Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenande verksamheter på Lidingö 2012

(1)

Riskklassning enligt MIFO fas 1

Lidingö Stad, Miljö- och stadsbyggnadskontoret

Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenande verksamheter på Lidingö 2012

Stockholm 2012-11-19

(2)

Ramböll Sverige AB

Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm

Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se

Unr61151250476 Organisationsnummer 556133-0506

Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenande verksamheter på Lidingö 2012

Riskklassning enligt MIFO fas 1

Datum 2012-11-19

Uppdragsnummer 61151250476000 Utgåva/Status

WINTER JEANETTE LINDERS FILIP WINTER JEANETTE

Uppdragsledare Handläggare Granskare

(3)

i

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund – Förorenade områden i allmänhet ... 1

1.2 Bakgrund – Den aktuella inventeringen ... 1

2. Metodik ... 2

2.1 MIFO-metodiken ... 2

2.2 Uppgiftsinsamling ... 2

2.2.1 Föroreningarnas farlighet ... 3

2.2.2 Föroreningsnivå ... 3

2.2.3 Spridningsförutsättningar ... 4

2.3 Samlad riskbedömning ... 6

3. Resultat och slutsatser ... 7

Bilagor

Bilaga 1 – Objektsbeskrivningar

(4)

1 av 8

Riskklassning enligt MIFO fas 1

Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenande verksamheter på Lidingö 2012 Unr 61151250476

Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenande verksamheter på Lidingö 2012

1. Inledning

Under våren och sommaren 2012 utfördes på uppdrag av Lidingö stads miljö- och stadsbyggnadskontor en inventering och en riskklassning av ett antal nedlagda, förmodat förorenande verksamheter på Lidingö. Föreliggande rapport presenterar processen för och resultaten från denna inventering och riskklassning.

1.1 Bakgrund – Förorenade områden i allmänhet

Ett förorenat område definieras som ett område – deponi, mark, grundvatten eller sediment – som är så förorenat att halterna påtagligt överskrider de lokala eller regionala bakgrundshalterna.

I hanteringen av förorenade områden genomförde Naturvårdsverket tillsammans med landets länsstyrelser under 1992-1994 en s.k. branschkartläggning (BKL).

Syftet var att kartlägga ett 60-tal industribranscher och verksamheter där man antog att det förelåg ett efterbehandlingsbehov. Länsstyrelserna fick senare i uppdrag att identifiera förorenade områden i respektive län.

För att få en rättvisande bild av områdenas miljöpåverkan utvecklades från 1993 en enhetlig metodik så att riskbedömningar skulle kunna utföras med rimlig säkerhet. Med metodiken, som kom att kallas Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), kan olika typer av förorenade områden jämföras i samband med prioritering av fortsatta undersökningar.

1.2 Bakgrund – Den aktuella inventeringen

Inför den aktuella inventeringen hade 25 objekt med historiskt potentiellt förorenande verksamhet prioriterats för riskklassning. De hade valts ut antingen för att a) den information som redan fanns signalerade att det rörde sig om verksamheter med trolig negativ påverkan på hälsa och/eller miljö, eller b) den information som fanns var så pass knapphändig att det var svårt att avgöra om och i vilken omfattning tidigare verksamheter utgjort någon negativ påverkan på hälsa och/eller miljö. Pågående verksamheter, verksamheter som tidigare riskklassats enligt MIFO samt sanerade objekt har inte tagits med i föreliggande inventering och riskklassning.

Objekten härstammade alltså inte bara från en mängd olika branscher. De täckte också stora delar av spannet från välkända, nästan berömda verksamheter till objekt om vilka information knappt fanns att tillgå i vare sig arkiv eller

mannaminne. Gemensamt för samtliga objekt var att de låg inom Lidingö kommun samt att de alla var nedlagda, i många fall sedan länge.

(5)

2 av 8 Av de ursprungliga 25 objekten blev i ett fall två objekt hopslagna till ett (Lidingö

Skrotaffär/Lidingö Bildemontering, F0186-0694/95) och ett annat plockades bort ur utredningen tills vidare då varken källreferens eller annan information stod att finna (Nya Asfalt AB, F0186-0811). Kvar blev således 23 objekt vilka samtliga redovisas här.

En förteckning över objekten med klassning fördelat på respektive bransch följt av en beskrivning av vart och ett av dem återfinns i bilaga 1.

