eTjänster inom hälsa, vård och omsorg
Redovisning av enkätresultat
Översikt
3 av 4 svenskar är “eMogna”
Kvinnor 25-45 leder eHälsoutvecklingen
Förtroendet för läkaren är intakt, men andra informationskällor utmanar
Internet besvarar (nästan) alla frågor
En av åtta som söker hälsoinformation på internet utnyttjar den internationella arenan
Diskussionsforum viktigaste informationskällan för många unga
Potential för miljardtillväxt på den svenska hälsoapp-marknaden
eTjänster för omsorg: stort gap mellan intresse och användning
Hög tid för utökad e-kommunikation i vården
3 av 4 svenskar är “eMogna”
Svenskarna och internet oktober 2011
Internetanvändningen i den svenska befolkningen 16-85, oktober 2011
Grundskola Gymnasium
Högskola 0%
20%
40%
60%
80%
100%
Födda
1975-1996 Födda
1945-1974 Födda 1925-1944
100%
73%
41%
100%
95%
61%
100% 98%
69%
Hur ofta används internet?
75%
6% 5% 3%
11%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Varje dag eller så gott som
varje dag
Flera gånger i veckan
Någon gång i veckan
Mer sällan Aldrig
Har sökt hälsoinformation på internet.
Svenska befolkningen 16-85, okt 2011
Grundskola Gymnasium
Högskola 0%
20%
40%
60%
80%
100%
Födda
1975-1996 Födda
1945-1974 Födda 1925-1944
74%
49%
11%
81%
71%
35%
94%
79%
42%
Smartphone-ägande i den svenska befolkningen 16-85, oktober 2011
Grundskola Gymnasium
Högskola 0%
20%
40%
60%
80%
100%
Födda
1975-1996 Födda
1945-1974 Födda 1925-1944
62%
15%
6%
59%
43%
7%
62%
41%
14%
Användning av sociala medier i den
svenska befolkningen 16-85, okt 2011
Grundskola Gymnasium
Högskola 0%
20%
40%
60%
80%
100%
Födda
1975-1996 Födda
1945-1974 Födda 1925-1944
96%
33%
11%
86%
55%
20%
90%
55%
24%
En schematisk bild av internetvanan i Sverige
Grundskola Gymnasium
Högskola
Födda
1975-1996 Födda
1945-1974 Födda 1925-1944
1
3 2 2
1: eMogna (76%)
Slutsatser
3 av 4 svenskar är idag att betrakta som ”eMogna”, i betydelsen att de använder internet på ett kvalificerat sätt, och kan förväntas kapabla att ta del av de många nya möjligheter som nätet
erbjuder ur olika aspekter, inklusive hälsotjänster.
Den fjärdedel av svenskarna som inte är eMogna idag är till
största delen lågutbildade äldre (66+). I synnerhet det ”digitala
utanförskapet”, människor som inte alls använder internet, hör till
övervägande delen till denna grupp. Framförallt är äldre kvinnor
överrepresenterade i det digitala utanförskapet.
5 viktiga grupper
Livspusslarna
Yrkesarbetande människor med minst ett hemmaboende barn
Early adopters
Svarande som motionerar minst 2 gånger i veckan, får hälsoinformation man litar till från t ex kostrådgivare, hälsocoach, personlig tränare eller liknande som man vänder sig till privat, samt söker hälsoinformation på internet minst någon gång i månaden
Anhörigvårdare
Tar idag hand om minst en vårdbehövande anhörig (snitt: 3-5 besök/
månad)
Kroniker
Har någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan och/eller de dagliga aktiviteterna
Det digitala utanförskapet
Människor som inte använder internet
Profilering av de 5 grupperna
Sverige 16-85 år
Livs- pusslare
Early Adopters
Anhörig- vårdare
Kroniker Digitala utanför- skapet
Andel av urvalet 100% 29% 9% 9% 13% 11%
Ca antal i bef. 7 650 000 2 200 000 670 000 690 000 1 000 000 840 000
Medelålder 46 41 37 48 53 71
Ca antal
vårdbesök/år 5 5 6 5 11 7
Internet-
användning 89% 99% 100% 94% 79% 0%
Smartphone 41% 53% 58% 40% 35% 5%
Typisk
huhållsinkomst 30-45t 45-60t 30-60t 30-45t 15-30t 0-15t
Typisk
utbildning Gymna- sium
Gymna- sium
Gymna- sium
Högskola Gymna- sium
Grund- skola
Köns- och åldersprofil på de olika grupperna
9%
9%
15%
45%
8%
4%
8%
22%
23%
34%
26%
39%
33%
16%
24%
39%
11%
19%
24%
17%
17%
12%
41%
20%
15%
18%
15%
18%
11%
6%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Alla svarande Livspusslare Early adopters Anhörigvårdare Kroniker Digitala utanförskapet
Äldre kvinna (66-85) Äldre man (66-85)
Medelålders kvinna (36-65) Medelålders man (36-65) Ung kvinna (16-35) Ung man (16-35)
Utbildningsprofil på de olika grupperna
19%
6%
10%
17%
28%
50%
45%
55%
48%
39%
45%
26%
36%
38%
42%
45%
27%
25%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Alla svarande Livspusslare Early adopters Anhörigvårdare Kroniker Digitala utanförskapet
Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Högskola
Internetanvändning i de olika grupperna
89%
99%
100%
79%
0%
94%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
3 av 4 internetanvändare har internet som en källa till
hälsoinformation
Har sökt hälsoinformation på internet.
