den 17 maj 2016
Skriven av: © Nina Wennström Ninas Fabrik
www.ninasfabrik.se
Samtalsterapi Coachning
Hjälpande Samtal bygger inte på samtalsmetodik från terapier, utan från va nliga naturliga samtal och utifrån systematisk problemlösning, medverkan genom att skapa positiv
motivation. Det övergripande syftet är att förstå andras problem.
1
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
S AMTALSTERAPI C OACHNING
Hjälpande Samtal bygger inte på samtalsmetodik från terapier, utan från vanliga naturliga samtal och utifrån systematisk problemlösning, medverkan
genom att skapa positiv motivation. Det övergripande syftet är att förstå andras problem.
Inledningar och avslut
[Grundläggande samtalsmetodik- en handbok för hjälpare. Richard Nelson-Jones
]a) Inleda och strukturera
De första fraserna i ett möte bör inbjuda till ett gott samtal, för en bra början erbjuder ofta ett gott avslut. Om inledningen blir dålig kanske klienten inte återkommer eller att förtroendet inte kan byggas upp. Coach/terapeut anpassar inledning till varje situation/möte.
Att få klienten att berätta sin historia genom korta yttranden visar att coachen är beredd att lyssna. Coachens uppgift är att upptäcka saker om klienten och därefter hjälpa klienten upptäcka saker om sig själv.
Coachen bör undvika inledande repliker som ”vad kan jag stå till tjänst med?” Då det kan uppfattas av klienten att denne är beroende av hjälparens resurser i stället för att tro på sin egen förmåga att hjälpa sig själv.
För att återkoppla till rapport 5, måste kroppsspråk och tonfall inge ett avspänt och förtroendegivande intryck. Att visa intresse och kanske tala relativt långsamt skapar en lugnare miljö.
Coacher/terapeuter/hjälpare har i bland informella kontakter där klienter behöver hjälp och stöd att berätta vad som trycker dem och kanske behöver extra uppmuntran att börja berätta.
Exempel på talinbjudan/tillåtelser Formella sammanhang
- Du kan väl börja med att berätta varför du kommit till mig?
- Berätta vad det är som bekymrar dig?
- Vill du vara snäll och berätta vad det handlar om?
Informella sammanhang - Är det något som bekymrar dig?
- Du verkar ledsen i dag?
- Är det något som har hänt?
2
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
Uppföljning (när det är svårt att komma i gång)
- Ta din tid.
- Börja när det känns bra för dig.
I vissa situationer behöver hjälparen uppfylla organisatoriska krav, där vissa grundläggande uppgifter behöver tas upp innan samtalet börjar. Men i dessa situationer behöver coachen vara flexibel, klienten kan befinna sig i kris och kanske behöver tas om hand psykiskt först. I bland kan det också finnas inskränkningar i tystnadsplikten, till exempel krav att rapportera till tredje part, eller eventuella juridiska inskränkningar.
Dessutom bör coachen göra klienten medveten om att anteckningar tas, och förklara varför.
Inspelade samtal inträffar också, till exempel blivande terapeuter, coacher kan spela in sina klientmöten för att få handledning vid ett senare tillfälle under utbildningen. Detta ska man självklart be om tillåtelse för.
När man ber om tillåtelse att spela in bör den blivande coachen/terapeuten fråga säkert och lugnt för att inte väcka tvivel och motstånd hos klienten.
”Går det bra att jag filmar/spelar in vårt samtal för att få feedback av min handledare?
Inspelningen kommer ratt deras efter att min handledare sett det. Vi kan stänga av när som helst, bara säg till. ”
Sammanfatta samtal
I början, under eller i slutet av en diskussion är det coachens uppgift att sammanfatta klientyttrandena. Att komprimera, klargöra och spegla det som sagt. Syftet är att fortsätta framåt i samtalet.
Sammanfattningarna görs för att återberätta kort vad klienten berättat, kontrollera och klargöra att coachen uppfattat klienten korrekt och identifiera problemområden och problemsituationer.
Övriga syften med sammanfattande är att påminna klienten om coachens existens, för att få ur klienten ur eventuell monolog och i stället få till en dialog, en tvåvägs kommunikation.
