för att utveckla

kompetenser i lärprocesserna samt utveckla meningsfulla beteenden i det sociala samspelet.

Undervisningen sker i strukturerade former i grupper om 5 till 7 elever.

Regelbundna och täta samtal och utvärderingar sker för att stödja varje

(5)

enskild elev att gå vidare i sitt arbete mot sina egna mål och de mål som läro- och kursplaner fastställt. Eleverna har möjlighet att läsa ämnen i normalstor grupp, exempelvis moderna språk. Skolan har ett nära samarbete med hemmet.

Elever placerade i Silverdalsskolans kommungemensamma verksamhet lämnar sin hemskola, men strävan är att eleverna ska kunna återgå till en ordinarie grundskoleklass. Placeringen utvärderas årligen.

Finansiering i nuläget

Anslagsfinansiering. Enheten får ett årligt fast totalbelopp; 15,2 miljoner kronor.

Föreslagen finansiering

Ersättning utbetalas i en grundpeng (skolpeng) och en extra ersättning i form av tilläggsbelopp. Nivån i tilläggsbeloppet kommer att baseras på ett lika stort belopp för samtliga elever som bedöms ha behov av verksamheten.

Detta eftersom bedömningen är gjord att det är det beloppet som krävs för att kunna bedriva den typen av verksamhet som stöttar dessa elever.

Modellen baseras på samma ersättningsmodell som för Brageskolan. Nivån på tilläggsbelopp kommer att räknas ut utifrån 15,2 miljoner kronor, de 42 elevernas skolpeng dras av och därefter beräknas ett belopp för

tilläggsbelopp per elev.

RN-verksamheten på Sollentuna International School (SIS)

RN-enheten på Sollentuna International School (SIS) är en liten kommunal grundskola för elever med rörelsehinder i förskoleklass till årskurs

9. Verksamheten har samarbete med habiliteringsenheten Djupdal som delar lokaler med skolan. Eleverna ges logopedträning, arbetsträning och sjukgymnastik integrerat under skoltid.

I Stockholms län finns ingen annan kommunal grundskola för elever med rörelsenedsättning. Verksamheten omfattar cirka 32 elever varav tre elever är folkbokförda i Sollentuna kommun.

Finansiering i nuläget

Skillnaden mot övrig verksamhet, som detta uppdrag omfattar, är att

ersättning här utgår från skolpengen och inte finansieras via anslag. År 2016 fattade nämnden beslut om att införa en särskild undervisningsgrupp på SIS – RN-enheten. Detta beslut innebär att SIS får grundbelopp för elever med rörelsehinder som är placerade på skolan. Ersättningsbeloppet är 461 tkr per elev och läsår i grundskola. Detta betalas ut som en separat skolpeng.

Föreslagen finansiering Ingen förändring föreslås.

(6)

Vad anser enheterna om att gå från anslag till individuellt tilläggsbelopp?

Förslaget kan påverka verksamheternas långsiktiga arbete då elevunderlaget och ansökningarna kan förändras över tid.

Sannolikheten för att detta ska uppstå är väldigt låg. Att det skulle bli brist på elever i dessa verksamheter är inte något vi från centralt håll kan se. Hur mycket vi än utvecklar de generella skolorna kommer det alltid att finnas ett visst antal elever som behöver ett mycket mindre, anpassat sammanhang vilket dessa verksamheter kan ge. Elevunderlaget i kommunen är så pass stort att de gemensamma grupperna alltid kommer att vara fyllda.

Problemet är snarare att föräldrar söker sig utanför kommungränsen då vi inte har tillräckligt många platser i våra egna grupper. Som exempel hade Silverdalsskolans verksamhet förra året 37 ansökningar och kunde ta emot endast 12 elever.

Ekonomiska effekter

Att omvandla anslagsfinansiering till individuella tilläggsbelopp för Mimer, Fenix och Silverdals autismklasser ska under år 2019 vara kostnadsneutralt.

Det innebär att under vårterminen 2019 finansieras verksamheten med 50 procent av det nuvarande fasta anslaget. Från och med hösterminen 2019 kommer tilläggsbeloppet, tillsammans med skolpengen, att finansiera verksamheten. Ersättning utbetalas i en grundpeng (skolpeng) och en extra ersättning i form av tilläggsbelopp. Nivån i tilläggsbeloppet kommer att baseras på ett lika stort belopp för samtliga elever som bedöms ha behov av verksamheten. Detta eftersom bedömningen är gjord att det är det beloppet som krävs för att kunna bedriva den typen av verksamhet som stöttar dessa elever. Modellen baseras på samma ersättningsmodell som för Brageskolan.

Genom denna modell skapas också förutsättningar att planera och driva dessa verksamheter långsiktigt.

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Förekomsten av mycket hygroskopiska föreningar i aerosoler kan påskynda processen för bildandet molndroppar, medan närvaron av mindre hygroskopiska ämnen kan förlänga den tid som

Siffrorna under varje listad företeelse hänvisar till de sidor där företeelserna hittas i

Fortifikationsverket anser att myndigheten också bör omfattas av detta undantag med hänsyn till det nära samarbete som myndigheten redan har med Försvarsmakten och

Med tanke på att det rör sig om särskilt integritetskränkande underrättelseinhämtning anser Försvarets materielverk att det saknas tillräckliga underlag i utredningen avseende

FRA bedömer att förslaget om en ny myndighet för psykologiskt försvar kommer med- föra ekonomiska konsekvenser för FRA för det fall att den nya myndigheten ska kunna inrikta

Försvarsmakten avstyrker däremot förslaget att den nya myndigheten läggs till bland de myndigheter som enligt 4 § lagen (2008:717) om signalspaning i

Men myndigheten kan inte se hur det psykologiska försvaret stärks genom att flytta verksamhet från MSB till det förslag till ny myndighet för psykologiskt försvar som