Handläggare: Josephine Orling
Telefon: 08-731 31 75 ÄHN 2013:62
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
LIDINGÖ STAD 2012
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Verksamheter ... 3
Metod ... 7
Övergripande mål och strategier ... 7
Mål för hälso- och sjukvården ... 7
Äldre- och handikappnämndens verksamhetsmål ... 8
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 8
Struktur för uppföljning/Utvärdering ... 9
Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits 2012 samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet ... 9
Uppföljning genom egenkontroll ... 9
Socialstyrelsens tillsyn ... 10
Samverkan för att förebygga vårdskador ... 10
Avvikelser ... 10
Riskanalys ... 11
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 11
Avvikelser ... 12
Hantering av klagomål och synpunkter ... 13
Inkomna klagomål ... 14
Sammanställning och analys av hanteringen av klagomål och synpunkter ... 14
Samverkan med patienter och närstående ... 15
Förebyggande arbete ... 15
Sammanställning och analys ... 15
Resultat ... 15
Övergripande mål och strategier för kommande år ... 19
Kvalitetsregister- Kvalitetsindikatorer-Egenkontroll ... 20
Bilagor ... 21
Inledning
Varje vårdgivare skall enligt Patientsäkerhetslagen årligen senast 1 mars upprätta en
patientsäkerhetsberättelse för det föregående året. Lidingö stads äldre- och handikappnämnd beslutade i april 2011 att samtliga aktörer, både interna och externa, fr.o.m. 2012 årligen ska skicka in respektive verksamhets patientsäkerhetsberättelse till Lidingö stad.
Patientsäkerhetslagen och Lagen om valfrihet möjliggör för den enskilde medborgaren att själv kunna jämföra de olika verksamheternas kvalitet, ett sätt är att få tillgång till de olika
verksamheternas patientsäkerhetsberättelser. De olika verksamheternas
patientsäkerhetsberättelser finns efter att Lidingö stads äldre- och handikappnämnd tagit del av dem tillgängliga på Lidingö stads hemsida www.lidingo.se
Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kapitlet
Dokumentationsskyldighet
9 § Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten.
10 § Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå
1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts.
Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den
För att kunna göra jämförelser mellan olika verksamheter förutsätts en gemensam struktur och ett upplägg som är likvärdigt. Patientsäkerhetsberättelsens struktur och upplägg är i delar från de rekommendationer som Sveriges kommuner och landsting har tagit fram för vad en
patientsäkerhetsberättelse ska innehålla, i delar med lokala tillägg och avgränsningar.
I de fall det från Socialstyrelsen tillkommer nya krav på innehållet i en patientsäkerhetsberättelse kan omfattningen förändras/revideras.
Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar är reglerat i hälso- och sjukvårdslagen och
socialtjänstlagen. Ansvaret är upp till läkarnivå. Läkaransvaret är ett landstingsansvar. Nivån på hälso- och sjukvårdsinsatserna är jämförbar med den vård som tillhandahålls inom primärvården.
Landstinget ska ansvara för och tillhandahålla specialiserad vård och sluten vård.
Lidingö stads äldre- och handikappnämnd är vårdgivare för den kommunala hälso- och sjukvården som bedrivs inom ansvarsområdet.
Det yttersta ansvaret för kommunens hälso- och sjukvård upp till läkarnivå har Lidingö stads äldre- och handikappnämnd, oavsett driftform. Driftformen och verksamhetens inriktning kan medföra att omfattningen av hälso- och sjukvårdinsatser kan variera.
Oavsett driftform och verksamhetsinriktning ska det för alla verksamheter där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas av vårdgivaren en utsedd verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 29 samt för den kommunala hälso- och sjukvården en medicinskt ansvarig sjuksköterska HSL § 24.
Verksamheter
Här nedan beskrivs Lidingö stads olika verksamheter som förutom ett omvårdnadsansvar även har ett vårdansvar i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.
Äldreomsorg - egen regi
Särskilt boende, vård- och omsorgsboenden (Heldygnsomsorg) Verksamhetschef HSL § 29: Åsa Stensaeus
Antalet omsorgstagare varierar över tid och är avhängigt antal inträffade dödsfall, inflyttningar eller avflyttningar. Omsorgstagarnas boendetid på enheterna är varierande.
• Siggebogården, 129 platser
• Högsätra 60 platser
• Kaprifolen med nio platser avvecklades maj 2012. De personer som bodde på enheten valde nytt boende enligt lagen om valfrihet (LOV). Enheten beskrivs därmed inte fortsättningsvis i denna patientsäkerhetsberättelse.
• Lidingö hospice, nio platser
Inriktning palliativ vård i livets slut. Hit flyttar omsorgstagare som har behov av palliativ vård i livets slut. Företrädesvis för personer som dessförinnan bott i ordinärt boende. Det medför att verksamheten inte fullt ut går att jämföra med övrig heldygnsomsorg.
Heldygnsomsorgen omfattas av Äldre- och handikappnämndens kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården.
Servicehus
Verksamhetschef HSL § 29: Anna Langhammer
Inriktningen och kvarboendeprincipen medför att hälso- och sjukvårdsbehovet för de som bor på servicehus är mycket varierande. Från att en del inte har något behov till att ha mycket
omfattande behov. Hälso- och sjukvårdsbehovet kan hos personer boende på servicehusen vara lika stort eller större än de personer som bor inom heldygnsomsorg. Hälso- och sjukvårds-
behovet kan också variera över tid. På grund av det varierande hälso- och sjukvårdsbehovet är det inte möjligt att fullt ut mäta indikatorer utifrån samma krav som ställs inom
heldygnsomsorgen. Uppskattningsvis har c:a 80% ett behov av någon form av hälso- och sjukvårdsinsatser, om än i mycket varierande omfattning.
• Baggeby gårds servicehus bor c:a 90 personer
• Högsätra servicehus bor c:a 90 personer
Det har under 2011 och 2012 genomförts en kartläggning av de boendes hälso- och sjukvårdsbehov på servicehusen, för att över tid få en uppfattning om hur stort behovet är.
