PM
KAPPETORP - AVLEDNING AV DAGVATTEN TILL HJÄLTARBÄCKEN
2018-10-02
Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
O:\sth\266171\R\_Text\Hjältarbäcken kulvertering o flöden\Hjältarbäcken dagvatten_181002.docx 2(4)
1 SYFTE OCH BAKGRUND
Vid framtida exploatering av markytor i Kappetorps verksamhetsområde i Sollentuna har avledning av dagvatten från en damm västerut till Hjältarbäcken diskuterats I nuläget sker en diffus och okontrollerad avrinning mot öster och privat mark (ängs-och betesmark) i Upplands Väsby kommun. I samband med denna fråga har markägarna efterlyst en analys av flöden i Hjältarbäcken då Stäketvägen/Rotebroleden byggs om vilket medför ökade hårdgjorda ytor som kan bidra till ökade flöden i Hjältarbäcken.
Föreslagen dagvattenhantering i Kappetorps verksamhetsområde beskrivs i Kappetorp – utökad dagvattenutredning, Tyréns 2018-10-16.
2 FLÖDEN I HJÄLTARBÄCKEN
Den beräknade årsavrinningen i Hjältarbäcken är 38 l/s (Jordbruk och djurhållning inom Oxundaåns avrinningsområde, Oxunda vattensamverkan, mars 2011). Detta innebär en årlig avrinning på ca 1 200 000 m3.
Avseende Stäketvägens utbyggnad finns en utredning (PM avvattning – Väg 267 delen TPL Stäket – TPL Rotebro, Trafikverket 2013-05-01) som beskriver åtgärder och
konsekvenser för avvattningen till olika vattendrag längs med vägen. För varje utsläpp i korsande vattendrag anläggs sedimenteringsytor (gräsklädda vidgade dikesytor).
Dessa förses med vall i slutet som ska stoppa flöden och låta sedimentering och avskiljning av föroreningar ske. I normalfallet infiltrerar vatten i marken och når vattendragen som mark/grundvatten, vid extrema flöden bräddas vatten över vallen.
Vid Hjältarbäcken anges en ökning från ca 1800 till ca 2500 m3/år utan hänsyn till vidtagna åtgärder. Ökningen ska alltså inte tolkas som att den ökade mängden vägdagvatten släpps direkt till vattendraget. Jämfört med den beräknade årliga avrinningen via hela Hjältarbäckens naturliga tillrinningsområde är tillskottet från vägbreddningen därför marginellt. Vid intensiv nederbörd hindras vatten från att nå bäcken direkt vilket innebär att plötsliga flödestoppar undviks.
Tömningsflödet från damm 1a i Kappetorp som ska avleda vatten till Hjältarbäcken är satt till 38 l/s dvs samma som det teoretiska årsmedelflödet för Hjältarbäcken, dock utan någon koppling mellan dessa. Vid bräddning från dammen ökar flödet, den situationen uppkommer dock sällan. Den årliga tillförseln till Hjältarbäcken är ca 28 000 m3 vilket är marginellt jämfört med det totala beräknade flödet i bäcken. De till dammen kopplade hårdgjorda ytorna är ca 5 ha vilket ger en avrinning via strypt utflöde från damm på ca 7 l/s, ha. Detta flöde är, relativt påkopplad hårdgjord yta, lågt. Naturmarksavrinning varierar, dock är utflödet av samma storleksordning som för ängsmark. Utan damm hade avrinningen varit mer än 200 l/s, ha (ca 1300 l/s).
Vid högflödessituationer då flödet i Hjältarbäcken ligger på betydligt högre nivåer än årsmedelflödet (vid snösmältning/långvariga höstregn) så är tillskottet från dammen betydelselöst.
Vid kortvariga intensiva regn kommer huvuddelen av vatten från dammen sannolikt före det "naturliga" toppflödet eftersom de hårdgjorda ytorna i verksamhetsområdet
Uppdrag: 266171, Utökad utredning gällande dagvatten Kappetorps verksamhetsområde
2018-10-02
Beställare: Sollentuna kommun Koncept
O:\sth\266171\R\_Text\Hjältarbäcken kulvertering o flöden\Hjältarbäcken dagvatten_181002.docx 3(4)
har betydligt snabbare avrinningen än från natur/ängsmark. Vid låga flöden i bäcken (torr sommar med intensiv kort nederbörd) ska inte tillskott på 38 l/s innebära ett vattenföringsproblem i bäcken, den och kulvert (Ø 500 mm) nedströms planerad utsläppspunkt bedöms kunna hantera dessa flöden. Fallet i kulverten är inte känd men vid antaget 5 ‰ lutning är kapaciteten ca 300 l/s vilket vida överstiger tillfört
vattenflöde från damm 1a.
Det som skiljer dagens situation från planerad avvattning av verksamhetsområdet är att dagens avrinning sker diffust över ängsmark (långsam avrinning som ger mindre markanta flödestoppar), efter åtgärder kommer utsläppet av dagvatten via damm att ske i en punkt (kortare perioder med avrinning som ger mer markanta flödestoppar) vilket är efterfrågat då dagens situation med diffus avrinning innebär en försumpning av ängsmarken i Upplands Väsby. Punktutsläpp kan ge erosionsskador varför
stabilisering och erosionsskydd måste anläggas i utsläppspunkten.
3 KULVERTERING ELLER DIKE FRÅN DAMM TILL HJÄLTARBÄCKEN
För att kunna avleda dagvatten från damm 1 a krävs avledning mot Hjältarbäcken via mark i Upplands Väsby. Sträckan bedöms som lättschaktad, endast ett kortare parti där risk för berg och block förekommer (Se P2-P3).
Figur 1. Förslag anslutning med dike eller ledning till Hjältar bäcken.
P1: utlopp damm, P1-P2 ledning i ängsmark, p2-P3 möjlig schakt i berg och block, P3-P4 schakt i lera, P4, utlopp i Hjältarbäcken.
Profilen nedan visar att fall finns mot Hjältarbäcken dock planar marken ut i den nedre delen av sträckningen. Men anslutning till Hjältarbäcken bedöms möjlig.
Ledningsgraven måste sannolikt tätas för att inte grundvatten ska ledas ut från
området vid dammen mot marken i Upplands Väsby. Erosionsskydd måste anläggas vid utlopp i Hjältarbäcken.
Uppdrag: 266171, Utökad utredning gällande dagvatten Kappetorps verksamhetsområde
2018-10-02
Beställare: Sollentuna kommun Koncept
O:\sth\266171\R\_Text\Hjältarbäcken kulvertering o flöden\Hjältarbäcken dagvatten_181002.docx 4(4)
Figur 2. Profil ledning enligt figur 1.