Sammanfattningar syftar även till att klargöra de viktigaste känslorna och innehållet i det som klienten delar med sig av. Att använda sig av speglande sammanfattningar får klienten att själv välja riktning, om denne vill fortsätta på samma ämne eller gå vidare i ett nytt.
Att erbjuda en översikt av situationen hjälper klienten att identifiera problemområden och även rangordna problemen. Vilket är viktigast att jobba med? Vilket ska vi börja med?
3
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
Speglande sammanfattning Klient cancersjuk patient
”Det känns bättre när läkaren berättat att hon kan kontrollera smärtorna du har.
Du börjar förstå att dina krafter kommer avta för att du är sjuk och att du därmed inte kommer kunna hjälpa och ta hand om din familj på det sättet du är van med. Det är väldigt jobbigt för dig att vara beroende av andra, särskilt när det gäller dina egna barn. Du vill också tänka igenom hur du vill göra med resten av ditt liv. ”
Översikt/sammanfattning av p roblemområden Coach till ung klient
Jag har hört dig berätta om fyra problem . Det första är att du vill hitta en bra bostad till dig och din pojkvän, som ni klarar av ekonomiskt. Det andra är att du vill hitta en väg att sluta bråka med din pojkvän. Det tredje som jag uppfattat är att du vill ha en bättre relation till din familj, att du vill hålla kontakten men bestämma över ditt liv själv. Och det sista är att du vill byta jobb, för du vill inte jobba kortare perioder utan få en anställning, och det kan betyda att du ska börja studera igen.
Har jag förstått dig riktigt?
Strukturera
För många klienter är ett samtal med coach/ terapeut en ny erfarenhet.
Coachens uppgift blir då att tydliggöra processen och berätta vad som kommer att hända och ske för klienten. Strukturen byggs upp inte bara genom ord och förklaringar utan genom kroppsspråk och röst.
Att dela upp struktureringen i två omgångar under det första samtalet ger utrymme åt klientens eventuella angelägna önskan att få berätta sin historia.
Att berätta tidsuppdelningen under samtalet, lyssna aktivt till klientens berättelse och därefter sammanfatta och kontrollera riktigheten i lyssnandet. Därefter förklarar coachen hur
återstoden av processen kommer att se ut.
Exempel
- Vi har fyrtiofem minuter tillsammans här i dag, skulle du vilja börja med att berätta varför du kommit hit?
Möjliga strukturerade yttranden
Vid endast ett problem
- Tack, nu har jag fått veta en hel del om varför du är här i dag. Då vi har begränsad tid,
4
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
skulle jag vilja att vi valde ut en särskild situation som vi kan jobba vidare med. Jag kommer hjälpa dig att förstå situation bättre och tydligare, efter det kan vi gå igenom strategier för hur man kan komma vidare med dem. Hur låter det för dig?
Mer än ett problemområ de
Efter att ha sammanfattat de olika delarna säger coachen:
- Ska vi kategorisera de är, vilken del tycker du vi ska börja med?
Val görs av klienten.
- Fint, då undrar jag om vi kan komma på en situation där det här händer, och hur vi kan komma på ett bättre sätt att hantera det. Vi tittar på det ordentligt och kommer på några möjliga scenarion. Hur verkar det för dig?
Strukturerande stärker den aktiva samarbetsrelationen både genom att skapa en agenda och fastställa mål för processen, och genom att parterna blir överens om hur man ska gå vidare.
Att hjälpa klienten att välja ut en specifik situation att arbeta kan behövas, samt att besvara frågor och funderingar kring själva processen. När informationen ges på ett avspänt och säkert sätt kommer de flesta klienter gärna att arbeta inom den överenskomna ramen.
Frågeställningar
Att ställa frågor där en stor psykisk komponent finns kan skada hjälprelationen, i bland så mycket att det inte går att komma vidare. Som coach/terapeut måste man lägga band på sig, att inte ställa för många frågor och lyssna för lite.
Kan man i stället skapa ett klimat som känns tryggt för klienten kommer denne att avslöja mer och djupare information, ofta utan att ens ha blivit tillfrågad.
Frågor kan få klienten att känna sig utfrågad och ställd mot väggen, ansvarig och pressad i stället för att känna sig förstådd och hörd. Frågor kan lätt klampa över den personliga sfären där mycket känslor finns. Vi fel frågeställningar kan
ilska och motstånd möta coachen i stället för ett gott samarbetsklimat. Även om klienten verkar medgörlig kan hjälparen ha uppmuntrat en beroendesida hos klienten i stället för att klienten tar ansvar för sitt eget liv.