Kartläggningen visade att det på Baggeby gårds servicehus fanns nio personer och på Högsätra servicehus fanns sju personer med ett lika stort hälso- och sjukvårdsbehov som personer boende på heldygnsomsorg. Ett syfte med kartläggningen var även att utifrån påvisat resultat kunna dimensionera leg. personal utifrån hälso- och sjukvårdsbehov. För de personer som har bedömts att ha lika stort hälso- och sjukvårdsbehov som inom heldygnsomsorgen har det beslutats att dessa personer ska omfattas av nämndens kvalitetsindikatorer.
Korttidsboende
Korttidsboendet är ett tillfälligt boende där personer vistas kortare perioder för återhämtning eller för att närstående ska få möjlighet till avlastning. Perioden kan vara återkommande och kallas då växelvård. Den genomsnittliga vistelsetiden är tre veckor. Den korta och avgränsade tiden för vistelse på korttidsboendet medför att det inte är möjligt att mäta indikatorer utifrån de krav som ställs inom heldygnsomsorgen. Huvudansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna åligger företrädesvis den husläkarmottagning som den enskilde valt att lista sig hos. Under den begränsade vistelsetiden har kommunen ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till läkarnivå.
Inriktningen medför att det är en stor omsättning med mycket in- och utflytt i dessa verksamheter.
• Lidingö korttidsboende har tjugotre platser
Under 2012 har antalet platser utökats från nitton till tjugotre. Det var 256 vårdtillfällen under 2012. Verksamhetschef HSL § 29: Anna Langhammer
• Siggebogårdens korttidsboende, åtta platser inriktning för personer med demenssjukdom.
(4 korttidsplatser/3 växelvårsplatser samt 1 trygghetsplats) Verksamhetschef HSL § 29: Åsa Stensaeus
Äldreomsorg - entreprenad (Lidingö sjukhem)
Särskilt boende, vård- och omsorgsboende (Heldygnsomsorg) Vårdgivare Attendo Sverige AB/ÄHN
Verksamhetschef HSL § 29: Avd. 1 och 3 Anneli Öhlander, Avd. 2 Sonja Hayen
På Lidingö sjukhem fanns 95 platser vid 2012 års ingång. Verksamheten har under 2012 successivt avvecklats som ett led i att verksamheten planerats till att vara nedlagd 2013-01-31.
Vid årsskiftet 2012-2013 bodde sex personer kvar i verksamheten.
För verksamheten gäller samma ansvarsfördelning och krav som inom övriga särskilda boenden i Lidingö stads egen regi. Omsättningen av personer som flyttat in och ut i verksamheten är högre än inom egen regi. En förklaring till den höga omsättningen är att Lidingö sjukhem, förutom de som har valt eller sedan tidigare bott på enheten, även varit en enhet där personer som beviljats särskilt boende, fått bo i avvaktan på att få flytta till sitt första alternativ enligt LOV.
Socialpsykiatri
Verksamhetschef HSL § 29: Madeleine Jonsson
Bostad med särskild service (SoL) hade 23 platser under första halvåret 2012. De personer som bodde i verksamheterna Agavägen och Vattenvägen med biståndsbeslut, bostad med särskild service, flyttade under sommaren 2012 till Högsätravägen 4 E, ett våningsplan inom Högsätra servicehus. Enheten får benämningen E 4:ans boende.
Hälso- och sjukvårdsbehovet för de som bor i bostad med särskild service är varierande. Förutom sin psykiatriska problematik har målgruppen även en överrepresentation av somatisk ohälsa. En del har ett mycket begränsat behov medan andra kan ha ett mycket omfattande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser både utifrån en psykiatrisk och en somatisk problematik.
Kommunens hälso- och sjukvårdansvar är detsamma som för de olika boendeformerna inom äldreomsorgen.
E 4:ans boende som startade juli 2012 vänder sig främst till psykiskt funktionsnedsatta med viss fysisk ohälsa och stigande ålder. Personer som kan ha ett behov av omfattande personalstöd dygnet runt i nära anknytning till bostaden. Agavägen och Vattenvägen upphörde därmed som bostad med särskild service för målgruppen.
Fyrmästaren med åtta platser vänder sig till gruppen unga vuxna mellan 18 och 35 år med allvarlig psykisk ohälsa och som har ett behov av omfattande personalstöd.
• Vattenvägen 9 platser, avvecklades sommaren 2012
• Agavägen 6 platser, avvecklades sommaren 2012
• E4:ans boende 12 platser tillkom sommaren 2012
• Fyrmästaren 8 platser
Platsantalet, i bostad med särskild service för målgruppen minskade under 2012 från 23 till 20 platser.
För specialiserad öppen psykiatrisk vård ansvarar företrädesvis PRIMA barn- och vuxenpsykiatri.
För somatisk problematik på primärvårdsnivå tillhandahålls läkarinsatser av den
husläkarmottagning den enskilde valt att lista sig hos. Stora krav finns på samordning när flera olika aktörer utöver den kommunala hälso- och sjukvården är involverade, för att kunna
säkerställa patientsäkerheten.
Området för särskilt stöd (OSS)
Områdeschef: Lillan Axelsson. (Uppdraget omfattar inget ansvar utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen).
Bostad med särskild service LSS § 9.9
Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar enligt lagstiftningen i dessa verksamheter. I Stockholms län åtog sig Stockholms läns landsting att fullgöra det som åligger kommunen utan kostnad för kommunen (Principöverenskommelsen 1994). Ansvar för att fullgöra åtagandet enligt HSL § 18 åligger därmed den husläkarmottagning där den enskilde valt att lista sig. Uppdraget utförs med en begränsning till basal hemsjukvård, utifrån de nu stipulerade krav beställaren (SLL) har med husläkarmottagningar utifrån Vårdval. Trots att husläkarmottagningarna ska fullgöra HSL
§ 18 a-c skall kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska i dessa verksamheter fullgöra det författningsreglerade ansvaret enligt HSL § 24.
Verksamhetsansvaret enligt HSL § 29 åligger den husläkarmottagning den enskilde valt att lista sig hos. MAS-ansvaret HSL § 24 åligger enligt principöverenskommelsen kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Dessa boenden ingår därmed i Lidingö stads äldre- och
handikappnämnds patientsäkerhetsberättelse endast begränsat och då i den författningsreglerade omfattningen av kommunens ansvar.
