Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för

FG/2015:10

1 (2)

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 2015-2017

Förslag till beslut

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld 2015 – 2017 antas.

Sammanfattning

De båda utbildningsförvaltningarna hade en gemensam strategi för företagsamt lärande från 2007, denna reviderades under 2014. Arbetsgruppen för de båda förvaltningarna bedömde att samverkan mellan utbildning och omvärld behövdes lyftas in i en gemensam strategi tillsammans med strategin för entreprenöriellt lärande då dessa delar är varandras förutsättningar. Arbetsgruppen bestod som mest av 24 personer från förskola till vuxenutbildningen inklusive lektor och studie- och yrkesvägledare samt näringslivsstrateg och forskare från Chalmers entreprenörsskola. I strategin beskrivs syfte, inriktning, bakgrund och utgångspunkter, mål för barn och elever samt ansvar och

kompetensutveckling. Strategin handlar om att införliva entreprenöriellt lärande som utvecklar elevernas förmågor och bidrar till att de når målen för utbildningen som beskrivs i läroplanen och i nämndbudgeten för 2015. Till strategin finns dessutom bilagor som förtydligar eller förstärker innehållet.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse, 2015-01-12

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildningen 2015-2017

Beslutet skickas till

Förvaltningens ledningsgrupp, alla skolledare FG.

Beskrivning av ärendet

Förvaltningscheferna för Gymnasie & Vuxenutbildningen och för Förskola & Grundskola gav ett uppdrag att revidera strategin för företagsamt lärande och samtidigt se över rutiner för samverkan mellan utbildning och omvärld. Detta gjordes inom ramen för förstudien REELL; Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande.

En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har arbetat fram ett underlag som bearbetats av en mindre utförargrupp med representation från FG och GV.

Syftet med ”Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och omvärld. I omvärldsbegreppet inräknas bland annat näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser, offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Som entreprenöriella kompetenser räknas i en bred definition; förmåga att lösa problem, att analysera, att samarbeta, att planera, att sätta mål och delmål, att ta initiativ, att ta ansvar och att kommunicera.

Den breda definitionen har blivit allt vanligare i utbildningssammanhang.

Enligt Kungsbacka kommuns vision ska våra skolor vara bland de bästa i landet vad gäller

studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi med strategin införliva entreprenöriellt förhållningssätt integrerat i verksamheternas vardagliga arbete och ge våra barn/elever de bästa förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och

måluppfyllelse. I sin tur leder detta till engagerade samhällsmedborgare.

Anette Liedström Hjorth Lena Salomonsson

Förvaltningschef Utvecklingsledare

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och

samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och

Gymnasie & Vuxenutbildning

1 Syfte med strategin

Syftet med ”Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie &

Vuxenutbildning” är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och omvärld. I omvärlden inräknas näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser, offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Strategin har arbetats fram under 2014tillsammans med ett stort antal medarbetare på olika nivåer från förvaltningen Förskola & Grundskola och förvaltningen Gymnasie

& Vuxenutbildning, Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv samt med stöd av forskare inom Kungsbacka kommun och Chalmers entreprenörskola.

Inriktning

Kungsbacka kommun strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller

studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån ett interkulturellt perspektiv vill Kungsbacka kommun kunna höja kvaliteten inom utbildningsområdet.

Det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i förskolans och grundskolans verksamhet och vara ett naturligt inslag i utbildningen genom

information, undervisning och handledning. Tyngdpunkten för strategin ligger i det kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

2 Inriktning

Våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi ge våra barn/elever de bästa förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar.

Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal (pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering och ge dem förutsättningar att utvecklas.

Kommunen ska genom befintliga verksamheter, främja aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv och omvärld för att förbereda och rusta eleven för en föränderlig

3 Bakgrund och utgångspunkter

Utgångspunkter för entreprenöriellt lärande samt för samverkan utbildning omvärld finns både i forskningsläget och i politiska dokument, se bilaga 2. Centralt i dessa är att utgå från barns och elevers intresse, stimulera motivationen att lära och ge möjlighet att utveckla nyfikenhet, initiativförmåga, självförtroende samt förståelse för sig själva och sin omvärld, under sin tid i Kungsbackas förskolor och skolor.

Från 2007 började Kungsbacka kommun delta i olika omfattning i flera stora regionalt eller nationellt initierade utvecklingsprojekt kring entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden;

Företagsamt lärande i Halland (2007-2010) GRowth (2009-2010)

STEPS (2011-2013) GR SYVO (2012-2014)

IFOUS Entreprenöriellt lärande (2012-2016) REELL (2013-2014)

Innovationscenterprojektet (2014)

Detta har bland annat resulterat i kommunens arbete med att utveckla Made by Kungsbacka som startades som ett projekt 2009 och som idag är en etablerad verksamhet för förvaltningarna Förskola & Grundskola, Gymnasie &

Vuxenutbildning samt Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv. Syftet med Made by Kungsbacka är att främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbete samt bygga broar mellan utbildning, näringsliv och omvärld. Made by Kungsbacka ska vara ett paraply för entreprenöriellt lärande och samverkan mellan utbildning och omvärld i kommunen, en spridningskanal för lärande exempel, omvärldsbevakning och som stöd inom området. Två webbplatser finns som stöd för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld madebykungsbacka.se och kungsbackadelar.se

Kungsbacka kommun har valt att anställa ett antal förstelärare och en lektor med inriktning mot entreprenörskap i skolan. Både förvaltningen Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning har utvecklingsledare med del av uppdraget inom entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle.

