Malmö högskola
Lärarutbildningen
LFH
Examensarbete
10 poängÄr frukostvanor kopplat till idrottsvanor?
- en jämförande studie på elever i idrottsprofilerade klasser samt elever iicke-idrottsprofilerade klasser i årskurs nio
Are breakfast habits associated with exercise habits?
- A study comparing high school students enrolled in a sports class with students in a non-sports class
Johan Larsson
Lärarexamen 180 poäng Idrott och fysik bildning Höstterminen 2005
Examinator: Tomas Peterson
Förord
Att skriva denna uppsats har varit oerhört intressant och lärorikt. Arbetet har gett mig
fördjupad kunskap inom flera områden och en insikt i elevernas kost- och motionsvanor. Jag kommer att ta med mig kunskap från denna studie ut i arbetslivet och ta mitt ansvar för att folkhälsan ska förbättras på sikt. Jag vill tacka min handledare Charlotte Olsson på
Lärarhögskolan i Malmö för hennes hjälp och stöd med denna uppsats. Jag är också mycket tacksam för den hjälp personal och elever på den aktuella skolan ställde upp med.
Malmö den 23 januari, 2006
___________________________________
Abstrakt
Syftet med denna studie var att undersöka hur frukostvanor ser ut hos elever i
idrotts-profilerade klasser respektive elever i icke-idrottsidrotts-profilerade klasser. Undersökningsgruppen i denna studie bestod av elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Sammanlagt deltog 81 elever med fördelningen 24 pojkar och 20 flickor från idrottsklasserna och 9 pojkar och 28 flickor från de andra klasserna, totalt 33 pojkar och 48 flickor. Datainsamlingen utfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in i ett sammanhang. Enkäten inleddes med frågor som berörde elevernas dygnsmönster och social närvaro för att sedan komma in på elevernas idrotts- och matvanor och avslutningsvis deras frukostvanor.
Resultatet från enkäten visade att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor. Slutsatsen av resultatet var att det fanns tendenser mot att elever i idrottsklass åt frukost något oftare än elever i icke-idrottsklasser och att det i synnerhet var flickorna som slarvade med frukosten.
Nyckelord: frukostvanor, idrottsvanor, kön, frukostinnehåll, morgon-/kvällsmänniska, social närvaro, frukostservering i skolan.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord Abstrakt 1 INLEDNING...1 2 BAKGRUND...2 2.1 NÄRINGSLÄRA ...2 2.1.1 Energibalans ...2 2.1.2 Näringsämnen ...2 2.2 FRUKOST...32.2.1 Faktorer som styr frukostvanor...6
2.2.2 Frukost i skolan ...7
2.3 FYSISK AKTIVITET OCH IDROTT ...8
2.3.1 Kostens påverkan på fysisk aktivitet...9
2.4 KOPPLING TILL STYRDOKUMENT ...10
2.5 PROBLEMFORMULERING OCH ANTAGANDE...10
3 SYFTE ...11
3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR...11
4 METOD...12
4.1 VAL AV DATAINSAMLINGSMETOD ...12
4.2 URVAL OCH UNDERSÖKNINGSGRUPP...12
4.3 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE ...13
4.4 KONSTRUKTION AV ENKÄT ...13
4.5 PILOTSTUDIE ...13
4.6 VALIDITET OCH RELIABILITET...14
4.7 ETISKA ASPEKTER ...14
4.8 ANSATS ...15
4.9 ANALYS...15
5 RESULTAT ...16
5.1 RESULTAT AV ENKÄT ...16
5.1.1 Elevers antal idrottspass/vecka ...16
5.1.2 Elevers frukostvanor ...17
5.1.3 Antalet dagar/vecka som pojkar och flickor äter frukost ...18
5.1.4 Frukostinnehållet ...19
5.1.5 Kvällsmänniska/morgonmänniska ...20
5.1.6 Social närvaro i hemmet på morgonen ...21
5.1.7 Frukost i skolan ...21
5.1.8 Elevernas mellanmåls och lunchvanor ...22
5.1.9 Elevernas reaktion på hunger ...22
6 DISKUSSION ...23
6.1 SAMMANFATTNING ...23
6.2 RESULTATDISKUSSION...23
6.3 METODDISKUSSION ...27
6.3.2 Val av undersökningsgrupp...27 6.3.3 Enkätkonstruktion...27 6.3.4 Genomförande ...28 6.3.5 Databearbetning...28 6.4 AVSLUTANDE REFLEKTIONER ...28 6.4.1 Framtida forskning...28 7 REFERENSER ...29 BILAGA 1- FÖLJEBREV BILAGA 2- ENKÄT
1 INLEDNING
Inom området näringslära har internationella och svenska forskare en enad uppfattning om att goda kostvanor, för att få ett bestående värde, måste etableras tidigt i en människas liv. Den sociala hemmiljön, dagens ekonomiska situation, den kommunala omsorgen och
utbildningens utformning spelar en mycket avgörande roll. Den alltmer ansträngda
utbildningssituationen ställer också stora krav på dagens ungdom. Bra kostvanor är en viktig förutsättning för att barn och ungdomar ska orka med sin skoldag och uppnå optimal fysisk och psykisk prestationsförmåga, hälsa och välbefinnande (Nordlund & Jacobson, 1997).
