2011 Utbildningsresultat
Riksnivå
Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarns omsorg, skola och vuxenutbildning.
Del 1, 2011
ISRN: SKOLV-R-356-SE
Publicerad av Skolverket, 106 20 Stockholm Formgivare för Pdf-fil: Ordförrådet AB Omslagsbild: Maimidesign Stockholm 2011
Utbildningsresultat – Riksnivå
Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
Del 1
Grundskola, Gymnasieskola, Komvux och Svenskundervisning
för invandrare
Official Statistics for pre-school activities, school-age childcare, schools and adult education, Swedish National Agency for Education
Tidigare utgåvor i samma serie:
Skolan i siffror 1995: Del 1, Del 2 (Best. nr 95:150 resp 95:162)
Skolan i siffror 1996: Del 1, Del 2 och Del 3 (Best. nr 96:190, 96:220, 96:230) Skolan i siffror 1997: Del 1, Del 2 och Del 3 (Best. nr 97:279, 97:290, 97:298) Skolan i siffror 1998: Del 1, Del 2 och Del 3 (Best. nr 98:335, 98:357, 98:390)
Barnomsorg och skola i siffror 1999: Del 1, Del 2, Del 3 (Best. nr 98:424, 99:449 och 99:468) Barnomsorg och skola i siffror 2000: Del 13, (Best nr 00:525, 00:544 resp. 00:570)
Barnomsorg och skola i siffror 2001: Del 1 (Best nr 00:591), Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2001: Del 2 (Best nr 01:622), Del 3 (Best nr 01:663)
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2002: Del 1 (01:693, 02:723 resp. 02:750)
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003: Del 1 (02:777), del 2 (03:810), del 3 (03:819) Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2004 resp. 2005 Utbildningsresultat (del 1), Barn, Elever och personal, (del 2) och Kostnader (del 3) riksnivå
Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2006, Utbildningsresultat (del 1), Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) riksnivå
Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007, Utbildningsresultat (del 1), Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) riksnivå
Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008, Utbildningsresultat (del 1), Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) riksnivå
Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2009, Utbildningsresultat (del 1), Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) riksnivå
Officiell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010, Utbildningsresultat (del 1), Barn, Elever och personal (del 2) och Kostnader (del 3) riksnivå
Previous publications in the same series:
Scholastic statistics 1995:1 PupilsTeachersGrades, 1995:2 Costs 1996:1 Grades and Education Results, 1996:2 Pupils and teachers, 1996:3 Costs
Scholastic statistics 1997:1 Grades and Education Results, 1997:2 Pupils and teachers, 1997:3 Costs
Scholastic statistics 1998:1 Grades and Education Results, 1998:2 Pupils and teachers, Child care and school statistics 1998:3 Costs Child care and school statistics 1999:1 Grades and Education Results, 1999:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 1999:3 Costs Child care and school statistics 2000:1 Grades and Education Results, 2000:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2000:3 Costs Child care and school statistics 2001:1 Grades and Education Results, 2001:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2001:3 Costs Statistics for child care, school and adult education 2002:1 Grades and Education Results, 2002:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2002:3 Costs
Statistics for child care, school and adult education 2003:1 Grades and Educational Results, 2003:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2003:3 Costs
Statistics for child care, school and adult education 2004:1 Grades and Educational Results, 2004:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2004:3 Costs
Statistics for child care, school and adult education 2005:1 Grades and Educational Results, 2005:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2005:3 Costs
Statistics for child care, school and adult education 2006:1 Grades and Educational Results, 2006:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2006:3 Costs
Statistics for child care, school and adult education 2007:1 Grades and Educational Results, 2007:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, Costs 2007:3,
Statistics for child care, school and adult education 2008:1 Grades and Educational, Results, 2008:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2008:3 Costs
Statistics for child care, school and adult education 2009:1 Grades and Educational Results, 2009:2 Children, Staff, Pupils and Teachers, 2009:3 Costs
Statistics for child care, school and adult education 2010:1 Grades and Educational Results, 2010:2 Children, Staff, Pupils
and Teachers, 2010:3 Costs
Skolverket presenterar här den första delen av tre i 2011 års officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. De sta
tistiska uppgifterna omfattar således alla verksamhetsformer inom Skolverkets ansvarsområde. Denna första rapport behandlar ”Utbildningsresultat” och följs i maj och september av rapporter om ”Barn, elever och personal”, respektive
”Kostnader”. SCB har på Skolverkets uppdrag producerat den statistik som presenteras här.
Från och med 2004 publiceras Skolverkets officiella statistik enbart på Skolverkets hemsida. För att öka tillgängligheten till statistiken genomfördes en omarbetning av Skolverkets statistiksida som togs i drift 2007. Statistiken pu
bliceras där per verksamhetsform på riksnivå (officiell statistik) samt läns och kommunnivå. De nationella uppgifterna samlas därefter i serien med officiell statistik, Utbildningsresultat Riksnivå, Barn, elever och personal Riksnivå, samt Kostnader Riksnivå. På Skolverkets hemsida finner du även SIRIS, som bl.a. presenterar uppgifter om betyg och utbildningsresultat på skolnivå samt uppgifter om antal lärare och elever i grundskolan och gymnasieskolan.
Vi tar gärna emot synpunkter och idéer om hur Skolverkets officiella statistik kan vidareutvecklas. För allmänna och övergripande synpunkter och frågor om rapporterna hänvisas till Skolverkets enhet för utbildningsstatistik, tel 085273 3200. För frågor om enskilda statistikuppgifter kontakta i första hand SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete, som har tillgång till grundmaterialet, tel 01917 60 00.
Stockholm i mars 2011
Christina Sandström Helena Lindman
Enhetschef Undervisningsråd
Den officiella statistiken om förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ... 8
Beskrivning av tabellerna ... 10
Mer statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning ... 13
Tabeller ... 15
Tabellförteckning ... 16
Grundskolan ... 18
Gymnasieskolan ... 61
Komvux ... 163
Svenskundervisning för invandrare ... 186
List of tables ... 226
List of terms ... 228
Bilagor ...237
Bilaga 1: Uppgifternas tillförlitlighet ... 238
Bilaga 2: Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari 2005 ... 242
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
skola och vuxenutbildning
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 8 1 Grundskolans och gymnasieskolans utbildningsresultat från våren 2010, publicerades på Skolverkets webb
i november respektive december 2010.
skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
Ansvaret för att publicera den officiella statistiken om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning låg t o m 1993/94 hos SCB som publicerade den i Statistiska Meddelanden (SM). Skolverket tog fr o m budget
året 1994/95 över ansvaret för skolstatistiken och Socialstyrelsen för statistik om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i samband med en förändrad ansvarsfördelning för statlig statistik.
Skolverket har utvecklat en modell för publicering av den officiella statistiken.
Syftet har varit att statistiken skall
• ha en hög aktualitet
• ha en tydlig struktur
• beskriva helheter
• få en ökad spridning.