Svenska befolkningen 16-85, okt 2011
Grundskola Gymnasium
Högskola 0%
20%
40%
60%
80%
100%
Födda
1975-1996 Födda
1945-1974 Födda 1925-1944
74%
49%
11%
81%
71%
35%
94%
79%
42%
Andel som sökt hälsoinformation i de olika grupperna (Bas: samtliga svarande)
68%
82%
100%
65%
0%
83%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
Hur ofta söks information på internet?
(Bas: de som sökt information på internet)
68%
20%
6% 2% 5%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Någon eller några gånger
per år
1-2 gånger i månaden
3-5 gånger i månaden
6-9 gånger i månaden
10 gånger i månaden eller
mer
Kvinnor 25-45 leder eHälsoutvecklingen
Early Adopters
Andel som sökt hälsoinformation på Internet
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kvinna Man
98%
Förtroendet för läkaren är intakt, men andra informationskällor
utmanar
Vem kan man lita på?
(Bas: de som någon gång får hälsoinformation från respektive källa)
3%
5%
10%
10%
16%
20%
38%
54%
30%
42%
59%
41%
53%
49%
50%
40%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
...från allmänna nyhetsmedier (tidningar, tidskrifter, TV) ...från hälsotidskrifter som "Må Bra" och liknande ...som du själv letar upp på internet ...från vänner och bekanta ...från kostrådgivare, hälsocoach, personlig tränare eller liknande, som du vänder dig till privat ...från specialtidskrifter för särskilda diagnoser ...från sjukvårdsupplysningen ...från din läkare
Hur hög tilltro sätter du till hälsoinformation…
Mycket hög tilltro Ganska hög tilltro
Läkaren behåller tilliten, men får konkurrens
Andel som får
hälsoinformation som de åtminstone fäster ganska stor tilltro vid, från:
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Sin läkare
Egen internetsökning
Kostrådgivare, hälsocoach, personlig tränare eller
liknande, som man vänder sig till privat
Födelseår
Andel med “mycket högt” förtroende för hälsoinformation från egna läkaren
52%
47%
59%
55%
52%
52%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
Man vs Machine – vem tar hem spelet?
“Idag finns datorer som blixtsnabbt kan läsa och utvärdera stora mängder information. De besegrar de bästa människorna i både schack och frågesport. Just nu utvecklas en dator som ska användas för medicinsk
diagnosticering. Tänk dig att du behöver behandlas för en åkomma. Om en mänsklig läkare och en sådan diagnosticeringsdator gör olika bedömning av vilken
behandling du bör få, baserat på all tillgänglig
information, vilken behandling skulle du då välja?”
Skulle du följa läkarens eller datorns rekommendation?
Datorn 11%
Läkaren 80%
Vet ej 9%
Datorn 26%
Läkaren 68%
Vet ej 6%
Samtliga 16-85 Unga (16-25) smartphone-ägare
Internet besvarar (nästan) alla
frågor
Den som söker skall finna…
57%
41%
2% 0%
051: Hur väl lyckas du hitta den information du söker när du söker online efter hälsoinformation?
Hittar alltid eller nästan alltid den information jag söker
Hittar oftast den
information jag söker Hittar oftast inte den information jag söker
Oavsett vad som söks på internet så hittas informationen
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Hittar oftast den
information jag söker Hittar alltid eller nästan alltid den information jag söker
Vilken typ av information har man sökt?
