1(3)
Dnr:2015-Klk0231:3
Tjänsteskrivelse 2015-10-19
Enligt sändlista
Samråd revidering av Eksjö kommuns
handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-18.
Sammanfattning
På uppdrag av kommunstyrelsens ledningsutskott översänds härmed kommunens handlingsprogram 2015-18 enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), SFS 2003:778, med tillhörande delprogram ”Operativa insatser” för samråd.
Eventuella synpunkter önskas räddningstjänsten tillhanda senast 2015-11-26.
Ärendebeskrivning
Enligt LSO ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram som beskriver hur kommunen avser att arbeta med olyckor som kan föranleda
räddningsinsatser.
Som grund för programmet ska finnas en riskanalys som beskriver vilken riskbild som finns i kommunen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska och hantera dessa risker. Riskanalysen har reviderats av
kommunens säkerhetsledningsgrupp under 2015.
Remitterat handlingsprogram består av två delar, en allmän del som beskriver målen för kommunens säkerhetsarbete och en operativ del som beskriver kommunens operativa organisation och dess förmåga.
I den allmänna delen beskrivs de prestationsmål som skall stödja programmets vision om att:
”Det skall vara tryggt och säkert att bo och vistas i Eksjö kommun”.
2(3)
I delprogrammet ”Operativa insatser” beskrivs vilken förmåga kommunens organisation för räddningsinsatser ska ha såväl personellt som materiellt samt vilken service kommunen lämnar i samband med inträffade olyckor.
I delprogrammet beskrivs också hur kommunens räddningstjänst-
organisation ska samverka med andra för att kunna hantera stora olyckor såväl inom som utanför kommunen.
Utredning Allmän del
Nivån på mål och åtgärder i handlingsprogrammets har arbetats fram av säkerhetsledningsgruppen som består av medlemmar från samtliga
kommunala sektorer och helägda bolag. Gruppens förslag på prestationsmål baseras på den riskanalys som reviderats tidigare under hösten. I analysen har man valt att särskilt lyfta fram nedanstående olyckstyper:
• fallolyckor
• suicid
• trafikolyckor
• bränder
• drunkningsolyckor Operativa insatser
I delprogrammet operativa insatser föreslås en förändring av räddnings- tjänstens organisation. Förändringen innebär att vaktstyrkan i Hjältevad minskas från ett befäl och fyra brandmän till ett befäl och tre brandmän.
Samtidigt ökas styrkan i Eksjö i motsvarande grad, d.v.s. en utökning med tre tjänster.
Motivet till den föreslagna minskningen i Hjältevad är det mycket besvärliga rekryteringsläget i Hjältevad där dessa tre tjänster i princip har varit vakanta i flera år.
Motivet för en utökning i Eksjö är bland annat den riskbild som t.ex.
sjukhuset och trästaden utgör men också det faktum att med en sådan utökning kan förstärkning skickas t.ex. till Hjältevad utan att acceptabel nivå för ett andra larm i Eksjö underskrids.
Samrådsunderlag
Handlingsprogram enlig lagen om skydd mot olyckor allmän del 2015-2018, Delprogram ”Operativa insatser” 2015-2018 samt Riskanalys 2015.
3(3)
Sändlista
Samhällsbyggnadsnämnden Tillväxt- och utvecklingsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Social nämnden
Eksjö Energi AB
Eksjö kommunfastigheter AB/Eksjö Bostäder AB Länsstyrelsen Jönköpings län
Region Jönköpings län Räddningstjänsten Aneby, Räddningstjänsten Ydre, Räddningstjänsten Vimmerby, Räddningstjänsten Hultsfred, Höglandets Räddningstjänstförbund.
Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-18 Allmän del
Ny framsida separat
Handlingsprogram 2015 Arbetsmaterial
2015-10-09
1. Bakgrund och avgränsning 3
1.1 Lagen om skydd mot olyckor 3
1.2 Räddningstjänst enligt LSO 4
1.3 Nationella mål 4
2 Vision 5
3 Mål för kommunen 6
3.1 Övergripande säkerhetsmål 6
3.2 Säkerhetsmål och prestationsmål 6
3.3 Uppföljning och utvärdering 7
4. Risker och prioriteringar i kommunen 7
4.1 Brandsäkerhet 9
4.2 Fallolyckor 11
4.3 Hjärtstopp 12
4.4 Barn- och ungdomsolyckor 12
4.5 Vattensäkerhet 13
4.6 Framtida klimat påverkan och klimatanpassning 15
4.7 Översvämning 16
5 Policy, strategi och organisation 17
5.1 Ansvarsfördelning och ledning 17
5.2 Strategi 18
5.3 Säkerhetspolicy för Eksjö kommun 19
6 Risker och riskbild 20
6.1 Riskanalys 20
7. Förebyggande arbete 20
7.1 Brandförebyggande 21
7.2 Brandförebyggande: Tillsyn 21
7.3 Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder m.m. 21
7.4 Brandförebyggande: Stödja den enskilde 21
7.5 Brandförebyggande: Övrigt 21
7.6 Sim- och vattensäkerhet 22
7.7 Riskhänsyn i fysisk planering 22
7.8 Trafik 22
7.9 Akut suicidprevention 23
8. Operativa resurser 23
8.1 Resurser 23
9. Förklaringar och förkortningar 24
Innehållsförteckning
1. Bakgrund och avgränsning
1.1 Lagen om skydd mot olyckor
Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), (LSO), infördes första januari 2004. I LSO ställs tydliga krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med den en- skilde avses såväl privatpersoner som företag och organisationer.
Kommunen har tillsynsansvar över att lagen efterlevs. Lagen innebär att kommunen å ena sidan är myndighet med tillsynsansvar över lagens efterlevnad och å andra sidan är verk- samhetsutövare och fastighetsägare. Ansvaret för tillsyn respektive drift har därför skilts åt på politisk nivå och i verksamhetsorganisationen.
I LSO sätts fokus på den enskilde, planering av åtgärder såväl före, som under och efter olyckan, flexibilitet i lokala lösningar och målstyrning. I lagen anges också övergripande nationella mål.
Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamheten enligt lagen ska se till att verksamheten samordnas. De ska också samarbeta med andra som berörs. Avse- ende kommunernas ansvar sägs att kommunerna ska främja säkerheten för dem som vistas i kommunen. I det sammanhanget ska kommunen se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs.
Kommunen ska också vara verksam mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte in- nebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har.
Enligt lagen ska ett handlingsprogram upprättas som beskriver, dels hur den förebyggande verksamheten (3 kap 3 §), dels den operativa räddningstjänsten (3 kap 8 §) ska skötas i kommunen. I båda fallen ska kommunens mål för verksamheten anges samt de risker för olyckor som finns i kommunen och hur verksamheten är ordnad. För den operativa rädd- ningstjänsten ska även anges kommunens förmåga och resurser.
Som underlag för handlingsprogrammet finns kommunens ”Riskanalys för Olyckor och Kriser” reviderad hösten 2015.
Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod och kan ses som kärnan i det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen arbetar med.
Mål och åtgärder i detta handlingsprogram med underliggande delprogram ”Operativa in- satser” omfattar förebyggande åtgärder och räddningstjänst enligt LSO.
Mål och åtgärder för kommunens inre säkerhet och extraordinära händelser behandlas i andra dokument.
1.2 Räddningstjänst enligt LSO
Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap § 2 och 4 kap.1-6 § §, de räddningsinsatser som sta- ten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olycks- händelser. Räddningsinsatserna utförs för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön, och där det är nödvändigt att samhället träder in med hjälp.