Anledningen till att jag valt att skriva om detta ämne är främst för att jag anser att det är intressant att se hur ungdomars frukostvanor i allmänhet ser ut kopplat till hur mycket de idrottar. Det debatteras mycket kring ungdomars kostvanor i media och inför min kommande yrkesroll som idrottslärare vill jag vara insatt i ämnet. Jag har valt att undersöka elever i årskurs nio eftersom det i styrdokumenten finns uttalade mål som eleven ska ha uppnått efter grundskolan slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur frukostvanor ser ut hos elever i idrottsprofilerade klasser respektive elever i icke-idrottsprofilerade klasser och detta är baserat på hypotesen att elever som idrottar oftare har bättre frukostvanor än elever som idrottar mer sällan. Mina frågeställningar är följande:
- Har de elever som går i idrottsprofilerade klasser bättre frukostvanor än de elever som går i icke-idrottsprofilerade klasser?
- Skiljer frukostvanorna sig mellan pojkar och flickor?
- Påverkar faktorer som social närvaro och om en elev är morgon- eller kvällsmänniska frukostvanorna?
- Om det finns elever som inte äter frukost, skulle de äta frukost om skolan hade serverat det?
2 BAKGRUND
2.1 Näringslära
Människan kan själv befrämja sin hälsa och prestationsförmåga genom att tillfredställa de energi- och näringsbehov som kroppen har. Detta förutsätter kunskap om kroppens
energiomsättning, samt vilka näringsämnen kroppen behöver (Winroth & Rydqvist, 1993).
2.1.1 Energibalans
Människors energibehov delas upp i två komponenter;
1. Basalomsättningen: Den nödvändiga energin som upprätthåller vitala processer som andning, hjärtaktivitet, matsmältning osv.
2. Energiomsättningen: Den energi som används vid fysisk aktivitet.
Energibehovet hos olika individer varierar stort och detta beror främst på variationer i
energiomsättningen. En idrottsutövare som tränar många timmar varje dag kan ha 4-5 gånger större energibehov än normalt aktiva personer. Det gäller att hitta en lagom balans mellan energiintaget och energiförbrukningen annars lagras överskottet som energireserv och kroppens energiförråd ökar, vilket kan leda till fetma. Vid energibrist inkallas energi från kroppens vävnader, vilket innebär att muskelproteiner och fettvävnad bryts ned (Johansson, 2004).
När man vilar behövs energi för att upprätthålla kroppstemperaturen, hålla igång olika organ och se till att återställa balansen efter olika påfrestningar. När kroppen vilar sker ändock en ganska betydande energiomsättning och det är denna som kalls basalomsättningen. Det är emellertid muskelarbete som ger den största ökningen i energiomsättningen (Ekblom m.fl., 1992).
2.1.2 Näringsämnen
För att kroppens funktioner ska fungera krävs energi i form av kolhydrater, proteiner och fetter (Johansson, 2004). Enligt svenska näringsrekommendationer bör intaget fördelas så att 55-60 procent av energin kommer från kolhydrater, 25-30 procent från fetter och 10-15 procent från proteiner (SNR, 1997).