Den hälso- och sjukvård som bedrivs i bostad med särskild service är endast uppgifter som av ansvarig legitimerad personal i primärvården har delegerats till boendets personal.
För att säkerställa utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatserna inom ramen för fullgörandet av det kommunala ansvaret så har de olika bostäderna med särskild service LSS § 9.9 fördelats mellan de olika husläkarmottagningarna. Detta oavsett om den enskilde valt att lista sig hos annan husläkarmottagning. Vid avvikande tillfällen sker samverkan mellan de olika boendenas ansvariga sjuk/distriktsköterskor. Verksamhetschefen på husläkarmottagningen har endast ett ansvar för det som fullgörs av dennes hälso- och sjukvårdspersonal.
• Torsviks vårdcentral (SLL)
Grupp/servicebostäder Stjärnvägen, Styrmannen, Kappsta och Ankaret Verksamhetschef Elisabeth Bley-Arvidsson
• Stadshusdoktorn Capio
Grupp/servicebostäder Torsvik och Oden Verksamhetschef Jan Erk Ingwall
• Vården i Centrum
Grupp/servicebostäder Friggavägen och Eklövet Verksamhetschef Britta Eriksen
• Capio citykliniken
Grupp/servicebostäder Karlavagnen, Lejonet och Södra Verksamhetschef Sten Forsberg/ Agneta Ankersjö
• Lidingödoktorn
Grupp/servicebostäder Gångsätra, Kungen, Hövdingen, Brevvik, 53:an, Centrum Verksamhetschef Anders Rahmqvist
Vård-och omsorgsboenden heldygnsomsorg inom Lagen om valfrihet (LOV)
Lidingö stad har genom Lagen om valfrihet (LOV) och de utförare som staden har avtal med gett Lidingöborna själva möjlighet efter beviljat bistånd att inom äldreomsorgen kunna välja vård- och omsorgsboende. Oavsett utförare skall kvaliteten i vården likvärdigt kunna följas upp.
Lidingö stads äldre- och handikappnämnd har det yttersta ansvaret för de personer som valt att bo i de verksamheter som staden har avtal med enligt LOV.
Det företag eller den juridiska person som LOV-avtalet avser är vårdgivare. Vårdgivaren ska för verksamheten ha en utsedd verksamhetschef enligt HSL § 29 samt en medicinskt ansvarig sjuksköterska HSL § 24. Lidingö stads medicinskt ansvariga sjuksköterskas ansvar omfattar endast att i dessa verksamheter följa upp att avtalet efterlevs.
Metod
Patientsäkerhetsberättelsen för Lidingö stads egenregiverksamheter och entreprenad har under föregående år varit samlade i en patientsäkerhetsberättelse. För 2012 har varje verksamhetschef inom ramen för inriktning/ansvarsområdet bidragit med uppgifter till respektive enhets
patientsäkerhetsberättelse, se bilaga 1-9.
Detta är en övergripande patientsäkerhetsberättelse för det ansvarsområde som Lidingö stads äldre- och handikappnämnd har som vårdgivare. De avsnitt som beskriver jämförelser av de olika verksamheternas resultat har inhämtats från den årliga registreringen av kvalitetsindikatorer (vecka 38), Svenska pallitaivregistret samt från avvikelse- och klagomålsrapporteringen. Dessa uppgifter har sammanställts av Lidingö stads medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Eftersom Patientsäkerhetsberättelsen avgränsas till att omfatta hälso- och sjukvård benämns samtliga kunder, omsorgstagare, klienter företrädesvis som patienter och där så är lämpligt, utifrån avsnitt, som personer.
En detaljerad beskrivning av resultatet från inrapporteringen av kvalitetsindikatorerna för heldygnsomsorgen återfinns som bilaga 11-13 till Patientsäkerhetsberättelsen.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 §Lidingö stads mål för kunderna inom äldre- och handikappnämndens målgrupp är en konkretisering av mål för hälso- och sjukvården i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 § och Lidingö stads av kommunfullmäktige fastställda strategiska mål.
Mål för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 2 §
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.
Äldre- och handikappnämndens verksamhetsmål
Här nedan redovisas de mål som berör ett hälso- och sjukvårds- samt
patientsäkerhetsperspektiv. För att säkerställa att de resultat vi eftersträvar för våra kunder inom hälso- och sjukvården uppnås så analyserar vi verksamheten utifrån ett antal indikatorer, här nedan redovisas de som är tillämpliga ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Kravet på indikatorerna är en måluppfyllelse på 100 % inom heldygnsomsorgen för äldre samt för de äldre som är boende i våra servicehus men bedöms ha ett lika stort hälso- och sjukvårdsbehov som de äldre i heldygnsomsorgen. Resultatet av verksamhetens egenkontroll för övriga indikatorer redovisas för heldygnsomsorgen i separata bilagor, se bilaga 11-13. I nämndens verksamhetsberättelse
redovisas även de indikatorer som inte faller inom ramen för vad en patientsäkerhetsberättelse ska innehålla.
• Kunderna kan välja mellan flera utförare och profilerade verksamheter.
• Kunden kan inom regelverkens ram påverka beslut om insats samt innehåll i genomförandet.
• Närstående ska kunna känna trygghet genom det stöd och avlastning de får.
• Personalens kompetens utvecklas för att möta Lidingöbornas föränderliga behov.
• Äldre- och handikappnämndens ekonomi är i balans.
• Kunderna är nöjda med verksamheterna.
Indikatorer tillämpliga ur ett patientsäkerhetsperspektiv:
• Nutrition- riskbedömning, undernäring
• Munhälsa- erbjuda munhälsobedömning
• Fall- riskbedömning, fallanalys
• Trycksår- riskbedömning, profylax
• Vård i livets slutskede- fysisk och psykisk smärtproblematik
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Ansvaret är inom ramen för det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret HSL § 18 upp till läkarnivå.
Vårdgivare
Lidingö stads äldre- och handikappnämnd har som vårdgivare det yttersta ansvaret för patientsäkerheten och patientsäkerhetsarbetet.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska HSL § 24 (MAS)
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ett författningsreglerat ansvar för patientsäkerheten d v s att patienterna tillförsäkras en god vård och omsorg. MAS författningsreglerade ansvar är undandraget verksamhetschefens ledningsansvar.