2. Metodik

Inventeringen och riskklassningen har utförts enligt den metodik som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) fas 1 – orienterande studie. I och med användandet av denna metodik har resultatet blivit enhetligt och jämförbart mellan olika län och olika branscher.

2.1 MIFO-metodiken

Metodiken för inventering av förorenade områden (MIFO) är indelad i två faser:

Fas 1 omfattar en orienterande studie och riskklassning och Fas 2 en översiktlig undersökning följd av en riskklassning.

Den orienterade studien inleds med identifiering av objekt och branscher. Därefter följer uppgiftsinsamling genom kart- och arkivstudier samt intryck från platsbesök och intervjuer. De orienterande studierna avslutas med sammanställning,

utvärdering och rapportering.

Den översiktliga undersökningen (som utförs i fas 2) inleds med rekognosering på platsen och upprättande av geokarta och provtagningsplan. Därefter görs

provtagningar på strategiskt utvalda punkter och analyser av relevanta parametrar. Den översiktliga undersökningen avslutas med sammanställning, utvärdering och rapportering.

Vid en riskklassificering enligt MIFO tas hänsyn till föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt känslighet och skyddsvärde.

Utifrån dessa parametrar genomförs sedan en samlad riskbedömning.

2.1.1 Uppgiftsinsamling

De bakgrundsfakta som inledningsvis fanns att tillgå för de i inventeringen förekommande objekten skiftade mycket både i mängd och till karaktär objekten emellan; I vissa fall var redan adress och koordinater klargjorda och en hel del allmän verksamhetsinformation fanns att tillgå för aktuellt objekt. I andra fall bestod bakgrundsinformationen i princip bara av en referens med namn och ungefärligt läge på en historisk verksamhet som möjligen skulle kunna ha

inverkan på hälsa och/eller miljö. Uppgiftsinsamlingen kom därför att bedrivas på ett antal olika fronter.

För att i möjligaste mån klarlägga uppskattade verksamhetstider, adresser och namn på verksamhetsutövare genomfördes sökningar på de flesta av objekten i

(6)

3 av 8

gamla rikstelefonkataloger och i adresskalendrar. Dessa sökningar, tillsammans med allmänt informationssamlande på nätet och överlagring av tillgängliga äldre kartor och ritningar, erbjöd snart en grund för mer djuplodande sökande i diverse arkiv (bygglovsarkiv, fotoarkiv, kartarkiv etc.), i referensböcker och trycksaker på bibliotek samt – i de fall då verksamheternas nedläggning skett i förhållandevis modern tid – intervjuer med personer som på ett eller annat sätt varit insatta i verksamheten.

När väl koordinaterna för respektive objekt var någotsånär klargjorda och en första bedömning gjorts av verksamhetens omfattning, kunde kartläggningar av de platsspecifika förutsättningarna för objekten och deras påverkansområden genomföras parallellt med fortsatt uppgiftsinsamling.

I dessa kartläggningar upprättades teorier om spridningsförutsättningar baserade på bl.a. SGU:s jordartskartor, byggnadsgeologiska kartor, kartor över

avrinningsområden samt lednings- och fastighetsritningar. Samtidigt inhämtades underlag för bedömningar av känslighet och skyddsvärde (kartor och

förteckningar över ekologiskt känsliga områden, naturreservat, bostads- och rekreationsområden, lekplatser etc.) framför allt ur Lidingö stads eget material.

I ett läge då tillräckligt med information fanns att tillgå genomfördes ett

platsbesök på vart och ett av de aktuella objekten. Kombinerat med den direkta inventeringen och dokumenteringen kunde på så sätt tillägg till och ändringar av hypoteser göras innan själva riskklassningen genomfördes.

2.1.2 Föroreningarnas farlighet

Vid uppskattning av föroreningarnas farlighet har de grundläggande

bedömningarna baserats på nedanstående Tabell 1 (i Naturvårdsverkets rapport 4918 benämnd Tabell 3). I några fall, särskilt hos de äldre objekten, har dock förekommande föroreningar och därmed deras farlighet varit svåra att exakt ange.

I sådana fall har troliga och möjligt förekommande föroreningar antecknats tillsammans med en särskild reservation. I några fall har även har även möjliga spår att söka vidare information i eventuell fortsatt utredning angivits.