Att fråga för lite än för mycket är en bättre väg att gå i början. Retoriken är mycket viktig i den här situationen, att tänka på tonläge, hastighet, styrka. Ögonkontakten och
uppmärksamheten riktad mot klienten.
Frågeställningar behövs också förstås. Att specificera innebörden av ord och betydelser, för att få klarhet i de relevanta känslorna och fysiska reaktionerna.
5
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
Exempel:
- När började du känna så här?
- Kan du berätta mer om det?
- Hur känns det i kroppen när det är så här?
- Finns det fler känslor tror du, i den här beskrivningen?
- Hur känns det just nu?
Frågor om tankar
Metod att använda är ”Tänka högt” . Klienten ombeds berätta högt vad denne tänker just i den problematiska situationen som diskuteras.
- Hur tänkte du före/efter/under situationen?
- Hur ofta tänker du dessa tankar?
- Vilka bilder hade du i huvudet just då?
- Hur tror du han/hon tänkte då?
Coachen kan få klienten att nå ett djupare plan i sitt tänkande genom att gå bortom fakta för att se på sina tolkningar och föreställningar.
Ofta har informationen klienten kommer med en symbolisk eller personlig mening och om man då i stället tittar på vad det symboliserar kan man komma till problemets kärna.
För att komma fram till informationen ovan, kan coachen använda sig av belysande frågor som:
- Vad betyder den här gåvan för dig?
- Hur tolkar du mammans omsorger?
- Hur tror du mamman ser på saken?
- Varför är det så viktigt för dig?
Frågor rörande kommunikation och handlande
Exempel
- Hur betedde du dig?
- Vad sa du?
- Vad sa ditt kroppsspråk tror du?
- Hur reagerade han/hon på det?
- Vad hände innan det här?
- På vilket sätt grälar ni?
Att be klienten visa hur kommunikationen och handlandet går till genom att åskådliggöra situationen, själv eller i rollspel med coachen
6
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
för att belysa och specificera vissa punkter.
Ungefär som en tränare i en höjdhopp spelar in atleten för att åstadkomma förbättring och korrigera misstag. Målet är att klienten ska bli mer uppmärksam på sitt eget agerande.
Att mixa frågeställningar med aktivt lyssnade skapar ett gott samarbetsklimat, där klienten känner sig förstådd och stärkt att nå sina mål.
b)
10.1 Aktivitet Inleda och strukturera Övning med klient
[ Inledande yttrande ]
- Det var ett tag sedan vi sågs, vill du berätta hur du har det?
- Jo, tack (klient suckar) men det känns bättre ändå, fast det är lite rörigt.
[ inbjudan att tala]
- Vad är det som är rörigt?
- Det är exfrun. Vi kan inte komma överens om den ekonomiska fördelningen för våra barn. Hon förstår inte att barnen som bor hos mig kostar mycket mer än underhållet hon betalar. Underhållet och barnbidraget räcker inte, och min lön går åt till allt annat.
Den biten är hopplös, och inte heller kan vi prata om det, fast vi gått till
familjerådgivningen. Jag vill inte gå dit. Jag tänker inte träffa henne igen. Jag blir och må så dåligt efter det, det är inte bra för mig alls. Eller våra barn.
[Parafrasera]
- Så fast ni gått skilda vägar fortsätter era meningsskiljaktigheter på grund av att ni har barnen tillsammans. Och du upplever att din f.d. man inte hjälper till ekonomiskt i den utsträckning som du anser behövs för barnen, då de bor hos dig. Du jobbar hårt men du ser att dina pengar inte räcker till. Och du vill lösa situationen men orkar inte träffa honom igen, ens på familjerådgivningen för du blir att må dåligt då.
- Ja, så är det. Jag har inte sagt något om det här tidigare, men nu kan jag inte vara tyst längre. Men när hon sitter i samma rum blir jag så liten och svag och får inte fram något. Som alltid.
[Spegling]
- Du känner dig inte tillräckligt stark när ni möts, och du känner att du inte får sagt det du vill.