När Skolverket den 1 januari 1998 övertog myndighetsansvar och därmed statistikansvar för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg utökades publice
ringen med statistik för dessa områden.
Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras i tre delar per år. Från och med 2004 publiceras den enbart på Skolverkets hemsida http://www.skolverket.se Statistiken omfattar alla verksamhetsformer som ligger inom Skolverkets ansvarsområde.
• mars
1)Utbildningsresultat (föregående läsår)
• maj Barn, elever och personal
(innevarande läsår, mätdag under höstterminen)
• september Kostnader (föregående kalenderår)
Statistiken presenteras för respektive verksamhetsområde dvs förskoleverk
samhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola, kommunal vuxen
utbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, svenskundervisning för invandrare, kompletterande utbildningar och svensk utbildning i utlandet.
Utbildningsresultat Riksnivå (som publiceras på Skolverkets webb den 2 mars 2011) omfattar endast uppgifter om grundskola och gymnasieskola. Rapporten (Pdf) kompletteras med uppgifter om komvux och svenskundervisning för invand- rare (sfi) så snart dessa färdigställts och publicerats på Skolverkets webb.
Skolverkets officiella statistik, tabeller i Excelformat, finner du på hemsidan
under statistik & analys/statistik per verksamhetsform (förskola, förskoleklass,
grundskola etc.).
i Pdfformat hittar du i anslutning till de publicerade tabellerna. Utbildnings
resultat (SOS del 1) gavs första gången ut på engelska år 2001 och har fr om 2003 tom 2009 årligen översatts till engelska.
Skolverket presenterar också uppgifter om betyg och utbildningsresultat från grundskola och gymnasieskola i databasen SIRIS, som finns på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se. SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat och kvalitetsInformationsSystem innehåller uppgifter på nationell, kommunal och skolnivå om utbildnings och provresultat samt uppgifter om antal lärare och elever i grundskolan och gymnasieskolan.
I SIRIS finns även analysverktyget SALSA som är ett verktyg som kan an
vändas för att bedöma grundskolors samlade betygsresultat efter att viss hänsyn
tagits till skolornas elevsammansättning.
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 10
Redovisningen sker som nämnts på riksnivå, ofta kompletterad med sprid
ningsmått för kommuner och medelvärden för olika kommungrupper. I flera tabeller redovisas också utvecklingen under de senaste åren. För respektive skolform redovisas verksamheten med avseende på olika typer av huvudmän, d v s de som har ansvaret för verksamheten t ex kommuner, landsting, staten eller fristående huvudmän. Redovisningen sker på ett likartat sätt för alla skolformer.
Till varje tabell finns förklaringar och definitioner. Där ges också en upp
lysning om var man kan hitta motsvarande uppgifter för tidigare år.
Spridningsmått för kommuner
I huvudsak redovisas rikssiffror i tabellerna. I flera fall har det dock bedömts intressant att studera spridningen mellan kommuner för olika variabler. En sär
skild typ av tabeller i rapporten presenterar därför maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för olika variabler. För en ovan statistikanvän
dare kan det vara svårt att förstå innebörden av dessa tabeller och hur man skall läsa dem. En utförlig beskrivning ges därför i följande text.
Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med kommuner som huvudman. För varje variabel, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just den variabeln. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på den variabeln, dvs. max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har för den variabeln på raden längst ner i tabellen, dvs. min-värdet.
Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90 %, 75 %, 50 %, 25 % och 10 %, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på den aktuella variabeln som är lägre än det värde som anges i kolumnen för variabeln.
I exempelvis tabell 3 A, Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10 (spridningsmått för kommuner), fjärde sifferkolumnen, ”Andel som är behöriga till gymnasie
skolan”, har samtliga 290 kommuner rangordnats efter hur stor andel av elever
na i respektive kommun som är behöriga till gymnasieskolan. Kommunen med högst andel hade 100 procent behöriga elever (maxvärdet), medan kommunen med lägst andel behöriga elever hade 71,4 procent (minvärdet). På samma sätt kan man utläsa att hälften av kommunerna hade lägre andel än 88,0 procent behöriga elever och 90 % av kommunerna hade lägre andel än 94,2 procent.
Eftersom kommunerna rangordnas utifrån respektive variabel i tabellen, kan man bara läsa dessa tabeller lodrätt, dvs varje kolumn för sig. Vi fortsätter med tabell 3 A som exempel och tittar på kolumnen ”Genomsnittligt meritvärde”.
Här har vi en ny rangordning av kommunerna jämfört med kolumnen ”Andel som är behöriga till gymnasieskolan”. Det innebär att den kommun som har det högsta meritvärdet (maxvärdet) inte alls behöver vara samma kommun som hade högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan dvs. max
värdet i föregående kolumn. För att markera att varje kolumn ska läsas för sig och oberoende av övriga kolumner, har heldragna linjer dragits mellan alla kolumner i denna typ av tabeller.
I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter
ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har skolformen. Det
förekomma som minimivärde.
Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs. där respektive skolform förekommer. Detta medför t ex för kom
muner som saknar elever i en skolform, att andelen kvinnor inte kan beräknas.
Därav följer att minvärdet för antalet elever kan vara noll (0), medan min
värdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0).
För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av spridningsmått också av de kommunal
förbund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller, att kommunalförbunden jämställts med kommun och har tagits med i beräkning
en av spridningsmåtten.
Kommuner, vars värden för en eller flera variabler av någon anledning är alltför osäkra för att redovisas, ingår inte i beräkningen för respektive variabel.
Medelvärden för kommungrupper
Ett annat sätt att visa hur värdet på en variabel kan variera för olika kommuner är att gruppera liknande kommuner med varandra och redovisa medelvärden för respektive grupp av kommuner. Vi har använt oss av Svenska Kommunför
bundets PM (20041124) om gruppering av kommunerna i följande grupper:
• Storstäder
• Förortskommuner
• Större städer
• Pendlingskommuner
• Glesbygdskommuner
• Varuproducerande kommuner
• Övriga kommuner, över 25 000 inv.
• Övriga kommuner, 12 500–25 000 inv.
• Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv
Grupperingen grundar sig på uppgifter om kommunernas folkmängd, läge, tät
ortsgrad, befolkningens pendlingsmönster, invånare per kvadratkilometer samt näringslivsstruktur. Från och med år 2005 har kommungrupperna ändrats vilket medför att jämförelser med tidigare års kommungruppsvärden försvåras. En utförlig beskrivning av de kriterier som använts finns i bilaga 2.
I beräkningen av medelvärden för kommungrupper ingår alla kommuner när det gäller antalsuppgifter, även sådana där skolformen inte finns. I redo
visningen på raden ”Samtliga kommuner” ingår alla kommuner där respektive skolform finns, geografiskt.
Kommungruppsmedelvärden för andelar etc. är vägda, dvs. exempelvis andelen
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 12
Följande markeringar används i tabellerna:
0 betyder finns inte eller finns i så liten omfattning att det blir 0 efter avrundning.
