HANDLINGSPROGRAM enligt lagen om skydd mot olyckor Antaget av kommunfullmäktige , 61

(1)

HANDLINGSPROGRAM

enligt lagen om skydd mot olyckor 2012

Antaget av kommunfullmäktige 2012-04-26, § 61

(2)

2

1. Bakgrund och avgränsning 3

1.1 Lagen om skydd mot olyckor 3

1.2 Räddningstjänst enligt LSO 4

1.3 Nationella mål 4

2 Vision 5

3 Mål för kommunen 6

3.1 Övergripande säkerhetsmål 6

3.2 Säkerhetsmål och prestationsmål 6

3.3 Uppföljning och utvärdering 7

3.5 Äldres säkerhet – fallolyckor 10

3.6 Hjärtstopp 11

3.7 Barn- och ungdomsolyckor 11

3.8 Vattensäkerhet 12

3.9 Översvämning 14

4 Policy, strategi och organisation 15

4.1 Ansvarsfördelning och ledning 15

4.2 Strategi 16

4.3 Säkerhetspolicy för Eksjö kommun 17

5 Risker och riskbild 18

5.1 Riskanalys 18

6 Förebyggande arbete 19

6.1 Brandförebyggande: Kommunen som ägare och nyttjanderättsinnehavare 19

6.2 Brandförebyggande: Tillsyn 19

6.3 Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder m.m. 19

6.4 Brandförebyggande: Stödja den enskilde 19

6.5 Brandförebyggande: Övrigt 20

6.6 Sim- och vattensäkerhet 20

6.7 Riskhänsyn i fysisk planering 20

6.8 Trafik 21

6.9 Akut suicidprevention 21

7.1 Resurser 22

7.2 Kompetens 22

7.4 Insatsförmåga vid vanliga olyckor 23

7.5 Insatsförmåga vid stora olyckor 23

7.6 Insatsförmåga vid katastrofer 24

7.7 Insatsförmåga under höjd beredskap 24

7.8 Larmning 24

7.9 Undersökning av olycksförloppet 24

8.0 Stöd till räddningsinsatser 25

8.1 Släckvatten 25

8.2 Byggnation och etableringar 25

8.3 Varning, information 25

8.3.1 Varning 25

8.3.2 Information 26

9.0 Förklaringar och förkortningar 27

Innehåll

(3)

3

1. Bakgrund och avgränsning

1.1 Lagen om skydd mot olyckor

Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), (LSO), infördes första januari 2004. I LSO ställs tydliga krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med den enskilde avses privatpersoner, företag och organisationer.

Kommunen har tillsynsansvar över att lagen efterlevs. Lagen innebär att kommunen å ena sidan är myndighet med tillsynsansvar över lagens efterlevnad och å andra sidan är verk- samhetsutövare och fastighetsägare. Ansvaret för tillsyn respektive drift har därför skilts åt på politisk nivå och i verksamhetsorganisationen.

I LSO sätts fokus på den enskilde, planering av åtgärder såväl före, som under och efter olyckan, flexibilitet i lokala lösningar och målstyrning. I lagen anges också övergripande nationella mål.

Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamheten enligt lagen ska se till att verksamheten samordnas. De ska också samarbeta med andra som berörs. Avse- ende kommunernas ansvar sägs att kommunerna ska främja säkerheten för dem som vistas i kommunen. I det sammanhanget ska kommunen se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs.

Kommunen ska också vara verksam mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte in- nebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har.

Enligt lagen ska ett handlingsprogram upprättas som beskriver, dels hur den förebyggande verksamheten (3 kap 3 §), dels den operativa räddningstjänsten (3 kap 8 §) ska skötas i kommunen. I båda fallen ska kommunens mål för verksamheten anges samt de risker för olyckor som finns i kommunen och hur verksamheten är ordnad. För den operativa rädd- ningstjänsten ska även anges kommunens förmåga och resurser.

Som underlag för handlingsprogrammet finns kommunens ”Riskanalys för Olyckor och Kriser” framtagen hösten 2011.

Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod och kan ses som kärnan i det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen arbetar med.

Mål och åtgärder i detta handlingsprogram omfattar förebyggande åtgärder och räddnings- tjänst enligt LSO.

Mål och åtgärder för kommunens inre säkerhet och extraordinära händelser behandlas i andra dokument.

(4)

4

1.2 Räddningstjänst enligt LSO

Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap § 2 och 4 kap.1-6 § §, de räddningsinsatser som sta- ten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olycks- händelser. Räddningsinsatserna utförs för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön, och där det är nödvändigt att samhället träder in med hjälp.

Behovet att samhället stöder med räddningstjänståtgärder definieras av följande kriterier:

• Behovet av ett snabbt ingripande.

• Det hotade intressets vikt.

• Kostnaderna för insatsen.

• Omständigheterna i övrigt.

Lagen om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst.

• Fjällräddningstjänst.

• Sjöräddningstjänst.

• Flygräddningstjänst.

• Efterforskning av försvunna personer i andra fall.

• Miljöräddningstjänst till sjöss

• Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning.

All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar.

Begreppet ”Räddningstjänsten” används även som ett organisationsbegrepp. I Eksjö kommun handhas uppgiften räddningstjänst av organisationen räddningstjänsten.

Kommunen kan bestämma att organisationen räddningstjänsten även ska handha andra uppgifter än räddningstjänst, dock får man inte ha driftansvar för sådan verksamhet som man har tillsyn över.