4 Mål för barnen/eleverna

När eleverna lämnar skolan i Kungsbacka kommun ska de vara rustade för ett livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap i vårt demokratiska samhälle. De ska ha goda kunskaper, god självkännedom och vara tränade i ett entreprenöriellt förhållningssätt till livet samt känna att de med hjälp av detta kan skapa värden för

former som om vilka vägar som är möjliga för att gå vidare till nästa utbildningsnivå, finna alternativa utbildningsvägar eller gå ut i arbetslivet. De ska även vara

medvetna om relationen mellan sina egna preferenser, förutsättningar samt personliga mål och de olika vägvalen.

5 Ansvar

Skolledare på respektive enhet har det övergripande ansvaret för ”Skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola &

Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” ligger hos skolledare på respektive enhet. I följande stycken riktas specifikt ansvar för olika befattningar inom

utbildningsförvaltningarna.

5.1 Personal inom utbildningsförvaltningarna arbetar för att uppnå grundläggande kunskap om entreprenöriellt lärande, såsom definitioner och praktiska uttryck och kunna se dess naturliga kopplingar till andra utvecklingsområden i

kommunen och skollagens grundläggande värden som;

o elevinflytande

o bedömning för lärande o digitala verktyg

o jämställdhetsarbete o hållbar utveckling o barnkonventionen

o internationella samarbeten o kultur i skolan

 ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan

yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas.

 förståelse för entreprenöriellt lärande och dess uttryck i samverkan med omvärlden, samt reflektera över hur entreprenöriellt lärande gynnas av att all undervisning kopplas till omvärlden i allmänhet och arbetsliv i synnerhet.

 omvärldsbevakning och samverkan med omvärlden som en integrerad del av verksamheten. Genom ett kontinuerligt samtal med aktörer i omvärlden vidgas utbildningssidans förståelse för det omgivande samhället. Det för också med sig en ökad förståelse hos det omgivande samhället för utbildningens villkor, kvalitet och måluppfyllelse.

 att exempel på entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden, får större spridning genom de kanaler där Kungsbacka kommun finns i dag, främst Made by Kungsbacka.

 att elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses

5.2 Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå

 ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan

yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas.

 ökat samarbete med omgivande samhälle.

 ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare över ämnes-, ålders-,

verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden.

 en gemensam plan för omvärldsbevakning täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet.

 en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever.

 ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers

vardagserfarenheter nå ökad motivation.

5.3 Studie- och yrkesvägledare arbetar för att uppnå

 ökad samverkan med lärare och pedagoger över ämnes-, ålders-,

verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden.

 en gemensam plan för omvärldsbevakning, täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet, samt kunna vara ett stöd för övrig personal inom utbildningsförvaltningarna i dessa frågor.

 en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever.

 ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers

vardagserfarenheter nå ökad motivation.

 uppdaterad kunskap om det lokala arbets- och näringslivet genom att regelbundet, minst en gång per termin göra studiebesök och/eller auskultera.

5.4 Förskolechef och rektor arbetar för att uppnå

 ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att möjlighet till samverkan över ämnes-, och ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn ges.

 att en plan för entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle skapas.

 en struktur för systematisk skuggning både på den egna förskolan/skolan men även på andra skolor eller verksamheter i det omgivande samhället, i syfte att reflektera kring och främja entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärld.

 en gemensam syn på hur lärares och pedagogers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i arbetsgruppen.

 ett ökat mod bland lärare och pedagoger att nyttja det frirum som finns inom ramarna, till att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas, genom att själv vara en förebild.

 att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning.

 att tydliggöra kopplingen mellan forskning, och aktiviteter inom entreprenöriellt lärande.

 att i kompetensutveckling använda sig av omgivande samhället.

 en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by

Kungsbacka, Kungsbacka delar.

5.5 Verksamhetschef ska

 sträva mot en gemensam syn på hur förskolechefers och rektorers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen.

 verka för att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning.

 skapa förutsättningar och aktivt stödja förskolechefer och rektorer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild.

 i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera

utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet.

 aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande.

 Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar.

5.6 Förvaltningschef ska

 sträva mot en gemensam syn på hur verksamheters entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen.

 verka för att kommunens förstelärares erfarenheter och lektorn inom områdets forskningsrön, får spridning.

 skapa förutsättningar och aktivt stödja verksamhetschefer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild.

 i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera

utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet.

 aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande.

 Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar.

5.7 Praktik/ APL/PRAO

FG och GV har en gemensam skrivning om praktik/ APL/ PRAO se bilaga. I den finns en användbar checklista som även innefattar det som beskrivs i den nya lagen.

5.8 Kompetensutveckling

All kompetensutveckling med syfte att utveckla för-, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning inom entreprenöriellt lärande, ska i möjligaste mån även vara entreprenöriell i sin utformning. För att entreprenöriellt lärande ska få ordentligt genomslag behövs fortsatt satsning på såväl generell som målgruppsanpassad kompetensutveckling

Kompetensutvecklingen ska kunna motiveras utifrån beprövad erfarenhet och

vetenskaplig grund. Kommunens förstelärares kunskaper och erfarenhet kopplade till entreprenöriellt lärande och lektorns forskningsrön inom området har här en speciell roll att fylla och är till stöd för såväl centralt som individuellt initierade studier och forskningsprojekt.