Behovet att samhället stöder med räddningstjänståtgärder definieras av följande kriterier:
• Behovet av ett snabbt ingripande.
• Det hotade intressets vikt.
• Kostnaderna för insatsen.
• Omständigheterna i övrigt.
Lagen om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst.
• Fjällräddningstjänst.
• Sjöräddningstjänst.
• Flygräddningstjänst.
• Efterforskning av försvunna personer i andra fall.
• Miljöräddningstjänst till sjöss
• Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning.
All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar.
Begreppet ”Räddningstjänsten” används även som ett organisationsbegrepp. I Eksjö kommun handhas uppgiften räddningstjänst av organisationen räddningstjänsten.
Kommunen kan bestämma att organisationen räddningstjänsten även ska handha andra uppgifter än räddningstjänst, dock får man inte ha driftansvar för sådan verksamhet som man har tillsyn över.
1.3 Nationella mål
I lagstiftningen LSO finns två paragrafer som ska tolkas som nationella mål:
1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.
2 § Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt
.
2 Vision
3 Mål för kommunen
3.1 Övergripande säkerhetsmål
I hela kommunen ska upprätthållas ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors hälsa och för egendom och miljö. Olyckor och olycksriskerna ska minskas fortlöpande.
3.2 Säkerhetsmål och prestationsmål Förebyggande verksamhet
De förebyggande åtgärderna ska ha en sådan omfattning och inriktning att det sker en successiv minskning av olyckor och olycksrisker i kommunen.
Kommunens insatser för utbildning och information ska medverka till
• ökad medvetenhet fortlöpande om vikten av förebyggande åtgärder och säkerhets- tänkande såväl hos enskilda som hos det allmänna.
• ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser.
• att förebyggande åtgärder vidtas.
• att förmågan till att själv vidta skadebegränsande åtgärder ökar såväl hos enskilda som hos det allmänna, samt
• Att konsekvenserna av inträffade olyckor ska minska genom ett snabbt ingripande
• att ständig förbättring genom uppföljning och analys.
Operativ räddningstjänst
Räddningstjänsten ska ha tillfredsställande förmåga att hindra och begränsa skador på människor, egen- dom och miljö inom hela kommunen.
Kommunen ska ha förmågan att självständigt göra insatser för ”vanliga olyckor” samt för att göra en första räddningsinsats vid stora eller komplicerade olyckor.
På objekt där behovet av en snabb räddningsinsats i samband med brand är extra stort, bör inte insatstiden överstiga 10 minuter.
Samtliga kommuninvånare bör kunna erhålla någon form av hjälp från räddningstjänsten inom 20 minuter.
Samtliga kommuninnevånare ska kunna få hjälp vid mer komplicerade insatser inom 30 minuter.
Vid större olyckor ska förstainsats i kombination med styrkeuppbyggnad, bestående av egna eller samverkandes resurser, kunna ske i sådan takt att accelererande olycksförlopp kan brytas.
Vid pågående långvarig räddningsinsats ska beredskap för andra larm inom respektive brandstyrkans släckområde finnas i skälig omfattning.
Vid omfattande insatser inom och utom länet har räddningschef i beredskap för Jönkö- pings län, RCB, mandat att tillfälligt förflytta kommunens räddningsstyrkor för att utjämna den samlade insatsförmågan i länet.
Vid förflyttning av kommunens räddningsstyrkor har RCB att beakta RäddSam Fs in- struktion ”Rutiner för ledning och stabstjänst samt delegation av räddningsledare inom RäddSam F” med tillhörande lokala anvisningar utfärdade av kommunens räddningschef.
Räddningsinsatserna ska utföras med god kvalité.
Här presenteras de satsningar som är nödvändiga och önskvärda för kommunens verk- samheter.
Säkerhetsmål beskriver tillståndet hos den enskilde, såväl juridisk som enskild person, när det gäller nivån på skyddet och säkerheten.
Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och styrmedel kommunen eller någon annan aktör tänker använda för att uppnå säkerhetsmålen.
Ansvariga för att prestationerna blir utförda är de som omnämns i kolumn två. Endast kommunens sektorer och bolag har pekats ut som huvudansvariga, men för att nå upp till målen finns ett behov att samverka med andra samhällsaktörer.
Uppföljning av säkerhetsmålen görs enligt nedan. Det är viktigt att uppföljningen av pre- stationsmål görs regelbundet så att avvikelser upptäcks i tid. Detta ställer stora krav på dokumentation av utförda åtgärder. Detta sker för att säkerställa att prestationerna utförs på det sättet som verksamheterna och bolagen har bestämt. I Eksjö kommun ska hand- lingsprogram vara en levande dokument som utvärderas och följs upp varje år.
3.3 Uppföljning och utvärdering
Säkerhets- och prestationsmål i handlingsprogrammet ska vara mätbara och lätta att följa upp. Målen ska utvärderas och utvärderingen leder till utveckling och förbättring av säker- hetsarbetet inom kommunens verksamheter och bolag. Resultatet från uppföljningen kan leda till omfördelning av resurser eller andra åtgärder som syftar till att förbättra verksam- heten.
Uppfyllelsen av säkerhetsmålen och därtill hörande prestationer ska redovisas årligen till kommunstyrelsen.
Säkerhetsmålen och prestationerna i handlingsprogrammet ska utvärderas i samband med att handlingsprogrammet antas inför varje ny mandatperiod.
4. Risker och prioriteringar i kommunen
Riskanalys och statistik ligger till grund för de prioriteringar som vi har valt att lyfta fram i detta handlingsprogram. Utifrån lokalt, regionalt och nationell statistik har åtta olika områ-
De prioriteringar som kommunen har gjort och motiven till dessa presenteras i tabellen nedan.
Olyckstyp Motiv för prioritering
Brander Bränder leder till personlig lidande, stora ekonomiska skador och ibland dödsfall. Det förbyggande arbetet vad gäller bränder finns pre- ciserad i lagtext. Kommunen prioriterar brandsäkerhet högt.
Fallolyckor De vanligaste olyckorna bland äldre är fallolyckor, olyckor som med- för stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde.
Kommunen prioriterar arbetet med fallolyckor i och utanför hemmet.
Hjärtstopp Genom utbildning i HLR och hjärtstartare, snabbt agerande vid hjärt- stopp samt åtkomst på hjärtstartare ökar chansen att rädda liv.
Barn- och ung-
domsolyckor De vanligaste olyckor bland barn är olycksfall och där med skadas 200 000 barn och ungdomar i Sverige årligen. Detta medför stora ekono- miska kostnader för samhället och mycket lidande för den drabbade.
Kommunen har valt att jobba förebyggande.
Trafikolyckor Vägtrafikolyckor är den vanligaste typen av olyckor och därför har vi valt att prioritera dessa.
Suicid Suicid är den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Räddningstjänsten samverkar med landstinget och polisen avseende akut suicidprevention, för att snabbt ingripa och bidra till att bryta det negativa förloppet.
Vattensäkerhet Med kunskap och enkla medel kan man förbygga vattenolyckor som orsakar enorm lidande för de drabbade. Kommunen har beslutat att uppfylla kraven för vattensäker kommun enligt Svenska livräddnings- sällskapets anvisningar.
Översvämning Framtida klimatpåverkan på samhället har börjat redan märkas av.
Därför finns det skäl att inventera och förebygga sårbarheten i Eksjö.