2.1.3 Föroreningsnivå

I de flesta fall har avsaknaden av provtagnings- och analysresultat försvårat uppskattningen av föroreningsnivåerna inom objekten. Generellt är därför de uppskattade nivåerna i denna fas av utredningen baserade på verksamhetstid (både längd och historisk placering i tiden), verksamhetens bedömda omfattning samt förväntade föroreningars farlighet. I de fall då osäkerheten varit extra stor finns i allmänhet särskilda reservationer angivna.

(7)

4 av 8 Tabell 1.Exempel på bedömning av föroreningarnas farlighet för vissa ämnen, produkter och

blandningar (Naturvårdsverket rapport 4918, 1999).

Låg Måttlig Hög Mycket hög

Kalcium Magnesium Mangan Järn Papper Trä

Aluminium Metallskrot Aceton

Alifatiska kolväten Träfiber

Bark Zink*

Kobolt*

Koppar*

Krom* (om Cr VI inte förekommer) Nickel*

Vanadin*

Ammoniak Aromatiska kolväten*

Fenol*

Formaldehyd Glykol Konc. Syror Konc. Baser Lösningsmedel Styren Oljeaska

Petroleumprodukter Flygbränsle

Eldningsolja Spilloljor Väteperoxid Färger Skärvätskor Bensin Diesel Trätjära

Arsenik Bly*

Kadmium*

Kvicksilver*

Krom (VI)*

Natrium (metall) Bensen*

Cyanid*

Kreosot*,**

Stenkolstjära PAH*

Dioxiner*

Klorbensener*

Klorfenoler*

Klorerade lösningsmedel Organiska klorför.

PCB*

Tetrakloretylen*

Trikloretan*

Trikloretylen*

Bekämpningsmedel

*förekommer på listan över generella riktvärden för förorenad mark

**avser gammal kreosot, innehåller höga halter PAH

2.1.4 Spridningsförutsättningar

Bedömningar av spridningsförutsättningar har företrädesvis gjorts med avseende på mark och grundvatten samt i förekommande fall, då det varit aktuellt, med avseende på ytvatten, på sediment och på byggnader. I mark och grundvatten har förväntade spridningsförutsättningar uppskattats med hänsyn tagen till den naturliga markens dominerande grad av genomsläpplighet, till ledningsgravar, vägkroppar och andra påfyllnader samt i någon mån till bedömt djup och lutning hos grundvattenytan (bedömd utifrån områdets topografi).

(8)

5 av 8

2.1.5 Känslighet och skyddsvärde

Bedömning av risker delas upp i en känslighetsbedömning för människor och en skyddsvärdesbedömning för miljön. Känsligheten avgörs oberoende av hur många som exponeras vilket innebär att bedömningen sker på individnivå. Känsligheten och skyddsvärdet har baserats på den riskuppskattning som finns i Natur-

vårdsverkets rapport 4918 och som anges i tabellform i de båda tabellerna 2 och 3 nedan.

Tabell 2. Principer för indelning av känslighet (K) (Naturvårdsverket rapport 4918, 1999).

Känslighet (K)

Liten Måttlig Stor Mycket stor

- där människor inte exponeras, t.ex. ett litet inhägnat område där ingen verksamhet pågår.

- där

yrkesverksamma exponeras i liten utsträckning - där grundvatten inte används som dricksvatten, t.ex. i ett inhägnat industriområde

- där

yrkesverksamma exponeras under arbetstid t.ex. ett kontorsområde - där barn exponeras i liten utsträckning - där åkerbruk eller djurhållning sker - områden med stor betydelse för det rörliga friluftslivet, t.ex. grönområden

- där människor bor permanent

- där barn exponeras i stor utsträckning - där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten, t.ex.

en villatomt, ett daghem, ett bostadsområde

Tabell 3. Principer för indelning efter skyddsvärde (S) (Naturvårdsverket rapport 4918, 1999)

Skyddsvärde (S)

Liten Måttlig Stor Mycket stor

- av föroreningar starkt påverkade områden - av annan verksamhet förstörda naturliga ekosystem, t.ex. en deponi, ett

sandmagasin eller ett asfalterat område.

- område med något störda ekosystem - områden med ekosystem som är mycket vanliga i regionen, t.ex.

normala skogs- och jordbruksområden.