6 Bilagor

6.1 Bilaga 1

”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.” Skolverket

Det perspektiv som förknippas med ekonomiska aktiviteter och företagande brukar kallas det smala perspektivet, medan perspektivet som talar om ett förhållningssätt beskrivs som det breda perspektivet (Lackeus 2013, Sagar 2013). Det breda

perspektivet inkluderar kompetenser såsom kreativitet, initiativförmåga och att både kunna och våga omsätta idéer till handling. Det grundar sig i en god självkänsla och en inre motivation och är kompetenser som varje individ har nytta av i sitt

professionella såväl som personliga liv. Kompetenserna ökar varje individs möjlighet till att skapa både personliga och samhälleliga värden. De kan komma till uttryck i eget företagande, men framförallt eftertraktas det vid rekrytering på såväl offentliga som privata arbetsplatser och inom alla sektorer.

Det är svårt att använda långt framtida effekter och skeenden för att motivera barn och elever till att lära nya kunskaper och träna förmågor. Det breda perspektivet inom entreprenöriellt lärande inkluderar undervisningsstrategier som hjälper barn och elever att bli motiverade i den rådande stunden; autentiska sammanhang och uppgifter som barn och elever kan relatera till och som ger dem en känsla av att lärandet är meningsfullt och skapar någon form av värde.

EU’s åtta nyckelkompetenser från 2006 värnar entreprenöriella kompetenser och syftar till att rusta de unga i Europa för vuxenlivet i en snabbt föränderlig värld samt till att utgöra en god grund för både vidareutbildning, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap.

I regeringens innovationsstrategi från 2012 pekas på vikten av att arbeta med både kunskaper och kreativitet i skolan, vikten av att lära hela livet och att kunna lära om för att anpassa sin kompetens till det föränderliga arbetslivet och nya skeenden i samhället.

Regeringens strategi för entreprenörskap från 2009 presenterar en progression för arbetet med entreprenörskap inom utbildningsområdet. Det är det breda perspektivet som är i fokus i grundskolan och utvecklas alltmer mot det smalare ekonomiska perspektivet ju högre upp i utbildningssystemet man kommer.

Den egentliga grunden läggs i förskolan där läroplanen föreskriver att ”nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras”. Grundskolan ska bland annat ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem” medan gymnasieskolan, och vuxenutbildningen, dessutom lägger till vikten att ”eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”.

6.2 Utgångspunkter för samverkan utbildning omvärld

Utbildning och verksamhet kopplad till barnens och elevernas vardagsliv med

möjlighet till uppgifter i autentiska sammanhang och med värde för omvärlden/tredje part ökar motivationen och lärandet. Det stimulerar till kreativitet och ansvarstagande eftersom det i högre grad upplevs som meningsfullt. Samverkan mellan utbildning och omvärld är en viktig del i det entreprenöriella lärandet. Samverkan med omvärlden i ett lärandesyfte kan också bidra till att göra barn och elever medvetna om de möjligheter som de har till inflytande i sitt eget liv och i samhället.

Förskolans läroplan trycker på att ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens

erfarenheter, intressen, behov och åsikter”.

Samverkan med omvärlden ger även elever ett bättre underlag vid val av fortsatt utbildning. I grundskolans läroplan kommer detta till utryck som att ”Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt”. Gymnasieskolans läroplan uttrycker det som att ”Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet”. Läroplanen för vuxenutbildningen kopplar till omvärlden bland annat genom att utbildningen ”ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier”. I de Allmänna råden för arbete med studie- och

yrkesvägledning beskrivs vägledning i både vid och snäv bemärkelse ”Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom.”

6.3 Källförteckning

Sagar, H. (2013).Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen inom naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bohus: Ale Tryckteam AB

Lackéus, M. (2013). Developing Entrepreneurial Competencies - An Action-Based Approach and Classification in Education. Licentiatuppsats för teknologie licentiat vid Chalmers Entreprenörskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.

6.4 Styrdokument EU’s nyckelkompetenser

EU presenterade 2006 de åtta nyckelkompetenserna för att stödja

medlemsstaterna att ”se till att grundläggande utbildning och yrkesutbildning erbjuder alla ungdomar möjligheter att utveckla nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för

vidareutbildning och arbetslivet” (Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG), L 394/11)

6.5 Innovationsstrategin

Regeringens innovationsstrategi från 2012 understryker vikten av såväl kunskaper som nyckelkompetenser och livslång lärande;

Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i olika sammanhang i arbetslivet och samhället i övrigt.

Utbildningssystemets förmåga – från förskola till gymnasieskola,

yrkesutbildning samt universitet och högskolor – att utveckla ämneskunskap är grundläggande för ett lands innovationsförmåga. Utbildningssystemet spelar även en viktig roll för att bidra till att utveckla människors kreativitet, entreprenörskap och förståelse för en hållbar utveckling i samhället m.m. I den globala kunskapsekonomin, som förändras i högt tempo och där it integreras i vardag, arbetsliv, företagande och relationer, ökar betydelsen av digital kompetens, goda språkkunskaper samt förmåga att orientera sig i olika kulturer. Att människor kontinuerligt lär och lär om för att anpassa sin kompetens i ett föränderligt arbetsliv blir allt viktigare. (Regeringskansliet 2012 - Den nationella innovationsstrategin, Artikelnummer: N2012.27, sid 24)

6.6 Strategin för entreprenörskap

Även i regeringens strategi för entreprenörskap framhålls att de unga ges bättre förutsättningar att klara sig i framtiden genom entreprenöriellt lärande där inte minst samverkan med omvärlden lyfts som extra viktigt;

Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser så som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och för samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas av arbetsgivare och utbildning i entreprenörskap kan på så sätt bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden.

(Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 5)

Utbildningsväsendet behöver även samarbeta med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella organisationer för att lärare och elever ska bli inspirerade. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för

entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 6)

För närvarande planeras omfattande reformer av svenskt utbildningsväsende i syfte att höja kvaliteten och förbättra anpassningen till arbetsmarknadens behov. Genom att framhäva skolans kunskapsuppdrag och genom närmare samarbete med arbetslivet ska ungdomar ges bättre förutsättningar att möta morgondagens utmaningar. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 10)

6.7 Skollagen

Skollagen beskriver syftet med utbildningen inom skolväsendet;

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollag (SFS 2010-800), sid 2)

6.8 Skolverket Skolverket skriver;

”En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.”

(http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap 2014-01-24)

Vidare skriver Skolverket att;

”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt.

Samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer verklighetsanknutet.

Skolan är en angelägenhet för hela samhället. Av denna orsak är det många som adresserar skolan i sin strävan att utveckla och förbättra olika sektorer av samhället. Dock faller skolans verksamhet alltid tillbaka på läroplaner och skollag som är de juridiska styrdokumenten.

I dessa lyfts olika aspekter av det entreprenöriella lärandet och samverkan med omvärlden.”

(http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vad- ar-entreprenorskap 2014-01-24)

6.9 Förskola

I läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 står att;

”Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns

förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.”(Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 6)

samt att;

”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.”

(Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 9)

6.10 Grundskola

I grundskolans läroplan Lgr 11 sägs att;

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och

självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.

Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett

förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Skolverket 2011 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 9)

I Lgr 11 går också att läsa att;

”Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Mål

Skolans mål är att varje elev

kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.” (Skolverket 2011 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 17)

6.11 Gymnasieskola

Gymnasieskolans läroplan Gy 11 slår fast att;

Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi,

internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag.

Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kom-

munikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-,

eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter.

(Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 7)

Gy 11 säger även att;

Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska

skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.

Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informa- tionen till skolan och eleverna.

Mål

Skolans mål är att varje elev

utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,

ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,

har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och

är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad

internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. (Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 13)

6.12 Vuxenutbildningen

Ett perspektiv i Läroplan för vuxenutbildningen är att;

Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap,

företagande och innovation. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier samt underlättar för dem att starta och driva företag.

Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande

kunskap om arbetsmarknaden. (Skolverket 2012 - Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 7)

Vidare beskrivs kunskaper och kompetenser som att;

Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur

kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen.

Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper.

Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s

nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt delta i samhälls- och arbetsliv.

Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier.

(Skolverket 2012 - Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 8)

6.13 Studie- och yrkesvägledning

I skolverkets Allmänna råd med kommentarer för Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) står:

”Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut. (Skolverket 2013 – Allmänna råd med kommentarer Arbete med studie-och yrkesvägledning)

6.14 Checklista och rutiner kring elevers praktik eller PRAO enligt:

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas arbetsmiljö

Den 1 februari 2013 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö att gälla. Samtidigt upphävdes de gamla föreskrifterna (AFS 1996:1) om minderåriga. Dock ska tillstånd som har meddelats av Arbetsmiljöverket enligt de upphävda föreskrifterna fortsätta att gälla enligt sin lydelse till slutdatumet för tillståndet.

De nya föreskrifterna innebär inga egentliga förändringar i sak. Däremot har de blivit tydligare. Bland annat anges extra tydligt ansvaret för den som låter minderåriga utföra arbete eller genomgå utbildning

• att genomföra en undersökning och riskbedömning med särskild hänsyn till minderårigas fysiska och psykiska mognad, ålder och förutsättningar i övrigt,

• att vidta de särskilda åtgärder som kan behövas utifrån varje riskbedömning samt

• att ha rutiner för hur introduktion och handledning av minderåriga ska gå till.

Rutiner och checklista

Elever på praktik (prao och APL) /ur av:s skrifter /

Praktik är en viktig del i elevernas förberedelse för ett arbetsliv. När elever går ut på praktik (prao) eller arbetsplatsförlagt lärande (APL) till en arbetsplats utanför skolan har både skolan och arbetsgivaren ansvar för elevernas arbetsmiljö.

Skolans ansvar

Innan elever går ut på prao eller APL ska skolan:

• välja lämpliga praktikmiljöer så att eleverna inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö

• informera arbetsgivaren om elevens kunskaps- och färdighetsnivå samt mognad Det är skolan som, enligt 2 § arbetsmiljöförordningen, formellt ska anmäla allvarliga skador och tillbud som händer eleven under praktiktiden.

Det är rektor som ansvarar för att dessa åtgärder genomförs. Dock kan rektor delegera uppgiften till utvald lärare eller mentor.