1.3 Nationella mål

I lagstiftningen LSO finns två paragrafer som ska tolkas som nationella mål:

1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

2 § Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

(5)

5

2 Vision

(6)

6

3 Mål för kommunen

3.1 Övergripande säkerhetsmål

I hela kommunen ska upprätthållas ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors hälsa och för egendom och miljö. Olyckor och olycksriskerna ska minskas fortlöpande.

3.2 Säkerhetsmål och prestationsmål Förebyggande verksamhet

De förebyggande åtgärderna ska ha en sådan omfattning och inriktning att det sker en successiv minskning av olyckor och olycksrisker i kommunen.

Kommunens insatser för utbildning och information ska medverka till

• ökad medvetenhet om vikten av förebyggande åtgärder och säkerhetstänkande så- väl hos enskilda som hos det allmänna.

• att förebyggande åtgärder vidtas, samt

• att förmågan till att själv vidta skadebegränsande åtgärder ökar såväl hos enskilda som hos det allmänna.

Operativ räddningstjänst

Räddningstjänsten ska ha tillfredsställande förmåga att hindra och begränsa skador på männi- skor, egendom och miljö inom hela kommunen.

Kommunen ska ha förmågan att självständigt göra insatser för ”vanliga olyckor” samt för att göra en första räddningsinsats vid stora eller komplicerade olyckor.

På objekt där behovet av en snabb räddningsinsats i samband med brand är extra stort, bör inte insatstiden överstiga 10 minuter.

Samtliga kommuninvånare ska kunna erhålla få någon form av hjälp från räddnings- tjänsten inom 20 minuter.

Samtliga kommuninnevånare ska kunna få hjälp vid mer komplicerade insatser inom 30 minuter.

Vid större olyckor ska förstainsats i kombination med styrkeuppbyggnad, bestående av egna eller samverkandes resurser, kunna ske i sådan takt att accelererande olycksförlopp kan brytas.

Vid pågående långvarig räddningsinsats ska beredskap för andra larm inom respektive brandstyrkans släckområde finnas i skälig omfattning.

Vid omfattande insatser inom och utom länet har räddningschef i beredskap för Jönkö- pings län, RCB, mandat att tillfälligt förflytta kommunens räddningsstyrkor för att utjämna den samlade insatsförmågan i länet. Vid förflyttning av kommunens räddningsstyrkor har RCB att beakta RäddSamFs instruktion ”Rutiner för ledning och stabstjänst samt delegation av räddningsledare inom RäddSamF” med tillhörande lokala anvisningar utfärdade av kommunens räddningschef.

Räddningsinsatserna ska utföras med god kvalité.

(7)

7

Här presenteras de satsningar som är nödvändiga och önskvärda för kommunens verksamheter.

Säkerhetsmål beskriver tillståndet hos den enskilde, såväl juridisk som enskild person, när det gäller nivån på skyddet och säkerheten.

Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och styrmedel kommunen eller någon annan aktör tänker använda för att uppnå säkerhetsmålen.

Ansvariga för att prestationerna blir utförda är de som omnämns i kolumn två. Endast kommunens sektorer och bolag har pekats ut som huvudansvariga, men för att nå upp till målen finns ett behov att samverka med andra samhällsaktörer.

Uppföljning av säkerhetsmålen görs enligt nedan. Det är viktigt att uppföljningen av pre- stationsmål görs regelbundet så att avvikelser upptäcks i tid. Detta ställer stora krav på dokumentation av utförda åtgärder. Detta sker för att säkerställa att prestationerna utförs på det sättet som verksamheterna och bolagen har bestämt. I Eksjö kommun ska handlingsprogram vara en levande dokument som utvärderas och följs upp varje år.

3.3 Uppföljning och utvärdering

Säkerhets- och prestationsmål i handlingsprogrammet ska vara mätbara och lätta att följa upp. Målen ska utvärderas och utvärderingen leder till utveckling och förbättring av säker- hetsarbetet inom kommunens verksamheter och bolag. Resultatet från uppföljningen kan leda till omfördelning av resurser eller andra åtgärder som syftar till att förbättra verksamheten.

Uppfyllelsen av säkerhetsmålen och därtill hörande prestationer ska redovisas årligen till kommunstyrelsen.

Säkerhetsmålen och prestationerna i handlingsprogrammet ska utvärderas i samband med att handlingsprogrammet antas inför varje ny mandatperiod.

(8)

8

3.4 Brand i byggnad

Tidig upptäckt av en brand är väsentligt för den enskildes säkerhet. Att höja brand- säkerheten i villor och i flerbostadshus är viktigt för att minska antalet dödsbränder i Sve- rige.

Under 2009 omkom 124 personer i brand i Sverige och under 2010 omkom 122 personer.

Eksjö kommun ska aktivt jobba för att höja brandsäkerheten i flerbostadshus och i villor.

Säkerhetsmål:

• Antal bränder i bostäder i kommunen ska årligen minska med 10 procent. Ingen människa ska skadas eller dödas i brand.

• Kommunen ska verka för att varje bostad inom Eksjö kommun ska ha minst en fungerande brandvarnare.

• Alla barn och ungdomar ska vara informerade om konsekvenser av anlagd brand.

• Tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor ska vara flexibel och be- hovsanpassad.

(9)

9

Prestationsmål Ansvar Samverkan/

Utförare 90 procent av Eksjös hushåll ska nås med

brandskyddsinformation, t.ex. genom information på kommunens hemsida och kontakt Räddningstjänsten.