. betyder uppgift kan inte förekomma.
.. betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedöms ha dålig kvalitet eller
resultatmått som baseras på färre än fem individer redovisas inte.
Övriga mått som baseras på färre än tre individer redovisas inte.
1) betyder speciell förklaring finns i anslutning till förklaringar och definitioner på tabelluppslaget.
Kvalitetsfrågor m m
I bilaga 1 ”Uppgifternas tillförlitlighet” har SCB beskrivit hur datainsamlingen har genomförts, kommenterat jämförbarhet med tidigare års statistik och slut
ligen redovisat vilken kvalitet olika typer av uppgifter har. Där finns många viktiga kommentarer om statistiken, som är väsentliga vid tolkningen av den.
Vi rekommenderar därför läsaren att ta del av innehållet!
skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning
Skolverkets övriga statistikpublikationer:
Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har publicerats årligen sedan 1993 och består till största delen av ett antal tabeller som redovisar jämförelsetal per kommun, landsting eller grupper av fristående skolor. Del 1, som fr.o.m 2010 publiceras under hösten, innehåller uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat. T.o.m. 2009 publicerade Skolverket, årligen i september, del 2 av Jämförelsetal om förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2 omfattade uppgifter om huvudmännens kostnader per kommun, landsting eller grupper av fristående skolor. Från och med år 2010 ansvarar SCB för publicering av kommunernas kostnadsuppgifter.
Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 – Beskrivande data (t.o.m. 2009
”Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxen- utbildning”) ger en översiktlig och statistisk beskrivning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och samtliga skolformer. Den har publicerats årligen fr.o.m.
hösten 1992. Rapporten kompletterar Skolverkets presentation av den officiella statistiken och utgör från och med 2010 del 1 av Skolverkets lägesbedömning.
Rapporten ger översiktliga beskrivningar av samtliga verksamhetsformer och visar även utvecklingen över tid. Här varvas text med tabeller och diagram.
Rapporterna från år 2000, 2003, 2006, 2009 och 2010 finns översatta till engelska. Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 – Beskrivande data kan liksom Skolverkets andra rapporter beställas hos
Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel 08690 95 76 Fax 08690 95 50
epost: skolverket@fritzes.se
Rapporten finns även på Skolverkets webbplats www.skolverket.se SCB:s publikationer
I SCB:s ”Statistiska meddelanden, serie U” finns statistik om utbildningsvä
sendet. Exempel på innehåll är uppföljningsstudier av elever från grund och gymnasieskola, komvux, folkhögskola samt universitet och högskola. Där finns också statistik över universitet och högskolor t ex om elever, forskare, personal, ekonomi, studiestöd m.m. Vidare finns uppgifter om kostnader för utbild
ningsväsendet i sin helhet. 1994 och tidigare presenterades också statistik om elever, lärare betyg m.m. i de skolformer som omfattas av föreliggande publika
tion i Statistiska Meddelanden, serie U.
UTBILDNINGSRESULTAT 2009 – RIKSNIVÅ 14
publiceras tabeller för alla skolformer med en kommenterande sida för varje skolform.
För mer information om insamlingarna eller beställning av särskilda uttag kontakta:
SCB
Enheten för statistik om utbildning och arbete 701 89 Örebro
Tel 019 17 60 00
epost: skolstatistik@scb.se
Sveriges Statistiska Databaser innehåller Sveriges officiella statistik från de statis
tikansvariga myndigheter som valt att publicera sig denna väg. Åtkomsten till databaserna är fr.o.m. den 1 januari 2000 kostnadsfri. Databaserna når man via Statistiska centralbyråns webbplats – www.scb.se.
Ovanstående publikationer kan beställas hos SCB
Publikationstjänsten 701 89 Örebro Tel 01917 68 00 Fax 01917 64 44 epost:publ@scb.se eller
SCBs webbplats http://www.scb.se
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 16
Tabellförteckning
Grundskolan –Betyg och prov – Riksnivå
Tabell 1
Elever som avslutat årskurs 9, läsåren 2005/06-2009/10Tabell 2
Elever som avslutat årskurs 9, som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg, läsåren 2005/06–2009/10Tabell 3 A
Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3 B
Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 4
Elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg, läsåren 2005/06 - 2009/10Tabell 5
Elever som ej uppnått målen i ämnen som krävs för grundläggande behörighet, läsåren 2005/06 - 2009/10Tabell 6 A
Slutbetyg från årskurs 9 för elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2009/10Tabell 6 B
Slutbetyg från årskurs 9 för elever i fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2009/10Tabell 7 A
Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ejuppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10
Tabell 7 B
Elever med svensk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 C
Elever med utländsk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 D
Elever från fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 E
Elever från fristående skolor med svensk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 F
Elever från fristående skolor med utländsk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 8 A
Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, vårterminen 2010Tabell 8 B
Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, fristående skolor, vårterminen 2010Tabell 8 C
Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, totalt, per kön och efter föräldrarnashögsta utbildningsnivå 2010, vårterminern 2010
Tabell 8 D
Provresultat per ämne för biologi/fysik/kemi i årskurs 9, vårterminen 2010Gymnasieskolan – Betyg och studieresultat – Riksnivå
Tabell 1 A
Elever som slutfört gymnasieskolan, läsåret 2009/10 efter program eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 1 B
Elever som slutfört gymnasieskolan, läsåret 2009/10Tabell 2 A
Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg, läsåret 2009/10, efter program eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 2 B
Grundläggande behörighet för elever med slutbetyg, läsåret 2009/10, efter program eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 2 C
Genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet för elever med slutbetyg, läsåret 2009/10, efter program och inriktning eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 3
Elever med reducerat eller utökat program, läsåret 2009/10Tabell 4 A
Elever med betyg i kärnämneskurser och i projektarbete, läsåret 2009/10Tabell 4 B
Elever med betyg i matematik och naturorienterande kurser, läsåret 2009/10Tabell 5 A
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Engelska)Tabell 5 B
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Franska)Tabell 5 C
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Tyska)Tabell 5 D
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Spanska)Tabell 5 E