[Belöning]
- Jag tycker du är stark som vet med dig att det inte är bra varken för dig eller dina barn att gå på möten som får dig att må dåligt. Det är bra.
[Fråga med öppet svar]
- Tror du ni kan hitta en annan väg att nå fram till varandra?
7
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
- Ja, vi får tala genom en mellanhand helt enkelt, gå varsin tid till rådgivningen och terapeuten får medla.
[Sammanfatta]
- Jag tycker det låter som du har förstått och fått fram vad problematiken ligger just nu, i det ekonomiska. Att den delen måste lösas på bästa sätt. Att de faktiska
kostnaderna kommer upp på bordet, så båda vet vilka summor det faktiskt handlar om.
Och att just nu ska ni inte vara på samma möten då det för dig stjälper mer än det hjälper i dagsläget.
Att skaffa en medlare till att börja med är jättebra.
[ Andra strukturerat yttrande]
Vad tycker du om att skapa en
handlingsplan för den ekonomiska biten?
En budget som innehåller alla poster, som inkomster, utgifter och så vidare, för att både du och exfrun ska veta vad det rör sig om för pengar?
Frågeställningar
11.1
Bedöma och formulera frågor Övning
1.
- Hur har din sinnesstämning varit i dag?
- Kan du berätta mer för mig om den känslan?
- När började du känna så här?
- Kändes det varmt eller kallt?
- Kan du sätta en färg på den känslan?
- Känns det fysiskt i kroppen på dig någonstans?
- Om du målade en bild hur skulle den se ut?
- Vill du måla en bild för att berätta hur det känns?
8
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
2.
- Vila tankar flög genom ditt huvud just innan du började känna på detta sätt?
- Vad tänkte du före/efter/under situationen?
- Vad tror du att han/hon tänkte?
- Vad är du rädd för?
- Vad är det värsta som kan hända tro du?
- Känner du igen den här situationen från förr?
- Vad tänker du just nu när vi talar om det?
- Kan du beskriva vad du kände just då?
3.
- Hur betedde du dig?
- Vad sade du?
- På vilket sätt sa du det?
- Vad hände innan?
- Kan du beskriva en situation när det blir så här?
- Hur tog mottagaren det?
- Vilken reaktion fick du tillbaka?
- Blev det som du önskade?
Blanda upp aktivt lyssnande med frågor
Övning med klient
[Problemsituation]
Dottern har problem med en mor som ger henne stora matkassar varje gång de ses – fast dottern inte vill ha dem.
[Känslor och fysiska reaktioner ]
Ilska, frustration, irritation. Spänd kropp. Rynkad panna.
[Tankar]
9
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
För dottern är detta ett irritationsmoment, och ett sätt för modern att kontrollera hennes liv och ett sätt för modern att bli av med all extra mat som hon släpar hem fast hon är ensamboende och inte orkar äta all mat.
Dottern tycker att modern inte lyssnar när hon bett henne sluta med beteendet. Modern slutar inte. Modern har uttryckt att ”mat är kärlek”.
[Kommunikation & handlande]
Modern struntar i dotterns önskemål att sluta ge mat. Irrationen växer.
De kan knappt tala i telefon än mindre vistas i samma rum.
[Sammanfattning]
Dottern känner sig inte hörd och respekterad då hon bett modern att sluta med sitt beteende. Dottern inser också att modern inte kan sluta av egna anledningar trots förslag om att ge till någon som inte har i stället. Dottern minska kontakten och slänger stora delar av maten som hon inte vill ha.
Lyssnande
[Kommunikation Samspel mellan människor Björn Nilsson, Anna-Karin Waldermarsson]
c) Vad är lyssnande?
Trots att vi har två öron och endast en mun, värdesätter vi i vår kultur talandet mer än lyssnandet.
Själva förståelsen hamnar i skymundan för att i stället sätta framträdandet och framförandet i centrum - trots att kommunikationens framgång hänger på att vi tar emot mer än vi sänder. Det vi säga att vi lyssnar mer än vi talar. Det är egentligen lyssnaren som skapar kommunikationen.