- områden med ekosystem som är mindre vanliga i regionen - områden där exponering sker av enskilda arter eller ekosystem som i naturvårdsplaneringen regionalt eller lokalt utpekas ha stort skyddsvärde t.ex.

strandområden och känsliga vattendrag, rekreationsområden och parker i stadsmiljö.

- områden med enskilda arter eller ekosystem som i naturvårdsplanering på riksnivå,

regionalt eller lokalt utpekas ha mycket stort skyddsvärde, t.ex. landets natur- skyddade områden;

nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, marina reservat, djurskyddsområden och områden med andra biotopskydd, övriga områden som utpekas som riksintressanta för

(9)

6 av 8 naturvården.

2.1.6 Samlad riskbedömning

I den slutgiltiga riskbedömningen för fas 1 har en sammanvägning gjorts av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt känslighet och skyddsvärde. På ett eller annat sätt har alltså all den information som samlats in till sist bakats ihop till ett klassningsinstrument i form av ett diagram enligt figur 1 nedan. I de fall då parametrarna hamnat inom olika

riskklassintervall har inventerarens allmänna intryck av objektet tillsammans med en viktning av parametrarna inom respektive intervall blivit avgörande för den slutgiltiga klassningen.

Objekten delas så in i klasser utifrån de risker för människa och miljö som respektive objekt utgör i dagsläget och i framtiden. De fyra klasserna är som följer:

Riskklass 1 Mycket stor risk Riskklass 2 Stor risk Riskklass 3 Måttlig risk Riskklass 4 Liten risk

Figur 1. Exempel på hur en riskklassning kan se ut.

(10)

7 av 8

2.2 Kommunicering

Inför slutlig riskklassning av objekten har den samlade riskbedömningen samt förslag på riskklass kommunicerats med berörda fastighetsägare samt

länsstyrelsen i Stockholms län. Kommuniceringen resulterade i att riskklassningen ändrades för två objekt på grund av att nya uppgifter framkommit.

3. Resultat och slutsatser

Sammanlagt inventerades och riskklassades 23 objekt i det aktuella projektet.

Antalet objekt inom respektive riskklass listas i Tabell 4 nedan tillsammans med en fördelning för respektive ingående bransch.

Tabell 4. Riskklassindelning för inventerade objekt.

Riskklass Antal objekt (Σ) Antal objekt fördelat på bransch 1 4 Varv (2), Textilindustri (1), Skjutbana (1)

2 6

Bensinstation (2), Ytbehandling metall (1) Verkstadsindustri/vagnhall (1), Bekämpningsmedelstillverkning (1)

Skrothantering/skrothandel (1),

3 11 Bilverkstad (4), Kemtvätt (4), Skjutbana (2), Verkstadsindustri/tillverkning av luftfartyg (1)

4 2 Specialiserad detaljhandel med drivmedel (1), Grafisk industri/tryckeri (1)

Riskklassningen i MIFO fas 1 är per definition preliminär och klassningen kan komma att ändras om mer fakta framkommer i eller inför fortsatt utredning. I de fall då fas 1- klassningen leder till att fas 2- arbeten förordas är det till och med mycket möjligt att den här genomförda klassningen förskjuts i ena eller andra riktningen. På sina håll i underlaget har de särskilda osäkerhetsfaktorer som kan finnas i bedömningen påtalats för att på så vis om möjligt underlätta arbetet i den fortsatta klassnings- och efterbehandlingsprocessen. Vid riskklassningen har försiktighetsprincipen tillämpats i osäkra fall, vilket innebär att vid osäkerhet har den högre riskklassen valts.

(11)

8 av 8 Den information som samlats in under arbetet och som är relevant för klassningen

och för fortsatt utredning återfinns på ett eller annat sätt i de s.k. MIFO-

blanketterna för respektive objekt. I bilaga 1 presenteras i korta ordalag vart och ett av objekten tillsammans med foto, översiktskarta, aktuell riskklassning och en kortfattad motivering. För utförligare underlag och bedömningsgrunder hänvisas till MIFO-blanketterna för respektive objekt. MIFO-blanketterna finns att tillgå hos Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lidingö Stad.

Objekten är i bilaga 1 listade i bokstavsordning och i ordning utifrån

branschtillhörighet. I fall av flera förekommande branscher inom ett och samma objekt har verksamheten med den bedömt största miljöpåverkande blivit avgörande för indelningen.