2020-06-15
NYBRO KOMMUN
DAGVATTENUTREDNING DETALJPLAN SÖDRA ORREFORS INKL. BEFINTLIG SÅGVERKSTOMT
DEL AV TIKASKRUV 1:85 M.FL.
1
DAGVATTENUTREDNING DETALJPLAN SÖDRA ORREFORS INKL. BEFINTLIG SÅGVERKSTOMT
Del av Tikaskruv 1:85 m.fl.
Nybro kommun
KONSULT
WSP Samhällsbyggnad Box 34
371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wsp.com
FKONTAKTPERSONER
WSP
Kristina Myrefelt, kristina.myrefelt@wsp.com Johanna Persson, johanna.persson@wsp.com
Nybro kommun
Elin Hausenkamp, elin.hausenkamp@nybro.se
PROJEKT
Detaljplan Södra Orrefors
UPPDRAGSNAMN
Dagvattenutredning, Tikaskruv, Orrefors
UPPDRAGSNUMMER 10301297
FÖRFATTARE Kristina Myrefelt
DATUM 2020-06-15 ÄNDRINGSDATUM
GRANSKAD AV Joakim Scharp GODKÄND AV
2
INNEHÅLL
1 SAMMANFATTNING 3
2 BAKGRUND 3
3 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 4
3.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING 4
3.2 TOPOGRAFI 5
3.3 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 7
3.3.1 Jordarter 7
3.3.2 Genomsläpplighet 8
3.4 GRUNDVATTEN 9
3.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 10
3.5.1 Avrinningsområde 10
3.5.2 Instängda områden, risk för översvämning 11 3.5.3 Dagvattenhantering på befintlig sågverkstomt 11
3.5.4 Övriga ledningssystem 12
3.6 MKN – MILJÖKVALITETSNORM FÖR RECIPIENT 13
3.7 OMRÅDESSKYDD 15
3.8 FÖRORENAD MARK 16
3.9 OBSERVATIONER VID FÄLTBESÖK 17
3.10 ÖVRIGA GENOMFÖRDA UTREDNINGAR 17
4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANTERING AV DAGVATTEN 19
4.1 DAGVATTENSTRATEGI 19
4.2 MILJÖKRAV 19
4.3 UTREDNINGSOMRÅDET I RELATION TILL VA-HUVUDMANNENS ANSVAR 19
5 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 20
5.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 20
6 BERÄKNINGAR 21
6.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 21
6.2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN 22
6.2.1 Beräknat flöde före exploatering 22
6.2.2 Beräknat flöde efter exploatering 24
6.3 BERÄKNING AV FÖRDRÖJNINGSMAGASIN 25
7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 26
7.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 26
7.2 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 26
7.2.1 Sedimentationsdamm med våtmark 26
7.2.2 Alternativt läge 28
8 SLUTSATSER 29
3
1 SAMMANFATTNING
Nybro kommun utreder förutsättningarna för att exploatera naturmark i anslutning till befintligt verksamhetsområde för Södra skogsägarna i Orrefors.
WSP har i uppdrag att utföra en dagvattenutredning som beskriver områdets naturliga förutsättningar för dagvattenhantering. I rapporten utförs beräkningar för dagvattenflöden och erforderlig
magasinsvolym. Beräknade flöden presenteras för återkomsttid på regn för 10-, 20-, 50 samt 100 år enligt beställarens önskemål.
Lämpliga lösningar för att omhänderta dagvatten efter exploatering beskrivs. I samband med exploateringen utreds också möjligheten att omlokalisera en befintlig sedimentationsdamm, som också fungerar som magasin i en anläggning för recirkulerande bevattning av timmer.
Planområdet består huvudsakligen av sandig morän med inslag av berg i dagen och genomkorsas av det dike som avleder bräddat dagvatten från det recirkulerande bevattningssystemet.
I en provruta från den miljötekniska markundersökningen har föroreningar påträffats och det råder viss oklarhet om de uppmätta halterna speglar verkligheten. I samma miljötekniska rapport anges det att inga föroreningar antas påverka grundvattnet.
I verksamhetens miljötillstånd föreligger inga krav på dess dagvattenhantering, då det enbart är bräddat dagvatten som avleds mot recipient. Dock får inte recipients statusklassning och dess förmåga att uppnå miljökvalitetsnormen riskera att försämras. Detta medför att rening av bräddat dagvatten från verksamhetsområdet bör ske. Som dimensioneringsförutsättning rekommenderas att utgå från att flödesutjämna ett regn med återkomsttid av 10 år för att uppnå en mer hållbar och naturlig flödesavrinning efter exploatering.
Dagvattenutredningen föreslår en ny lokalisering av sedimentationsdammen och låta anlägga en våtmark som kompletterande reningssteg till sedimentationsdammen. Genom att anlägga en våtmark uppfylls, förutom en mer genomgripande rening av dagvatten, kommunens dagvattenpolicy som berör;
utjämning, kvalitet och mervärden.
2 BAKGRUND
Södra skogsägarna har ett behov av att expandera sina verksamhetsytor för sågverket i Orrefors.
Nybro kommun utreder därför möjligheten att planlägga ett skogsmarksområde i anslutning till befintlig sågverkstomt i Orrefors för industriändamål.
WSP har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning som ska beskriva detaljplanområdets
naturliga förutsättningar för dagvattenhantering och ange förslag på åtgärder som behövs med hänsyn till ett ökat dagvattenflöde och miljökvalitetsnorm för recipient.