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Italienska)Tabell 5 F
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Ryska)Tabell 6
Elever med betyg i modersmål, läsåret 2009/10Tabell 7
Elever med betyg i karaktärsämneskurser, läsåret 2009/10Tabell 8 A
Fullföljd utbildning inom 3 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2007Tabell 8 B
Fullföljd utbildning inom 3 respektive 4 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2006Tabell 8 C
Fullföljd utbildning inom 3, 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2005Tabell 8 D
Studieresultat inom 3 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2007Tabell 8 E
Studieresultat inom 3 respektive 4 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2006Tabell 8 F
Studieresultat inom 3, 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2005Tabell 9 A
Övergång till komvux hösten 2009 för elever i gymnasieskolans år 3 läsåret 2008/09Tabell 9 B
Övergång till komvux läsåret 2009/10 för elever i gymnasieskolans år 3 läsåret 2008/09Tabell 9 C
Övergång till komvux efter fullföljd gymnasieutbildning, läsåren 2002/03 – 2008/09Tabell 10 A
Övergång till högskolan efter fullföljd gymnasieutbildningTabell 10 B
Direktövergång till högskolan för elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåren 2004/05-2008/09, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 10 C
Direktövergång till högskolan för elever som fullföljt gymnasieutbildning läsåren 2006/07-2008/09, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 11 A
Elever som fullföljt en gymnasieutbildning och erhållit slutbetyg eller motsvarande,läsåret 2006/07(bakgrundsvariabler till tabell 11 B)
Tabell 11 B
Övergång till högskolan inom 3 år för elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåret 2006/07Tabell 12
Övergång till högskola inom 3 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2004Tabellförteckning
Grundskolan –Betyg och prov – Riksnivå
Tabell 1
Elever som avslutat årskurs 9, läsåren 2005/06-2009/10Tabell 2
Elever som avslutat årskurs 9, som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg, läsåren 2005/06–2009/10Tabell 3 A
Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor)Tabell 3 B
Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)Tabell 4
Elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg, läsåren 2005/06 - 2009/10Tabell 5
Elever som ej uppnått målen i ämnen som krävs för grundläggande behörighet, läsåren 2005/06 - 2009/10Tabell 6 A
Slutbetyg från årskurs 9 för elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2009/10Tabell 6 B
Slutbetyg från årskurs 9 för elever i fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2009/10Tabell 7 A
Elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ejuppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10
Tabell 7 B
Elever med svensk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 C
Elever med utländsk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 D
Elever från fristående skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 E
Elever från fristående skolor med svensk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 7 F
Elever från fristående skolor med utländsk bakgrund med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, per ämne i årskurs 9, läsåret 2009/10Tabell 8 A
Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, vårterminen 2010Tabell 8 B
Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, fristående skolor, vårterminen 2010Tabell 8 C
Provresultat per ämne för ämnesproven i årskurs 9, totalt, per kön och efter föräldrarnashögsta utbildningsnivå 2010, vårterminern 2010
Tabell 8 D
Provresultat per ämne för biologi/fysik/kemi i årskurs 9, vårterminen 2010Gymnasieskolan – Betyg och studieresultat – Riksnivå
Tabell 1 A
Elever som slutfört gymnasieskolan, läsåret 2009/10 efter program eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 1 B
Elever som slutfört gymnasieskolan, läsåret 2009/10Tabell 2 A
Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg, läsåret 2009/10, efter program eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 2 B
Grundläggande behörighet för elever med slutbetyg, läsåret 2009/10, efter program eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 2 C
Genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet för elever med slutbetyg, läsåret 2009/10, efter program och inriktning eller anknytning till program i gymnasieskolanTabell 3
Elever med reducerat eller utökat program, läsåret 2009/10Tabell 4 A
Elever med betyg i kärnämneskurser och i projektarbete, läsåret 2009/10Tabell 4 B
Elever med betyg i matematik och naturorienterande kurser, läsåret 2009/10Tabell 5 A
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Engelska)Tabell 5 B
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Franska)Tabell 5 C
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Tyska)Tabell 5 D
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Spanska)Tabell 5 E
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Italienska)Tabell 5 F
Elever med betyg i valbara språk, läsåret 2009/10 (Ryska)Tabell 6
Elever med betyg i modersmål, läsåret 2009/10Tabell 7
Elever med betyg i karaktärsämneskurser, läsåret 2009/10Tabell 8 A
Fullföljd utbildning inom 3 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2007Tabell 8 B
Fullföljd utbildning inom 3 respektive 4 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2006Tabell 8 C
Fullföljd utbildning inom 3, 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2005Tabell 8 D
Studieresultat inom 3 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2007Tabell 8 E
Studieresultat inom 3 respektive 4 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2006Tabell 8 F
Studieresultat inom 3, 4 respektive 5 år för nybörjare i år 1 den 15 oktober 2005Tabell 9 A
Övergång till komvux hösten 2009 för elever i gymnasieskolans år 3 läsåret 2008/09Tabell 9 B
Övergång till komvux läsåret 2009/10 för elever i gymnasieskolans år 3 läsåret 2008/09Komvux – Elever och kursdeltagare (kalenderår) – Riksnivå Tabell 2 A
Skolor och elever kalenderåren 2005 – 2010Tabell 2 B
Skolor och elever kalenderåret 2010, spridningsmått för kommunerTabell 2 C
Skolor och elever kalenderåret 2010, medelvärden för kommungrupperTabell 3 A
Elever kalenderåren 2005 – 2010Tabell 3 B
Elever kalenderåret 2010, spridningsmått för kommunerTabell 3 C
Elever kalenderåret 2010, medelvärden för kommungrupperTabell 4 A
Kursdeltagare kalenderåren 2005 – 2010Tabell 4 B
Kursdeltagare kalenderåret 2010, spridningsmått för kommunerTabell 4 C
Kursdeltagare kalenderåret 2010, medelvärden för kommungrupperTabell 5
Kurser med flest deltagare per utbildningsnivå kalenderåret 2010Tabell 6
Elevernas ålder kalenderåren 2005 – 2010Tabell 7
Elevernas utbildningsbakgrund kalenderåren 2005 – 2010Komvux – Betyg och studieresultat (kalenderår) – Riksnivå
Tabell 1A
Kursdeltagare kalenderåren 2005 – 2010 som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningenTabell 1B