Räddningstjänsten

Förekomsten av brandvarnare i flerbostadshus

ska utvärderas genom enkätundersökning. Räddningstjänsten Samtliga 6-åringar, andraklassare samt nionde

klassare ska ges årlig brandskyddsinformation, samt informeras om konsekvenserna av an- lagda bränder.

Räddningstjänsten Barn- och ungdomssektorn

I alla skolor ska finnas automatiskt brandlarm kopplat till SOS alarm.

Eksjö Kommun- fastigheter

Eksjö Kommun- fastigheter Samverkan med Barn- och ungdomssektorn

Systematiskt brandskydds arbete (SBA) enligt LSO ska bedrivas inom alla kommunala för- valtningar och bolag.

Sektorschefer eller motsvarande

Räddningstjänsten ska årligen utbilda minst

2500 personer i brandskyddskunskap. Räddningstjänsten

Brandskyddskontroll ska genomföras av alla

eldstäder enligt fastställda frister. Kommunen Entreprenören Rengöring (sotning) av alla eldstäder ska ske

enligt fastställda frister

Kommunen Entreprenören

Personal inom hemtjänst och omsorg ska ges

brandskyddsutbildning minst vart fjärde år. Sociala sektorn I samverkan med Räddningstjänsten

(10)

10

3.5 Äldres säkerhet – fallolyckor Fallolyckor bland äldre är ett

folkhälsoproblem som leder till många dödsfall och många besök på akutmot- tagningarna.

Fallolyckor orsakar stora kostnader för samhället och dessutom ett stort lidande för den enskilde.

Säkerhetsmål

• Antal fallolyckor i åldersgruppen över 70 år som föranleder slutenvård ska minska med 10 procent under 2012- 2014.

Prestationsmål Ansvar Utförare,

Samverkan Riktad information om äldres säkerhet via in-

tresseorganisationer, fixartjänster m.m.

Räddningstjänsten. Samverkan med PRO och SPF.

Informera om de fixartjänster som finns i kommunen. Äldre personer ska kunna få hjälp med hemsysslor ex. byta gardin, glödlampa etc.

för att minska risken för fallolyckor i hemmet.

Utvecklings- och informationsavd./

Räddningstjänsten

EM-Kraftverket eller andra aktö- rer.

Genomföra riskinventering på alla särskilda bo-

ende. Sociala sektorn

I projektform erbjuda risk- och säkerhetsinven- tering hos äldre personer över 70 år.

Sociala sektorn Kommunala Pensionärsrådet, Pensionärsför- eningen, Ester, PRO och SPF

(11)

11

3.6 Hjärtstopp

Plötsligt hjärtstopp hos barn och vuxna.

Säkerhetsmål

• 50 procent av alla kommunala samlingslokaler ska ha tillgång till en hjärtstartare senast 2014.

• 50 procent av alla kommunanställda ska ha utbildning i hjärt- lungräddning senast 2014.

Prestationsmål Ansvar Utförare, Samverkan

Fram till 2014 ska 8 st hjärtstartare köpas in och placeras så att 50 procent av alla kommunala samlingslokaler har tillgång till en hjärtstartare.

Kommunen Räddningstjänsten

Fram till 2014 ska 50 procent av alla anställa i kommunen inklusive bolagen utbildats i hjärt- och lungräddning.

Personalavdelningen, respektive bolag

3.7 Barn- och ungdomsolyckor

200 000 barn och ungdomar i Sverige söker årligen akutsjukvård och mer än 90 barn avli- der till följd av skador och olyckor, (källa rapport från Socialstyrelsen 2011). Av de barn som söker akutsjukvård har 98 procent skadat sig genom olycksfall.

De vanligaste olycksorsakerna är fall- och transportolyckor och högst skadetal finns hos barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Av de barn som behandlades akut, hade 40 procent skadats i cykelolycka och 18 procent i mopedolycka.

Cykelolyckor är vanligaste i åldrarna 12–14 år. I Jönköpings län skadas drygt 470 barn och ungdomar i olyckor per 100 000 invånare.

I Eksjö kommun har under år 2010 skadats 273 barn, vilket är en ökning med 25 st. jäm- fört med år 2009.

(12)

12

Säkerhetsmål:

• Minska barn- och ungdomsskadorna med 5 procent fram till 2014.

• Barn- och ungdomars väg till och från skolan ska göras trygg och säker.

• Barns cykelhjälmanvändning ska öka med 10 procent fram till 2014.

Prestationsmål Ansvar Utförare / Samverkan

Årligen inventera och säkra alla skolvägar inom kommunen.

Samhälls- byggnadssektorn

Eksjö Energi gatuavdelningen

Årligen ge information till barn- och ung-

domar att ”cykelhjälm kan rädda liv”. Barn- och

ungdomssektorn Barn- och ungdomssektorn Årligen inventera och säkra alla lekplatser

inom skolans område.

Barn- och ungdomssektorn

Årligen inventera och säkra alla lekplatser

alla offentliga lekplatser. Samhälls-

byggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn / Eksjö Energi

3.8 Vattensäkerhet

Enligt statistik från Svenska Livräddningssällskapet, SLS har drunkningsolyckorna i Sverige minskat från 82 omkomna under 2009 till 79 omkomna 2010.

Av de 79 som drunknade år 2010 var 12 st under 19 år.

Svenska Livräddningssällskapet (SLS) har tagit fram sex kriterier för att öka vattensäker- heten i landets kommuner. Eksjö kommun har beslutat att bli en vattensäker kommun.

Det innebär att invånarna i Eksjö kommun ska ha goda kunskaper i vattensäkerhet för att säkert kunna vistas kring och i vatten.