Skolans och arbetsplatsens gemensamma ansvar Skolan och arbetsplatsen ska tillsammans:

• bestämma elevens arbetstider

• bestämma arbetsuppgifter utifrån elevens förutsättningar

• bestämma handledningens art och omfattning

• bestämma vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning

• underrätta skyddsombudet om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå Arbetsplatsens ansvar

Arbetsgivaren som tar emot en elev på prao eller APL ska:

• se till att behövliga åtgärder vidtas så att arbetet blir säkert för eleven

• se till att eleven får tillräcklig introduktion och handledning

• se till att handledaren har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag

• se till att handledaren har tillräckligt med tid för att fullgöra uppdraget

• se till att tillbud eller olyckor som berör eleven rapporteras till skolan. Det är en fördel om arbetsgivaren har rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud direkt till Arbetsmiljöverket även för elever som gör praktik fastän det formellt är skolans ansvar att anmäla.

Arbetsmiljön särskilt viktig på gymnasiet

Det är särskilt viktigt att elever som går yrkesutbildningar och arbetar praktiskt i skolan och ute på företag får goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor inom sina yrkesområden. Detta eftersom de själva i framtiden kommer att bli arbetstagare, arbetsgivare, konstruktörer, projektörer, konsulter etc. Praktiken blir en viktig del av deras utbildning i arbetsmiljö och kan komma att påverka hur de förhåller sig till arbetsmiljöarbete i sitt framtida yrkesliv.

Regler

Arbetsmiljön vid prao och APL regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga i arbetslivet, AFS 2012:3.

Enligt arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare både i skolan och då de befinner sig på en arbetsplats, även om de inte är anställda.

Se kapitel 2–4 och 7–9 i arbetsmiljölagen. Du hittar alla regler på www.av.se Under temat Så får ungdomar arbeta kan du läsa mer om vad som gäller vid praktik.

Prao och APL

Bestämmelserna i föreskrifterna om minderåriga, förutom arbetstidsreglerna, gäller även för den som går utbildning. Som utbildning räknas även praktisk

arbetslivsorientering (prao) och arbetsplatsförlagd utbildning (apl).

Definitioner

Prao / praktik – praktik eller praktisk arbetslivsorientering, i grundskolan som en del av läroplanens riktlinjer för skolan och omvärlden.

Apl – arbetsplatsförlagt lärande, obligatorisk för gymnasieskolans yrkesinriktade program. Apl regleras i kursplan och gymnasieförordningen.

Ansvar

Även för den som ska ut och praktisera ska arbetsuppgifter och arbetsställe väljas med stor omsorg. Den som har ansvar för utbildningen ansvarar för att praktikplats väljs så att inte eleven utsätts för risker under praktiken. Arbetsuppgifterna ska vara anpassade till elevens ålder och mognad. Det direkta skyddsansvaret för elever under praktik på en arbetsplats utanför skolan ligger på den som driver verksamheten.

Arbetsuppgifter

Här gäller i stort sett samma regler som vid val av arbetsuppgifter vid t.ex.

sommarjobb. Arbetsuppgiften ska alltså anpassas efter elevens ålder och mognad.

Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Riskfyllda arbetsuppgifter (bilaga 1 i föreskrifterna om minderåriga) får inte förekomma.

Vid yrkespraktik i skolans lokaler (kemilaboration, slöjd, teknik etc.) eller på arbetsplats utanför skolan ska elevernas arbete ske under ledning av särskild utsedd

instruktör. Den som utses till instruktör ska ha god kännedom om arbetet och dess risker.

Arbetstider

Arbetstidsreglerna i föreskrifterna om minderåriga och arbetstidslagen gäller inte för den som går utbildning. Skolan har dock ett ansvar att se till att eleverna får lämpliga raster och arbetstider då de är ute på praktik/prao.

/FG/2015:9/

1 (2)

Strategi för skolutveckling genom internationalisering 2015 - 2017

Förslag till beslut

Strategi för skolutveckling genom internationalisering 2015 – 2017 antas.

Sammanfattning

I Kungsbacka kommuns förskola och grundskola förbereds eleverna för ett liv som ansvarstagande samhällsmedborgare där internationell utblick och erfarenhet är en förutsättning. I Strategin för skolutveckling genom internationalisering beskrivs inledning, inriktning, syfte, nuläge,

utgångspunkter, mål för barn och elever samt genomförande, ansvar och kompetensutveckling.

Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande och det ger ett erfarenhetsutbyte. Detta i sin tur utvecklar verksamheterna genom att vi lär av varandras länder och förskolor/skolor, personer emellan. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollagen, läroplaner och kursplaner. Strategin handlar om skolutveckling genom att lära av varandra för att utveckla och modernisera lärandet i förskolor och skolor.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

Strategi för skolutveckling genom internationalisering för Förskola & Grundskola 2015-2017

Beslutet skickas till

Förvaltningens ledningsgrupp, alla skolledare FG.

Beskrivning av ärendet

Under våren 2014 fick en arbetsgrupp i uppdrag att skapa en strategi för skolutveckling genom internationalisering. Detta i samband med lanseringskonferens för EU;s nya program för utbildning och utbyten, Erasmus+. Arbetsgruppen bestod av två utvecklingsledare, en verksamhetschef, två rektorer samt två förskolechefer inom Förskola & Grundskola.

Uppdragets bakgrund är förstärkta krav i nationella styrdokument som skollagen, läroplaner och kursplaner. Strategin handlar om skolutveckling för att utveckla och modernisera lärandet i förskolor och skolor.