Då dagvattenutredningen utförs är inte planområdets yttre gränser bestämt men utredningen utgår från den största utbredningen, vilket beskrivs i kapitel 5.
I samband med denna utredning lyftes också en förfrågan att knyta ihop dagens dagvattensystem på befintlig sågverkstomt med den nya anläggningen som tillkommer för att omhänderta dagvatten från det nya planområdet. Samt att hitta ett nytt läge för den sedimentationsdamm som idag ingår i sågverkets anläggning för bevattning av timmer.
4 Denna rapport beskriver aktuellt detaljplanområde men presenterar också beräkningar och lösningar som gäller för hela sågverkstomten efter tänkt exploatering.
3 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET
3.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING
Orrefors är ett brukssamhälle med anor från tidigt 1700-tal då järnbruket anlades och lade grunden till en lång tradition av industri och hantverk på orten. Vad som började med en blomstrande
järnbruksindustri skiftade allt mer mot att producera sågverksprodukter och i slutet av 1800-talet startade det som skulle bli en internationellt framgångsrik glasbruksera. Orrefors ligger mitt i glasriket, vilket är en region som är mycket viktigt för den småländska turistnäringen.
Figur 1. Översiktskarta från Viss.lansstyrelsen.se
Utredningsområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö1 vilket är ett resultat av ortens rika brukshistoria.
Idag finns det få verksamheter kvar och den industri som Södra skogsägarna bedriver är betydelsefull för orten.
Bortsett från en mindre banvall, med en kortare brukshistoria, finns det inom detaljplanområdet inga lämningar av vare sig industriverksamhet eller bebyggelse utan planområdet består av skogsmark av olika karaktär. Medan naturmarken i norra planområdet består av välvuxen tallskog i
blockstensterräng, kan man i södra planområdet ana en naturmark med mer sandig karaktär och tät ungskog.
1 Riksintressen för kulturmiljövården – Kalmar län (H). Riksantikvarieämbetet. Raa.se
5 Figur 2. Översiktskarta som visar planområdets ungefärliga läge (lila) samt befintligt
verksamhetsområde (röd). Karta från Viss.lansstyrelsen.se.
Planområdet omfattar cirka 9 hektar och ramas in av befintlig sågverkstomt samt fjärrvärmeverk i väst och den gamla banvallen för järnvägstrafik mellan Nybro-Sävsjöström i söder. På andra sidan gamla banvallen finns det ett bostadsområde, varför man tänkt ordna bullervall i söder.
I norr gränsar planområdet mot befintlig verksamhetsmark där det idag bedrivs restaurang, samt ett mindre bostadsområde. Nordost finns också en skola. Öster om planområdet breder skogsmark ut sig.
Syftet med detaljplan är att möjliggöra för industri, upplag, lager samt ny infart som kommer nyttjas av både värmeverket och sågverket.
I dagvattenutredningen ingår det också att se över möjligheten att relokalisera den befintliga
dagvattendamm som idag ingår i den befintliga sågverkstomtens dagvattenhantering och ge förslag på en helhetslösning för hela området efter exploatering. Dammen har också funktion som magasin för cirkulerande bevattning av virke. Befintlig verksamhetsmark uppgår till omkring 9 hektar.
3.2 TOPOGRAFI
Naturmarken inom planområde särskiljer sig något i de norra respektive södra delarna. I norra delen karaktäriseras landskapet av en höjdpunkt som skapar en kuperad blockterräng med många små naturliga sänkor (figur 4).
I de södra delarna av planområdet blir landskapet något flackare och angränsar mot Nybroåsen som löper genom landskapet i sydostlig riktning (figur 5). Nybroåsen syns tydligt som isälvssediment i figur 6.
Detaljplanområdet korsas av ett vattendrag som transporterar dagvatten från det befintliga dagvattensystemet på sågverkstomten ner mot recipient.
6 Figur 3. Översikt av planområdets naturliga avrinning. Figur visar ungefärligt läge för planområde.
Pilarna visar ungefärlig flödesriktning.
Figur 4. Foto över naturmark norr om dike
7 Figur 5. Foto över naturmark söder om dike
3.3 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
3.3.1 Jordarter
I figur 6 nedan visas ett utsnitt av jordartskartan från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Jordartskartan ger en grov bild av de olika jordarternas utbredning i ett område. Generellt ligger planområdet i sandmorän med inslag av både urberg samt olika former av torvmaterial vilket är en organisk jordart.
I en geoteknisk utredning som utfördes tidigt under 2020 bekräftas SGUs jordartskarta då det beskrivs att ytligt berg ställvis trycker igenom sandmorän med ett varierande innehåll av block i storlek 200-630 mm samt över 630 mm.
Förbi Orrefors sträcker sig en rygg av isälvssediment (Nybroåsen) vilket visas som grönt i figuren.
Detta material löper sydost och genomkorsar Nybro på sin väg mot Kalmar sund. Delar av denna ås är mycket skyddsvärd enligt en grusinventering från 19852. Aktuellt detaljplanområde angränsar till denna åsen längs den sydvästra gränsen.
2 Översiktlig grusinventering Nybro kommun – Jarl Karlsson och Jörgen Svensson. Referens hämtad från webbtjänst ”Naturinformation” tillhandahållen av länsstyrelsen i Kalmar län.