Kursdeltagare kalenderåret 2010 som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningen,spridningsmått för kommuner (kommunala huvudmän)
Tabell 1C
Kursdeltagare kalenderåret 2010 som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningen, medelvärden för kommungrupper (kommunala huvudmän)Tabell 2
Betygsfördelning för kursdeltagare kalenderåren 2005 – 2010 som slutfört gymnasial vuxenutbildningSvenskundervisning för invandrare – Elever & kursdeltagare (kalenderår) – Riksnivå Tabell 1
Elever, nybörjare och kursdeltagare 1998 - 2010Tabell 2
Anordnare, elever och kursdeltagare 2001 - 2010Tabell 3 A
Elever 2006 - 2010 efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, andel i läs- och skrivinlärning, andel i praktik och anordnareTabell 3 B
Elever 2006 - 2010 efter modersmål och födelselandTabell 4
Kursdeltagare 2006 - 2010 efter studievägskurs och för kalenderåret 2010 uppdelat på kön, ålder, utbildningsbakgrund, modersmål, födelseland, anordnare, läs- och skrivinlärning och praktikSvenskundervisning för invandrare – Studieresultat (kalenderår) – Riksnivå Tabell 1 A
Kursdeltagare 2006 - 2010 som slutfört, avbrutit eller fortsätter utbildningenTabell 1 B
Betygsfördelning, elevtimmar och tid mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som slutfört kurs 2006 - 2010Tabell 2 A
Studieresultat t.o.m. 2010 för elever som påbörjat sin utbildning 2008, elever prioriterade efter högsta godkända studievägskursTabell 2 B
Genomsnittligt antal elevtimmar t.o.m. 2010 för elever som påbörjat sin utbildning 2008, elever prioriterade efter högsta godkända studievägskursTabell 2 C
Genomsnittligt tid i veckor mellan start- och slutdatum t.o.m. 2010 för elever som påbörjat sin utbildning 2008, elever prioriterade efter högsta godkända studievägskursTabell 3
Studieresultat t.o.m. 2010 för elever som påbörjat sin utbildning 2008 efter kön, ålder, utbildnings- bakgrund, modersmål, födelseland, deltagande i läs- och skrivinlärning, deltagande i praktik och anordnareTabell 4
Genomsnittligt antal elevtimmar beroende på startkurs t.o.m. 2010 för elever som påbörjat sinutbildning 2008 och som fått godkänt på någon kurs efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, modersmål, födelseland, deltagande i läs- och skrivinlärning, deltagande i praktik och anordnare
Tabell 5
Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för elever som påbörjat sin utbildning 2008och fått godkänt på någon kurs t.o.m. 2010 efter kön, ålder, utbildningsbakgrund,
modersmål, födelseland, deltagande i läs- och skrivinlärning, deltagande i praktik och anordnare
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 18
Tabell 1: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2005/06–2009/10 Grundskolan – Betyg och Prov – Riksnivå
Tabell 1: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2005/06–2009/10
Elever som avslutat åk 9
Totalt Flickor Pojkar
därav eleverLäsår med slutbetyg med mål- och
Huvudman kunskapsrel. slutbetyg
Bakgrund Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar
2005/06 126 588 61 922 64 666 125 274 61 338 63 936 124 285 60 826 63 459
2006/07 125 620 60 879 64 741 124 241 60 280 63 961 123 382 59 825 63 557
2007/08 123 322 60 179 63 143 121 964 59 597 62 367 121 284 59 248 62 036
2008/09 119 042 58 175 60 867 117 663 57 621 60 042 116 983 57 239 59 744
2009/10 114 537 56 111 58 426 113 312 55 592 57 720 112 739 55 281 57 458
därav
Kommun 101 067 49 169 51 898 99 928 48 694 51 234 99 928 48 694 51 234
Fristående
1)13 470 6 942 6 528 13 384 6 898 6 486 12 811 6 587 6 224
därav
Allmän inriktning 11 735 6 025 5 710 11 659 5 989 5 670 11 545 5 925 5 620
Konfessionell 910 480 430 902 474 428 902 474 428
Waldorf
2)502 267 235 500 265 235 210 113 97
Internationella skolor
3)205 111 94 205 111 94 36 16 20
Riksinternatskolor 118 59 59 118 59 59 118 59 59
Elever med svensk bakgrund 95 459 46 852 48 607 94 668 46 524 48 144 94 221 46 288 47 933 Elever med utländsk bakgrund 19 078 9 259 9 819 18 644 9 068 9 576 18 518 8 993 9 525
däravFödda i Sverige 10 422 5 133 5 289 10 319 5 086 5 233 10 284 5 066 5 218
Födda utanför Sv, inv. före 2001 2 896 1 393 1 503 2 865 1 377 1 488 2 843 1 360 1 483 Födda utanför Sv, inv. 2001 el. senare 5 760 2 733 3 027 5 460 2 605 2 855 5 391 2 567 2 824 Föräldrarnas högsta utbildning
4)Förgymnasial utbildning 5 618 2 852 2 766 5 383 2 738 2 645 5 376 2 735 2 641
Gymnasial utbildning 51 572 25 301 26 271 50 961 25 040 25 921 50 860 24 982 25 878
Eftergymnasial utbildning 55 327 27 048 28 279 55 123 26 962 28 161 54 715 26 742 27 973
Tabell 1 forts.: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2005/06–2009/10 Grundskolan – Betyg och Prov – Riksnivå
Tabell 1: Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2005/06–2009/10 (forts.)
Elever som avslutat åk 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet
Genomsnittligt Andel (%) elever Andel (%) elever
Läsår meritvärde som är behöriga som ej nått målen i ett,
Huvudman till gymnasieskolan flera eller alla ämnen
Bakgrund Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar
2005/06 206,8 218,3 195,7 89,5 90,7 88,3 24,0 20,6 27,4
2006/07 207,3 218,8 196,5 89,1 90,4 87,9 23,9 20,7 27,0
2007/08 209,3 220,6 198,5 88,9 89,9 87,9 23,4 20,3 26,3
2008/09 209,6 220,6 198,9 88,8 89,9 87,6 23,0 20,1 25,8
2009/10 208,8 220,1 197,9 88,2 89,2 87,2 23,4 20,4 26,3
därav
Kommun 206,3 217,7 195,5 87,5 88,6 86,5 24,2 21,2 27,1
Fristående
1)228,2 238,4 217,4 93,1 93,7 92,4 17,2 14,7 19,8
därav
Allmän inriktning 228,3 239,0 217,1 93,4 94,1 92,6 16,7 14,0 19,4
Konfessionell 223,0 228,9 216,5 90,2 89,2 91,4 23,3 22,5 24,2
Waldorf
2)230,6 240,6 219,0 88,2 88,7 87,6 24,5 21,7 27,8
Internationella skolor
3)273,9 282,8 266,8 100,0 100,0 100,0 2,8 0,0 5,0
Riksinternatskolor 240,4 245,0 235,8 90,7 91,5 89,8 14,4 13,6 15,3
Elever med svensk bakgrund 212,7 224,3 201,6 90,8 91,8 89,8 20,2 17,3 23,1 Elever med utländsk bakgrund 188,8 199,0 179,2 75,1 76,2 74,0 39,6 36,3 42,6 därav
Födda i Sverige 203,4 212,9 194,2 85,4 86,1 84,8 30,7 27,6 33,7
Födda utanför Sv, inv. före 2001 204,9 216,0 194,8 85,4 85,0 85,6 29,5 27,3 31,6 Födda utanför Sv, inv. 2001 el. senare 152,5 162,5 143,3 51,1 53,1 49,3 60,7 57,4 63,7 Föräldrarnas högsta utbildning
4)Förgymnasial utbildning 158,5 168,3 148,2 62,6 63,9 61,3 55,3 51,8 58,9
Gymnasial utbildning 193,0 204,1 182,2 85,2 86,5 83,9 29,2 25,6 32,6
Eftergymnasial utbildning 230,2 241,9 218,9 94,8 95,4 94,2 13,7 11,2 16,0
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 20 Förklaringar och definitioner
* Elever som avslutat åk 9
- Totalt antal Antal elever som har avslutat årskurs 9, dvs. elever med slutbetyg från såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra
bedömningssystem och elever som lämnat grundskolan utan betyg i något ämne.
- Antal elever med slutbetyg Antal elever som fått betyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9, avser såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem.