En av åtta som söker hälso-
information på internet utnyttjar
den internationella arenan
Varifrån kommer informationen? (Bas: de som söker hälsoinformation på internet)
66%
32%
19%
10%
6%
5%
23%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Svenska officiella hälsositer som t ex sjukvårdsrådgivningen.se Andra svenska hälsorelaterade siter Svenska diskussionsforum om hälsa och vård Internationella hälsositer som t ex Patients Like Me Internationella diskussionsforum om hälsa och vård Sociala medier som t ex Facebook Annan plats
Andel som oftast får sin hälsoinformation från
svenska officiella siter som sjukvårdsupplysningen.se (Bas: de som söker hälsoinformation på internet)
66%
74%
75%
N/A 61%
73%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
Andel som oftast får sin hälsoinformation från internationella siter (Bas: de som söker
hälsoinformation på internet)
13%
15%
16%
N/A 12%
19%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
Diskussionsforum är den
viktigaste informationskällan för
många unga
Andel av de svarande som oftast hittar sin hälsorelaterade information på svenska eller
internationella diskussionsforum (Bas: de som söker hälsoinformation på internet)
4%
12%
25%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Äldre (66-85) Medelålders (36-65) Ung (16-35)
Unga har mer avspänd attityd till att dela
hälsoinformation på internet (Bas: internetanvändare/
nätanvändare som lagt upp info om egna hälsan)
7%
16%
27%
1%
7%
23%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Äldre (66-85) Medelålders (36-65)
Ung (16-35)
Har du någon gång delat information på internet om vad du äter, hur mycket du tränar, din vikt eller liknande Har du någon gång skrivit något på internet om din hälsa eller vård
Oroar du dig för att
information om din hälsa som du själv lägger upp på internet skulle kunna spridas eller ses av fel personer?
Potential för mijardtillväxt på den svenska hälsoappmarknaden
Stort intresse för att monitorera egna hälsan
1 av 3 smartphoneägare använder
hälsoappar idag (Bas: smartphone-ägare)
Har du använt något program till din mobiltelefon som har med din hälsa att göra (t ex kondition, sömn, näringsintag)?
32%
33%
35%
Ja
Nej, men kan tänka mig Nej, och kan inte tänka mig
Skulle du vara intresserad av att själv bättre kunna följa din egen hälsa, till exempel din kondition, ditt näringsintag eller ditt blodtryck, via till exempel din dator eller mobiltelefon? (7-gradig: Nej, inte alls – Ja, absolut)
37%
17%
46%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Ja (5-7) Delvis (3-4) Nej (1-2)
Intresse för att bättre följa egna hälsan via mobil eller dator
54%
57%
67%
53%
37%
51%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
Skulle du vara intresserad av att själv bättre kunna följa din egen hälsa, till exempel din kondition, ditt näringsintag eller ditt blodtryck, via till exempel din dator eller mobiltelefon?
54% 60 3
Intresse bland
svarande Genomsnittlig
betalningsvilja (kr/mån)
Potentiell
branschomsättning
(miljarder kr/år)
eTjänster för omsorg: stort gap
mellan intresse och användning
44%
Bland utlandsfödda
Hur stort är intresset för anhörigvård?
“Jag önskar att jag hade bättre information om mina nära
anhörigas vårdbesök och hälsa”
“Ja” 18%
65% “Inte alls”
29%
Bland
anhörigvårdare
“Idag finns teknisk utrustning som gör det möjligt att hålla uppsikt över anhörigas hälsotillstånd på distans.
Det går till exempel att se om anhöriga har tagit sina mediciner, fallit och slagit sig i hemmet, eller har normal
hjärtrytm. Är du själv intresserad av att använda någon eller några sådana tjänster för att hålla uppsikt över
anhörigas hälsotillstånd?”