Säkerhetsmål:

• Alla skolelever ska i slutet av årskurs fem ha god vattenvana, vara trygga i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten samt ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett.

• Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret ska kunna hantera nödsituationer i och vid vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälpen inklusive kunskap om hjärt- lungräddning, HLR.

• Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer vat- tensäkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov.

• All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens.

• Kommunen ska aktivt på hemsidor och i simhallar ge säsongsanpassad information till allmänheten om vatten och issäkerhet och om vikten av kunskap om detta, samt informera om särskilda risker som finns inom kommunen.

• I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vat- tensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten.

(13)

13

Obligatorisk simundervisning i årskurs

1-5. Barn- och Ung-

domssektorn Samhällsbyggnadssektorn- Fritidsavdelningen

Utomhussimskolor på vissa platser inom

kommunen. Samhälls-

byggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn- Fritidsavdelningen

Undervisning i Hjärt- och Lungräddning Barn- och Ung- domssektorn Erbjuda 12 simlektioner årligen till vuxna Samhälls-

byggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn- Fritidsavdelningen

Vattensäkerhetsutbildning Samhälls-

byggnadssektorn Sim och Livräddnings Sällskapet

Kontinuerlig information till allmänheten i vattensäkerhet på kommunens hemsida under rubrik ”Vattensäkerhet” och i

”Hemma i Eksjö”.

Samhälls-

byggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn- Fritidsavdelningen / Sim och Livräddnings Sällskapet

Tillhandahålla vattensäkerhets utrustning

till allmänheten, flytvästar, isdubbar etc. Samhällsbygg- nadssektorn- Fritidsavdel- ningen

Samhällsbyggnadssektorn- Fritidsavdelningen / Emilkraf- ten

(14)

14

3.9 Översvämning

Vid framtida planering måste hänsyn tas till de klimatförändringar som kan påverka kommunen.

Intresset att kunna bebygga vattennära områden kan i vissa fall strida mot säkerhetsintres- sen vad beträffar översvämningsrisker. Vid all planläggning och markanvändning är det viktigt att översvämningsproblematiken lyfts fram och beaktas.

Till stöd för planeringsarbetet bör finnas aktuella översvämningskarteringar för de vattendrag där översvämningsriskerna bedöms vara som störst.

Fastigheter som regelbundet riskerar att översvämmas bör skyddas av permanenta lösning- ar, som t.ex. hårdare reglering av vattendragen eller invallningar.

Säkerhetsmål:

• Kommunen ska arbeta aktivt för att förebygga översvämningar längs de stora vattendragen och sjöarna inom Eksjö kommun.

• Kommunen ska verka för att fastigheter i utsatta lägen förses med permanent skydd mot översvämningar.

Under planperioden ska Eksjöån och Bruzaån inventeras med avseende på översvämningsrisker och förslag på översvämningshämmande åtgärder tas fram.

Samhälls-

byggnadssektorn Samhälls-

byggnadssektorn / Eksjö Energi

Översvämningsrisker ska beaktas vid planering för byggnation utmed vattendrag.

Samhälls-

byggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn – Plan- och byggavdelningen

Översvämningskartering. Samhälls-

byggnadssektorn Samhällsbyggnadssektorn -Mät- och exploateringsavdelningen / Plan- och byggavdelningen

(15)

15

4 Policy, strategi och organisation

4.1 Ansvarsfördelning och ledning Politisk nivå

Enligt LSO ska kommunfullmäktige besluta om handlingsprogram för varje mandatpe- riod (3 kap 3 och 8 § §).

Kommunens uppgifter i lagen ska fullgöras av en eller flera nämnder. I Eksjö kommun gäl- ler följande ansvarsfördelning.

Kommunstyrelsen ansvarar för

− förebyggande verksamhet (3 kap 1 – 4 § §),

− kommunens organisation för räddningsinsatser (3 kap 7, 8 § §),

− avtal med andra kommuner (3 kap 12 §),

− personal i organisationen för räddningstjänst – anställningsmyndighet (3 kap 14, 15 § §)

− räddningstjänst under höjd beredskap (8 kap).

Vissa beslut inom kommunstyrelsens ansvarsområde kan delegeras till dess samhällsbygg- nadsutskott.

Vid större händelser eller så omfattande olyckor att de kan betraktas som en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta hela eller delar av verksamheten från övriga kommunala nämnder och utskott. I Eksjö kommun ska kommunstyrelsens ledningsutskott fungera som krisledningsnämnd.

Tillstånds- och myndighetsnämnden ansvarar för

− tillsyn över efterlevnaden av lagen (5 kap),

− brandskyddskontroll enligt lagen, 3 kap 4 § tredje st.

Förvaltningsnivå

Organisationen räddningstjänsten ingår som en avdelning i samhällsbyggnadssektorn och leds av räddningschefen. Denne svarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen (samhällsbyggnadsutskottet) och till tillstånds- och myndighetsnämnden. Räddningschefen är vidare chef för personalen inom Räddningstjänsten samt fullgör ledningsuppgifter enligt LSO (3 kap 16 §).

För att samordna det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, öka riskmed- vetandet och se till att säkerhetstänkandet blir en naturlig del i de kommunala verksam- heternas arbete finns en särskild säkerhetsgrupp bildad inom kommunen. I säkerhets- gruppen ingår företrädare för kommunens verksamheter och bolag.

Säkerhetsgruppens arbetsområde avser såväl förebyggande arbete enligt LSO, kommunens inre skydd och säkerhet som extraordinära händelser. Säkerhetsgruppen administreras av räddningstjänsten.