8 Figur 6. Kartutsnitt från SGU som visar jordartskarta. Figur visar ungefärligt läge för planområde (lila) samt befintligt verksamhetsområde (röd)
3.3.2 Genomsläpplighet
Skilda jordarter har olika förmåga att släppa igenom vatten vilket kan vara avgörande för vilka
dagvattenlösningar som kan brukas i ett planområde. SGU publicerar också kartor med en bedömning över markens genomsläpplighet och kartutsnitt för aktuellt planområde kan ses i figur 7. Bilden
beskriver hur sandmorän har medelhög genomsläpplighet.
Figur 7. Kartutsnitt från SGU som visar områdets genomsläpplighet. Figur visar ungefärligt läge för planområde (lila) samt befintligt verksamhetsområde (röd)
9
3.4 GRUNDVATTEN
I samband med den geotekniska undersökningen3 installerades också tre grundvattenrör inom detaljplanområdet; i norr, söder om befintligt dike och ett med ett västligt läge. Till dags datum har dessa blivit avlästa vid två tillfällen. I tabell 1 anges avläsning som meter under markytan och i figur 8 visas läge för rören. Det tycks som att grundvattnet står relativt nära markytan i de två östliga
punkterna.
Tabell 1: Uppmätta nivåer i grundvattenrör, anges i meter under markytan.
Grundvattenrör (RH 2000)
Avläsning 2020-02-26 (RH 2000)
Avläsning 2020-03-09 (RH 2000) 20T011GV (+164,8) >1,3 (<+163,5 torrt) 1,2 (+163,6)
20T021GV (+164,5) 0,4 (+164,1) 0,4 (+164,1)
20T031GV (+164,1) 0,5 (+163,4) 0,8 (+163,3)
Figur 8. Grundvattenrörens läge
3 MUR (Markteknisk undersökningsrapport) /Geoteknik TIkaskruv 1:85 M.fl, Orrefors (Tyré2020)
10
3.5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING
3.5.1 Avrinningsområde
Orrefors ligger i ett större avrinningsområde som med hjälp av Ljungbyån når Kalmar sund som slutgiltig recipient. Planområdet är sammanlänkat med Ljungbyån genom Bolanders bäck, S:t Sigfridsån och Smedstorpsån. Först efter att passerat Trekanten ansluter vattendraget till Ljungbyån.
Hela Ljungbyåns avrinningsområde syns i figur 9. I figur 10 visas de teoretiska avrinningsvägarna som höjdmodellen tagit fram, i denna figur visas hur höjdmodellen beräknar att nordöstra hörnet av
befintligt verksamhetsområde avrinner norrut.
Figur 9. Höjdmodell från Scalgo Live visar hur Orrefors ingår i avrinningsområde för Ljungbyån.
Figur 10. Höjdmodell från Scalgo visar teoretiska avrinningsvägar. De olika färgerna i figuren visar lokala avrinningsområden för regn på 30 mm. Figur visar ungefärligt läge för utredningsområdet.
11 3.5.2 Instängda områden, risk för översvämning
Aktuellt detaljplanområde har en skiftande topografi och därmed finns det i naturmarken naturliga sänkor som kan ansamla dagvatten. Platsbesöket (2020-03-10) föregicks av en period med mer regn och trots det upplevdes det inte som att marken var vattenmättad, vilket stämmer väl överens med det beskrivna geotekniska läget i kapitel 3.3.
Med medelhög genomsläpplighet i marken och inga andra vattendrag inom planområdet kan man förutsätta att en del av dagvattnet infiltrerar skogsmarken. I figur 11 nedan visas lågpunkter i landskapet där dagvatten ansamlas vid stora nederbördsmängder. Höjdmodellen bortser från infiltrationskapacitet och visar var i landskapet var en nederbörd av 10 cm ställer sig.
Figur 11. Höjdmodell i Scalgo Live som visar områdets lågpunkter och där dagvatten riskerar att ställa sig om det inte avleds. Figur visar ungefärligt läge för planområde (lila) samt befintligt
verksamhetsområde (röd)
3.5.3 Dagvattenhantering på befintlig sågverkstomt
På befintlig sågverkstomt finns ett ledningssystem (figur 14) som har sitt utlopp i en
sedimentationsdamm vid sydöstra fastighetsgränsen. Från dammen leds vatten i ett skogsdike österut och genomkorsar då aktuell detaljplan. Dammens utlopp är placerat under dammens vattennivå, så att olja eller flytande trärester stannar i dammen.
Sedimentationsdammen används också som vattenmagasin för recirkulerande timmerbevattning. Det cirkulerande systemet används under perioden maj-september och fylls på med renvatten för att täcka behovet då dagvattnet inte räcker till som tillflöde i processen.
Idag skiljer man inte på cirkulerande bevattningsvatten och dagvatten från övriga fastigheten. Det finns ingen information om hur mycket dagvatten som vid nederbörd breddas till utloppsdiket. Det är dock oklart vilka nederbördsmängder som krävs för att bräddning ska ske.
12 Under de säsonger som inte bevattningsanläggningen är i drift sker det högst sannolikt bräddning från sedimentationsdammen eftersom dess volym inte är tillräcklig för att uppehålla och infiltrera stora dagvattenflöden under senhöst till vår.