Kolhydrater
Kolhydrater utgör ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som finns naturligt i växtriket. Det mest betydelsefulla kolhydratet för energiomsättningen och därmed för den fysiska prestationsförmågan är glukos. Kolhydrater tas upp olika snabbt av kroppen och man brukar därför skilja på långsamma och snabba kolhydrater. Då långsamma kolhydrater ger en jämnare blodsockerkurva är denna form av kolhydrat att föredra. Undantaget är efter fysisk aktivitet då snabba kolhydrater gynnar kroppens återhämtning (Ekblom m.fl.,1992).
Proteiner
Protein finns i både animala och vegetabiliska livsmedel. Protein utgör en viktig beståndsdel i kroppen som spelar en roll för såväl cellernas byggnad som för hela kroppens funktion, ämnet är således kroppens byggstenar. Kroppen omsätter dagligen 300-400 gram protein, varav 80-100 gram tillförs via kosten. Resterande kommer från den nedbrytning och uppbyggnad av vävnader som ständigt pågår (Ekblom m.fl., 1992).
Fetter
Fett delas upp i mättat, enkelomättat och fleromättat fett samt essentiella fettsyror (Ekblom m.fl., 1992). De flesta livsmedel innehåller fett, synligt eller osynligt. Fett är en viktig energikälla och det innehåller dessutom vissa fettlösliga vitaminer. Mättat fett lagras relativt lätt i kroppen och är stabilt vilket innebär att det inte gärna vill användas till fettförbränning. Ett stort intag av mättat fett innebär en ökad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Enkelomättat fett anses vara hälsosammare och därför är det bra att försöka öka intaget av dessa fetter. Fleromättat fett kan kroppen inte själv tillverka och måste därför tillföras utifrån. Dessa fettsyror hjälper bl.a. till att bilda eukosanoider som reglerar blodtryck, hjärtfrekvens, immunförsvar etc. (Annerstedt & Gjerstedt, 1997).
2.2 Frukost
Frukosten är dagens viktigaste måltid då det är nödvändigt att fylla på med bränsle efter en natts fasta. Ork och vakenhet blir bättre, men en bra frukost förbättrar även koncentrations- och inlärningsförmågan hos skolbarn. Den bästa frukosten innehåller långsamma kolhydrater, lagom med protein och inte för mycket fett. Det har visat sig att lågt fettinnehåll i frukosten gör att det blir bättre balans mellan protein, fett och kolhydrater när man ser på hela dagen. För att frukosten ska ge mättnad som varar hela förmiddagen ska den dessutom vara fiberrik
och för att upptaget av järn ska bli bra är det viktigt att ett eller flera C-vitaminrika livsmedel ingår (Johansson, 2004). En amerikansk undersökning gjord på flickor i åldrarna 9-18 år visade att de dagar flickorna åt frukost hade de ett högre dagsintag av både kalcium och kostfiber (Affenito m.fl., 2005). I grundmodellen för en bra frukost för att hålla en jämn blodsockerkurva under dagen ingår minst en produkt från varje grupp:
- mjölk, fil eller yoghurt - gröt, flingor och/eller bröd - frukt, bär juice eller grönsak
Med detta som utgångspunkt kan varje individ komponera sin egen frukost. Ur
näringssynpunkt går det alldeles utmärkt att äta en likartad frukost varje dag (Eliasson & Lindeberg, 2004).
För att må bra och prestera optimalt behöver kroppen regelbundenhet. Därför är det viktigt att äta frukost, lunch, middag och två-tre mellanmål per dag och tiden mellan målen bör vara mellan tre till fyra timmar. Blodsockret i kroppen varierar ständigt, men sker fördelningen av måltider jämnt över dagen uppstår ganska små pendlingar i blodsockret vilket känns betydligt bättre. Att hoppa över måltider eller att inta sockerrika livsmedel påverkar däremot
blodsockerkurvan negativt (Eliasson & Lindeberg, 2004). Nordlund och Jacobson (1997) undersökte 1759 svenska högstadieelevers matvanor och när eleverna tillfrågades om de åt mellanmål konstaterades att 58 % av eleverna sällan eller aldrig åt något under förmiddagen och när de åt något var det oftast godis.