4.1 Brandsäkerhet
Tidig upptäckt av en brand är väsentligt för den enskildes säkerhet. Att höja brand- säkerheten i villor och i flerbostadshus är viktigt för att minska antalet dödsbränder i Sve- rige, Jönköpings län och i Eksjö kommun.
Under 2013 omkom 96 personer i brand i Sverige och under 2014 omkom 78 personer, en tydlig minskning under de två sista åren. I Eksjö kommun har det inträffat en dödsbrand under de senaste fem åren. Eksjö kommun ska aktivt jobba för att höja brandsäkerheten i flerbostadshus och i villor.
Säkerhetsmål:
• Antal bränder i bostäder i kommunen ska årligen minska. Ingen människa ska skadas eller dödas i brand.
• Kommunen ska genom information arbeta för att varje bostad inom Eksjö kommun har minst en fungerande brandvarnare.
• Alla förskole – och skolbarn samt ungdomar ska ha god kunskap om brandsäkerhet samt om konsekvenser av anlagd brand.
• Tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor ska vara flexibel och be- hovsanpassad.
Prestationsmål Ansvar Samverkan/
Utförare Eksjös hushåll ska nås med brandskyddsin-
formation och vikten av tidigt upptäckt av brand genom brandvarnare. Genom hushålls- tidningen ”Hemma i Eksjö” På tapeten, via hemsidorna, www.eksjo.se och
www.eksjobostader.se samt genom uppsö- kande kontakt av Räddningstjänsten.
Räddningstjänsten Räddningstjänsten, EKFAB/EBO, Kommunikationsav- delningen.
Samtliga elever i förskoleklass, åk 2 och åk 9 ska ges årlig brandskyddsinformation och in- formeras om konsekvenserna av brand. I åk 9 diskuteras även anlagd brand.
Räddningstjänsten Barn- och ungdoms- sektorn
Personal inom hemtjänst och omsorg ska ges
brandskyddsutbildning minst vart fjärde år. Sociala sektorn I samverkan med Räddningstjänsten I alla förskolor och skolor ska finnas heltäck-
ande automatiskt brandlarm kopplat till SOS alarm.
Eksjö Kommun-
fastigheter Eksjö Kommunfas- tigheter i samverkan med Barn- och ung- domssektorn Systematiskt brandskydds arbete (SBA) enligt
LSO ska bedrivas inom alla kommunala för- valtningar och bolag.
Sektorschefer eller
motsvarande Verksamhetsansvarig
Räddningstjänstens ambition är att utbilda 1800 medborgare och medarbetare årligen i brandskyddskunskap.
Räddningstjänsten Räddningstjänsten
Brandskyddskontroll ska genomföras av alla
eldstäder enligt fastställda frister. Räddningstjänsten Entreprenören Rengöring (sotning) av alla eldstäder ska ske
enligt fastställda frister Räddningstjänsten Entreprenören
4.2 Fallolyckor
För befolkningen i stort är fallolyckor den olyckstyp el- ler skademekanism som le- der till flest dödsfall, flest an- tal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar.
Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem som leder till många dödsfall och många besök på akutmot- tagningarna. Även bland barn och ungdomar är fallo- lyckor mycket vanliga.
Fallolyckor orsakar stora kostnader för samhället och
dessutom ett stort lidande för den enskilde.
Säkerhetsmål
• Antal fallolyckor bland Eksjös befolkningsom föranleder slutenvård ska minska årli- gen.
Prestationsmål Ansvar Utförare,
Samverkan Riktad information om äldres säkerhet via in-
tresseorganisationer, samt genom hushållstid- ningen ”Hämma i Eksjö” På tapeten, via hemsi- dorna, www.eksjo.se och www.eksjobostader.se samt.
Sociala sektorn Sociala sektorn i samverkan med PRO och SPF.
Kommunikat- ionsavdelningen Halkbekämpa gångvägar och trottoarer särskilt
intensivt vid ishalka. Samhällsbyggnads-
sektorn Eksjö Energi
Informera om de ”hushållsnära tjänster” som finns i kommunen. Äldre personer ska kunna få hjälp med hemsysslor ex. byta gardin, glödlampa etc. för att minska risken för fallolyckor i hem- met.
Kommunikations- avdelningen
Riskinventering på alla särskilda boende. Sociala sektorn Sociala sektorn Erbjuda riskinventering till de äldre personer
som bor hemma och har ansökt om trygghets- larm.
Sociala sektorn Sociala sektorn
4.3 Hjärtstopp
Plötsligt hjärtstopp hos barn och vuxna.
Säkerhetsmål
• Alla kommunanställda ska ha utbildning i hjärt- lungräddning senast 2018.
Prestationsmål Ansvar Utförare, Samverkan
Alla anställa i kommunen inklusive bolagen
utbildats i hjärt- och lungräddning. Personalavdelningen,
respektive bolag Räddningstjänsten?
4.4 Barn- och ungdomsolyckor
200 000 barn och ungdomar i Sverige söker årligen akutsjukvård och mer än 45 barn avli- der till följd av skador och olyckor, (källa MSB och Socialstyrelsen 2013). Av de barn som söker akutsjukvård har 98 procent skadat sig genom olycksfall.
De vanligaste olycksorsakerna är fall- och transportolyckor och högst skadetal finns hos barn och ungdomar mellan 10 och 17 år. Av de barn som behandlades akut, hade 35 pro- cent skadats i cykelolycka och 15 procent i mopedolycka.
Cykelolyckor är vanligaste i åldrarna 12–14 år. I Jönköpings län skadas drygt 836 barn och ungdomar i olyckor per 100 000 invånare.
I Eksjö kommun har under år 2013 skadats 1573 barn, och under 2012 skadades 1446 per 100 000 invånare.
Säkerhetsmål:
• Antalet fallolyckor bland barn- och ungdomar ska minska årligen inom Eksjö kom- mun.
• Antal cykelolyckor bland barn- och ungdomar ska årligen minska.
• Barns cykelhjälmsanvändning ska årligen öka jämfört med föregående.
Prestationsmål Ansvar Utförare/Samverkan Årligen inventera och säkra alla skolvägar
inom kommunen. Samhällsbygg-
nadssektorn Eksjö Energi gatuavdel- ningen
Riktad information till barn- och ungdo-
mar att ”cykelhjälm kan rädda liv”. Barn- och ung-
domssektorn Barn- och ungdomssektorn Årligen inventera och säkra alla lekplatser
inom skolans område. Barn- och ung-
domssektorn Barn- och ungdomssektorn och Eksjö kommunfastig- heter.
Årligen inventera och säkra alla offentliga
lekplatser. Samhällsbygg-
nadssektorn Samhällsbyggnadssektorn / HIA
4.5 Vattensäkerhet
Enligt statistik från Svenska livräddningssällskapet (SLS) omkom 129 personer i drunk- ningsolyckor i Sverige under år 2013. Under 2012 var siffra under 100. Med dessa siffror kan man konstatera att i Sverige drunknar i genomsnitt en människa var tredje dag. Av de 129 omkomna var 7 barn och ungdomar under 19 år. Under de två tidigare åren har antalet drunknande barn varit fem respektive 9 per år.
Svenska Livräddningssällskapet (SLS) har tagit fram sex kriterier för att öka vattensäker- heten i landets kommuner. Eksjö kommun har beslutat att bli en vattensäker kommun.
Det innebär att invånarna i Eksjö kommun ska ha goda kunskaper i vattensäkerhet för att säkert kunna vistas kring och i vatten.
Säkerhetsmål:
• Alla skolelever ska i slutet av årskurs sex ha god vattenvana, vara trygga i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vat- ten samt ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett.
• Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälpen inklusive kunskap om hjärt- lungräddning, HLR.
• Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer vat- tensäkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov.
• All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens.
• Kommunen ska aktivt på hemsidor och i simhallar ge säsongsanpassad information till allmänheten om vatten och issäkerhet och om vikten av kunskap om detta, samt informera om särskilda risker som finns inom kommunen.
Prestationsmål Ansvar Utförare / Samverkan Obligatorisk simundervisning i års-
kurs1-9. Barn- och Ung-
domssektorn Fritidsavdelningen Undervisning i Hjärt- och Lungrädd-
ning i årskurs 9. Barn- och Ung-
domssektorn Barn- och Ungdomssek- torn
Erbjuda 10 simlektioner årligen till
vuxna. Tillväxt och utveckl-
ingssektorn. Fritidsavdelningen Kontinuerlig information till allmän-
heten i vattensäkerhet på kommunens hemsida under rubrik ”Vattensäker- het” och i ”Hemma i Eksjö”.
Tillväxt och utveckl-
ingssektorn Tillväxt och utvecklings- sektorn/ Fritidsavdelning- en / Sim och Livräddnings Sällskapet
Tillhandahålla vattensäkerhets utrust- ning till allmänheten, flytvästar, is- dubbar etc.
Tillväxt och utveckl- ingssektorn/ Fritids- avdelningen
Tillväxt och utvecklings- sektorn/ Fritidsavdelning- en / Emilkraften
Årligen besiktning av badplatser (sä- kerhetsdyk och lekplatser till anslut- ning av badplatser)
Tillväxt och utveckl- ingssektion/ Fritids- avdelningen
Tillväxt och utvecklings- sektion/ Fritids-
avdelningen
4.6 Framtida klimat påverkan och klimatanpassning
Enligt SMHI:s regionala klimatscenarier finns det en trend mot ökad årsnederbörd på 10–
15 procent till år 2100. Enligt klimatscenarierna förväntas ökad nederbörd inom höglands- kommunerna. Mer nederbörd på vintern och generellt sett mindre regn på sommaren, men då med kortare och mer intensivt regnväder, leder sannolikt till fler översvämningar.
Den ökade nederbörden medför även att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlag- ren höjs och översvämningar längs sjöar och vattendrag ökar i såväl frekvens som omfatt- ning. Var för sig och tillsammans kommer dessa faktorer att försämra stabilitetsförhållan- dena med ökade problem som följd.
Klimatförändringarna kan också komma att medföra långa perioder av torka vilket i sin tur kan påverka t.ex. jordbruk, vattentillgång i brunnar och öka risken för skogsbränder.
Värmeböljor är en annan följd av klimatförändringar. Längre perioder med höga tempera- turer kan komma att innebära påfrestningar på samhället. Värmeböljor kan medföra stora konsekvenser på liv och hälsa. Ökad dödlighet hos äldre och sjuka vid värmeböljor, äldre och sjuka inom äldreboende måste evakueras eller installera luftkonditionering. Människor ändrar beteende.
Vid framtida planering måste hänsyn tas till de klimatförändringar som kan påverka kom- munen och kommunens verksamheter. Utvecklingen i samhället påverkar framtidens natu- rolyckor, både vad gäller förekomsten av och möjligheterna att hantera dessa. Klimatför- ändringar samt anpassning och underhåll av infrastruktur.
Klimatförändringarna har stor betydelse för hur vi analyserar analysen av framtidens natu- rolyckor och påverkan på samhälsviktigt verksamhet.
4.7 Översvämning
Intresset att kunna bebygga vattennära områden kan i vissa fall strida mot säkerhetsintres- sen vad beträffar översvämningsrisker. Vid all planläggning och markanvändning är det viktigt att översvämningsproblematiken lyfts fram och värderas.
Till stöd för planeringsarbetet bör finnas aktuella översvämningskarteringar för de vatten- drag där översvämningsriskerna bedöms vara som störst.
Fastigheter som regelbundet riskerar att översvämmas bör skyddas av permanenta lösning- ar, som t.ex. hårdare reglering av vattendragen eller invallningar.
Säkerhetsmål:
• Inventera och förebygga översvämningar längs de stora vattendragen och sjöarna inom Eksjö kommun.
• Identifiera utsatta fastigheter och förse dessa med permanent skydd mot översväm- ningar.
Prestationsmål Ansvar Utförare / Samverkan
Under planperioden ska Eksjöån och Bruzaån inventeras med avse- ende på översvämningsrisker och förslag på översvämningshämmande åtgärder tas fram.
Samhällsbyggnadssek-
torn Samhällsbyggnadssektorn
Uppdatera översvämningskartering
med nya beräkningar. Samhällsbyggnadssek-
torn Samhällsbyggnadssektorn
-Mät- och exploaterings- avdelningen / Plan- och byggavdelningen
5 Policy, strategi och organisation
5.1 Ansvarsfördelning och ledning Politisk nivåEnligt LSO ska kommunfullmäktige besluta om handlingsprogram för varje mandatpe- riod (3 kap 3 och 8 § §).
Kommunens uppgifter i lagen ska fullgöras av en eller flera nämnder. I Eksjö kommun gäl- ler följande ansvarsfördelning.
Kommunstyrelsen ansvarar för
− förebyggande verksamhet (3 kap 1 – 4 § §),
− kommunens organisation för räddningsinsatser (3 kap 7, 8 § §),
− avtal med andra kommuner (3 kap 12 §),
− personal i organisationen för räddningstjänst – anställningsmyndighet (3 kap 14, 15 § §)
− räddningstjänst under höjd beredskap (8 kap).
Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta hela eller delar av verksam- heten från övriga kommunala nämnder och utskott. I Eksjö kommun kan kommunstyrel- sens ledningsutskott fungera som krisledningsnämnd.
Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för
− tillsyn över efterlevnaden av lagen (5 kap),
− brandskyddskontroll enligt lagen, 3 kap 4 § tredje st.
Förvaltningsnivå
Organisationen räddningstjänsten ingår som en avdelning i kommunledningskontoret och leds av räddningschefen. Denne svarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen (ledningsutskottet) och till samhällsbyggnadsnämnden. Räddningschefen är vidare chef för personalen inom Räddningstjänsten samt fullgör ledningsuppgifter enligt LSO (3 kap 16 §).
För att samordna det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, öka riskmed- vetandet och se till att säkerhetstänkandet blir en naturlig del i de kommunala verksam- heternas arbete finns en särskild säkerhetsledningsgrupp bildad inom kommunen.
I säkerhetsledningsgruppen ingår företrädare för kommunens verksamheter och bolag.
Säkerhetsledningsgruppens arbetsområde avser förebyggande arbete enligt LSO, kommu- nens inre skydd och säkerhet samt extraordinära händelser. Säkerhetsledningsgruppen ad- ministreras av räddningstjänsten.
Placerad på räddningstjänsten finns en särskild tjänst med ansvar för samordningen av kommunens arbete med inre skydd och säkerhet, extraordinära händelser samt planering för kriser och höjd beredskap (beredskaps- och säkerhetssamordnare).
Utöver detta är varje organisatorisk enhet i kommunen skyldig att medverka i det förebyg- gande arbetet för att minska olyckor och olycksrisker inom sin verksamhet.
5.2 Strategi
Kommunens totala säkerhetsarbete består av,
• förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt LSO,
• inre skydd och säkerhet,
• planering för extraordinära händelser och höjd beredskap,
• krishantering,
• säkerhetsskydd.