Det anges i miljökonsekvensbeskrivningen som hör till tillståndsbeslutet för sågverksamheten att det vatten som bräddas ut vid höga nederbördsmängder innehåller suspenderade partiklar, lösta
organiska föreningar samt kväve och fosfor i olika form.
Foton på den sedimentationsdammen visas i figur 12 samt 13.
Figur 12. Foto visar befintlig sedimentationsdamm
Figur 13. Foto visar bevattningsanläggningens pumpgrop
3.5.4 Övriga ledningssystem
Söder om sågverkets tomt, på andra sidan den gamla järnvägsbanken finns ett
dagvattenledningssystem som tjänar ett befintligt bostadsområde. Också norr om utredningsområdet finns dagvattensystem i gata och på verksamhetsmark, bostäder och skola. I figur 14 visas
ledningssystem som är intressant för dagvattenutredningen. Här syns befintligt dagvattensystem på Södra skogsägarnas verksamhetsmark samt tryckledningar som leds in respektive ut från
värmeverket.
13 Figur 14. Karta visar VA-ledningssystem som berör aktuellt område. Grön=dagvattenledning,
röd=spillvattenledning, blå=vattenledning, orange=tryckledning spillvatten
3.6 MKN – MILJÖKVALITETSNORM FÖR RECIPIENT
År 2000 trädde EU:s gemensamma regelverk om vatten, det så kallade vattendirektivet, i kraft. Syftet med direktivet är att säkra en god vattenkvalitet i Europas yt-, och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av vattendirektivet och kallas få formellt för vattenförekomster.
Miljökvalitetsnormer omfattar ekologisk och kemiskt ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredställande eller dålig) medan kemisk ytvattenstatus har två klasser (god eller uppnår ej god).
Grundvattens kemiska och kvaititativa status klassas som god eller otillfredställande.
Recipient för befintlig och kommande verksamhetsmark är Bolanders Bäck (figur 15).
En norm är en lägstanivå och ingen verksamhet får tillåtas riskera att belasta recipienten på ett sådant sätt att kvaliteten blir sämre än den som anges i normen. Miljökvalitetsnormen för Bolanders Bäck är God ekologisk status (förlängt till år 2027) samt god kemisk ytvattenstatus (2021) enligt tabell 2.
Statusklassning från 2020 anger ekologisk status som måttlig med hänvisning till parametern som gäller fisk samt hydromorfologi och redovisar att en trumma hindrar fauna att vandra längs vattendraget. Bolanders bäck är påverkad av mänsklig aktivitet då den rensats och uträtats vilket påverkar dess statusklassning.
Kemisk status för Bolanders bäck uppnår inte god status med anledning av uppvisade halter av PFOS i vattnet i mätpunkter nära vattenförekomstens anslutning till Smedstorpsån omkring 20 km nedströms utredningsområdet. PFOS kan komma från en mängd olika källor såsom, impregnering av textilier, rengöringsmedel och brandskum. Dagvattensystemet för utredningsområdet bör anläggas med en avstängningsanordning, så eventuellt släckvatten eller annan förorening kan samlas upp vid utsläpp utan att det når recipient.
14 Figur 15. Karta visar vattenförekomst Bolanders bäck som är recipient för dagvatten från aktuellt område. Utredningsområdets läge är markerat med röd ring.
Tabell 2: Miljökvalitetsnorm för recipient Bolander bäck Miljökvalitetsnorm
Ekologisk status God ekologisk status 2027
Kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus
Tabell 3: Statusklassning för recipient Bolanders bäck Statusklassning
Ekologisk status Måttlig
Kemisk status Uppnår ej god
Tillkomst Naturlig
15
3.7 OMRÅDESSKYDD
Det finns inga områdesskydd i direkt påverkan till planområdet. Orten Orrefors är upptaget som riksintresse för kulturmiljövården hos Riksantikvarieämbetet4. Delar av Orrefors ingår också i Nybro kommuns kulturmiljöprogram enligt figur 16.
Figur 16. Kartutsnitt från webbtjänst ”Kulturmiljöinformation” tillhandahållen av länsstyrelsen Kalmar län. Figur visar ungefärligt läge för planområde.
Dock angränsar planområdet till Nybroåsen som vid inventering 1985 visat sig vara mycket
skyddsvärd i anslutning till planområdet5. Information hämtad från Länsstyrelsen Kalmar webbtjänst.
Figur 17. Kartutsnitt från webbtjänst ”Naturinformation” tillhandahållen av länsstyrelsen Kalmar län.
Figur visar ungefärligt läge för planområde.
4 Riksintressen för kulturmiljövården – Kalmar län (H). Riksantikvarieämbetet. Raa.se
5 Översiktlig grusinventering Nybro kommun – Jarl Karlsson och Jörgen Svensson. Referens hämtad från webbtjänst ”Naturinformation” tillhandahållen av länsstyrelsen i Kalmar län.
16
3.8 FÖRORENAD MARK
I den nationella databasen för potentiellt förorenade områden går det att se att sågverkstomten är registrerat som ett potentiellt förorenat område.
Inom detaljplanearbetet lät Nybro kommun utföra en miljöteknisk markundersökning. I dess rapport beskrivs det att sågverket inte låtit utföra några specifikt förorenande verksamheter såsom
impregnerat eller doppat virke, behandlingar mot blånadssvamp. Inte heller ska klorfenolpreparat ha använts inom sågverket6.