I Kungsbacka kommuns förskolor och grundskolor förbereds eleverna för ett liv som ansvarstagande samhällsmedborgare där internationell utblick och erfarenhet är en förutsättning. För att kunna söka medel för att delta i internationella projekt behöver varje förskola och skola beskriva hur de arbetar med internationalisering i sitt arbete med att systematiskt utveckla förskola/skolan. Detta behöver i sin tur följa kommunens riktlinjer och intentioner för att öka det internationella samarbetet. Därför väljer Kommunstyrelsens förvaltning och Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildningen också att skriva strategier för arbetet med internationalisering. Dessa biläggs som information till ärendet när beslut har fattats av respektive politiskt organ.

De internationella kontakterna är viktiga delar i utvecklingen av vårt samhälle. De är

kunskapsbyggande och ger erfarenhetsutbyte. Detta i sin tur utvecklar verksamheterna genom att vi lär av varandras länder och förskolor/skolor, personer emellan.

I Strategin för skolutveckling genom internationalisering beskrivs inledning, inriktning, syfte, nuläge, utgångspunkter, mål för barn och elever samt genomförande och ansvar och kompetensutveckling.

Anette Liedström Hjorth Lena Salomonsson

Förvaltningschef Utvecklingsledare

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom

Förskola & Grundskola

datum för beslutet

1 Inledning

Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är

kunskapsbyggande och det ger ett erfarenhetsutbyte. Detta i sin tur utvecklar verksamheterna genom att vi lär av varandras länder, skolor, personer emellan.

Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollagen, läroplaner¹ och kursplaner. Strategin handlar om skolutveckling för att utveckla och modernisera lärandet i förskolor och skolor.

I Kungsbacka kommuns förskola och grundskola förbereds eleverna för ett liv som ansvarstagande samhällsmedborgare där internationell utblick och erfarenhet är en förutsättning.

Internationalisering ger en vidgad dimension och ett kvalitativt mervärde i

utvecklingen av förskola och grundskola. Ett internationellt samarbete kan leda till nya sätt att undervisa och nya tankar kring den egna skolutvecklingen. Genom mobilitet och samverkan mellan länder vidgas den professionella och personliga perspektivet och lärandet.

2 Inriktning

Kungsbacka kommun strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller

studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån ett interkulturellt perspektiv vill Kungsbacka kommun kunna höja kvaliteten inom utbildningsområdet.

Det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i förskolans och grundskolans verksamhet och vara ett naturligt inslag i utbildningen genom

information, undervisning och handledning. Tyngdpunkten för strategin ligger i det kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

3 Syfte

Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar.

Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal (pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering och ge dem förutsättningar att utvecklas.

4 Nuläge

Förutsättningar för möten, utbyten och samarbeten har ändrats över tid. Dels med en ökad tillgänglighet och dels med EU:s strategiska satsning för transnationella utbyten och samarbeten. Samhällsmedborgares ökade rörlighet där individer, organisationer och företag och internationella relationer i en allt större utsträckning gör att

kompetensutveckling på området är stor. För att kunna ta del av de medel som finns att söka inom EU för dessa möten, utbyten och samarbeten behöver förskolor och skolor numera ha en strategisk plan med sitt internationella utvecklingsarbete där skolledaren är den som är ansvarig för ansökan.

5 Utgångspunkter

Kungsbacka kommun har flera strategier, de som berör Förskola & Grundskola är kommunens övergripande strategi för internationalisering och Gymnaise &

Vuxenutbildningens strategi för internationalisering.

EU:s strategi för livslång lärande definierar åtta nyckelkompetenser som alla är beroende av varandra;

• Kommunikation på modersmålet.

• Kommunikation på främmande språk.

• Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.

• Digital kompetens.

• Lära att lära.

• Social och medborglig kompetens.

• Initiativförmåga och företagaranda.

• Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

6 Mål för barn och elever

Målet med strategin är att göra alla barn och elever till världsmedborgare. Det internationella perspektivet integreras i undervisningen och i den övriga

verksamheten. När eleverna lämnar skolan i Kungsbacka kommun har de en god förståelse för omgivande samhälle, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. De har också en god förståelse för den globala förändring som sker, vilket motsvarar de krav som det omgivande samhället och nästa utbildningsnivå ställer.

7 Genomförande och ansvar

Varje förskole- eller skolenhet beskriver i sin plan för skolutveckling hur det internationella arbetet bedrivs. Detta utvärderas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Där redovisas de internationella projekt och samarbeten som genomförts samt måluppfyllelsen för dessa.

Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå

• Nyfikenhet inför att söka information såväl inom som utom landet om det projektområdet som är aktuellt på förskolan och skolan.

• Att det internationella perspektivet ska integreras i undervisningen och övrig verksamhet.

• Högre användning av den digitala erfarenhetsbanken som finns på insidan. Den innehåller sammanställningar över aktuella projekt och utbyten.

• Ökad medverkan i internationella samarbeten och projekt genom användningen av den digitala erfarenhetsbanken.

Förskolechef och rektor arbetar för att

• På sin nivå driva det internationella arbetet.

• Vara en förebild genom att aktivt intressera sig för internationella kontakter och utbyten.

• Det internationella perspektivet ska integreras i undervisningen och övrig verksamhet.

• Öka medverkan i internationella samarbeten och projekt genom användningen av den digitala erfarenhetsbanken.