Verksamhetschefen HSL § 29
Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas på någon annan. Verksamhetschefen är vårdgivarens ”förlängda arm” och har ett ansvar på individnivå för att den enskilde patienten tillförsäkras en god vård och omsorg. Verksamhetschefen måste i de fall sak kompetens saknas eller kan om denne så bedömer enligt HSL § 30 överlåta enskilda ledningsuppgifter till annan befattningshavare som har tillräcklig kompetens för uppgiften.
Legitimerad personal har ett eget yrkesansvar inom ramen för uppdraget.
All personal har en skyldighet att aktivt delta i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.
Området för särskilt stöd
Se information ansvarsfördelning inledningsvis.
Struktur för uppföljning/Utvärdering
SOSFS 2011:9, 3 kap. 2§En av äldre- och handikappnämnden fastställd riktlinje finns för avvikelsehantering. I avvikelsehanteringen ingår krav på verksamheternas rapportering, åtgärder, analys och
återföring samt hur nämnden ska informeras. Medicinskt ansvarig sjuksköterska sammanställer statistik av inrapporterade avvikelser och rapporterar årligen statistikresultatet till nämnden.
Lex Maria anmälningar utreds av MAS och anmäls till Socialstyrelsen på delegation av äldre- och handikappnämnden.
Avvikelsehantering framgår under avsnittet – Hälso- och sjukvårdpersonalens rapporteringsskyldighet.
Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits 2012 samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p1-2Införande av SITHS-kort (Säker IT för Hälso- och Sjukvården)har genomförts för att uppfylla krav på datasäkerhet och tillgänglighet till externa webbaserade portaler som Pascal och Procedo läkemedelsbeställning, Stockholms läns landstings hjälpmedelsportal, Vaccinera och Svenska Palliativregistret.
Kvarstår gör att i samverkan utveckla och samordna händelsehantering utifrån Ledningssystem för kvalitet (SoL, HSL och LSS) (SOSFS 2011:9).
Inom äldreomsorgen har utbildningen palliativ vård varit pågående för att säkerställa att samtliga medarbetare har genomgått utbildningen. Utbildningen har utökats med att sjuksköterskorna fått utbildning till att implementera Nationella riktlinjer för palliativ vård.
Under året har utbildningar för vårdpersonal i demenssjukdomar och kost genomförts.
Kvalitetsgranskning av Apoteket har genomförts på samtliga enheter.
Hygienronder har genomförts inom samtliga egenregiverksamheter som bedriver heldygnsomsorg.
Samtliga av dessa protokoll är registrerade och finns tillgängliga i äldre- och handikappförvaltningens diarium.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2§ p 2Lidingö stads äldre- och handikappnämnd fastställde år 2009 ett antal kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården inom heldygnsomsorgen för äldre med en måluppfyllelse på100 %.
Oavsett om Lidingö stads mall för redovisning av indikatorerna används eller om resultat utgår från andra lokala eller nationella mätningar, ska resultatet för nedanstående indikatorer ingå i de verksamheters patientsäkerhetsberättelser som har omsorgstagare boende från Lidingö stad.
Kvalitetsindikatorerna ska för verksamheter inom heldygnsomsorgen i egen regi och entreprenad årligen (vecka 38) redovisas till medicinskt ansvarig sjuksköterska.
• Riskbedömning för malnutrition
• Fallriskbedömning
• Riskbedömning för trycksår
• Erbjuden munhälsobedömning
• Läkemedelsgenomgång
Förutsättning för läkemedelsgenomgång inom äldreomsorgens verksamheter är att den enskilde är listad hos läkarorganisationen Legevisitten. Läkaren gör en första genomgång vid inflyttning därefter görs det av Legevisittens läkare i samverkan med sjuksköterskor den månad som personen är född. I annat fall åligger läkemedelsgenomgång ansvarig primärvårdsläkare inom ramen för husläkarmottagningarnas uppdrag och gällande föreskrifter.
Mätbara mål för hälso- och sjukvården inom socialpsykiatrin, Lidingö hospice, korttidsboende och servicehus finns ej fastställda.
Utöver indikatorerna ska det i patientsäkerhetsberättelsen framgå redogörelse för hur verksamheten arbetar med:
• Palliativ vård- registrering i Svenska palliativ registret
• Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen
• Infektionsregistrering
• Hygienronder- vårdhygienisk expertis
Socialstyrelsens tillsyn
Under 2012 har Socialstyrelsen inte haft någon tillsyn i berörda verksamheter.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS 2011:9, 4 kap. 6§, 7 kap. 2§ p 3De samverkansöverenskommelser som funnits upprättade sedan tidigare har under 2012 reviderats och kompletterats för att ytterligare tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning.
I överenskommelsen mellan:
Lidingö stad och primärvården (husläkarmottagningarna)strukturerades ett antal samverkansområden.
Lidingö stad och PRIMA barn- och vuxenpsykiatri har samverkansbehoven ytterligare förtydligats.
Lidingö stad och Legevisitten gjordes endast smärre förtydliganden av samverkanskrav främst utifrån de båda organisationernas legitimerade yrkesutövares ansvarsområden.
För verksamheten Lidingö hospice upprättades ett samverkansavtal mellan Lidingö stad,
Stockholms läns landsting och Förenade Care AB, Byle gård. Landstinget genom Förenade Care AB tillhandahåller specialistläkare för verksamhetens palliativa vård.
Avvikelser
Samverkan/Vårdkedjeproblematik
Totalt har sju avvikelser inrapporterats som berör samverkan/ vårdkedjeproblematik under 2012.
Ett mörkertal kan finnas för denna typ av händelse då det har framkommit att det inte alltid skrivs avvikelserapporter kring avvikelser som berör samverkan/vårdkedjeproblematik.
Diagrammet åskådliggör andelen avvikelser (förhållandet mellan antal avvikelser och antal årsplatser)när det gäller samverkan/vårdkedjeproblematik i de olika verksamheterna.