Lyssnandet är av stor betydelse för alla som har med människor att göra, och sker inte av sig självt utan kräver energi och uppmärksamhet. Felaktigt kan i bland lyssnande påstås vara passivitet och även svaghet, och därför något som kan ses som oviktigt och något som alla kan. Bristfälligt lyssnande är en vanlig orsak till missförstånd och även till att konflikter förvärras.
10
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
Ett fullgott lyssnande innebär att man ska höra, uppmärksamma, förstå och reagera. Att förstå avsikten och innebörden med budskapet och erbjuda ett korrekt gensvar.
Vi talar om a) ta emot och tolka det vi hör och b) omvandla det talade språket till något meningsfullt i medvetandet. Vi gör det samma när vi läser och lyssnar, nämligen tolkar, förstår och skapar en bild av det lästa.
Hörande kan ses som en fysisk aktivitet och lyssnande som en mental sådan. Vi hör med öronen och lyssnar med hjärnan.
Att se och iaktta den man samtalar mer erbjuder mycket information, gester, ögonkontakt och kroppsspråk. Att lyssna till det osagda är att lyssna uppmärksamt, kanske framkommer något som den andre medvetet eller omedvetet undviker [Wolvin & Coackley, 1996]
Kommunikationssituationer är händelserika, det sker mycket som deltagarna är omedvetna om. I och med detta ska vi också vara medvetna och uppmärksamma på hur vi själva reagerar.
Hur känns det när den andre talar? Blir vi oroliga, rastlösa, trötta eller glada?
Det är också enkelt att sluta lyssna, vi vill snabbt komma fram till poängen och gärna fylla i vad som borde sägas eller menas. Vi tänker ofta på vad vi ska ha för respons i stället för att lyssna färdigt på den andre. Där faller mycket information bort - vi får inte allt med oss.
En kommunikationssituation innehåller så många faktorer, vi ska lyssna, värdera, bekräfta, definiera relationen och situationen, ha koll på omgivningen och inte minst komma på vad vi själva ska säga härnäst. Därför föreligger en risk att vi gör felaktiga tolkningar och
bedömningar av vad den andre menar.
Tala – lyssna
Vi talar med en hastighet av ca 100-150 ord/minut och vår kapacitet att lyssna är mycket högre, ca 500 ord/minut. De flesta av oss uppfattar dessa 500 ord/minut, men eftersom vi talar med mycket färre ord, skapas "ett tomrum" och vi tar tillfället i akt och fyller det med egna reflektioner, associerar, tolkar för snabbt, svara på frågor redan innan de ställts. Vi förlorar information som talaren ville dela med sig av.
I stället borde vi använda "tomrummet" till att sammanfatta det som sagt och fundera om vi närmar oss målet för samtalet, framför allt om det är ett professionellt samtal. [Tubbs & Moss, 2003]
Att sänka talhastigheten till under 100 ord/minut skapar svårigheter för lyssnaren, vi tappar koncentrationen och funderar på anledning till det långsamma talet i stället för att uppfatta vad som sägs. Samma med fler än 300 ord/minut - det är svårt för det är stor mängd
information som ska bearbetas. I reklam är talhastigheten hög, och undersökningar visar att den avsedda verkan på lyssnaren/tittaren är hög - men bara under kortare perioder.
[Hargie & Dickinson] .
11
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
Typer av lyssnande
Slö lyssnande
Medievärlden tar oss enkelt in i denna typ av lyssnande. En passiv konsumtion och ett passivt mottagande av underhållning. Vi lär oss också därmed att inte lyssna - vi sorterar bruset för vi kan inte tillgodogöra oss allt. Detta fortsätter vi med i vanliga och direkta samspel med andra människor, och vi intar en passiv roll både i arbetet och privatlivet.
Störande lyssnande
En typ av lyssnande som skapar störningar i kommunikationen.
Lyssnaren som inte ger någon feedback på den delade informationen utan bara "är" där.
Den monotone lyssnaren som reagerar, men på samma sätt hela tiden och vi som talar börjar undra över vad som är fel. Lyssnaren som undviker ögonkontakt, tittar överallt utom på den som talar vilket försvårar kommunikationen. Lyssnaren som otåligt väntar på att få ta över konversationen utan att bry sig om vad den andre förmedlat. Störande lyssnande ägnar sig även den som avslutar meningar åt andra.