• Skapa och uppmana till relevant kompetensutveckling för verksamheten.

Verksamhetschefen ska

• På sin nivå driva det internationella arbetet.

• Vara en förebild genom att aktivt intressera sig för internationella kontakter och utbyten.

Förvaltningschefen ska

• På sin nivå driva det internationella arbetet.

• Vara en förebild genom att aktivt intressera sig för internationella kontakter och utbyten.

8 Kompetensutveckling

Möten, utbyten och samarbeten har ändrats över tid, dels med ökad tillgänglighet dels med EU:s strategiska satsning för transnationella utbyten och samarbeten. De internationella relationerna har i en allt större utsträckning öppnat området för en större möjlighet för kompetensutveckling. Denna utveckling bör riktas mot områden som;

 Vinster med internationalisering- varför arbeta internationellt?

 Goda exempel från de som har utbyten - lära och inspireras från dessa.

 Program att söka medel från – praktisk tillämpning.

 Lära om olika kulturer.

 Skolutveckling med internationalisering.

Strategin utvärderas och revideras 2017.

9 Mer information

Läroplanen Lpfö 98

Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kultur- arvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.

Läroplanen Lgr 11

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations- gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Bilaga 1

Gymnasie & Vuxenutbildningens strategi för internationalisering.

Bilaga 2

Kungsbacka kommuns övergripande strategi för internationalisering

FG/2014:257

Läsårstider 2015-2016

Förslag till beslut

Läsårstider för 2015-2016 fastställs enligt förslag Läsårstider 2015-2016.

Förvaltningschefen får i uppdrag att inför läsåret 2016-2017, genomföra ett utredningsuppdrag för att ta fram ett mer genomgripande förslag där utökad läsårstid för elever, vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse. Uppdraget ska redovisas senast september 2015.

Sammanfattning

Vid nämndens arbetsutskott 3 december § 112 (dnr FG/2014:278),uppdras åt förvaltningen att utreda möjligheten att utöka antalet skoldagar för elever i grundskolan. Vidare ska förvaltningen belysa hur andra huvudmän förhåller sig i detta och att belysa konsekvenser – för- och nackdelar med en sådan utökning. Här ska också en översiktlig beräkning av kostnader bifogas.

Förvaltningen ska presentera konkreta förslag på hur en förlängning av läsåret 2015-2016, skulle kunna te sig.

I uppdraget till förvaltningen från nämndens arbetsutskott finns ett antal faktorer att beakta:

- effekter av mer undervisningstid till eleverna - konsekvenser för lärarna

- eventuella merkostnader för satsningen

- rutiner och exempel från andra kommuner / huvudmän

Förvaltningen finner att det är görligt att redan till läsåret 2015-2016 genomföra tillskott av skoldagar för eleverna i grundskolan. Men det finns ett antal faktorer som behöver genomlysas och

konsekvensbeskrivas för att få en klar bild av hela sammanhanget. En förlängning av läsåret med till exempel en till tre skoldagar kan sannolikt inte ensamt bidra till ökad måluppfyllelse utan måste ske i samordning och strategi tillsammans med andra åtgärder för att ge eleverna mer undervisningstid. Som exempel måste studie- och läxstöd i skolan, ferieskola samt disposition av timplan, också vägas in.

Vidare behöver effekterna av omställning av lärares tider belysas. Där balansen mellan planerings- och förberedelsetid kopplat till tid för kompetensutveckling och undervisning, inom ramen för årets 194 arbetsdagar, får genomgå en tydlig analys.

Förvaltningens förslag är i följd av ovan – är att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att inför läsåret 2016-2017 , genomföra ett utredningsuppdrag för att ta fram ett mer genomgripande förslag där utökad

1 (4)

läsårtid för elever, vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse, 2015-01-12 Arbetsutskottet 2014-12-03 § 112

Tjänsteskrivelse, 2014-11-05 rev 2014-11-25 Läsårstider 2015/2016

Beslutet skickas till Vc PE

Beskrivning av ärendet

Bakgrund

Läsårstider och läsdagar för elever i grundskolan regleras av Skollag och Skolförordning. I Skollagen beskrivs i 10 kap :

3 § Grundskolan skall ha nio årskurser.

Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.

Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Närmare bestämmelser finns i Grundskoleförordningen 3 kap. Lärotider

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

2 § Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

3 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Tid för undervisning

Den för eleverna garanterade undervisningstiden anges i förordning och läroplan till 6785 timmar, fördelade över de nio läsåren. För varje läroämne i kursplanen finns ett stipulerat antal

undervisningstimmar uppsatt. Denna gräns får inte underskridas, då det är garanterad undervisningstid i varje ämne. Varje skola ska lägga ut undervisningen i en timplan där det klart framgår hur

fördelningen ligger över skolåren. Huvudmannen ansvarar för att varje elev får tillgång till denna tid.

Timplanerna fastställs av nämnden.

Grundskollärarna har i sitt avtal en tjänstgöring på 194 arbetsdagar under arbetsåret. Inom denna ram ska förutom dagar med undervisning, tid för kompetensutveckling och planering läggas in.

Överväganden Undervisning

Som nämnts ovan finns reglerat i läroplan och förordning, vilken är minsta omfattning av garanterad undervisningstid samt minsta antal skoldagar eleven ska ha.