För att säkerhetsarbetet ska fungera måste utbildnings- och övningsverksamhet genomfö- ras i erforderlig omfattning.
Säkerhetsarbete ska bedrivas integrerat i Eksjö kommun. Olika aktörers roller kan kortfat- tat anges enligt följande.
• Kommunfullmäktige beslutar om
− handlingsprogram med tillhörande underbilaga och riskanalys enligt lagen om skydd mot olyckor,
− krisledningsplan och risk och sårbarhetsanalys enligt lagen om extraordinära händelser,
− säkerhetspolicy för kommunen,
− planer enligt övrig berörd lagstiftning
− organisation och resurser för det totala säkerhetsarbetet.
• Kommunstyrelsen svarar för
− att beredskapsförberedelser enligt lagen om civilt försvar vidtas,
− att erforderliga planer upprättas,
− att förberedelser för ledning och samverkan under extraordinära händelser vidtas,
− samordning av information vid större olyckor som föranleder räddningsinsatser, samt
− att erforderlig uppföljning och utvärdering genomförs.
• Krisledningsnämnden svarar för
− samordningen av kommunens arbete vid extraordinära händelser.
• Räddningstjänsten (räddningschefen) svarar för
− att räddningstjänstens förebyggande arbete och räddningstjänst genomförs med den in- riktning som framgår av beslutade handlingsprogram,
− ledningen av den operativa räddningstjänsten (3 kap 16 §),
− att utbildning och övning av räddningstjänstens personal sker,
− att riskanalys för olyckor som kan leda till räddningsinsatser hålls aktuell, samt
− att kommunens totala säkerhetsarbete samordnas via säkerhetsledningsgruppen.
• Kommunens verksamheter och bolag svarar för
− att arbetet med att förebygga olyckor och olycksrisker genomförs i den egna verksam- heten i enlighet med beslutat handlingsprogram,
− att kommunens säkerhetspolicy tillämpas i den egna verksamheten,
− att medverka i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser,
− att delta i utbildning och övning, samt
− att delta i säkerhetsledningsgruppens arbete.
5.3 Säkerhetspolicy för Eksjö kommun
Policyn reglerar hur kommunen och kommunens bolags säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska bedrivas, policyn antogs av kommunfullmäktige 2008-04-24.
Syftet med policyn är att ange inriktning för det gemensamma säkerhets- och skade- förebyggande arbetet med tyngdpunkten på förebyggande åtgärder.
I säkerhetsarbetet ingår de krav som är lagstadgade, däri ingår planering av kommunens ansvar vid kris och vid höjd beredskap samt förebygga brand och andra typer av olyckor. I säkerhetsarbetet ingår också försäkringar och internt skydd.
Det är Eksjö kommuns policy att
− Arbetet med säkerhetsfrågor ska bedrivas systematiskt och omfatta alla verksamheter.
− Lagar och externa krav på kommunens säkerhets och skadeförebyggande ska följas.
− Arbetet med planer och rutiner som är lagstadgade eller har stor betydelse för den sam- lande verksamheten ska vara prioriterande.
− Förebyggande insatser som ökar robustheten i samhället ska prioriteras.
− Kommunen ska vara förberedd på att hantera kriser oavsett omfattning i alla nivåer inom organisationerna.
− Skador och incidenter ska rapporteras enligt en gemensam skade- och incidentrappor- teringsrutin.
− En gemensam metod ska ligga till grund för säkerhetsarbetet.
− Effekterna av oönskade händelser ska i första hand förhindras och i andra hand be- gränsas.
− Utbildning och information om kommunens säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska ges till de anställda för att minska skadeutvecklingen.
− Kommunen och kommunens bolag ska eftersträva att gemensamt upphandla ett väl anpassat försäkringsskydd.
− Kommunen ska driva eller delta i arbete som kan påverka attityder och beteende som bidrar till ökad säkerhet och trygghet bland kommunens innevånare.
Ansvar
Kommunfullmäktige beslutar om säkerhetspolicyn och ägardirektiv.
Kommunstyrelsen och bolagsstyrelserna har yttersta ansvaret för säkerhetsarbetets in- riktning.
Kommundirektör och respektive VD svarar för att verksamheter och bolag följer sä- kerhetspolicyn.
Verksamhetsansvariga på alla nivåer är ansvariga för ledning och kontroll av säkerhet- en inom sitt område och ska själva avsätta de resurser som krävs för att policy och ru- tiner följs.
Arbetstagare inom Eksjö kommun och dess bolag ska följa säkerhetspolicyn och underlig- gande rutiner.
6 Risker och riskbild
6.1 RiskanalysRäddningstjänstens riskanalys över riskerna i Eksjö kommun är reviderad hösten 2015.
Av analysen kan ett antal slutsatser dras. Dessa kan sammanfattas i följande resonemang.
− I Eksjö kommun inträffar flest bränder och tillbud inom vårdanläggningar och privat- bostäder – villor,
− Största risken att förolyckas är genom olyckor i trafiken,
− De största riskerna för egendomsskador är bränder i produktionsanläggningar,
− Kommunen saknar större fasta riskkällor avseende miljöskador men genom transpor- tolyckor kan t.ex. kommunens dricksvattentäkter hotas.
− Risk för naturolyckor (översvämningar) finns utmed de olika vattendragen i kommu- nen.
Exempel på vardagsolyckor:
Mindre trafikolyckor Lägenhetsbrand Drunkningstillbud Mindre utsläpp Exempel på stora olyckor är:
Bränder i trähuskvarter Bränder i produktionsanlägg- ningar
Skogsbränder Kemiska olyckor Miljöolyckor
Transportolyckor med bussar eller flera fordon Översvämningar
Exempel på olyckor med katastrofala följder är:
Bränder i allmänna byggnader med tiotals döda Kemikalieolycka med tiotals döda
Terrorhandlingar Kärnkraftsolyckor
7. Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet mot olyckor som kan leda till en räddningsinsats bedrivs enligt olika lagstiftningar och uppdrag. Räddningstjänsten arbetar förebyggande, inom ramen för lagen om skydd mot olyckor, främst avseende brandskydd men även förebyggande mot andra typer av olyckor med hänvisning till annan lagstiftning.
Kommunens säkerhetsledningsgrupp har som uppgift att utarbeta övergripande riktlinjer för det förebyggande arbetet inom kommunkoncernen, i första hand vad avser kommu- nens inre skydd och säkerhet samt extraordinära händelser. Det löpande arbetet finns i lin-
7.1 Brandförebyggande
Kommunen som ägare och nyttjanderättsinnehavare
Kommunen och dess bolag har skyldigheten enligt LSO att bedriva ett systematiskt brand- skyddsarbete så att nivån på ett skäligt brandskydd efterlevs.
7.2 Brandförebyggande: Tillsyn
Tillsyn bedrivs av räddningstjänsten enligt av samhällsbyggnadsnämnden årligen beslutad tillsynsplan*. Exempel på verksamheter som kan bli föremål för tillsyn är:
• samlingslokaler,
• vårdanläggningar,
• hotell,
• skolor samt,
• andra anläggningar med risk för omfattande skador på människor, egendom eller mil- jön.
Register över tillsynsobjekten förs hos räddningstjänsten.
*Viss samordning av tillsynen och dess utförande sker inom ramen för RäddSamF.
7.3 Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder m.m.
Rengörings (sotnings-) verksamheten bedrivs på entreprenad inom Eksjö kommun.