Inga avvikelser som berör vårdkedje/samverkansproblematik har inrapporterats skriftligen inom området för särskilt stöd, OSS. Ett antal tillfällen där dessa brister ändå har funnits har påvisats genom att ansvarig distriktssköterska inte har involverats i anslutning till utskrivning från
slutenvård eller fått information från annan vårdgivare. Distriktssköterskan har fått kännedom om förändringar kring den boende endast via personal på boendet eller anhörig. I det fall
distriktssköterskan övertagit ansvaret för den enskildes hälso- och sjukvård ska information alltid ges från avlämnande till övertagande vårdgivare. Detta för att säkerställa att eventuellt vårdbehov och läkemedelsordinationer uppmärksammas, åtgärdas och följs upp.
Brister i att rapportera avvikelser som berör vårdkedjeproblematik förekommer inom samtliga verksamheter. Avvikelser som inte rapporteras medför att berörd vårdgivare inte kan
uppmärksammas på bristerna.
Riskanalys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §En tydlig riskbedömningsstruktur och analys för hälso- och sjukvården saknas i staden.
Riskbedömningar med analyser är ett arbetssätt som behöver utvecklas på alla nivåer vid strukturella och organisatoriska förändringar.
Riskbedömningar görs i det vardagliga arbetet i verksamheterna utifrån individuella behov.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 3 kap. 9§ och SOSFS 2011:9, 7kap. 2§, p 1
En riktlinje för hur avvikelserapportering ska ske finns upprättad i staden. Härutöver ska varje enhet ha en lokal rutin för hur avvikelsehanteringen är strukturerad. Den lokala rutinen ska beskriva hur avvikelser rapporteras, hanteras, analyseras och återförs till berörd personal. Enligt riktlinjen ska kopia på alla avvikelser skickas till MAS en gång i månaden. Vid insändandet ska avvikelsen vara färdighanterad. MAS registerar och sammanställer statistik för de avvikelser som inrapporterats. Vid allvarliga händelser ska MAS informeras med det snaraste (inom en vecka).
Efterlevnaden av att rapportera allvarliga händelser fungerar tillfredställande, men för de flesta verksamheter är efterlevnaden till att enligt rutin månatligen skicka in kopior på avvikelser begränsad. Avvikelsehanteringen är ett förbättringsarbete på de flesta enheterna. Införandet av det nya verksamhetssystemet Treserva med att från 2014 kunna registrera, rapportera och hantera avvikelser i systemet medför förutsättningar för en bättre rapportering och hantering.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
2011 (%) 2012 (%)
Beroende på avvikelsens karaktär utreds händelseförloppet antingen inom enheten eller vid allvarligare fall inom ÄHO. MAS bedömer på vilken nivå eller i vilken omfattning avvikelsen ska utredas. Återföring sker i dessa fall från MAS till verksamhetsansvariga för vidare återkoppling till berörda. Återkoppling till berörda är ett förbättringsområde.
Avvikelser
Följsamhet till rutin för rapportering och hanteringen av avvikelser är ett mått på hur
verksamheten har lyckats med att få medarbetarna att förstå att inrapportering av avvikelser är en viktig del av verksamhetens kvalitetsarbete och en verksamhet som ständigt förbättrar sig. Det är således inte så att en verksamhet med ett lågt antal avvikelser alltid betyder att det är en verksamhet av god kvalitet.
Läkemedelshantering
Totalt 233 läkemedelsavvikelser har inrapporterats under 2012 i verksamheterna inkl. LSS, varav 155 avser utebliven medicindos. Totalt uppskattas cirka 600.000 doser överlämnas per år. I diagrammet nedan redovisas antal avvikelser i förhållande till antal årsplatser fördelat på de olika verksamheterna samt en jämförelse med föregående år.
Diagrammet åskådliggör andelen avvikelser (förhållandet mellan antal avvikelser och antal årsplatser)när det gäller läkemedelshanteringen i de olika verksamheterna.
Fall
Totalt har verksamheterna exkl. LSS och dagverksamhet rapporterat in 835 fall under 2012 vilket kan jämföras med 893 stycken inrapporterade fall 2011. Fall som inneburit någon form av skada för den enskilde uppgår till totalt 119 stycken varav 32 stycken föranlett uppsökande av annan vårdnivå. I diagrammet nedan redovisas en jämförelse med år 2011, fall som leder till någon form av skada minskar från 20 % år 2011 till 14 % år 2012.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
140%
160%
2011 2012
Diagrammet åskådliggör totalt antal fall i verksamheterna och om de föranlett skada och uppsökande av annan vårdnivå. Antal fall år 2012 jämförs även med antal fall år 2011.
Diagrammet visar fördelningen av antalet fall på de olika verksamheterna och utvecklingen för år 2011 och 2012.
Lex Maria anmälningar under året
Ingen Lex Maria anmälning har gjorts under 2012 i verksamheterna.
Hantering av klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §,7 kap 2 § p 6Äldre- och handikappförvaltningen har en rutin för klagomålshantering som även inkluderar klagomål som berör hälso- och sjukvården. Klagomål kan inkomma via mejl, telefonsamtal, via verksamhet, från tillsynsmyndighet eller patientnämnd. Samtliga klagomål hanteras, utreds och återkopplas, men det saknas en enhetlig rutin för registrering och ansvar för vidare hantering, vilket medför att vissa klagomål som kommer till respektive verksamhet hanteras lokalt och inte alltid kommer till förvaltningen för kännedom och registrering. Sannolikt finns det ett mörkertal avseende statistik för inkomna klagomål på hälso- och sjukvården.
LOV-utförare hanterar sina egna klagomål lokalt. Förvaltningen blir i dessa fall endast involverad om den som framför klagomålet inte får det hanterat till belåtenhet.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000
Fall utan skada Fall med någon
form av skada Fall som föranlett uppsökande av annan vårdnivå
Totalt antal fall
2011 2012
0%
50%
100%
150%
200%
250%
300%
350%
2011 2012
De klagomål som hanteras centralt i förvaltningen är oftast de som kräver en vidare utredning. Dessa klagomål registreras och framgår statistiskt i det sammantagna antalet klagomål oavsett lagtillhörighet. Klagomål är ofta inte avgränsat till hälso- och sjukvård. Det medför att vissa klagomål som utöver hälso- och sjukvård även omfattar socialtjänst utreds i samverkan med tjänsteman som på förvaltningen representerar socialtjänstlagstiftningen.