Aktivt lyssnande
Aktivt lyssnade är effektivt sätta att lyssna – eftersom det är mycket som är oklart i en
kommunikationssituation. Att ställa frågor även om vi förstått levererar ett kvitto till den som skickat meddelandet och kontrollerar även att vi förstått informationen korrekt.
Det aktiva lyssnandet visar sig också i den icke-verbala kommunikationen med hummanden, ögonkontakt, nickar och kroppsspråk. En viktig teknik som dock inte får bli ett självändamål, i ett samtal är förtroligheten och öppenheten av störst betydelse.
Aktivt lyssnade har fokus på sändaren, bra för minnet och uppmärksamheten. I professionella samtal använda detta till att skapa en "mental karta" - en minnesanteckning över samtalet som kan användas till att fördjupa sig i delar av den vid senare tillfälle. Det underlättar också vid sammanfattning över samtalet. [Hargie & Dickson, 2004]
Värderande (kritiskt) lyssnande
Ett gott lyssnande är förståelse av tankar, upplevelser och idéer - för att vi ska kunna följa upp med frågor i fall något är oklart. Tankens innehåll (inte enbart uttrycket) och vår egen reaktion är det viktiga i samspelet. [Borisoff & Purdy, 1991]
Att lyssna okritiskt innebär att vi försöker förstå den andre, hur denne tänker, känner och menar. Vi skaffar oss en helhet för att kunna göra en analys och bedömning av informationen.
Stämmer detta? Vad betyder det här? Att lyssna värderande eller kritiskt innebär att vi bedömer, hållbarhet och riktighet. Ett effektivt lyssnade är både kritiskt och okritiskt- icke- dömande. Att däremot försöka avgöra om det är sant, falskt eller relevant bör vi vänta med att ta ställning till. Under stora delar av ett samtal får denna funktion vila - när vi fått förståelsen kan vi analysera för att sedan ta ställning.
12
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
Empatiskt lyssnande
Att förstå och leva sig in i den andres berättelse, tankar och känslor. Att leva sig in i den andres situation och visa detta. Ett lyssnande vi använder när någon behöver tala med någon som förstår dennes situation. Empati är ett djupare plan av sympati som kräver både närhet och förmåga till distans. Vi behöver inte uppleva samma som den andre, men veta hur det känns. [Egan, 2005]
Djuplyssnande
Att lyssna på djupet innebär att höra det som inte sägs, leta efter motiv och avsikter bakom det som sägs och görs. Det som sägs betyder uppenbart någonting, men även de outtalade har innebörd. Att vara lyhörd och känslig för skiftningar, lära känna den andre lite mer, och därigenom visa att vi förstår.
Många gånger erbjuds kurser och utbildningar i att bli en god talare, kanske ska man börja i andra änden?
Bli en bra lyssnare och samtalare
• Titta på talaren
• Var i nuet
• Var nöjd med dig själv - du duger som du är
• Den mittemot dig är en viktig person
• Visa intresse för den andre så vaknar intresset för dig
13
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
Hjälpande samtal, positiv motivation [Hilmar Thór Hilmarsson]
d) Säker klient
När vi möter en säker klient och samtalar i Nuläget Önskeläget och Handlingsläget
där klienten har en hög förmåga att samarbeta, lösa problematiken själv är coachens uppgift att locka fram klientens förmåga genom engagemang.
SÄKER KLIENT STRUKTURMODELL - ÖVERGÅNG Nulägesanalys
Inledning
Vad är problemet?
Aktivt lyssnande Förståelse
Sammanfattning direkt med engagemang
Handlingsläget
Hur når klienten målet?
Hitta alternativ.
Lita till klientens förmåga.
Avsluta med muntlig handlingsplan där det är tydligt vad klienten ska göra.
Önskeläget
Lösningsfokusering
Positiv motivation (skapas genom sammanfattning med engagemang)
Målsättning (vad krävs, hur ser det ut MURAT) Ansvar & Medverkan
I bland direkt övergång till Handlingsläget.
14
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
Inriktning för coach:
En säker klient kräver kort tid, engagemang och en snabb sammanfattning för att komma vidare.
Den säkra klienten berättar snabbt, tydligt och sakligt vad problemet är.
Problematiken bör ringas in snabbt för att komma till nästa steg i samtalet.