Brandskyddskontroll utförs på entreprenad och efter delegation från samhällsbyggnads- nämnden.
Rengöring och brandskyddskontroll sker i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrif- ter. Frister för rengöring finns antagna av kommunen.
Riktlinjer för hantering av ansökningar om egensotning finns antagna av kommunstyrelsen.
7.4 Brandförebyggande: Stödja den enskilde
Utbildning av enskilda, företag och organisationer bedrivs av räddningstjänsten i samarbete med Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Samtliga 6-åringar, andraklassare samt ni- ondeklassare ges årligen brandskyddsinformation. Totalt utbildas i storleksordningen ca 2 000 personer per år i brandskydd inom kommunen.
Viktiga målgrupper för utbildning är sådana som kan förväntas behöva vänta längre på hjälp från räddningstjänsten, t.ex. boende på landsbygden.
7.5 Brandförebyggande: Övrigt
Tillstånd och tillsyn enligt Lag (2010:1 011) om brandfarliga och explosiva varor utförs av räddningstjänsten på delegation från Samhällsbyggnadsnämnden.
Frågor om brandskydd vid ny- och ombyggnation tas upp vid bygg- och planavdelningens byggsamråd enligt plan- och bygglagen (2010:900).
Räddningstjänsten bevakar skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten och läns- styrelsen.
7.6 Sim- och vattensäkerhet
Simkunnighet är den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. Kommunen har beslutat att uppfylla kraven för vattensäker kommun enligt Svenska livräddningssällskapets anvis- ningar. Ansvaret för att barn i kommunen ges en bra simkunnighet vilar på barn- och ung- domssektorn.
7.7 Riskhänsyn i fysisk planering
Räddningstjänsten bevakar riskhänsyn i kommunens fysiska planering i samarbete med plan- och byggavdelningen.
7.8 Trafik
Trafikvolymen är att betrakta som hög för en kommun i Eksjös storlek med, rv 40, rv 31 samt rv 32. I snitt omkommer en person per år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). I snitt förs cirka 30 tal personer för vård till sjukhus till följd av trafikolyckor.
Ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor åvilar samhällsbyggnadssektorn samt, samhällsbygg- nadsnämnden. Information och projektering av gator och vägnät sker enligt kommunens trafiksäkerhetspolicy.
Trafiksäkerhetsansvaret på det statliga vägnätet återfinns hos Trafikverket. Kommunen samverkar med Trafikverket, Region Jönköpings län, Polismyndigheten samt NTF i trafik- säkerhetsfrågor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfärdar regler för transport av farligt gods och samverkar med kommunen genom riskhänsyn i fysisk planering för att förebygga all- varliga konsekvenser på miljön till följd av olyckor i samband med transport av farligt gods.
7.9 Akut suicidprevention
Omkring 1 227 personer tar sitt liv varje år i Sverige, alltså ungefär tre personer om dagen tar sitt liv. Suicidförsök och suicid bokförs nämligen under andra orsaker, men uppskatt- ningsvis ligger antalet suicid i länet på ungefär 47 per år. Suicid är också den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid.
Räddningstjänsten samverkar med regionen och polisen avseende akut suicidprevention.
Detta innebär att räddningstjänsten larmas enligt särskild larmplan till alla akut pågående suicidförsök där ett snabbt ingripande kan bidra till att bryta det negativa förloppet.
8. Operativa resurser
8.1 ResurserKommunens resurser för räddningsinstanser består i första hand av räddningsenheter i Eksjö, Hjältevad samt Mariannelund. Om behov uppstår eller så behövs ska hela den kommunala organisationen inklusive de kommunala bolagen kunna medverka i räddnings- insatser. Beslut om detta tas av kommunens räddningschef eller den han har delegerat detta till.
Kommunens organisation och förmåga avseende operativ räddningstjänst beskrivs i del- programmet ” Operativa insatser” som är en bilaga till handlingsprogrammet.
9. Förklaringar och förkortningar
Riskanalys Är en metod för att snabbt och effektivt identifiera, vär- dera och prioritera risker och hot i verksamheten. Ana- lysens mål är att underlätta beslutfattandet.
Förebyggande Åtgärder som syftar till att förhindra eller i förväg be- gränsa konsekvenser av möjliga olyckor.
Taktisk enhet Avser kombinationen fordon, bemanning, materiel och kompetens.
Anspänningstid Tiden mellan det att räddningstjänsten fått larm och till dess att räddningsstyrkorna lämnat brandstationen och är på väg mot olycksplatsen.
Insatstid Tiden mellan det att räddningstjänsten får larm och till dess att räddningsstyrkorna är på plats på olycksplatsen.
RäddSamF Ett samverkansforum för räddningstjänst baserat på civil- rättsliga avtal mellan länets kommuner inklusive Ydre kommun i Östergötlands län.
RAKEL Radiokommunikation för effektiv ledning.
FIP Förstainsatsperson som kommer till skadeplatsen i eget fordon.
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap RCB Räddningschef i beredskap för Jönköpings län
Operativa insatser
Delprogram till handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor
2015-18
Foto: Leif Ygbrant
Innehåll
Ur Handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot
olyckor ... 3 Förmåga ... 3 Allmänt ... 5 Räddningsstyrkornas förmåga ... 6 Enheter ... 6 Förstainsatsperson (FIP) ... 6 Räddningsenhet ... 6 Höjdenhet ... 6 Vattenenhet ... 6 Ledningsenhet ... 6 Specialenhet ... 6 Styrkeuppbyggnad ... 7 Trafikolyckor ... 7 Bränder ... 7 Miljöolyckor ... 7 Täckning ... 8 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer ... 8 Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning .... 8 Alarmering och kommunikation ... 8 Beredskap för räddningsstyrkor ... 9 Operativ organisation ... 10 Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen ... 10 Samverkan ... 11 F-samverkan ... 11 Kompetens ... 12 Information och varning ... 12 Vatten för sprinkleranläggningar ... 13 Vatten till brandsläckning ... 13 Målsättning ... 13 Brandposter ... 14 Brandposter enligt alternativsystem ... 15 Vatten från branddammar och vattentag ... 15 Ansvarsfördelning ... 15 Uppföljning och utvärdering ... 16 Höjd beredskap ... 17 Varning och information ... 17 Bilaga 1 ... 18 Avtal ... 18
Ur Handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor
Trots ett väl fungerande skadepreventivt arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst).
Räddningstjänsten larmas årligen till ungefär 350 händelser där misstanke om att
räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor finns. Avtal finns med grannkommuner och flertal myndigheter om räddningstjänstsamverkan.
Utöver detta larmas enheter från räddningstjänsten ut vid andra nödlägen som till exempel vid hjärtstopp, sjukvårdlarm och lyfthjälp till hemtjänsten enligt olika samarbetsavtal.
Räddningstjänstens resurser utgör även en viktig komponent i kommunens
krishanteringsförmåga. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas.
De resurser som finns tillgängliga för insats utgörs av kommunens egen brandpersonal samt av personal från övriga kommuner som disponeras gränslöst genom samverkansavtal. Vid behov kan även andra delar av kommunens organisation och personal inklusive de helägda bolagen tas i anspråk för räddningsinsatser.
I kommunen ska det i normalfallet finnas 18 brandpersonal i ständig beredskap. Vid max tio procent av tiden kan styrkan tillfälligtvis minskas till 16st.
Brandstationer finns i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund.
Förmåga
Den enskilde får hjälp från kommunens räddningstjänst vid olyckor och andra nödlägen.