Placerad på räddningstjänsten finns en särskild tjänst med ansvar för samordningen av kommunens interna förebyggande arbete enligt LSO, kommunens arbete med inre skydd och säkerhet, extraordinära händelser samt planering för kriser och höjd beredskap (beredskaps- och säkerhetssamordnare). Beredskaps- och säkerhetssamordnaren har också till uppgift att leda kommunens säkerhetsgrupp.

Utöver detta är varje organisatorisk enhet i kommunen skyldiga att med-

(16)

16

verka i det förebyggande arbetet för att minska olyckor och olycksrisker inom sin verksamhet.

4.2 Strategi

Kommunens totala säkerhetsarbete består av,

• förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt LSO,

• inre skydd och säkerhet,

• planering för extraordinära händelser och höjd beredskap,

• krishantering.

För att säkerhetsarbetet ska fungera måste utbildnings- och övningsverksamhet genomfö- ras i erforderlig omfattning.

Säkerhetsarbete ska bedrivas integrerat i Eksjö kommun. Olika aktörers roller kan kortfat- tat anges enligt följande.

• Kommunfullmäktige beslutar om

− handlingsprogram med tillhörande riskanalys enligt lagen om skydd mot olyckor,

− krisledningsplan och risk och sårbarhetsanalys enligt lagen om extraordinära händelser,

− säkerhetspolicy för kommunen,

− planer enligt övrig berörd lagstiftning

− organisation och resurser för det totala säkerhetsarbetet.

• Kommunstyrelsen svarar för

− att beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar vidtas,

− att erforderliga planer upprättas,

− att förberedelser för ledning och samverkan under extraordinära händelser vidtas,

− samordning av information vid större olyckor som föranleder räddningsinsatser, samt

− att erforderlig uppföljning och utvärdering genomförs.

• Krisledningsnämnden svarar för

− samordningen av kommunens arbete vid extraordinära händelser.

• Räddningstjänsten (räddningschefen) svarar för

− ^att räddningstjänstens förebyggande arbete och räddningstjänst genomförs med den inriktning som framgår av beslutade handlingsprogram,

− ledningen av den operativa räddningstjänsten (3 kap 16 §),

− att utbildning och övning av räddningstjänstens personal sker,

− att riskanalys för olyckor som kan leda till räddningsinsatser hålls aktuell, samt

− att kommunens totala säkerhetsarbete samordnas via säkerhetsgruppen.

• Kommunens verksamheter och bolag svarar för

− att arbetet med att förebygga olyckor och olycksrisker genomförs i den egna verksamheten i enlighet med beslutat handlingsprogram,

− att kommunens säkerhetspolicy tillämpas i den egna verksamheten,

− att medverka i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser,

− att delta i utbildning och övning, samt

− att delta i säkerhetsgruppens arbete.

(17)

17

4.3 Säkerhetspolicy för Eksjö kommun

Policyn reglerar hur kommunen och kommunens bolags säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska bedrivas, policyn antogs av kommunfullmäktige 2008-04-24.

Syftet med policyn är att ange inriktning för det gemensamma säkerhets- och skade- förebyggande arbetet med tyngdpunkten på förebyggande åtgärder.

I säkerhetsarbetet ingår de krav som är lagstadgade, däri ingår planering av kommunens ansvar vid kris och vid höjd beredskap samt förebygga brand och andra typer av olyckor. I säkerhetsarbetet ingår också försäkringar och internt skydd.

Det är Eksjö kommuns policy att

− Arbetet med säkerhetsfrågor ska bedrivas systematiskt och omfatta alla verksamheter.

− Lagar och externa krav på kommunens säkerhets och skadeförebyggande ska följas.

− Arbetet med planer och rutiner som är lagstadgade eller har stor betydelse för den sam- lande verksamheten ska vara prioriterande.

− Förebyggande insatser som ökar robustheten i samhället ska prioriteras.

− Kommunen ska vara förberedd på att hantera kriser oavsett omfattning i alla nivåer inom organisationerna.

− Skador och incidenter ska rapporteras enligt en gemensam skade- och incidentrappor- teringsrutin.

− En gemensam metod ska ligga till grund för säkerhetsarbetet.

− Effekterna av oönskade händelser ska i första hand förhindras och i andra hand be- gränsas.

− Utbildning och information om kommunens säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska ges till de anställda för att minska skadeutvecklingen.

− Kommunen och kommunens bolag ska eftersträva att gemensamt upphandla ett väl anpassat försäkringsskydd.

− Kommunen ska driva eller delta i arbete som kan påverka attityder och beteende som bidrar till ökad säkerhet och trygghet bland kommunens innevånare.

Ansvar

 Kommunfullmäktige beslutar om säkerhetspolicyn. och ägardirektiv.

 Kommunstyrelse och bolagsstyrelser har yttersta ansvaret för säkerhetsarbetets inriktning.

 Kommundirektör och respektive Vd svarar för att verksamheter och bolag följer sä- kerhetspolicyn.

 Verksamhetsansvariga , på alla nivåer är ansvariga för ledning och kontroll av säker- heten inom sitt område och ska själva avsätta de resurser som krävs för att policy och rutiner följs.

Arbetstagare inom Eksjö kommun och dess bolag ska följa säkerhetspolicyn och underlig- gande rutiner.

(18)

18

5 Risker och riskbild 5.1 Riskanalys

Räddningstjänstens riskanalys över riskerna i Eksjö kommun är upprättad hösten 2011.