Naturvårdsverket har bestämt riktvärden för föroreningar och de kategoriseras enligt KM, känslig markanvändning och MKM är mindre känslig markanvändning, vilka kan ses i tabell 4.
Tabell 4: Naturvårdsverkets riktvärden för föroreningar kategoriseras enligt nedan
Skyddsobjekt Känslig markanvändning (KM)
Mindre känslig markanvändning (MKM)
Människor som vistas på området
Heltidsvistelse Deltidsvistelse
Markmiljön på området
Skydd av markens ekologiska funktion
Begränsat skydd av markens ekologiska funktion
Grundvatten Grundvatten inom och intill området skyddas
Grundvatten 200 m nedströms området skyddas
Ytvatten Skydd av ytvatten Skydd av vattenlevande organismer
Skydd av ytvatten
Skydd av vattenlevande organismer
2020 års miljötekniska undersökning genomfördes vid tre lokaler inom aktuellt detaljplanområde och enbart i en av dessa samlingsprov påvisades föroreningar i halter som överskrider riktvärde för KM (känslig markanvändning). Halten för zink överskrider riktvärde för MKN (mindre känslig
markanvändning) vilket redovisas i tabell 5. Provpunkterna visas i figur 18.
Tabell 5: Föroreningshalter för provrutor enligt miljöteknisk markundersökning
Provruta MKM KM
20T01 Zink PAH-M, PAH-H, PCB-7,
kadmium
20T02 - -
20T03 - -
PAH-M och PAH-H ingår i gruppen Policykliska aromatiska kolväten vilka är cancerogena och uppstår vid viss typ av förbränning. PCB-7 är en polyklorerad bifenol och PCB har haft ett brett
användningsområde sedan 1930-talet men är idag förbjudet att använda. Eftersom ämnet långsamt bryts ner finns det fortfarande i miljön.
I sin bedömning anger man att föroreningen kan härröra från fyllnadsmaterialet kring den metallkabel och järnskrot som påvisades inom provrutan. Det underliggande naturliga materialet antas vara opåverkat står det i rapporten. Man skriver också att den uppmätta höga halten av zink inte utgör
6 Miljöteknisk markundersökning – Tikaskruv 1:85 M.fl, Orrefors (Tyréns 2020)
17 något direkt hot för människors hälsa. Däremot kan den vara skadlig för markmiljön i området. Det råder en viss osäkerhet i huruvida påvisade föroreningshalter i provruta 20T01 överensstämmer med verkligheten.
Vidare står det i rapporten att grundvattnet bedöms som opåverkat av metaller och andra föroreningar som oljekolväten och PAH.
Figur 18. Figur hämtad från rapport miljöteknisk markundersökning 2020 och visar provrutornas läge
3.9 OBSERVATIONER VID FÄLTBESÖK
Vid platsbesök 2020-03-13 noterades att den trumma som leder dagvatten från befintlig
dagvattendamm förbi banvall är mer eller mindre igensatt och tycks påverka flödet i diket som korsar detaljplaneområdet.
Det vatten som vid platsbesöket stod i diket upplevdes stillastående och inte helt opåverkat av
eventuella restprodukter från sågverket. I figur 19 samt 20 visas bilder tagna på diket vid platsbesöket.
3.10 ÖVRIGA GENOMFÖRDA UTREDNINGAR
Man har låtit utföra en naturvärdesinventering inom planområdet7. I rapporten beskrivs det att åtta naturvärdesobjekt identifierades inom planområdet. Naturvärdesobjekt klassificeras enligt en
femgradig där klass 1 är högsta naturvärde och innebär störst positiv betydelse för biologisk mångfald.
Tre av dessa har påtagligt naturvärde (klass 3) medan övriga fem visst naturvärde (klass 4). Det är företrädelsevis äldre barrskogsmiljöer som erbjuder en biotop rik på dödved som har det högre
7 Naturvärdesinventering på del av Tikaskruv 1:85 i Orrefors (2019) Nybro kommun.
18 Figur 19. Foto på befintligt dike strax efter
dammens utlopp
Figur 20. Foto på befintligt dike strax efter dammens utlopp
naturvärdet och återfinns i den nordostliga naturmarken enligt figur 21.
Figur 21. Figur hämtad från rapport Naturvärdesinventering på del av Tikaskruv 1:85 i Orrefors.
19
4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANTERING AV DAGVATTEN
4.1 DAGVATTENSTRATEGI
Nybro kommun har arbetat fram en dagvattenstrategi med syfte att nå en hållbar dagvattenhantering.
Fem utgångspunkter har definierats utifrån kommunens VA-policy vilka sammanfattas nedan.
1) Höga flöden vilka kan komma att skada byggnader och infrastruktur ska motverkas genom att fördröja eller låta infiltrera dagvatten nära källan. I strategin beskrivs det vidare att man i detaljplanearbetet kan sträva efter att begränsa arealen hårdgjord yta samt reservera plats för dagvattenlösningar inom detaljplan. Dessutom låta naturliga översvämningsytor såsom våtmarker finnas kvar alternativt att skapa nya multifunktionella ytor som vid behov kan agera översvämningsyta.
2) Vattenkvaliteten ska säkerställas genom att rena dagvatten så nära källan som möjligt. Detta menar dagvattenstrategin att man gör lämpligast genom öppna dagvattensystem vilket också gynnar växt-, samt djurliv. Dessutom ska man arbeta riskförebyggande genom att anlägga konstruktioner för avstängning eller uppsamling i händelse av kemikalieolycka eller släckningsarbeten.