Hjälpen består dels av en förstainsats som består av en eller flera personer och dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka.
Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter som hanterar olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede.
Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många
myndigheter och organisationer.
Räddningstjänstens insatsförmåga och yttäckning utgör sedan många år tillbaka i vissa fall förutsättningar för beviljade bygglov. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan
Effektiva räddningsinsatser uppnås genom:
• att samhällets insatser kompletterar den enskildes förmåga,
• en förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse,
• en väl övad förmåga anpassad till aktuella risker,
• samverkan mellan olika hjälpinstanser,
• snabbhet i larmkedjan.
att kommunen:
• ser till att tillräckliga resurser finns,
• inriktar insatserna på att rädda liv, egendom och miljö,
• snabbt kan förmedla hjälpbehov till enheter som kan vara snabbt på plats,
• har en förmåga att följa händelser i kommunen i samverkan med andra organi- sationer och möjligheter till snabb respons vid akuta nödlägen.
Särskild satsning under mandatperioden:
• samverkan med övriga räddningstjänster inom RäddSam F, samverkande myndigheter och andra aktörer ska utvecklas för att möta framtida krav på effektivitet
• förmågan till räddningsinsatser vid omfattande olyckor ska utvecklas vad gäller ledning och resurser. Möjligheter att ta emot nationell och internationell hjälp och stöd ska utvecklas.
Allmänt
För Eksjö kommun finns ett Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, allmän del antaget av kommunfullmäktige 2015-XX-XX. Detta delprogram för operativa insatser är ett underliggande dokument till handlingsprogrammet och anger hur räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska bedrivas. Delprogrammet är antaget av kommunfullmäktige 2015-NN-NN
Personal i utryckningsstyrkor och ledningsansvariga ansvarar för såväl räddningsinsatser enligt LSO, uppdrag i samband med kriser samt andra uppdrag som följer av
räddningstjänstens verksamhetsplanering.
För att kunna genomföra effektiva operativa insatser regleras kommunens åtgärder och organisation av olika program, planer och styrdokument enligt nedan.
Dokument Beskrivning Antas av
Handlingsprogram enligt LSO, allmän del
Redovisar det systematiska säkerhetsarbetet
enligt lagen om skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige
Delprogram för
operativa insatser Redovisar hur kommunens resurser i form av personal, fordon och materiel ska organiseras för att effektiva räddningsinsatser ska kunna genomföras
Kommunfullmäktige
Tillsynsplan Plan för kommunens tillsyn enligt LSO och LBE,(lagen om brandfarliga och explosiva varor)
Samhällsbyggnadsnämnden
Rutiner Rutiner och instruktioner som behövs för
verksamheten Räddningschefen
I detta delprogram finns de styrdokument angivna som har betydelse för den operativa delen av verksamheten.
Kommunstyrelsen är den nämnd och räddningstjänsten den verksamhet som organiserar räddningstjänst som kommunen enligt LSO skall ansvara för.
Inom räddningstjänsten ska det finnas en räddningschef med en ställföreträdande
räddningschef som ersättare. Under höjd beredskap svarar räddningstjänsten enligt LSO för kommunal räddningstjänst.
Räddningsstyrkornas förmåga
I den allmänna delen av kommunens handlingsprogram enligt LSO anges på ett
övergripande sätt vilken förmåga som ska upprätthållas. Räddningsstyrkan ska upprätthålla en förmåga som består av täckning och insatsförmåga. Med täckning avses den tid inom vilken räddningstjänstens enheter kan nå olika delar av kommunen. Insatsförmågan utgörs av enheternas samlade förmåga.
Enheter
Räddningsstyrkorna är indelade i enheter. Dessa finns placerade på de tre brandstationerna.
Nedan följer en övergripande beskrivning av respektive enhets förmåga.
Förstainsatsperson (FIP)
På brandstationerna i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund finns funktionen
Förstainsatsperson (FIP). I Eksjö fungerar insatsledaren som FIP medan i Hjältevad och Mariannelund är det styrkeledaren, som är gruppens befäl, som utgör FIP. Dessa förfogar över ett eget fordon i bostaden. Detta gör att de snabbt kan komma till en olycksplats.
Genom Förstainsatsperson kan dels en livräddande eller skadeavhjälpande insats påbörjas, dels hinner befälet bilda sig en uppfattning om olyckan innan räddningsstyrkan anländer.
Räddningsenhet
Utgörs av en släckbil med tre-fyra personers bemanning och finns på alla kommunens brandstationer. Dessa enheter klarar grundläggande livräddning och skadebegränsning vid de flesta olyckor. På stationen i Eksjö åker styrkeledaren i räddningsenheten till platsen.
Räddningsenheten har förmåga till livräddning med bärbar stege upp till 11 meters höjd.
Höjdenhet
I kommunen finns tillgång till en höjdenhet - hävare. Hävaren är primärt ett arbetsfordon för bland annat arbete på tak men kan användas för utrymning i vissa situationer.
Vattenenhet
Vatten för brandsläckning finns dels i räddningsenheter och dels i brandpostsystemet.
Utöver detta finns vattenenheter som utgörs av tankbilar med ca 10 000 liter vatten.
Ledningsenhet
För att leda räddningsinsatser har räddningstjänsten tillgång till ledningsenheter i tre nivåer, styrkeledare, insatsledare och brandingenjör. Beroende av olyckans art används olika antal ledningsenheter för att leda insatser och att etablera staber.
Specialenhet
I kommunen finns flera olika specialenheter. Exempel på specialenheter är
losstagningsenhet, båt, slangutläggare, terrängbrandbil för skogsbränder, bandvagn för transport i snö och svår terräng, saneringsenhet för personalsanering etc.
På alla brandstationer finns förmåga till ytlivräddning vilket innebär möjlighet att rädda personer i vattenytan. Vid behov av räddningsdykare för arbete på större vattendjup begärs stöd från Försvarsmakten eller andra räddningstjänster i närområdet.
I Eksjö kommun finns i normalfallet tre räddningsenheter, två vattenenheter, en höjdenhet och i samverkan med andra kommuner, tre ledningsenheter. Utöver detta finns en förmåga
Samtidig förmåga till samtliga enheter finns inte inom kommunen utan löses genom samverkan inom länet (RäddSam F). Även vissa andra specialfunktioner som t.ex.
kemdykare eller tungräddningsutrustning som inte finns i Eksjö löses genom RäddSamF.
Styrkeuppbyggnad
Olika händelser kräver en samlad insats som består av flera enheter. Nedan beskrivs exempel på vilken operativ insatsförmåga som förstainsatsperson (FIP), en, två, tre, respektive fyra räddningsenheter kan uppnå. Styrkeuppbyggnad till tre eller fler
räddningsenheter sker normal i samverkan med angränsande kommuner så att denna kan ske på snabbast möjliga vis.
Trafikolyckor
Operativ(a) enhet(er) Förmåga
Förstainsatsperson Livsuppehållande åtgärder En räddningsenhet Prehospitalt omhändertagande Räddningsenhet och
specialenhet Losstagning av fastklämda personer Tre räddningsenheter Räddningsinsats vid bussolyckor Fyra räddningsenheter Insats vid stora olyckor
Bränder
Operativ(a) enhet(er) Förmåga
Förstainsatsperson Inledande begränsande insats
En räddningsenhet Invändig livräddning i bostäder med hjälp av rökdykning*, alternativt utvändig livräddning med stegutrustning. Begränsning och släckning av mindre bränder
Två räddningsenheter Samtidig in- och utvändig livräddning vid bränder. Begränsning och släckning av normala bostadsbränder
Tre räddningsenheter Brandsläckning vid omfattande bränder i bostäder och mindre bränder i stora objekt
Fyra räddningsenheter Brandsläckning vid omfattande bränder i stora objekt
* Räddningsstyrkan i Hjältevad uppnår förmågan till livräddning med rökdykare först efter förstärkning.