Av riskanalysen kan ett antal slutsatser dras. Dessa kan sammanfattas i följande resone- mang.

− I Eksjö kommun inträffar flest bränder och tillbud inom vårdanläggningar och privat- bostäder – villor,

− Största risken att förolyckas är genom olyckor i trafiken,

− De största riskerna för egendomsskador är bränder i produktionsanläggningar,

− Kommunen saknar större fasta riskkällor avseende miljöskador men genom transportolyckor kan t.ex. kommunens dricksvattentäkter hotas.

− Risk för naturolyckor (översvämningar) finns utmed de olika vattendragen i kommunen.

Exempel på vanliga olyckor:

Mindre trafikolyckor Lägenhetsbrand Drunkningstillbud Mindre utsläpp

Exempel på stora olyckor är:

Bränder i trähuskvarter

Bränder i produktionsanläggningar Skogsbränder

Kemiska olyckor Miljöolyckor

Trafikolyckor med bussar eller flera fordon Snöoväder

Översvämningar

Exempel på olyckor med katastrofala följder är:

Bränder i allmänna byggnader med tiotals döda Kemikalieolycka med tiotals döda

Terrorhandlingar Isstorm

Kärnkraftsolyckor

(19)

19

6 Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet mot olyckor som kan leda till en räddningsinsats bedrivs enligt olika lagstiftningar och uppdrag. Räddningstjänsten arbetar förebyggande, inom ramen för lagen om skydd mot olyckor, främst avseende brandskydd men även förebyggande mot andra typer av olyckor med hänvisning till annan lagstiftning.

Kommunens säkerhetsgrupp har som uppgift att utarbeta övergripande riktlinjer för det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, i första hand vad avser kommunens inre skydd och säkerhet samt extraordinära händelser. Det löpande arbetet finns i linjeorgani- sationen.

6.1 Brandförebyggande:

Kommunen som ägare och nyttjanderättsinnehavare

Kommunen och dess bolag har skyldigheten enligt LSO att bedriva ett systematiskt brand- skyddsarbete så att nivån på ett skäligt brandskydd efterlevs.

6.2 Brandförebyggande: Tillsyn

Tillsyn bedrivs av räddningstjänsten enligt av tillstånds- och myndighetsnämnden årligen beslutad tillsynsplan. Exempel på verksamheter som kan bli föremål för tillsyn är:

• samlingslokaler,

• vårdanläggningar,

• hotell,

• skolor samt,

• andra anläggningar med risk för omfattande skador på människor, egendom eller mil- jön.

Register över tillsynsobjekten förs hos räddningstjänsten.

6.3 Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder m.m.

Rengörings (sotnings-) verksamheten bedrivs på entreprenad inom Eksjö kommun.

Brandskyddskontroll utförs på entreprenad och efter delegation från tillstånds- och myn- dighetsnämnden.

Rengöring och brandskyddskontroll sker i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrif- ter. Frister för rengöring finns antagna av kommunen.

Riktlinjer för hantering av ansökningar om egensotning finns antagna av kommunstyrelsen.

6.4 Brandförebyggande: Stödja den enskilde

Utbildning av enskilda, företag och organisationer bedrivs av räddningstjänsten i samarbete med Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Samtliga 6-åringar, andraklassare samt ni- ondeklassare ges årligen brandskyddsinformation. Totalt utbildas i storleksordningen 2 500 personer per år i brandskydd inom kommunen.

(20)

20

En tänkbar målgrupp att utbilda är lantbrukare för att själva förebygga bränder och göra en släckinsats. Eftersom insatstiden för bränder i jordbruk är lång är räddningstjänstens möj- ligheter att rädda den byggnad där branden startat små. Bränder inom lantbruk orsakar ofta betydande ekonomisk skada.

6.5 Brandförebyggande: Övrigt

Tillstånd och tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor utförs av räddningstjänsten på delegation från tillstånds- och myndighetsnämnden.

Frågor om brandskydd vid ny- och ombyggnation tas upp vid bygg- och planavdelningens byggsamråd enligt plan- och bygglagen (2010:900).

Räddningstjänsten bevakar skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten och läns- styrelsen.

Farliga verksamheter enligt LSO 2 kap 4 § fastställs av Länsstyrelsen, register över dessa förs hos Räddningstjänsten.

6.6 Sim- och vattensäkerhet

Simkunnighet är den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. Kommunen har beslutat att uppfylla kraven för vattensäker kommun enligt Svenska livräddningssällskapets anvisningar. Ansvaret för att barn i kommunen ges en bra simkunnighet vilar på barn- och ungdomssektorn.

6.7 Riskhänsyn i fysisk planering

Räddningstjänsten bevakar riskhänsyn i kommunens fysiska planering i samarbete med plan- och byggavdelningen.

(21)

21

6.8 Trafik

Ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor åvilar samhällsbyggnadssektorn samt , tillstånds- och myndighetsnämnden. Information och projektering av gator och vägnät sker enligt kommunens trafiksäkerhetspolicy.

Trafiksäkerhetsansvaret på det statliga vägnätet återfinns hos Trafikverket. Kommunen samverkar med Trafikverket, Landstinget, Polismyndigheten samt NTF i trafiksäkerhets- frågor.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfärdar regler för transport av farligt gods och samverkar med kommunen genom riskhänsyn i fysisk planering för att förebygga all- varliga konsekvenser på miljön till följd av olyckor i samband med transport av farligt gods.

6.9 Akut suicidprevention

Räddningstjänsten samverkar med landstinget och polisen avseende akut suicidprevention.