- Antal elever med mål- och kunskaps- Antal elever som fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade relaterade slutbetyg betygssystemet (Grundskoleförordningen, GrF, 7kap).
* Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga max-
värdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning.
* Andel elever som är behöriga till För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs lägst
gymnasieskolan betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått
betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet
(elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således).
* Elever som ej nått målen Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
* Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen "elever med svensk bakgrund" ingår följande:
1) Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige 2) Elever med okänd bakgrund (203 st.)
Observera att ovanstående elever kan vara berättigade till undervisning i moders- mål och svenska som andraspråk. Se vidare 2 kap. 9-16 §§ grundskoleförordningen.
* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
* Elever med utländsk bakgrund Elever med båda föräldrarna födda utomlands men själva är födda i Sverige.
födda i Sverige
* Elever med utländsk bakgrund födda Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige före 2001.
utanför Sverige, invandrat före 2001
* Elever med utländsk bakgrund födda Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige 2001 eller senare.
utanför Sverige, invandrat 2001 el. senare
* Föräldrarnas högsta utbildning
- Förgymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola - Gymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången gymnasial utbildning - Eftergymnasial utbildning Elever vars föräldrars högsta utbildning är eftergymnasial utbildning
med minst 20 högskolepoäng
* Elever som lämnat grund- Elever som saknade betyg i alla ämnen, elever som lämnat grundskolan skolan utan slutbetyg under årskurs 9, samt elever som lämnat grundskolan tidigare än årskurs 9.
1) Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor.
2) Endast 210 av eleverna med slutbetyg från Waldorf skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet.
3) Endast 36 av eleverna med slutbetyg från internationella skolor har erhållit betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet.
4) Uppgifter om föräldrarnas högsta utbildning saknas för 2020 elever som avslutat åk 9 2009/10.
Ytterligare information om uppgifterna finns kvalitetsdeklarationen.
Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Läsår 2008/09 - Uppgifter på riksnivå - Tabell 1 Elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2004/05–2008/09.
Skolverkets rapport nr 339.
Tabell 2: Elever som avslutat årskurs 9, som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg, läsåren 2005/06–2009/10 Tabell 2: Elever som avslutat årskurs 9, som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och
kunskapsrelaterade slutbetyg, läsåren 2005/06–2009/10
Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg
Läsår Samtliga I ett ämne
Huvudman Antal Andel
(%)Flickor Pojkar Antal Andel
(%)Flickor Pojkar
Bakgrund Antal Andel
(%)Antal Andel
(%)Antal Andel
(%)Antal Andel
(%)2005/06 30 202 24,0 12 624 20,6 17 578 27,4 10 852 8,6 4 560 7,4 6 292 9,8
2006/07 29 853 23,9 12 478 20,7 17 375 27,0 10 849 8,7 4 537 7,5 6 312 9,8
2007/08 28 707 23,4 12 164 20,3 16 543 26,3 10 338 8,4 4 338 7,3 6 000 9,6
2008/09 27 244 23,0 11 617 20,1 15 627 25,8 9 395 7,9 4 000 6,9 5 395 8,9
2009/10 26 705 23,4 11 389 20,4 15 316 26,3 8 984 7,9 3 866 6,9 5 118 8,8
därav
Kommun 24 486 24,2 10 411 21,2 14 075 27,1 8 037 8,0 3 447 7,0 4 590 8,8
Fristående
1)2 219 17,2 978 14,7 1 241 19,8 947 7,3 419 6,3 528 8,4
Elever med
svensk bakgr. 19 209 20,2 8 053 17,3 11 156 23,1 7 011 7,4 2 920 6,3 4 091 8,5 utl. bakgr. 7 496 39,6 3 336 36,3 4 160 42,6 1 973 10,4 946 10,3 1 027 10,5
Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg
Läsår I två eller fler ämnen I alla ämnen
2)Huvudman Antal Andel
(%)Flickor Pojkar Antal Andel
(%)Flickor Pojkar
Bakgrund Antal Andel
(%)Antal Andel
(%)Antal Andel
(%)Antal Andel
(%)2005/06 18 036 14,4 7 480 12,2 10 556 16,4 1 314 1,0 584 1,0 730 1,1
2006/07 17 625 14,1 7 342 12,2 10 283 16,0 1 379 1,1 599 1,0 780 1,2
2007/08 17 011 13,9 7 244 12,1 9 767 15,5 1 358 1,1 582 1,0 776 1,2
2008/09 16 470 13,9 7 063 12,2 9 407 15,5 1 379 1,2 554 1,0 825 1,4
2009/10 16 498 14,5 7 006 12,6 9 492 16,3 1 225 1,1 519 0,9 706 1,2
därav
Kommun 15 312 15,2 6 491 13,2 8 821 17,0 1 139 1,1 475 1,0 664 1,3
Fristående
1)1 186 9,2 515 7,8 671 10,7 86 0,7 44 0,7 42 0,7
Elever med
svensk bakgr. 11 409 12,0 4 807 10,3 6 602 13,6 791 0,8 328 0,7 463 1,0
utl. bakgr. 5 089 26,9 2 199 23,9 2 890 29,6 434 2,3 191 2,1 243 2,5
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 22
Förklaringar och definitioner
* Elever som ej nått målen Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
* Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen "elever med svensk bakgrund" ingår följande:
1) Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige 2) Elever med okänd bakgrund (203 st.)
Observera att ovanstående elever kan vara berättigade till undervisning i moders- mål och svenska som andraspråk. Se vidare 2 kap. 9-16 §§ grundskoleförordningen.
* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
1) Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor.
2) Uppgifter om elever som avslutat den kommunala grundskolan och som saknar betyg i alla ämnen samlas dels in via en separat undersökning dels via den ordinarie betygsinsamlingen. Den separata insamlingen berör de elever i årskurs 7, 8 och 9 som under läsåret på grund av att skolplikten upphört eller av annan orsak lämnat grundskolan och därför saknar betyg i alla ämnen. Fr.o.m. vt 2010 sker en sådan insamling även för elever som avslutat grundskolan från en fristående skola.
Ytterligare information om uppgifterna finns kvalitetsdeklarationen.
Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Läsår 2008/09 - Uppgifter på riksnivå - Tabell 2 Elever som avslutat årskurs 9 och som ej nått målen av dem som fått eller skulle ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg, läsåren 2004/05–2008/09.
Skolverkets rapport nr 339.