Miljöolyckor
Operativ(a) enhet(er) Förmåga
Förstainsatsperson Initial riskbedömning, varning
En räddningsenhet Livräddning samt inledande skadebegränsande insats Två räddningsenheter Skadebegränsande insats
Tre räddningsenheter och Skadebegränsande insats i farlig miljö
Täckning
Följande servicegrad, avseende bemanning, upprätthålls för räddningsinsats i Eksjö kommun.Värden i tabellen avser förväntad mediantid i minuter från larm till respons på plats.
Dokumenten som anges i detta kapitel reglerar vilken förmåga som räddningsstyrkorna ska klara.
Dokument Beskrivning Antas av
Avtal om samverkan avseende taktiska enheter inom RäddSam F
Avtalet reglerar hur resurser i form av taktiska enheter inom RäddSam F kan användas vid räddningsinsatser
Räddningschefen
Uppgiftskatalog,
RäddSam F Visar vilka olika arbetsuppgifter som ska klaras vid
räddningsinsats. Räddningschefen
Övningsplanering Stomplan och övningsschema som anger hur övningsverksamheten är planerad för att personalen ska klara de uppsatta målen
Utbildningsansvarig
Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer
Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många
myndigheter och organisationer.
I Jönköpings län finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att klara stora olyckor.
Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även hjälp från utlandet.
Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Nödutrymning med räddningstjänstens bärbara stegar kan ske upp till elva meter från fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant till marken. Marken nedanför fönster eller balkong ska vara plan intill tre meter från fasad. Räddningsinsats med bärbar stegutrustning kan förväntas ske inom normal insatstid i samtliga av kommunens tätorter.
Alarmering och kommunikation
Eksjö kommun har avtal med SOS Alarm AB angående utalarmering av räddningsstyrkor.
Efter mottagande av inkommande 112-samtal eller automatiskt brand/sprinklerlarm verkställer SOS ett förberedande larm.
Vid ett förberedande larm larmas personalen till närmaste enhet som då kan förbereda sig för utryckning. Under pågående intervju med den drabbade väljer larmoperatören vilken nivå på larmplan som ska gälla och verkställer utalarmering av de enheter som behövs.
Förstainsats- person (FIP) på plats
En räddnings-
enhet på plats Två räddnings-
enheter på plats Tre räddnings-
enheter på plats Fyra räddnings- enheter på plats
Eksjö 6 8 16 24 26
Hjältevad 9 10 17 25 30
Mariannelund 8 9 19 24 27
Utgående alarmering till respektive brandstation sker av säkerhetsskäl via två av varandra oberoende vägar. Vid störningar i elförsörjningen finns batteribackup för att säkerställa alarmering och reservkraft för uthållighet vid långvariga strömbortfall. Vid omfattande störningar i mobil och fast telefoni bemannas berörda brandstationer enligt skriftliga rutiner för larmmöjlighet.
Vid avbrott eller störningar i alarmeringsfunktionen 112 finns förberedda reservrutiner så att larmning till SOS Alarm kan ske från alla brandstationer i kommunen.
Utalarmering av räddningsstyrkorna i kommunen kan också ske från brandstationen i Eksjö.
Räddningstjänsten har tillgång till radiosystemet Rakel för kommunikation och utalarmering samt även möjlighet till skadeplatssamband i eget analogt nät.
Vid störningar i Rakel-nätet kan räddningstjänsten kommunicera genom eget analogt radionät.
Beredskap för räddningsstyrkor
I Eksjö kommun ska det i normalfallet finnas 18 brandpersonal tillgängliga dygnet runt.
Under maximalt tio procent av året får bemanningen minska till 16 brandpersonal. I de fall befälskompetens, lägst räddningsledare A, inte kan upprätthållas vid en räddningsstyrka ska en arbetsledare utses som leder och fördelar arbetsuppgifter samt ansvarar för
arbetsmiljöuppgifter.
Deltidspersonal ska kunna påbörja utryckning från respektive brandstation inom given anspänningstid (tid från det brandpersonalen fått larmet tills det att man har åkt till brandstationen, klätt sig och första bilen rullar ut).
Insatsledare i beredskap ska omedelbart vara anträffbar på kommunikationsmedel samt inom 5 minuter kunna påbörja utryckning. Insatsledare i beredskap skall utanför tjänsten uppehålla sig så att han kan nå brandstationen i Eksjö inom 10 minuter efter larm.
Uppgift Benämning Resurser Antal i beredskap
Ledning Brandingenjör BI 1 (samverkan med övriga
höglandskommuner)
Ledning Insatsledare BM 1
Utryckningsstyrkor Eksjö SL+7 bm 8
Hjältevad SL+3 bm 4
Mariannelund SL+4 bm 5
Bemanning 19
Genom avtal med övriga kommuner i Jönköpings län, Ydre kommun i Östergötland samt Anspänningstid i minuter
Eksjö 5
Hjältevad 8
Mariannelund 6
tätorter med brandstation vid ett andralarm är att en räddningsinsats ska kunna påbörjas inom 20 minuter.
Organisationen ska vara dimensionerad för ett samtidigt larm inom respektive
insatsområde, då inte insatsen kräver samverkan med flera styrkor. Räddningsstyrkan i Hjältevad förutsätter förstärkning från Eksjö eller Mariannelund för att klara rökdykning.
Eksjöstyrkan ska förutom självständig livräddande insats också kunna förstärka övriga släckområden.
Operativ organisation
Räddningschefen ansvarar för ledning av kommunens operativa organisation. Uppdraget är delegerat till insatsledare i beredskap som på räddningschefens uppdrag ansvarar för
operativ ledning. Den gemensamma brandingenjören i beredskap ansvarar för
systemledning enligt räddningschefens anvisningar samt operativ ledning vid omfattande eller komplicerade insatser. På varje brandstation finns en räddningsstyrka med en styrkeledare.
Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen
Räddningstjänsten ska ledas av en räddningschef med lägst brandingenjörskompetens.
Utöver räddningschefen ska det finnas en ställföreträdande räddningschef med lägst Räddningsledning B samt Tillsyn B enligt MSBs utbildningssystem.
Ledning av räddningsinsatser sker i samverkan genom RäddSam F som är en avtalad samverkansform mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län samt Ydre kommun i Östergötlands län.
RäddSam F gör att det finns resurser för att leda i olika nivåer och förmåga till att bygga upp staber till stöd för räddningsledningen. På brandstationen i Eksjö ska det finnas en förmåga att etablera en bakre operativ stab och på JILL (Jönköpings Integrerade Larm och Ledning) belägen på SOS-centralen i Jönköping ska det finnas möjlighet att etablera en stab för systemledning med beslutsfattare.
Räddningschefen är en av flera sammankallande av kommunens krisledningsorganisation.
Ersättare för räddningschefen utgörs av tjänstgörande insatsledare som är tillika kommunens TIB.
Uppgifter för insatsledare i beredskap:
• Insatsledare i Eksjö och Aneby kommuner.
• Fattar beslut å räddningschefens vägnar enligt särskild delegation när så krävs.
• Tjänsteman i beredskap för Eksjö kommun (TIB).