Det finns ingen direkt begränsning i antalet dagar uppåt, enligt lagen, för eleverna. Däremot finns andra avtal, som kan vara begränsande för perioderna. Här kan nämnas kollektivavtalen för lärare som anger arbetsåret för lärare och de reglerade tiderna för detta.

Varför utökad undervisningstid?

I forskningen beskrivs mängden undervisningstid med kvalificerad lärarresurs, vara den faktor som påverkar måluppfyllelsen för eleverna mest. Sannolikt medför en utökning av undervisningstiden för eleven, vara en god grund för fortsatt ökad måluppfyllelse.

Det är angeläget att varje skola överväger hur för eleven tillkommande tid ska hanteras pedagogiskt, så att bästa nytta uppnås med satsningen.

I detta sammanhang kan man även lyfta in resonemang om hur timplanen hanteras.

Elevernas undervisningstid

Vid inventering har förvaltningen konstaterat att flera skolor erbjuder eleverna mer tid än som timplanen anger. Bakgrunden till detta är att skolan vill säkerställa att garanterad undervisningstid verkligen genomförs, så att inte oförutsedda händelser förhindrar att eleverna får den undervisning de har rätt till.

Det finns också andra insatser av utökad studietid för elever. Till exempel erbjuds studiestöd/läxläsning med handledning av pedagogisk personal.

Till elever som har haft behov erbjuds också ferieskolor. Hittills har det gällt sommarskola men under

Lärarresurser

Som nämnts ovan disponerar huvudmannen lärare under 194 arbetsdagar på ett år. Inom dessa ska förutom undervisning också planering, kompetensutveckling och övrigt förekommande arbetsuppgifter placeras in. Förskola & Grundskola lägger normalt ut fem studiedagar för lärare under läsåret. Vidare kan extra planerings- eller kompetensutvecklingstillfällen läggas in. En sådan period infaller under höstlovet, då lärarna i regel får kompetensutveckling.

Det blir ingen utökning av lärarnas tjänstgöring inom arbetsåret, om nämnden väljer att addera dagar till elevernas läsår, så länge det sker inom ramen för lärarnas 194 arbetsdagar.

För lärarna innebär en utökad läsårstid för elever att arbetsdagar växlas från kompetensutveckling eller planering/förberedelse till tid med elever. Balansen i detta är av stor vikt.

Ekonomi

Om nämnden väljer att utöka antalet skoldagar för eleverna inom läsåret, tillkommer vissa kostnader.

Det gäller då främst kostnader för skolmåltider, städning och skolskjutsar. Sannolikt kan ytterligare kostnader uppkomma men förvaltningens bedömning, tillsammans med förvaltningen Service – Ekonomi, är att en merkostnad på 300 tkr per skoldag är en rimlig uppskattning.

Hur gör man i andra kommuner?

Det finns ingen genomarbetad statistik på hur andra huvudmän hanterar antalet dagar för läsåret. Så vitt känt, ligger kommunerna i vår närhet, i allmänhet på 178 dagar utlagt elevtid.

Det förekommer andra varianter, dock ofta beroende på hur läsåret harmonierar med kalenderåret. Det kan betyda att man jämnar ut med någon dag extra för att läsåret ska bli rimligt enligt veckodagarna i kalendern.

Jens Alderblad Utvecklingsledare

32 03 - 07 aug 53 28 - 01 jan 0 0 jullov

33 10 - 14 aug 5 1 04- 08 jan 0 2 2

34 17 - 21 aug 5 5 HTstart 17 2 11 - 15 jan 5 5 terminsstart

35 24 - 28 aug 5 5 3 18 - 22 jan 5 5

36 31 - 04 sep 5 5 4 25 - 29 jan 5 5

37 07 - 11 sep 5 5 5 01 - 05 feb 5 5

38 14 - 18 sept 5 5 6 08 - 12 feb 5 5

39 21 - 25 sept 5 5 std 22 sep 7 15 - 19 feb 0 5 0 5 sportlov

40 28 - 02 okt 5 5 8 22 - 26 feb 5 5 std 25 febr

41 05 - 09okt 5 5 9 29 - 04 mars 5 5

42 12 - 16 okt 5 5 10 07 - 11 mars 5 5

43 19 - 23 okt 5 5 11 14 - 18 mars 5 5

44 26 - 30 okt 0 5 3 2 5 led 12 21 - 25 mars 4 4 långfredag

45 02 - 67 nov 5 5 13 28 - 01 april 0 4 0 4 påsklov

46 09 - 13 nov 5 5 14 04 - 08 april 5 5

47 16 - 20 nov 5 5 15 11 - 15 april 5 5

48 23 - 27 nov 5 5 16 18 - 22 april 5 5 std 18 apr

49 30 - 04 dec 5 5 std 2 dec? 17 25 - 29 april 5 5

50 07 - 11 dec 5 5 18 02 - 06 maj 3 1 3 1 Kr HF + 1 klä

51 14 - 18 dec 5 5 19 09 - 13 maj 5 5

52 21 - 25 dec 2 2 avslutning 20 16 - 20 maj 5 5

21 23 - 27 maj 5 5

22 30 - 03 juni 5 5

23 06 - 10 juni 4 4 Skolavslutnin

24 13 - 17 juni 1

Summa 87 5 95 2 Summa 96 12 99 10

Totalt 183 17 194 12

Arbetsperiod: 2015 08 10 2016 06 13

ämdag

ng 10 juni