Detta innebär att räddningstjänsten larmas enligt särskild larmplan till alla akut pågående suicidförsök där ett snabbt ingripande kan bidra till att bryta det negativa förloppet.

(22)

22

7 Operativa resurser 7.1 Resurser

Kommunens resurser för räddningsinstanser består i första hand av räddningsenheter i Eksjö, Hjältevad samt Mariannelund. Om behov uppstår eller så behövs ska hela den kommunala organisationen inklusive de kommunala bolagen kunna medverka i räddnings- insatser. Beslut om detta tas av kommunens räddningschef eller den han har delegerat detta till.

Personalen i räddningsenheterna är i huvudsak deltidsanställda, i Eksjö finns dagtids- arbetande heltidspersonal.

7.2 Kompetens

Den personal som är anställd inom räddningstjänsten ska lägst ha den kompetens som föl- jer enligt nedan.

 Räddningschef ska ha utbildning som brandingenjör med behörighet att tjänstgöra som räddningsledare.

 Stf. Räddningschef och personal som tjänstgör som insatsledare ska ha MSB:s utbildning i ”räddningsledning B” samt ”tillsyn och olycksförebyggande verksamhet B” eller tidigare brandmästarexamen.

 Personal som ska göra tillsyn ska ha MSB:s utbildning i ”tillsyn och olycksförebyggande verksamhet B” eller tidigare brandmästarexamen.

 Brandförmän ska ha MSB:s utbildning ”räddningsledning A” eller tidigare brandför- mansexamen deltid.

 Brandmän ska ha MSB:s utbildning ”räddningsinsats” eller motsvarande tidigare utbildning.

7.3 Beredskap

Räddningstjänstens beredskap.

Station Styrka Anspänningstid

Eksjö 1 Insatsledare

1 Styrkeledare + 6 BmD 1,5 min 1) 5 min

Hjältevad 1 Styrkeledare + 4 BmD 8 min 2)

Mariannelund 1 Styrkeledare + 4 BmD 6 min 2)

1) Insatsledare ska vara anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst med eget fordon inom given anspänningstid. Insatsledare ska vara så bo- satt att han når hela Eksjö tätort vid larm inom maximalt 10 minuter efter larm.

2) Styrkeledare i Hjältevad och Mariannelund disponerar eget fordon och kan direkt bege sig från uppehållsplats till olycksplats, s.k. Första Insats Person (FIP-enhet).

I kommunen ska ständigt finns minst 18 man i beredskap. Vid max tio pro-

(23)

23

cent av tiden kan styrkan tillfälligtvis minskas till 16 man.

7.4 Insatsförmåga vid vanliga olyckor

Eksjö kommuns organisation för räddningsinsatser är dimensionerad för att klara två sam- tidiga räddningsinsatser mot vanliga olyckor, samt för att kunna påbörja insats vid omfattande olyckor.

Inom Jönköpings län samt Ydre kommun finns en väl utbyggd samverkan, RäddSamF, mellan kommunernas räddningstjänster. RäddSamF omfattar såväl avtal om lednings- resurser, räddningsresurser som avtal om insats från närmaste räddningsstyrka oavsett kommungräns.

Inriktningen av insatsförmågan ska vara ett snabbt ingripande i syfte att begränsa olyckan i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter för att klara olyckan i se- nare och mer omfattande skeden. Den mängd resurser som bedöms åtgå vid varje olycks- typ uttrycks i larmplanenivåer och består av en eller flera taktiska enheter.

För snabb insats och för att snabbt kunna bryta ett olycksförlopp finns FIP-enheter vid brandstationerna i Mariannelund och Hjältevad. En FIP-enhet består av en person i eget fordon försedd med lätt släckutrustning och sjukvårdsutrustning. Vanligtvis bemannas FIP-enheten av styrkeledaren vid de aktuella stationerna.

FIP-enheten styrka är att genom sin snabbhet försöka begränsa skadeutvecklingen eller mildra konsekvenserna av en skada i avvaktan på att huvudstyrkan kommer på plats.

Exempel på taktiska enheter är:

FIP-enhet Räddningsenhet Vattenenhet Höjdenhet Ledningsenhet Specialenhet

Ledning av räddningsinsatser sker i samverkan inom RäddSamF. Detta säkerställer att det finns resurser för att leda i olika nivåer och bygga upp staber till stöd för räddningsledaren.

I räddningscentralen vid brandstationen i Eksjö finns kapacitet för att etablera en bakre operativ stab vid räddningsinsatser inom kommunen.

På JILL (Jönköpings läns Integrerade Larm och Ledning) belägen på SOS-centralen i Jön- köping finns möjlighet att etablera en strategisk stab för hela eller delar av länet.

7.5 Insatsförmåga vid stora olyckor

Eksjö kommun kan drabbas av ett antal stora olyckor. Dessa inträffar sällan men de kan innebära stora eller mycket stora konsekvenser för de som bor, vistas eller verkar i kommunen.

Dessa olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. De be- lastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer.

(24)

24

Utöver grundförmågan att hantera vanliga olyckor, ska i Eksjö kommun finnas en samlad förmåga för att påbörja en etablering av ledning och stöd till ledning samt räddningsresur- ser för att klara stora olyckor.

Denna förmåga ska successivt öka från första insats till en omfattande insats där genom samverkan inom RäddSamF över 100 räddningspersonal kan vara insatta inom två timmar.

Samtidigt med en omfattande insats ska en lägsta beredskap upprätthållas för ytterligare larm i de kommuner som bidrar med räddningsresurser.