3) Dagvattenhantering ska också skapa mervärden för den fysiska miljön. Som exempel på detta nämns öppna dagvattenanläggningar, multifunktionella ytor och trädplanteringar.
Samt 4) Ansvar och 5) Kommunikation vilka är av mer organisatorisk karaktär.
4.2 MILJÖKRAV
I det miljötillstånd Södra skogsägarna har för sin verksamhet idag, finns det inga krav på rening av dagvatten, då det endast är vid regn som dagvatten bräddar från sedimentationsdammen.
Dock är recipientens miljökvalitetsnorm styrande för vilken kvalitet av dagvatten som ska tillåtas nå recipient då ingen verksamhet får riskera att försämra dess förmåga att uppnå MKN. Av denna anledning bör bräddat dagvatten renas inom detaljplan.
4.3 UTREDNINGSOMRÅDET I RELATION TILL VA-HUVUDMANNENS ANSVAR
Genom de inledande paragraferna i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, bestäms det att kommunen har ett ansvar att säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljö.
I perspektivet dagvatten definierar lagtexten också avlopp som ”bortledning av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats.”
Då dagvatten på ett säkert sätt kan avledas avledas från utredningsområdet genom det befintliga dike som redan idag nyttjas för avledning av dagvatten, samt att de föroreningar och näringsämnen som läcker ut i diket har sitt ursprung från den verksamhet som bedrivs inom sågverksindustrin medför det att kommunen inte har skyldighet att tillhandahålla vattentjänst för dagvatten i området.
Eftersom verksamhetens dagvatten ingår i anläggning för processvatten är också uppfattningen att verksamheten självt ska ansvara för ett säkert omhändertagande av bräddat processvatten.
Det rekommenderas att yta för dagvattenhantering bestäms som yta för magasinering av dagvatten på kvartersmark.
20
5 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
5.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR
Figur 22. Förslag till detaljplan, erhållen från Nybro kommun.
Sågverket behöver större ytor för sin verksamhet. Samtidigt anlägger man en ny infart för sågverket samt det fjärrvärmeverk som finns inom detaljplanområdet. Den nya verksamhetsmarken kommer att planas ut, göras körbar och möjliggöra ytor för lagring av timmervaror.
En del av naturmarken med påtagligt naturvärde sparas i förslag till ny detaljplan. Detta skogsparti fyller också ett syfte som skog där skolbarnen vistas, samt att det skärmar av den nya
verksamhetsmarken mot befintlig restaurang, bostäder och skola. Eftersom utformning av detaljplan inte är bestämd ännu, utgår dagvattenutredningen från utbredningen som är föreslagen i figur 22.
Inte heller detaljplanområdets yttergränser är bestämda utan i figur 22 visar röd linje gräns för minsta utbredning. Dagvattenutredningens beräkningar utgår från den största arealen, alltså maximalt planområde.
Det finns också önskemål från Södra skogsägarna att kunna omlokalisera befintlig sedimentationsdamm och använda ytan för byggnation istället.
Det rekommenderas att kommunen inte möjliggör en 100% hårdgöringsgrad av verksamhetsmark inom ny detaljplan. Exploatören menar i samtal att cirka 80% kommer att hårdgöras.
Dagvattenutredningen använder en hårdgöringsgrad av 90% av verksamhetsmarken i ny detaljplan i kommande beräkningar.
Det rekommenderas att med höjdsättning av marknivå att säkerställa att dagvatten inte lämnar planområdet utan att först passera dagvattenanläggningen.
21
6 BERÄKNINGAR
6.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
För att beräkna dagvattenflödet från planområdet före och efter exploateringen enligt föreslagen skiss till detaljplan har dagvattenflödet beräknats enligt Dahlström (2010)8 rationella metoden:
Q dim = i(tr) * A * ȹ * kf
där:
Q dim = Dimensionerande dagvattenflöde (l/s)
i(tr) = Dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha) tr = Regnets varaktighet (min)
A = Area (m2, ha)
ȹ = Avrinningskoefficient (-) kf = Klimatfaktor (1,25)
För nederbörd med en återkomsttid av 10 år och med en varaktighet på 10 minuter är den dimensionerande nederbördsintensiteten i(tr) enligt Dahlström (2010) 228 l/s, ha exklusive klimatfaktor.
Avrinningskoefficienterna är beräknade enligt riktlinjer i Publikation P110, Svenskt Vatten 2016 Vid en sammanvägning av avrinningskoefficienterna beräknas värdet enligt principen:
ȹ = (A1 * ȹ1 + A2 * ȹ2 +... An * ȹn) / (A1 + A2 + … An) Valda avrinningskoefficienter visas i tabell 6.
Tabell 6: Markanvändning och dess avrinningskoefficient.
Typ av yta Avrinningskoefficient
Tak 0,9
Asfalt 0,8
Grus 0,5
Naturmark 0,1
8 Dahlström (2010) enligt Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104, Svenskt Vatten 2011.
22
6.2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN
6.2.1 Beräknat flöde före exploatering
Figur 23. Ytor inom utredningsområdet. Grön=naturmark, mörkt grå=tak, ljusare grå=grus. Vitt inom utredningsområdet= asfalt
Tabell 7: Ytor före exploatering för hela utredningsområdet
Typ av yta Area (ha)
Tak 1,2
Asfalt 6,5
Grus 0,8
Naturmark 9,4
Totalt 17,9
Enligt beställarens önskemål presenteras flöden för återkomsttider på 10-, 20-, 50-, samt 100 års regn.
