De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och
markbäddar
Peter Moraeus och Ola Palm, JTI Peter Ridderstolpe, WRS Peter Nilsson, VA-teknik och Vattenvård
Lennart Persson
Projektet
• Markbaserad avloppsvattenrening – hur gör vi för att erhålla bättre miljönytta med befintliga anläggningar och när vi bygger nytt?
• Syfte
– Ta fram underlag för att bedöma reningsgraden i markbaserade system för avloppsvattenrening – Använda dessa för att för att ta fram förslag på
forskningsområden för att ge myndigheter ett förbättrat kunskapsunderlag för arbetet med markbaserade avloppsanläggningar
Bakgrund till projektet
• På senare år har mycket lite forskning skett inom detta område
• Riktlinjer för dimensionering är gamla och ej uppdaterade
• Många frågor har dykt upp t.ex. fosforrening hur bra är den i ett markbaserat system?
Projektets upplägg
• Konferens ”Markbaserad rening – State of the Art” hölls i Malmö i februari i år
• Två workshops har hållits, en slutet av 2010 och en 2011
– Experter från Sverige, Norge och Finland
– Utgångspunkt har varit rapporten ”Markbaserad rening – En förstudie för bedömning av kunskapsläge och utvecklingsbehov”
Projektgrupp
Projektgrupp
– Peter Ridderstolpe, WRS
– Peter Nilsson, VA-teknik & Vattenvård – Lennart Persson,
– Ola Palm, JTI – Peter Moraeus, JTI Medverkande i workshopparna
– Erkki Santala, Finland – Petter Jenssen, Norge – Trond Maehlum, Norge – Lena Maxe, SGU – Jon-Petter Gustafsson, KTH – Jane Hjelmqvist, NV – Håkan Jönsson, SLU
Vad skall projektet leda till?
• Ett förslag på forskningsområden för att komma till rätta med de frågetecken som finns
• Kunskapsläget just nu – vad kan vi förmedla idag?
Dimensionering och anläggning
• Dagens rekommendationer för hur en
markbaserad anläggning skall byggas är bra – om de följs
• Ett problem är avståndet till grundvattnet – I 80% av moränmarken är högsta
grundvattennivån < 1 m
Dimensionering och anläggning
• Anläggningen bör anläggas så grunt som möjligt – Längre avstånd till grundvattnet
– Bättre syresättning
• Pumpbeskickning ger många fördelar
– Möjlighet att anlägga anläggningen högre → längre avstånd till grundvatten
– Bättre spridning över bädden
– Möjlighet till styrning av flödet → möjlighet till vila mellan beskickningarna vilket kan gynna reningen
Reduktion av fosfor
• Vad är reduktionen av fosfor, 6% eller 99%?
• Vad är skillnaden
– Definition av reningsanläggningen var slutar den?
– Material och mäktighet
Reduktion av kväve
• Viktigt att bedöma behovet efter recipient
– Är det kväve eller fosfor som är begränsande, hög skyddsnivå kanske inte behövs för bägge parametrarna
– Kanske borde se mer på nitrifikation, ammonium mer syrekrävande än BOD
Hälsoskydd
• Smittoämnen (virus och bakterier)
• Läkemedelsrester
• Organiska miljöfrämmande ämnen
Hälsoskydd
• Mycket forskning gjort i USA på markbaserade system och reduktion av dessa ämnen
• En markbaserad reningsanläggning (rätt byggd och dimensionerad) har en bra reduktion av smittoämnen
• Placering av reningsanläggning i förhållande till dricksvattenbrunnar
Livslängd
Med livslängd menas att anläggningen fungerar tillfredsställande vad gäller:
• Reduktion av:
– Smittämnen m.m.
– BOD – Kväve – Fosfor
• Hydraulik (att vattnet går igenom anläggningen och inte sätter igen)
BDT-vatten
• Ett problem med markbaserad teknik är att näringsämnen är svåra att återvinna
• Finns inget som tyder på markbaserade anläggningar skulle fungera sämre pga närsaltsbrist
Slamavskiljare
• Bra slamavskiljare nödvändig för att anläggningen skall fungera och inte sätta igen
• Rekommendationen i Sverige är 2 m
3medan den är 4 m
3i Norge
• Vattenförbrukningen har sjunkit från 200 l/pd till ca 120 l/pd
Sammanfattning
• Det behövs mer forskning och sammanställning av kända fakta på många områden, t.ex.
• Fosfor,
• Dimensionering och utformning
• Metoder för att mäta reningsgrad i befintliga anläggningar
• Om rätt byggd
• Bra hälsoskydd
• Bra rening för BOD, kväve
• Robust teknik
• Liten möjlighet till återvinning av näringsämnen
• Åtgärda bristande anläggningar i första hand