Andel av de som idag inte har vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara
intresserade av distans- tjänster, om de hade
vårdbehövande anhöriga
78%
Andel av de som idag inte har vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara intresserade av
distanstjänster, om de hade vårdbehövande anhöriga (7-gradig skala: Nej, inte alls – Ja, absolut)
59%
19% 22%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Ja (5-7) Något (3-4) Nej (1-2)
Andel av de som idag har
vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara
intresserade av distanstjänster
33%
Andel av de som idag har vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara intresserade av
distanstjänster (7-gradig skala: Nej, inte alls – Ja, absolut)
22%
12%
66%
1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Ja (5-7) Något (3-4) Nej (1-2) Gör el använder redan
Andel av de som idag inte själva behöver regelbunden omsorg som säger att de
skulle vara intresserade av att deras anhöriga använde
distanstjänster, om de var i behov av omsorg
72%
Andel av de som idag själva behöver regelbunden omsorg som säger att de skulle vara intresserade av att deras anhöriga använde
distanstjänster
44%
Skulle du själv vara intresserad av att någon eller några av dina anhöriga använde den här typen av tjänster för att
hålla uppsikt över ditt hälsotillstånd? (Bas: de som idag behöver omsorg) (n: 70)
44%
55%
1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Ja Nej De använder redan en
liknande tjänst
Skälen att själv inte vilja använda distanstjänster för omsorg.
(Bas: de som inte är intresserade av sådana tjänster)
25%
7%
13%
16%
9%
11%
36%
13%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Det är vårdens ansvar att ta hand om sådant Jag har för lite tid Jag skulle känna ett för stort ansvar Det skulle vara integritetskränkande för motparten Jag litar inte på att tekniken fungerar Jag tror inte jag är tillräckligt bra på teknik för att kunna använda den här typen av tjänster Annat skäl Vet ej/Vill ej uppge
“Annat skäl” bland svarande som INTE
har vårdbehövande anhöriga
“Annat skäl” bland svarande som HAR
vårdbehövande anhöriga
Skälen att inte vilja att ens anhöriga använder distanstjänster för omsorg
(Bas: de som inte är intresserade av detta)
25%
32%
6%
4%
20%
12%
25%
11%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
Det är vårdens ansvar att ta hand om sådant Jag vill inte att mina anhöriga ska behöva ta det ansvaret Mina anhöriga har inte tid att använda den typen av tjänster Mina anhöriga är inte tillräckligt duktiga på teknik för att kunna använda den typen av Det skulle kännas integritetskränkande Jag litar inte på att tekniken fungerar Annat skäl Vet ej/Vill ej uppge
Fördelar med distanstjänster.
(Bas: de som är intresserade av denna typ av tjänster)
34%
36%
31%
64%
9%
6%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Det skulle spara mig tid Tekniken kan ge mig information som jag inte kan få på något annat sätt Mina anhöriga bor så långt bort att jag har svårt att hålla uppsikt över dem på annat sätt Det skulle göra mig lugnare att alltid ha uppsikt Annan fördel
Vet ej/Vill ej uppge
På ett ungefär, hur mycket skulle du vara villig att betala privat för att ha tillgång till den här
typen av tjänster? (Bas: de som är intresserade)
20%
5%
12%
27%
18%
12%
7%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
eTjänster för anhörigvård potential miljardbransch
33%
Intresse bland svarande som har
minst en vård- behövande anhörig
180
Genomsnittlig
betalningsvilja (kr/mån)
1
Potentiell
branschomsättning
(miljarder kr/år)
Hög tid för utökad e-
kommunikation i vården
Vissa företag och organisationer erbjuder internet- tjänster där du kan ladda upp, lagra och uppdatera din
hälsoinformation. Det kan röra sig om sådant som testresultat, mediciner, läkarbesök, eller annan hälsoinformation. Du får ett användarnamn och lösenord så att bara du kan se informationen som lagras. Vad är din inställning till att använda den här
typen av tjänst?
Intresse för hälsoportal
(7-gradig skala: Nej, inte alls – Ja, absolut)
24% 27%
49%
1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Intresserad (5-7) Visst intresse (3-4) Inte intresserad (1-2)
Gör el använder redan
Intresset för hälsoportal i olika grupper
50%
63%
74%
47%
23%
46%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
Blandad bild av vårdens
informationshantering (7-gradig skala:
Instämmer inte alls – Instämmer helt)
54%
24% 23%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Instämmer (5-7)
Instämmer i viss grad
(3-4)
Instämmer inte alls
(1-2) Den svenska sjukvården behöver bli betydligt bättre på att använda
modern informationsteknik
51%
23% 26%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Instämmer (5-7)
Instämmer i viss grad
(3-4)
Instämmer inte alls
(1-2) Mina olika vårdkontakter har en
tillräckligt bra kommunikation sinsemellan
Skulle du vara intresserad av att kunna skicka information som du själv samlar in om din egen hälsa direkt till din läkare/vårdcentral, via till exempel din telefon? (Bas: de som är intresserade av att bättre kunna följa sin hälsa via dator eller mobil (54%))
53%
22%
26%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Ja (5-7) Delvis (3-4) Nej (1-2)
Avvägningen mellan integritet och tillgänglighet viktig framtidsfråga
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Ja (5-7) I viss grad (3-4)
Oroar det dig att information om din hälsa som vården lagrar elektroniskt skulle
kunna spridas eller ses av fel personer?