23 Tabell 8: Beräknade flöden för hela utredningsområdet före exploatering av ny detaljplan.
Återkomsttid för regn Flöde utan klimatfaktor (l/s)
10-års 1868
20-års 2350
50-års 3184
100-års 4007
En höjdpunkt skär av planområdet i olika avrinningsområden, där skogsmarken som sparas i norr avrinner eller infiltrerar naturmarken på samma sätt det gör idag. Med hänsyn till det anges också beräknade flöden för utredningsområdet enligt figur 24 i tabell 9.
Figur 24. Ytor inom utredningsområdet. Grön=naturmark, mörkt grå=tak, ljusare grå=grus. Vitt inom utredningsområdet= asfalt röd skraffering=naturmark som avrinner norrut.
Tabell 9: Beräknade flöden för utredningsområdet exklusive naturmark i norr före exploatering av ny detaljplan.
Återkomsttid för regn Flöde utan klimatfaktor (l/s)
10-års 1827
20-års 2299
50-års 3114
100-års 3919
24 6.2.2 Beräknat flöde efter exploatering
Figur 25. Ytor inom utredningsområdet. Grön=naturmark, mörkt grå=tak, ljusare grå=grus. Vitt inom utredningsområdet= asfalt röd skraffering=naturmark som avrinner norrut.
Tabell 10: Ytor efter exploatering exkl. naturmark i norr.
Typ av yta Area (ha)
Tak 1,3
Asfalt 13,7
Grus 0,5
Skogsmark 0,9
Totalt 16,4
Tabell 11: Beräknade flöden efter exploatering exkl. naturmark i norr.
Återkomsttid för regn Flöde inkl. klimatfaktor 1,25 (l/s)
10-års 3560
20-års 4477
50-års 6064
100-års 7633
25 Figur 26. Ytor inom utredningsområdet. Grön=naturmark, mörkt grå=tak, ljusare grå=grus. Vitt inom
utredningsområdet= asfalt röd skraffering=naturmark som avrinner norrut.
Tabell 12: Beräknade flöden för enbart ny detaljplan exkl. naturmark i norr.
Återkomsttid för regn Flöde inkl. klimatfaktor 1,25 (l/s)
10-års 1736
20-års 2183
50-års 2950
100-års 3723
6.3 BERÄKNING AV FÖRDRÖJNINGSMAGASIN
Nedströms utredningsområdet finns det inga begränsningar i kapacitet och av den anledningen är det inte nödvändigt med fördröjande åtgärder. Däremot, för att skapa ett mer naturligt och kontinuerligt utflöde mot recipient kan det vara rimligt att rekommendera att fördröjning av ett 10 års regn sker inom detaljplan.
Beräknade volymer för fördröjningsmagasin visas i tabell 13. Beräkningarna baseras på de ytor och flöden som anges i tabell 10 samt 11. Utflödet från magasinet är begränsat till det beräknade flöde som avrinner från utredningsområdet i befintlig situation vid ett regn med samma återkomsttid (tabell 9)
Tabell 13: Beräknade fördröjningsmagasin exkl. naturmark i norr. Med ett utflöde av 1827 l/s.
Återkomsttid för regn Erfordlig magasinvolym (m3)
10-års 1441
20-års 2094
50-års 3373
100-års 4750
26
7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING
7.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER
Vid planläggning av ny bebyggelse bör man säkerställa en långsiktig och hållbar dagvattenhantering genom att följa ett par principer;
• Byggnader ska placeras på höjdpartier medan lågstråk bör reserveras för grönytor som kan ta emot dagvatten för infiltration och utjämning.
• Höjdsättning av området ska möjliggöra att dagvatten avrinner mot lågpunkter utan att riskera stängas in av byggnader eller andra hinder.
• Transport i öppna dagvattensystem främjar rening från eventuella föroreningar och fördröjer dagvattnets avrinning om öppna dagvattensystem inte är möjliga avleds dagvatten i ledning till reningsanläggning.
• För att begränsa dagvattenflödet bör man undvika onödiga hårdgjorda ytor.
• Avstängningsanordning efter sedimentationsdamm ska anläggas för att ett eventuellt utsläpp av föroreningar inte ska nå efterföljande reningssteg eller recipient.
7.2 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING
Verksamheten vid sågverket har i sitt miljötillstånd inga krav på rening av dagvatten, då utredningsområdets dagvatten företrädelsevis brukas som tillskott i det recirkulerande
bevattningssystemet. Det anges i miljötillståndet att dagvatten (tillika processvatten) bedöms endast nå recipient vid större nederbörd då bräddning sker från sedimentationsdammen. Det är dock oklart vilka nederbördsmängder som medför bräddning.
Under senhöst till vår används inte bevattningsanläggningen och under denna period sker sannolikt bräddning i större grad då sedimentationsdammen inte har tillräcklig volym för att uppehålla och infiltrera dagvatten vid större nederbördsmängder.
Eftersom sedimentationsdammen ingår i bevattningsanläggningen kommer också den framtida dammen agera magasin med samma funktion.