Tabell 3 A: Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, spridningsmått för kommuner (kommunala skolor) Tabell 3 A: Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, spridningsmått för kommuner
(kommunala skolor)
Antal Antal elever Genom- Andel (%) Andel (%) elever som ej nått målen elever som med mål- och snittligt som är Totalt I ett I två I alla ämnen avslutat kunskaps- merit- behöriga till ämne eller fler (saknar
Spridningsmått
1)åk 9 relaterade värde gymnasie- ämnen slutbetyg)
för kommuner slutbetyg skolan
Max 6 323 6 259 248,3 100,0 55,6 19,8 41,3 7,3
90% 737 731 216,7 94,2 33,4 11,7 22,3 2,4
75% 404 404 209,3 91,3 28,9 9,5 18,5 1,5
Median 189 188 203,5 88,0 23,7 7,7 14,4 0,8
25% 120 118 196,9 84,7 19,0 5,9 10,9 0,0
10% 81 80 191,2 81,2 13,6 4,4 7,3 0,0
Min 32 32 155,2 71,4 2,9 0,0 0,0 0,0
Tabell 3 B: Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, medelvärden för kommungrupper (kommunala skolor)
Antal Antal elever Genom- Andel (%) Andel (%) elever som ej nått målen elever som med mål- och snittligt som är Totalt I ett I två I alla ämnen avslutat kunskaps- merit- behöriga till ämne eller fler (saknar
åk 9 relaterade värde gymnasie- ämnen slutbetyg)
Kommungrupper
2)slutbetyg skolan
Samtliga kommuner 349 345 206,3 87,5 24,2 8,0 15,2 1,1
Storstäder 4 267 4 204 210,4 84,7 28,7 8,5 18,7 1,5
Förortskommuner 441 438 215,8 91,1 20,3 7,3 12,3 0,7
Större städer 1 000 988 205,7 87,1 24,4 8,1 15,1 1,2
Pendlingskommuner 182 180 204,4 88,9 23,2 7,2 15,1 1,0
Glesbygdskommuner 91 90 204,2 87,2 22,8 8,0 14,1 0,7
Varuproducerande komm. 194 192 201,4 86,7 24,4 7,9 15,4 1,1
Övriga, > 25 000 inv. 427 422 201,7 87,2 24,2 7,9 14,9 1,3
Övriga, 12 500 - 25 000 inv. 216 213 200,8 86,7 26,1 8,8 16,1 1,1
Övriga, < 12 500 inv. 105 104 199,2 87,0 25,3 8,2 15,8 1,2
Tabell 3 B: Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2009/10, medelvärden för kommungrupper
(kommunala skolor)
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 24
Förklaringar och definitioner
* Elever som avslutat åk 9
- Totalt antal Antal elever som har avslutat årskurs 9, dvs. elever med slutbetyg från såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra
bedömningssystem och elever som lämnat grundskolan utan betyg i något ämne.
- Antal elever med slutbetyg Antal elever som fått betyg i ett eller flera ämnen i årskurs 9, avser såväl det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem.
- Antal elever med mål- och kunskaps- Antal elever som fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade relaterade slutbetyg betygssystemet (Grundskoleförordningen, GrF, 7kap).
* Genomsnittligt meritvärde i åk 9 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen
i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga max-
värdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning.
* Andel elever som är behöriga till För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs lägst
gymnasieskolan betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått
betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet
(elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således).
* Elever som ej nått målen Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt
det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
* Elever som lämnat grund- Elever som saknade betyg i alla ämnen, elever som lämnat grundskolan skolan utan slutbetyg under årskurs 9, samt elever som lämnat grundskolan tidigare än årskurs 9.
1) Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med kommuner som huvudman.
Innebörden av tabellerna är att för varje variabel, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just den variabeln. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på den variabeln, dvs. max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har för den variabeln på raden längst ner i tabellen, dvs. min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90%, 75%, 50%, 25% och 10%, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på den aktuella variabeln som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln.
2) Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunerna är indelade i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur.
För mer information se separat flik "Komgr".
Ytterligare information om uppgifterna finns kvalitetsdeklarationen.
Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Läsår 2008/09 - Uppgifter på riksnivå - Tabell 3 A-B Slutbetyg i årskurs 9 läsåret 2008/09.
Skolverkets rapport nr 339.
Tabell 4: Elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg, läsåren 2005/06–2009/10 Grundskolan – Betyg och Prov – Riksnivå
Tabell 4: Elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg, läsåren 2005/06–2009/10 Elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg
Samtliga Elever med svensk bakgrund Elever med utländsk bakgrund
Antal Flickor Pojkar Antal Flickor Pojkar Antal Flickor Pojkar
Läsår Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Årskurs (%) (%) (%) (%) (%) (%)
2005/06 1 434 619 43,2 815 56,8 986 439 44,5 547 55,5 448 180 40,2 268 59,8 Årskurs 9 1 314 584 44,4 730 55,6 906 417 46,0 489 54,0 408 167 40,9 241 59,1
Årskurs 8 115 34 29,6 81 70,4 80 22 27,5 58 72,5 35 12 34,3 23 65,7
Årskurs 7 5 1 20,0 4 80,0 0 . . . . 5 1 20,0 4 80,0 2006/07 1 577 668 42,4 909 57,6 1 038 452 43,5 586 56,5 539 216 40,1 323 59,9 Årskurs 9 1 379 599 43,4 780 56,6 912 407 44,6 505 55,4 467 192 41,1 275 58,9
Årskurs 8 194 69 35,6 125 64,4 124 45 36,3 79 63,7 70 24 34,3 46 65,7
Årskurs 7 4 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
2007/08 1 482 630 42,5 852 57,5 967 396 41,0 571 59,0 515 234 45,4 281 54,6 Årskurs 9 1 358 582 42,9 776 57,1 885 362 40,9 523 59,1 473 220 46,5 253 53,5
Årskurs 8 123 47 38,2 76 61,8 82 34 41,5 48 58,5 41 13 31,7 28 68,3
Årskurs 7 1 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
2008/09 1 522 607 39,9 915 60,1 944 376 39,8 568 60,2 578 231 40,0 347 60,0 Årskurs 9 1 379 554 40,2 825 59,8 846 340 40,2 506 59,8 533 214 40,2 319 59,8
Årskurs 8 141 53 37,6 88 62,4 98 36 36,7 62 63,3 43 17 39,5 26 60,5
Årskurs 7 2 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
2009/10 1 437 603 42,0 834 58,0 921 383 41,6 538 58,4 516 220 42,6 296 57,4 Årskurs 9 1 225 519 42,4 706 57,6 791 328 41,5 463 58,5 434 191 44,0 243 56,0
Årskurs 8 182 67 36,8 115 63,2 125 53 42,4 72 57,6 57 14 24,6 43 75,4
Årskurs 7 30 17 56,7 13 43,3 5 2 40,0 3 60,0 25 15 60,0 10 40,0
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 26
Förklaringar och definitioner
* Elever som lämnat grund- Elever som saknade betyg i alla ämnen, elever som lämnat grundskolan skolan utan slutbetyg under årskurs 9, samt elever som lämnat grundskolan tidigare än årskurs 9.
Uppgifter om elever som avslutat den kommunala grundskolan och som saknar betyg i alla ämnen samlas dels in via en separat undersökning dels via den ordinarie betygsinsamlingen. Den separata insamlingen berör de elever i årskurs 7, 8 och 9 som under läsåret på grund av att skolplikten upphört eller av annan orsak lämnat grundskolan och därför saknar betyg i alla ämnen. Fr.o.m. vt 2010 sker en sådan insamling även för elever som avslutat grundskolan från en fristående skola.
* Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen "elever med svensk bakgrund" ingår följande:
1) Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige 2) Elever med okänd bakgrund (203 st.)
Observera att ovanstående elever kan vara berättigade till undervisning i moders- mål och svenska som andraspråk. Se vidare 2 kap. 9-16 §§ grundskoleförordningen.
* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
Ytterligare information om uppgifterna finns kvalitetsdeklarationen.
Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Läsår 2008/09 - Uppgifter på riksnivå -
Tabell 4 Elever som lämnat grundskolan utan slutbetyg läsåren 2004/05–2008/09.
Skolverkets rapport nr 339.
Tabell 5: Elever som ej uppnått målen i ämnen som krävs för grundläggande behörighet, läsåren 2005/06–2009/10
Grundskolan – Betyg och Prov – Riksnivå
Tabell 5: Elever som ej uppnått målen i ämnen som krävs för grundläggande behörighet, läsåren 2005/06- 2009/10
Elever som ej nått målen i ämnen som krävs för behörighet
Läsår Totalt I ett ämne
Huvudman Antal Andel Flickor Pojkar Engelska Matematik Svenska
1)Bakgrund (%) Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar
2005/06 13 185 10,5 5 688 7 497 2 085 920 1 165 2 948 1 649 1 299 634 138 496
2006/07 13 633 10,9 5 822 7 811 2 073 933 1 140 3 128 1 614 1 514 632 133 499
2007/08 13 593 11,1 6 013 7 580 1 767 825 942 3 682 2 030 1 652 682 141 541
2008/09 13 314 11,2 5 819 7 495 1 858 873 985 3 391 1 761 1 630 581 135 446
2009/10 13 476 11,8 6 021 7 455 1 766 880 886 3 539 1 944 1 595 722 163 559
därav
Kommun 12 583 12,5 5 602 6 981 1 677 831 846 3 242 1 782 1 460 661 148 513
Fristående
2)893 6,9 419 474 89 49 40 297 162 135 61 15 46
Elever med
svensk bakgr. 8 757 9,2 3 838 4 919 1 158 564 594 2 703 1 460 1 243 452 77 375
utl. bakgr. 4 719 24,9 2 183 2 536 608 316 292 836 484 352 270 86 184
Elever som ej nått målen i ämnen som krävs för behörighet
Läsår I två av ämnena I alla tre ämnena
Huvudman Engelska+Matematik Engelska+Svenska
1)Matematik+Svenska
1)Totalt Flickor Pojkar Bakgrund Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar
2005/06 1 364 768 596 942 257 685 896 259 637 4 316 1 697 2 619
2006/07 1 401 793 608 882 246 636 917 268 649 4 600 1 835 2 765
2007/08 1 302 728 574 777 228 549 987 267 720 4 396 1 794 2 602
2008/09 1 265 732 533 816 241 575 896 272 624 4 507 1 805 2 702
2009/10 1 122 656 466 823 289 534 995 286 709 4 509 1 803 2 706
därav
Kommun 1 056 612 444 779 273 506 909 255 654 4 259 1 701 2 558
Fristående
2)66 44 22 44 16 28 86 31 55 250 102 148
Elever med
svensk bakgr. 788 470 318 412 112 300 716 187 529 2 528 968 1 560
utl. bakgr. 334 186 148 411 177 234 279 99 180 1 981 835 1 146
UTBILDNINGSRESULTAT 2011 – RIKSNIVÅ 28
Förklaringar och definitioner
* Elever som ej nått målen i ämnen som krävs för behörighet till gymnasieskolan
- Totalt antal Antal elever som saknade betyg i Engelska och/eller Matematik och/eller Svenska
1), av de elever som fått eller skulle ha fått slut- betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
- Totalt andel (%) Andel elever som saknade betyg i Engelska och/eller Matematik och/eller Svenska
1), av de elever som fått eller skulle ha fått slut- betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
- I ett ämne Antal elever som saknade betyg i ett av ämnena Engelska, Matematik och Svenska
1), av de som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Redovisade efter ämne för vilket betyg saknas.
- I två ämnen Antal elever som saknade betyg i två av ämnena Engelska, Matematik och Svenska
1), av de som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Redovisade efter ämnespar för vilka betyg saknas.
- I alla tre ämnena Antal elever som saknade betyg i ämnena Engelska, Matematik och Svenska
1), av de som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
* Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen "elever med svensk bakgrund" ingår följande:
1) Elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige 2) Elever med okänd bakgrund (203 st)
Observera att ovanstående elever kan vara berättigade till undervisning i moders- mål och svenska som andraspråk. Se vidare 2 kap. 9-16 §§ grundskoleförordningen.
* Elever med utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
1) Alternativt Svenska som andraspråk
2) Fristående skolor inkluderar internationella skolor samt riksinternatskolor.
Ytterligare information om uppgifterna finns kvalitetsdeklarationen.
Närmast föregående publicering: Grundskolan - Betyg och prov - Läsår 2008/09 - Uppgifter på riksnivå -
Tabell 5. Elever som ej uppnått målen i ämnen som krävs för grundläggande
behörighet. Skolverkets rapport nr 339.
Tabell 6 A: Slutbetyg från årskurs 9 för elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2009/10 Tabell 6 A: Slutbetyg från årskurs 9 för elever i skolor med betyg enligt det
mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet samt elever som ej uppnått målen, läsåret 2009/10
Antal elever Andel
(%)av alla avgångna
1)Genomsnittligt meritvärde
2)Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Samtliga Flickor Pojkar Bakgrund
Samtliga elever 113 964 55 800 58 164 100,0 100,0 100,0 208,8 220,1 197,9
därav
Elever med svensk bakgrund 95 012 46 616 48 396 100,0 100,0 100,0 212,7 224,3 201,6 Elever med utländsk bakgrund 18 952 9 184 9 768 100,0 100,0 100,0 188,8 199,0 179,2 Elever med betyg i minst 16 ämnen 92 481 46 662 45 819 81,1 83,6 78,8 229,8 239,5 220,0
däravElever med svensk bakgrund 79 550 40 083 39 467 83,7 86,0 81,6 230,4 240,5 220,2 Elever med utländsk bakgrund 12 931 6 579 6 352 68,2 71,6 65,0 226,3 233,4 218,8 Elever med betyg i färre än 16 ämnen 20 258 8 619 11 639 17,8 15,4 20,0 112,9 115,4 111,0
däravElever med svensk bakgrund 14 671 6 205 8 466 15,4 13,3 17,5 117,0 119,4 115,2 Elever med utländsk bakgrund 5 587 2 414 3 173 29,5 26,3 32,5 102,1 105,1 99,9 Elever behöriga till gymnasieskolan
med betyg i färre än 16 ämnen 8 556 3 475 5 081 7,5 6,2 8,7 141,7 144,6 139,8
därav