7.6 Insatsförmåga vid katastrofer

Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning vid katastrofer.

Dessa olyckor karaktäriseras av att samhällets resurser initialt inte räcker till för hjälpinsat- ser i normal omfattning, utan arbetet inriktas på livräddning och att säkerställa samhällsvik- tig verksamhet.

Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även hjälp från utlandet kan vara aktuellt. Dessa enheter måste kunna anvisas delområden som de får ansvara för. Samhällets förberedelser för räddningstjänst under höjd beredskap utgör grunden för planering av katastrofer i fredstid.

7.7 Insatsförmåga under höjd beredskap

Vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge ska handlingsprogrammet kompletteras och anpas- sas så att det också omfattar räddningstjänst under höjd beredskap.

7.8 Larmning

Besvarande av nödanrop 112 och utalarmering av räddningstjänsten utförs enligt avtal av SOS Alarm i Jönköping. Efter mottagning av inkommande 112-samtal eller automatiska larm så larmar SOS-operatören de enheter som följer av de aktuella larmplanerna.

Vid störningar i teletrafiken finns möjligheter att komma i kontakt med SOS Alarm via larmskåp på respektive brandstation. Som alternativ sambandsväg vid telestörningar kan även RAKEL nyttjas mellan kommunens brandstationer och SOS Alarm/JILL.

7.9 Undersökning av olycksförloppet

Olycksförloppsutredningarna ska vara ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärde- ring.

Utredningar sker enligt fastställd rutin i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit.

Resultaten av utredningarna kommuniceras som statistik och i vissa fall som rapporter.

Räddningstjänsten är ansvarig förvaltning och ska i samverkan med andra aktörer bedriva utredningsverksamheten.

(25)

25

8.0 Stöd till räddningsinsatser 8.1 Släckvatten

För att tillse att vatten för brandsläckning finns i erforderlig omfattning inom kommunens tätorter ska Eksjö Energi ansvara för att brandpostsystem och pumpplatser hålls tillgäng- liga enligt räddningstjänstens anvisningar. Vid exploatering av nya områden för byggnation och verksamhet ska brandposter anläggas med nödvändigt antal och kapacitet enligt rädd- ningstjänstens anvisningar.

På landsbygden finns branddammar som komplement till räddningstjänstens tankbilar.

Ansvaret för dessa åvilar samhällsbyggnadssektorn, planeringsavdelningen, medan rädd- ningstjänsten har tillsynen.

8.2 Byggnation och etableringar

Räddningstjänstens insatsförmåga utgör sedan många år tillbaka förutsättningar för bevil- jade bygglov. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan att konsekvenserna för befintlig bebyggelse måste analyseras. Exempel på sådana förutsättningar är utrymning från byggnader över en våning, avstånd mellan småhus, tillgång till brandvatten och storlek på brandceller inom industrin.

Vid etablering av nya verksamheter och vid beviljande av nya bygglov måste kravet på förmåga till att upprätthålla ett tillfredsställande skydd enligt LSO beaktas.

8.3 Varning, information

Allmänheten kan snabbt behöva varnas och informeras vid olika olyckor.

Exempel på sådana olyckor är:

• utsläpp av giftiga eller brännbara kondenserade gaser

• spridning av giftiga gaser från bränder

• utsläpp av radioaktiva ämnen

• dammbrott och översvämningar

• ras och skred

• skogsbränder

8.3.1 Varning

Signalen ”Viktigt meddelande” ska med hjälp av systemet för utomhusvarning kunna ges inom Eksjö tätort.

Räddningsledare ska omedelbart kunna utlösa signalen från SOS Alarm samt från RC (räddningscentralen på brandstationen i Eksjö). Räddningstjänsten ska svara för drift och underhåll av varningssystemet.

Mobil högtalarutrustning ska finnas för att ge talade besked inom begränsade områden.

Information om signalen

Information om signalen ”Viktigt meddelande” finnas i telefonkatalogen och på kommunens hemsida. Vidare ska information ges genom räddningstjänstens försorg i samband med studiebesök, informationsträffar och utbildningar.

(26)

26

8.3.2 Information

Information till allmänheten i samband med räddningstjänst ska finnas planerad i särskilt upprättad kriskommunikationsplan. Information kan ges via radio och TV. Räddningsleda- ren har genom avtal rätt att begära sändning av varningsmeddelande och informations- meddelande i de vanligaste etermedierna.

(27)

27

9.0 Förklaringar och förkortningar

Riskanalys Är en metod för att snabbt och effektivt identifiera, vär- dera och prioritera risker och hot i verksamheten. Ana- lysens mål är att underlätta beslutfattandet.

Förebyggande Åtgärder som syftar till att förhindra eller i förväg be- gränsa konsekvenser av möjliga olyckor.

Taktisk enhet Avser kombinationen fordon, bemanning, materiel och kompetens.

Anspänningstid Tiden mellan det att räddningstjänsten fått larm och till dess att räddningsstyrkorna lämnat brandstationen och är på väg mot olycksplatsen.

Insatstid Tiden mellan det att räddningstjänsten får larm och till dess att räddningsstyrkorna är på plats på olycksplatsen.

RäddSamF Ett samverkansforum för räddningstjänst baserat på civil- rättsliga avtal mellan länets kommuner inklusive Ydre kommun i E-län.

RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning.

FIP Förstainsatsperson som kommer till skadeplatsen i eget fordon.

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

RCB Räddningschef i beredskap för Jönköpings län