(7-gradig skala: Nej, inte alls –
Ja, mycket)
Oroar det dig att information om din hälsa som vården lagrar elektroniskt skulle kunna spridas eller ses av fel personer?
42%
46%
36%
47%
28%
43%
Alla
Early adopters
Kroniker Livspusslare
Anhörigvårdare
Digitala
utanförskapet
Majoritet intresserade av webbaserad kommunikation med vården
Tittat på dina medicinska testresultat online?
Skickat eller fått epost från din läkare?
Förnyat ett läkemedelsrecept via internet?
Alla svarande som anv. internet
Early adopters
Har gjort
Skulle vilja
Har gjort
Skulle vilja
7% 36% 12% 50%
14% 40% 20% 53%
12% 49% 19% 58%
Hälften av de unga diskuterar sin hälsa på nätet
Har du någon gång…
Delat information på internet om vad du äter, hur mycket du tränar, din vikt eller liknande?
Delat information på internet om någon kronisk sjukdom
eller funktionsnedsättning som du har?
Gått med i någon online-grupp för att diskutera och utbyta
erfarenheter kring din egen hälsa?
Alla svarande som anv. internet
Early adopters
Har gjort
Kan tänka
mig
Har gjort
Kan tänka
mig
19% 16% 41% 15%
6% 21% 9% 32%
6% 21% 18% 33%
Sammanfattande slutsatser
Sammanfattande slutsatser
3 av 4 svenskar i åldern 16-85 är idag att betrakta som ”eMogna”, i betydelsen att de använder internet på ett kvalificerat sätt, och kan förväntas kapabla att ta del av de många nya möjligheter som nätet
erbjuder ur olika aspekter, inklusive hälsotjänster. En stor del av den här gruppen använder redan idag olika typer av eTjänster för att hålla koll på sin egen hälsa.
Den fjärdedel av svenskarna som inte är att betrakta som e-mogna
utgörs till största delen av lågutbildade äldre. Framförallt äldre kvinnor
använder internet i liten utsträckning idag.
Sammanfattande slutsatser
Den svenska eHälso-arenan kännetecknas idag av två stora gap:
Ett ”användningsgap”: många fler uttrycker ett intresse av att använda olika typer av eTjänster för att hålla koll på sin egen och anhörigas hälsa, än vad som faktiskt använder tjänsterna ifråga. Detta gäller till exempel eTjänster för anhörigvård samt individuella hälsoportaler.
Ett ”möjlighetsgap”: det finns ett stort intresse för en mer kvalificerad elektronisk interaktion med vården, än vad dagens system möjliggör
Dessa två gap gör det rimligt att anta att utvecklingen på eHälso-området kan
komma att gå fort när information om redan existerande möjligheter börjar spridas, samt om/när systemen anpassas för nya möjligheter
Ännu så länge behåller den officiella hälsoinformationen och läkarkåren sin dominerande ställning både vad gäller förtroende och som källa till information.
Om möjlighetsgapet fortsätter vidgas är det dock sannolikt att denna position kommer att utmanas allt mer
Var vi är: Informationsdigitalisering och integration
Finans Bygg Hälsa
Vad vågar vi tro om utvecklingen de
kommande åren inom hälsoområdet när
Watson Healthcare
kliver in på banan i detta tidiga skede av
hälsoinformations- revolutionen?
Nuläget
De två eHälsogapen – idag och imorgon
Möjlighetsgap Intressegap
Användning
idag Intresse
Möjligt idag
Möjlighetsgap Dagens
situation
Morgondagens situation, utan systemreform
Användning av eTjänster
Konflikt!
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes via telefon till ett representativt (kön, ålder, region) urval av svenskar i åldern 16-85 år under perioden 6-25 oktober 2011.
Antalet svar var 1039
Svarsfrekvensen var 39%
Intervjuerna genomfördes av MIND Research på uppdrag av Kairos Future
Undersökningen genomfördes som en del i projektet ”Opinion Hälsa”
Kontakt:
Mats Olsson, Director Health and Healthcare, mats.olsson@kairosfuture.com