Kapacitet i nedströms avrinningsvägar bedöms god och viss flödesutjämning sker i diket innan det når recipient. Dock kan det vara lämpligt att möjliggöra för magasinering av regn med en återkomsttid av 10 år. På så sätt bromsas avrinningen upp inom detaljplan och därmed efterliknas en mer naturlig naturmarksavrinning.
Föroreningshalterna är också högst i början av ett avrinningstillfälle så kallad ”first-flush” och genom att fördröja regn med återkomsttid av 10 år möjliggörs rening av dagvatten för de flesta regntillfällena.
Förutom en högre reningsgrad för dagvattnet medför också en längre uppehållstid att dagvatten kan infiltrera marken i högre utsträckning, vilket är ett naturligt förlopp för området.
7.2.1 Sedimentationsdamm med våtmark
Dagens sedimentationsdamm omlokaliseras för att tillgängliggöra yta för verksamheten enligt figur 27.
Tillgänglig volym i dammen bör vara 600 m3 enligt Naturvårdsverkets branschfakta 9. En våtmark kan agera som ett reningssteg samt utjämningsmagasin för bräddat dagvatten. Genom att brädda och fördjupa det befintliga diket ned till grundvattennivån kan en artificiell våtmark skapas.
Det finns flera skäl att låta anlägga en våtmark istället för en traditionell översvämningsyta (torr damm). Tack vare våtmarkens vegetation ökar sedimentation av partiklar då vattenhastigheten
9 Sågverk – Fakta om branschen och dess miljöpåverkan (2010) Naturvårdsverket.
27 bromsas. Växtligheten minskar också risken att sediment virvlar upp och ut mot recipient vid högre flöden. Dessutom skapar växterna ytor som är nödvändiga för de mikrobiologiska processer som bryter ner näringsämnen och föroreningar som kan finnas i dagvatten.
I regel har våtmarken en bättre förmåga att avskilja fosfor och lösta föroreningar än en traditionell sedimentationsdamm. För utredningsområdet är det näringsämnen som fosfor och lösta föroreningar som kan förväntas av dagvatten från verksamhetsområdet.
Genom att valla upp ett krön runt våtmarken och strypa utloppet kan den erfordliga
magasineringsvolymen för en återkomsttid av 10 år uppnås. Det rekommenderas att dagvatten kan uppehållas i våtmarken i 3-5 dygn för att möjliggöra sedimentering av dagvattnet.
Djupet i våtmarken kan gärna skifta längs dess sträckning och därmed erbjuda förutsättningar för olika typer av växtlighet men ett medeldjup av 0,5 meter föreslås. Eftersom grundvattenytan förändras under årets skiftningar kommer också den konstruerade våtmarkens vattenyta att variera i nivå. De växter som väljs bör tåla både mer torra perioder samt att översvämmas.
Konstruerade våtmarker utformas långsmala för att uppnå längre uppehållstid och ett jämt flöde genom anläggningen.
I figur 27 nedan visas hur sedimentationsdammen med en volym av 600 m3 efterföljs av en
konstruerad våtmark för att rena och fördröja bräddat dagvatten. Transport av dagvatten från våtmark mot anslutning i befintligt dike kan göras med hjälp av ledning i mark för att få till en mer användbar yta för verksamheten.
Observera att tryckledningar utgår från fjärrvärmeverket och passerar strax väster om det eventuella läget för sedimentationsdammen.
Figur 27. Förslag på dagvattenhantering där sedimentationsdamm följs av en våtmark.
28 Figur 28. Våtmark som sista reningssteg på Häringetorps återvinningscentral.
7.2.2 Alternativt läge
Det bör vara möjligt att anlägga sedimentationsdamm och våtmark längs planområdets södra gräns enligt figur 29 men detta kommer kräva större åtgärder kring nivåsättning för ytan och inmätning i vattengång i befintligt vattendrag. Det rekommenderas också att installera fler grundvattenrör vid önskat läge för att säkerställa att en våtmark är möjlig att konstruera.
Figur 29. Ett alternativt läge som dock kräver mer åtgärder innan anläggning.
29
8 SLUTSATSER
Aktuell detaljplan bedöms inte ha någon stor påverkan på recipient eller dess miljökvalitetsnorm (MKN) då dagvatten huvudsakligen ingår i den recirkulerande bevattningsanläggningen och endast avleds mot recipient efter att ha bräddat ut från anläggningen.
Då dagvattenflödet förväntas öka med tänkt exploatering är det rimligt att magasinera och
flödesutjämna detta för att ge ett lägre och mer kontinuerligt utflöde mot recipient vilket påminner mer om dagens situation då dagvatten avrinner genom naturmark innan det når vattendraget.
Ingen tillsynsmyndighet har idag krav på rening av dagvatten från verksamhetsområdet. Belastningen på MKN för recipient bedöms också som begränsad men åtgärder som främjar en hållbar
dagvattenhantering med rening och fördröjning av dagvatten bör genomföras för att inte riskera recipientens förmåga att uppnå MKN.
Dessutom kan eventuella reningskrav komma att belasta verksamheten i framtiden och då bör en sedimentationsdamm som följs av en våtmark medge erfordlig rening av dagvatten. Genom att låta anlägga en våtmark för rening av bräddat dagvatten från verksamhetsmarken befäster man också kommunens dagvattenpolicy och dess innebörd.
30
VI ÄR WSP
WSP Sverige AB Box 34
371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3
T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com
WSP är ett av världens ledande analys- och
teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.
Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport
& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com