Klagomål som berör hälso- och sjukvård utreds tillsammans med berörda yrkeskategorier och ansvariga för verksamhetens hälso- och sjukvård. I det fall klagomålet även omfattar annan involverad vårdgivare blir även denne involverad i utredningen.
Analysen återkopplas företrädesvis som åtgärdsbehov till verksamheten. Resultatet av den interna utredningen sammanställs företrädesvis av medicinskt ansvarig sjuksköterska med en återkoppling till den som inkommit med klagomålet.
Inkomna klagomål
I tabellen nedan redovisas antalet klagomål på egen regi och entreprenad avseende hälso- och sjukvården som har inkommit till förvaltningen under år 2012. De klagomål som inkommit direkt till verksamheterna och som inte har inrapporterats till förvaltningen framgår inte. Totalt har 21 klagomål som berör hälso- och sjukvård inkommit till förvaltningen.
Enhet Externa och
interna klagomål inom ramen för hälso- och sjukvård- antal
2012 (2011)
Ärenden från Patientnämnden- antal Ärenden från Socialstyrelsen- antal Kommentar Siggebogården 4 (2) 1 beslut Klagomål Högsätra vård- och omsorgsboende 3 (1) 1 beslut Klagomål Lidingö hospice 0 (1) 1 beslut Lex Maria 1 begäran om återrapportering Baggebygårds servicehus 0 (2)
Högsätra servicehus 3 (3)
Lidingö korttid 2 (1)
Lidingö sjukhem 4 (0)
Socialpsykiatrin bostad med särskild service 0 (0)
OSS Hövdingen Styrmannen
2 Båda tillhörde
primärvården och har förmedlats till berörd
vårdcentral för handläggning.
Lidingö stad 1
Extern utförare 2
Sammanställning och analys av hanteringen av klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Trender som indikerar brister kan föranleda att förvaltningen genomför ett verksamhetsbesök (planerat eller oplanerat). Men det saknas verktyg och en genomarbetad struktur. Medicinskt ansvarig sjuksköterska sammanställer årligen till förvaltningen inkomna klagomål som berör hälso- och sjukvården.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659, 3 kap. 4 §Vid händelser där patient/närstående har framfört klagomål eller att personen varit
involverad i en händelse så inhämtas i de flesta fall patientens/närståendes uppfattning av det som inträffat. Synpunkter som inkommer beaktas i den fortsatta utredningen.
Förebyggande arbete
Samverkan på individnivå sker företrädesvis på enhetsnivå. Förvaltningen är delaktig vid speciella fall/vårdplaneringar.
Sammanställning och analys
ResultatSFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3Strukturmått
Strukturmått utgör förutsättningar för att nå definierade mål, t ex andel personal som utbildats och utbildningens omfattning
Palliativ vård
En och en halv dags utbildning anordnades för alla sjuksköterskor som stöd i att implementera det nationella vårdprogrammet för palliativ vård, tjugo sjuksköterskor deltog.
Den utbildning som påbörjades 2011 i palliativ vård fortsatte 2012. Totalt har 235 vårdpersonal under två halvdagar med 18 till 20 deltagare per gång genomgått utbildningen under våren 2012.
För legitimerad personal som ej genomgått utbildningen 2011 anordnades det tre halvdagar under våren 2012.
Demens
En tretimmarsutbildning för vårdpersonal i demenssjukdomar samt en nio timmars utbildning i de nationella riktlinjerna anordnades genom Arbetsams försorg. Totalt har 250 personer genomgått utbildningarna 2012.
Hygien
Central och lokal utbildning av olika omfattning har anordnats i basala hygienrutiner. Så gott som all personal inom äldreomsorgen har genomgått Vårdhygiens E-utbildning i basala hygienrutiner.
Deltagandet i den centrala utbildningen som anordnades av förvaltningen var mycket begränsad.
Kost
Kostutbildning har anordnats tre x 3,5 timmar för 45 vårdpersonal genom Arbetsams försorg.
Tretton kostombud har fått en 3,5 timmars kostutbildning.
Leg. personal, enhetschefer och kostombud har fått utbildning i sväljproblematik av logoped.
Riskanalys
En heldagsutbildning i riskanalys anordnades för chefer och leg. personal med uppdrag HSL § 30. Deltagandet var dock mycket begränsat.
Lokala utbildningar
Härutöver har ett antal lokala utbildningar och föreläsningar med olika teman genomförts för de olika enheternas personal.
Processmått
Processmått utgörs av aktiviteter som genomförs för att uppnå definierade mål, t.ex. andel riskanalyser, andel läkemedelavstämningar, andel korrekta hygien- och klädrutiner, andel
riskbedömningar, omfattning och implementering av Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) åtgärdspaket. (Kursiv text är resultaten för 2011)
För att ingå i resultatet för läkemedelsgenomgång förutsätts att personerna är listade hos läkarorganisationen, Legevisitten. Resultatet visar på hur många procentuellt sätt som fått läkemedelsgenomgång januari-september 2012.
Siggebogården
Ska göras enligt rutin för stadens fastställda kvalitetsindikatorer med Måluppfyllelse 100 % A. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för
malnutrition
100% (85%) B. Procentuellt antal patienter med aktuell Fallriskbedömning 97% (85%) C. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för
trycksår
100% (85%) D. Procentuellt antal patienter som erbjudits munhälsobedömning 100% (85%) E. Procentuellt antal patienter som fått årlig läkemedelsgenomgång 73% (69%) Högsätra äldreboende
Ska göras enligt rutin för stadens fastställda kvalitetsindikatorer med Måluppfyllelse 100 % A. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för
malnutrition
100% (100%) B. Procentuellt antal patienter med aktuell Fallriskbedömning 100% (100%) C. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för
trycksår
100% (100%) D. Procentuellt antal patienter som erbjudits munhälsobedömning 98% (100%) E. Procentuellt antal patienter som fått årlig läkemedelsgenomgång 78% (100%) Baggebygårds servicehus
Verksamhetens inriktning och det varierande hälso- och sjukvårdbehoven hos personerna boende på servicehus medför att det för närvarande inte finns några krav på mätning och rapportering utifrån nuvarande struktur, mer än för de personer som har bedömts ha ett hälso- och sjukvårdbehov i omfattning heldygnsomsorg. Rapporteringen avser nio personer.
För övriga boenden görs riskbedömningar vid inflyttning och förändrad status.
A. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för malnutrition
100%
B. Procentuellt antal patienter med aktuell Fallriskbedömning 100%
C. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för trycksår
100%
D. Procentuellt antal patienter som erbjudits munhälsobedömning 100%
E. Procentuellt antal patienter som fått årlig läkemedelsgenomgång 100%
Högsätra servicehus
Verksamhetens inriktning och det varierande hälso- och sjukvårdbehoven hos personerna boende på servicehus medför att det för närvarande inte finns några krav på mätning och rapportering utifrån nuvarande struktur, mer än för de personer som har bedömts ha ett hälso- och sjukvårdbehov i omfattning heldygnsomsorg. Rapporteringen avser sju personer.
Riskbedömningar görs på alla vid inflyttning och förändrad status.
A. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för 86 %
B. Procentuellt antal patienter med aktuell Fallriskbedömning 100 % C. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för
trycksår
100 % D. Procentuellt antal patienter som erbjudits munhälsobedömning 100 % E. Procentuellt antal patienter som fått årlig läkemedelsgenomgång 100%
Lidingö korttidsboende
Verksamhetens inriktning och den begränsade vistelsetiden medför att det för närvarande inte finns några krav på mätning och rapportering utifrån nuvarande struktur.
A. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för malnutrition
100%
B. Procentuellt antal patienter med aktuell Fallriskbedömning 100%
C. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för trycksår
100%
D. Procentuellt antal patienter som erbjudits munhälsobedömning Ej aktuellt E. Procentuellt antal patienter som fått årlig läkemedelsgenomgång Ej aktuellt Lidingö sjukhem
Ska göras enligt rutin för stadens fastställda kvalitetsindikatorer med Måluppfyllelse 100 % A. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för
malnutrition
44% (100%) B. Procentuellt antal patienter med aktuell Fallriskbedömning 62% (100%) C. Procentuellt antal patienter med aktuell riskbedömning för
trycksår
93% (100%) D. Procentuellt antal patienter som erbjudits munhälsobedömning 100% (100%) E. Procentuellt antal patienter som fått årlig läkemedelsgenomgång 92% (100%) Socialpsykiatri
D. Procentuellt antal patienter som erbjudits munhälsobedömning 100% (100%)
Infektioner
Siggebo- gården Högsätra SÄBO Baggeby s-hus Högsätra s-hus Lidingö sjukhem
Snitt reg. /antal platser över året 116 55 88 84 41
Andel årsplats med urinkateter urinrör
över året 57 % 47 % 29 % 35 % 63 %
Antal UVI med kateter urinrör under
2012 13 5 2 2 19
Antal UVI utan kateter under 2012 55 21 21 17 17
Reservation: Alla enheter har inte rapporterat fullt ut i den omfattning som det antal personer som bott/vistats i verksamheten.
Korttidsboendet och Lidingö hospice har enligt rutin rapporterat så som infektionsregisteringen föreskriver. Resultatet är dock svårt att använda i jämförelser med heldygnsomsorg då antalet vårdtillfällen är många i förhållande till antal platser.
En detaljerad statistik sammanställs årligen av Stockholms läns landsting, Vårdhygien.
Årsresultatet från föregående år presenteras i april-maj.
Vård i livets slut-Svenska palliativa registret 2012
2012 Sig
gebo- gården Högsätrao Lidingö hospice Baggeby s-hus Högsätra s-hus Lidingö korttid Lidingö sjukhem Målvärde
Antal vårdtillfällen enl. Sv pall
registret 27 20 20 11 2 7 16 103
Eftersamtal erbjudet 41,6 40,0 60,0 63,6 100 14,3 68,3 100 Läkarinfo till pat. 72,9 75,0 70,0 72,7 100 85,7 46,5 100 Önskemål om dödsplats 25,8 25,0 55,0 90,9 100 42,9 48,3 100 Munhälsa bedömd 68,2 75,0 75,0 81,8 100 71,4 90 100 Trycksår vid dödsfall 96,9 95,0 90,0 90,9 100 85,7 85 90 Mänsklig närvaro vid dödsfallet 78,3 95,0 90,0 63,6 100 71,7 85 90 Validerad smärtskattning 12,5 30,0 35,0 18,2 50,0 42,9 33,3 100 Lindrad från smärta 73,2 80,0 75,0 72,7 100 100 85 100 Lindrad från illamående 62,5 75,0 75,0 90,9 100 85,7 80 100 Lindrad från ångest 64,9 70,0 70,0 81,8 100 100 66,6 100 Lindrad från rosslig andning 59,5 75,0 65,0 72,7 100 85,7 73,3 100 Läkarinfo till närstående 72,5 100 75,0 63,6 100 85,7 90 100 Resultatet är inhämtat från svenska palliativa registret och avser de registeringar som har gjorts av inträffade dödsfall fr. om första kvartalet 2012 t.o.m. fjärde kvartalet 2012.
I de fall ingen registrering har gjorts framgår inte i resultatet.
2011
2011 Sig
gebo- gården Högsätra o Kaprifolen Lidingö hospice Baggeby s-hus Högsätra s-hus Lidingö korttid Lidingö sjukhem Målvärde
Antal vårdtillfällen enl. Sv pall
registret 36 23 21 7 5 3 23 108
Eftersamtal erbjudet 49,5 81,2 14 50 33,5 25 34,1 100 Läkarinfo till pat. 81,2 73 76 100 58,5 75,0 43,6 100 Önskemål om dödsplats 30 4,2 28,6 100 100 50,0 25 100
Munhälsa bedömd 80 98 57 100 84 75,0 78 100
Trycksår vid dödsfall 95 98 95 100 100 100 87 90 Mänsklig närvaro vid dödsfallet 85,7 95,7 71 100 100 100 87,5 90 Validerad smärtskattning 4 14,6 4,8 0 33,5 0 8,5 100 Lindrad från smärta 92 93,7 71 100 100 100 74 100 Lindrad från illamående 85 98 76 100 100 100 96 100 Lindrad från ångest 72,5 79,2 81 50 75 100 79 100 Lindrad från rosslig andning 86 93,7 71 50 75 100 74,5 100 Läkarinfo till närstående 81,2 98 95 100 84 66,7 73,5 100
Resultatmått
Resultatmåtten speglar utfallet i form av andel patienter med vårdskador, andel patienter med vårdrelaterade infektioner, andel patienter med trycksår. (Kursiv text 2011). Socialpsykiatrin ingår inte i den kartläggning som redovisas nedan.
