• No results found

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

WELSHTERRIER

(Welsh Terrier)

Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben

Grupp 3

FCI-nummer 78

FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-19

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27

Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

(2)

Ursprungsland/

hemland

Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål

Helhetsintryck

Uppförande/karaktär

Huvud Skallparti Skalle Stop Ansikte Nostryffel Nosparti Käkar/tänder

Storbritannien

Terrier

Grupp 3, sektion 1

Welshterrier är en ras med verkligt genuin jaktbakgrund. Rasen är nog mindre översvallande än många andra i den här gruppen av arbetshundar. Likt så många av rasens ”kusiner” var welshter- rier ursprungligen använd för jakt på räv, grävling och även utter.

Welsh- och lakelandterrier, vilka delar avsevärda likheter, kan mycket väl ha samma bakgrund i perspektivet av den romerska invasionen av Britannien då deras ägare kelterna retirerade till bergen i Wales och Lake District. Rasen är en väl ihopkommen hund med arbetsförmåga och en tät, sträv päls som oftast är black-and-tan.

Welshterrier skall ge ett spänstigt, arbetsdugligt, välbalanserat och kompakt intryck.

Welshterrier skall vara tillgiven, lydig och lätt att hålla under kon- troll. Den har en glad och livlig läggning och är sällan blyg till sin natur. Den är sportig och orädd men definitivt inte stridslysten, dock alltid beredd att hålla på sin rätt om det blir nödvändigt.

Skallen ska vara flat och måttligt bred mellan öronen.

Stopet skall inte vara för markerat.

Nostryffeln skall vara svart.

Avståndet från stopet till nosspetsen skall vara medellångt.

Käkarna ska vara kraftfulla, torra, tämligen djupa och mycket starka. Perfekt, regelbundet saxbett.

Standard för

WELSHTERRIER

(3)

Ögon

Öron

Hals

Kropp Rygg Ländparti Bröstkorg

Svans

Extremiteter Framställ Skulderblad Armbåge

Underarm

Mellanhand Framtassar

Ögonen skall vara relativt små och mörka med uttryck som visar att hunden har temperament. Runda, framträdande ögon är inte önskvärt.

Öronen ska vara V-formade, små, inte alltför tunna, tämligen högt ansatta och burna framåtvikta, tätt intill kinderna.

Halsen ska vara av måttlig längd och grovlek med lätt välvd nacke.

Den skall mjukt övergå i skuldrorna.

Ryggen ska vara kort.

Ländpartiet ska vara kraftigt.

Bröstkorgen skall vara djup, måttligt bred och ha väl utvecklade revben.

Svansen har tidigare traditionellt kuperats.

Kuperad svans: Svansen ska vara väl ansatt. Den skall bäras upprätt men inte för glatt.

Okuperad svans: Svansen ska vara väl ansatt. Den skall bäras upprätt men inte för glatt. Svansen skall vara i balans med hundens helhet.

SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE

Skulderbladen skall vara långa, sluttande och väl tillbakalagda.

Armbågarna skall kunna röras fritt och pendla utefter kroppens sidor.

Frambenen ska vara raka och muskulösa med tillräcklig ben- stomme.

Mellanhänderna skall vara upprätta och kraftfulla.

Framtassarna skall vara små, runda och kattlika.

(4)

Bakställ Helhet Lår Knäled Has/hasled

Baktassar Rörelser

Päls

Pälsstruktur

Färg

Storlek/vikt Mankhöjd Vikt Fel

Diskvalificerande fel

Testiklar

Bakstället skall vara kraftigt.

Låren skall vara muskulösa och av god längd.

Knälederna får varken riktas utåt eller inåt.

Hasorna skall vara låga med välvinklade hasleder och tillräcklig benstomme.

Baktassarna skall vara små, runda och kattlika.

Rörelserna skall vara parallella, både fram och bak. Armbågarna skall kunna röras fritt och pendla utefter kroppens sidor. Knäle- derna får varken riktas utåt eller inåt.

Pälsen skall vara sträv, hård, mycket tätliggande och riklig. Enkel päls är inte önskvärt.

Svart med rödgul tanteckning föredras, men även svart-grå- rödmelerad med rödgul tanteckning, i båda fallen utan svart penselteckning på tårna. Svart nedanför hasleden är absolut inte önskvärt.

Mankhöjden skall inte överstiga 39 cm.

9-9,5 kg

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhål- lande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande.

• Aggressiv eller extremt skygg.

• Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnor- miteter skall diskvalificeras.

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

(5)
(6)
(7)
(8)

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40

Webbplats www.skk.se

E-post Standardkommittén standk@skk.se

References

Related documents

måttfulla pälslinjer och just nu är pälslinjen så förståndig att man inte kan komma med en enda gnutta anmärkning. Pälskappan är kort och helt rak, inte för snäv och inte för

Alla ha väl någon gång sett henne, damen med de irrande ögonen, som köper så här: ”Jo, jag skulle ha ett kilo ägg och en liten bit ost och två par stångkorvar och ett

Generaliserbarheten i min studie det vill säga i fall mina resultat kommer kunna generaliseras till andra kontexter tar Fangen upp att”kvalitativ forskning kan inte bedömas

Norman & Öhman (2011) väljer i sin bok om medling att definiera ordet opartisk som att medlaren i fråga inte skall ha något egenintresse i ärendet eller någon ”dold

(Dessutom måste priset öka realt över tiden för att motverka in- komsteffekten.) Så hög skulle bensinskat- ten dock aldrig behöva bli, bl a eftersom biodrivmedel skulle bli

Förmånsrätt för nya lån kan dels vara en förutsättning för att erhålla ny finansie- ring till lönsamma projekt men kan också leda till att företag erhåller finansiering

För konkretiseringens skull - och inte av några nostalgiskäl - har jag sedan redovisat mina tre viktigaste erfarenheter som låntagare av tre bibliotek: Asplunds berömda låda, den

Enligt pedagogikprofessorn Gustavsson i Vad är kunskap (2002) har det innan vår moderna tideräkning funnit tankar och idéer om hur olika former av kunskap skiljer sig åt.