Att som coach komma i håg att inte ställa för många frågor, lyssna för länge till problemet eller grotta ner sig, för detta kan föra med sig att coachen tappar relationen till klienten och själva strukturen i samtalet.
Coach leder samtalet – genom att ställa frågor med engagemang, hitta en positiv vilja och sätta positiva mål. Fråga öppet – vad vill klienten. Skapa inriktningsmål - ”det här ska vi jobba emot”.
Lyssna, sammanfatta med engagemang. Ett kort besök i Nuläget. Klienten har själv koll på problematiken och vill komma fram till lösningar och handlingsplaner snabbt.
Den goda relationen skapas genom att tro på det klienten beskriver som ett problem, vara följsam och lyssna kort. Strukturen i samtalet bibehålls genom att snabbt sammanfatta och övergå till Önskeläget eller mer vanligt direkt till Handlingsläget. En god motivation har skapats genom att sammanfatta med engagemang.
Kännetecken för självsäker klient Självsäker
Blick, hållning och röst. Här märker du om någon mår bra, mycket energi och är trygg.
Medveten
består i att klienten tydligt kan berätta om sitt problem. Problematiken uppfattas av coachen direkt.
Släpper sitt problem
Ältar inte.
Det märks att klienten vill genomföra sin förändring.
Exempel
Arbetsförmedling: Hur använder jag www.amv.se för att hitta ett jobb?
Psykiatri: Hur ska jag göra när jag kommer hem, för att fortsätta må bra?
15
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a W en ns tr öm | 20 16 -05 -17
Dialog med klient där coach visar tydligt engageman, Positiv Motivation (MI) Klienten med tydlig röst: ”Jag vill gå ner i vikt – jag känner mig tjock och vill ändra på
någonting i mina matvanor. Jag tränar men går ändå inte ner i vikt. Jag vet att jag dricker mycket Coca-Cola och tror att det är en ovana som jag inte vill sluta med”.
Coach, sveper ut med händerna i en inbjudande gest: ” Så du vet med dig att det är Coca- Coladrickande som är boven i dramat. Någonting som du inte vill ge upp för att nå ditt mål för att gå ner i vikt? ”Terapeut söker ögonkontakt, håller kvar och skapar en relation.
Klienten, slappnar av i kroppsspråket: ” Ja, så är det. Och nu vill jag gå ner i vikt och lösa den här gåtan på en gång utan att sluta dricka min favorit dryck. ”
Coach: ”Så i dag ska vi gå igenom hur vi når ditt viktmål, men ändå kunna njuta av en kall Cola.
Nickar lite lätt.
Klient, nickar och säger med glad röst: ” Precis, det är just det jag vill ha hjälp med”
”Hjälpande Samtal bygger inte på samtalsmetodik från terapier, utan från vanliga naturliga samtal och utifrån systematisk problemlösning,
medverkan genom att skapa positiv motivation. Det övergripande syftet är att förstå andras problem. ”
Olika sätt att fråga:
Att använda sig utav
effektfulla frågorsom:
- Vad vill du?
- Ska vi se efter vad du egentligen vill?
- Vad blir ditt nästa steg?
Att använda sig av
öppna frågormen inte helt öppna:
Helt öppen fråga:
- Hur vill du att din arbetssituation ska se ut?
Inte helt öppen fråga:
- Hur vill du att din arbetssituation ska se ut om ett år, vad gäller din lön, dina
arbetstider?
16
Sa mtal stera pi C oach ni ng |Nin a We nn str öm | 20 16 -05 -17
Helt öppen fråga:
- Hur vill du att din vardag med familjen ska vara?
Inte helt öppen fråga:
- Hur vill du att din vardag med familjen ska se ut vad gäller att äta tillsammans, hjälpas åt med tvätt och städning?
Avstämmande frågor:
När coachen har en säker klient behövs inte frågorna om klienten ”vill” för det är redan tydligt. Bättre är då att använda sig av en avstämmande fråga som bekräftar dennes vilja att gå vidare.
- ”Skulle du vilja att vi tittar på nya rutiner vad gäller dina mediciner?”
- Vad säger du om att sätta upp en handlingsplan för träning och kost som fungerar i vardagen?
Ett bra sätt att få medverka hos klienten till att komma fram till lösningar där klienten känner sig respekterad.
Slutna beslutsfrågor