Siggebogården
Antal patienter med trycksår som uppstått på enhet 4 (0) Antal patienter som flyttat in/återkommit från sjukhus med trycksår 4 (2) Antal patienter som har vårdrelaterad infektion på enheten 0 (2) Högsätra äldreboende
Antal patienter med trycksår som uppstått på enhet 3 (9) Antal patienter som flyttat in/återkommit från sjukhus med trycksår 1
Antal patienter som har vårdrelaterad infektion på enheten 0 (2) Lidingö hospice
Antal patienter med trycksår som uppstått på enhet 0 (0) Antal patienter som flyttat in/återkommit från sjukhus med trycksår 1 (0) Antal patienter som har vårdrelaterad infektion på enheten 1 (1) Baggebygårds servicehus
Antal patienter med trycksår som uppstått på enhet 3 (3) Antal patienter som flyttat in/återkommit från sjukhus med trycksår 0 (2) Antal patienter som har vårdrelaterad infektion på enheten 0 (1)
Högsätra servicehus
Antal patienter med trycksår som uppstått på enhet 0 Antal patienter som flyttat in/återkommit från sjukhus in med trycksår 0 Antal patienter som har vårdrelaterad infektion på enheten 3 Lidingö korttidsboende
Här har kartläggning ej genomförts p g a verksamhetens inriktning och dess korta vistelsetider.
Lidingö sjukhem
Antal patienter med trycksår som uppstått på enhet Ej besvarat (0) Antal patienter som flyttat in med trycksår Ej besvarat (5) Antal patienter som har vårdrelaterad infektion på enheten 1 (0)
Övergripande mål och strategier för kommande år
Förutom de utvecklingsområden som identifierats i respektive avsnitt så kommer det att under 2013 arbetas med ett antal förbättringsområden som beskrivs nedan. En åtgärdsplan för respektive enhet kommer att upprättas utifrån de utvecklingsområden som definierats i patientsäkerhetsberättelsen.
Treserva
Under 2013 kommer ett byte av verksamhetssystem till Treserva att ske i Lidingö stad. Det medför att den legitimerade personalen från och med 27 maj 2013 ska journalföra i det nya systemet. Denna förändring medför krav på utbildningsinsatser, ett nytt arbetssätt och nya lokala rutiner och riktlinjer som behöver utarbetas för att säkerställa patientsäkerheten.
ICF (Internationella klassifikationer)/KVÅ (Kvalificerade vårdåtgärder)
I och med införandet av det nya verksamhetssystemet kommer strukturen för den legitimerade personalens journalföring att förändras. Från att sjuksköterskor har dokumenterat enligt VIPS- modellen (välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet) och rehab personal enligt
rehabiliteringsprocessen kommer en tvärprofessionell struktur att användas. Den nya strukturen med klassifikationer enligt ICF beskriver funktionstillstånd. Vårdåtgärder kommer att klassificeras enligt KVÅ, kvalificerade vårdåtgärder. De båda strukturerna kommer successivt att kravställas från myndigheter.
Ett arbete har pågått och pågår inom staden att anpassa ICF och KVÅ till Lidingö stads
journalföring i egen regi verksamheter. Denna förändring med implementering av ny struktur och krav på nya arbetssätt är helt i överensstämmelse med stadens vision och gemensamma
värdegrund, vilja och våga.
Avvikelserapportering och delegering
Treserva möjliggör även en datoriserad avvikelserapportering och delegering. Dessa moduler kommer dock först att kunna användas när samtlig personal har tillgång till verksamhetssystemet (2014).
Senior Alert
Användandet av Treserva kommer även att medföra en snabbare inloggning och ge bättre förutsättningar till att i det dagliga arbetet kunna använda Senior Alert, kvalitetsregister.
Senior Alert är utarbetat enligt ICF och KVÅ vilket möjliggör en förbättrad beskrivning av de planer som behöver upprättas för att kunna säkerställa hälso- och sjukvårdsbehov och åtgärder för patienten.
E-utbildning- Läkemedel
I mån av att resurser tilldelas kommer en E-utbildning i läkemedel och läkemedelshantering utarbetad av Apoteketfarmaci att inplaneras till all vårdpersonal, för att inom området ge förutsättningar till att förbättra patientsäkerheten.
Kvalitetsregister- Kvalitetsindikatorer-Egenkontroll
Lidingö stads äldre- och handikappnämnd fastställde 2008-11-18 tio kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården. På grund av att registrering i nationella kvalitetsregister påbörjats finns ett behov av att förändra rutinerna för de av nämnden fastställda indikatorerna och dess målvärden.
Indikatorerna har årligen sedan 2009 registerats vecka 38 och har presenterats i rapporter. Från 2010 har rapporteringen varit en del i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Riktlinjer med fastställda mätinstrument har varit styrande för riskbedömningar och åtgärder inom de områden som kvalitetsindikatorerna har omfattats av. Från och med 2013 föreslår förvaltningen äldre- och handikappnämnden att besluta om att de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativregistret ersätter Lidingö stads kvalitetsindikatorer. I bilaga 10 återfinns en beskrivning av Senior Alert och Svenska palliativregistret och en jämförelse av deras krav i förhållande till Lidingös stads kvalitetsindikatorer. I bilagan återfinns även en konsekvensbeskrivning.
Det finns ett flertal nationella kvalitetsregister, bland annat Senior Alert och Svenska
palliativregistret, som i många delar tar upp de områden som äldre- och handikappnämndens kvalitetsindikatorer omfattar. Fördelen med att använda sig av dessa register är att det blir en hjälp för verksamheterna att utveckla sitt arbetssätt inom de skilda områdena samt att resultaten kan följas upp löpande. Information om rekommenderade åtgärder inom de skilda områdena där risker har uppmärksammats finns lättillgängliga för användaren i de nationella kvalitetsregistren.
Delaktighet i de nationella kvalitetsregistren rekommenderas av Sveriges kommuner och landsting för att utveckla och förbättra verksamheten.