Winroth och Rydqvist (1993) poängterar att förutom att maten ska täcka vårt dagsbehov av energi och näringsämnen, ska den också fördelas jämnt under dygnets timmar. Frukosten ska täcka 20-30 procent av dagsbehovet av energi och näring. Om frukosten innehåller livsmedel med hög sockerhalt tenderar blodsockerkurvan att stiga snabbt. Eftersom kroppen alltid strävar efter jämvikt så reagerar den då med ett insulinsvar som går ut i blodbanan och för ut överskottet av blodsockret till fettcellerna. När blodsockret sjunker går en ny signal till hungercentrat och man blir återigen hungrig. Om dagen istället startas med en ordentlig frukost, som innehåller långsamma kolhydrater, protein och kostfiber blir resultatet en mer kontrollerad stegring av blodsockret, vilket inte kräver lika snabbt insulinsvar och då heller inte ger det snabba blodsockerfallet. Detta innebär att mättnaden håller i sig till nästa måltid
och irritation och koncentrationssvårigheter uteblir p.g.a. låg blodsockernivå (Winroth & Rydqvist, 1993). I en kanadensisk undersökning där riskfaktorer studerades för övervikt och fetma hos elever i årskurs fem visade bl.a. att de elever som inte åt frukost löpte 1,5 gånger större risk att utveckla övervikt än de elever som regelbundet åt frukost. Att hoppa över lunchen var också en riskfaktor, dock inte statistiskt signifikant (Veugelers & Fitzgerald, 2005).
Av de svenska elever som Nordlund och Jacobson (1997) undersökte i sin studie av högstadieelevers matvanor uppgav 75 % att de åt frukost alla vardagar i veckan. Bland de elever som inte åt frukost regelbundet fanns en större andel flickor och elever med dåliga frukostvanor hade i större utsträckning lägre betyg än elever med goda frukostvanor. Ungefär var tredje elev i den grupp som sällan eller aldrig åt frukost åt också mycket sällan eller ingen skollunch. Den grupp av elever som sällan eller aldrig åt frukost verkade trivas något sämre i matsalen än vad de elever gjorde som hade bra frukostvanor. I undersökningsmaterialet uppgav cirka 84 % att de ofta åt skollunchen. De högstadieelever som sällan eller aldrig åt vare sig frukost eller skollunch uppgav i betydligt högre utsträckning att de inte var pigga i skolan utan att de oftare kände sig trötta och hängiga (Nordlund & Jacobson, 1997).
I Kroatien studerades skillnaden i frukostvanor mellan kroatiska barn (7-10 år) och ungdomar (11-18 år). De fann att av dem som regelbundet åt frukost kom 26 % av barnens och
ungdomarnas rekommenderade dagliga intag från detta mål. Ungdomarnas frukostar innehöll mer kolhydrater, främst från spannmålsprodukter, och mindre fett än barnens. Barnens frukostar bestod till största delen av mjölkprodukter, och de hade därmed högre intag av kolesterol och mindre intag av kostfiber än ungdomarna. Frukost som bestod av minst en mjölkprodukt, en spannmålsprodukt samt frukt/fruktjuice konsumerades av 14 % av barnen och 22 % av de barn och ungdomar som åt frukost (Colic Baric & Satalic, 2002).
Becker (2005) granskade Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) enkätundersökningar mellan 1994 och 1996, där även frågor kring matvanor ingick.
Enkäterna besvarades av omkring 6000 svenska 15-åringar. Studierna visade att största delen av eleverna åt bra men att allt fler hoppade över både frukost och skollunch. Andelen elever som åt frukost minskade från år 1994 till 1996. Man såg också att elever med bristfälliga frukostvanor skolkade oftare från skolan och tenderade att inte trivas lika bra i skolan som övriga elever. Becker sammanställde även i sin artikel om skolmåltider att elever som åt
bristfällig frukost inte kompletterade detta med ett mellanmål på förmiddagen eller med en lagad skollunch och middag. Denna grupp hade också ohälsosammare levnadsvanor och kände sig oftare trötta och hängiga. I CAN- undersökningen 1996 konstaterades också att en betydande del av ungdomars energiintag bestod av livsmedel som godis, läsk, bullar m.m. (Becker, 2005).
2.2.1 Faktorer som styr frukostvanor
I två stora undersökningar, Ungdom mot år 2000 och Göte Älv studien studerades
sammanlagt 8400 ungdomars matvanor. I dessa undersökningar poängterades att ungdomar är en del av ett samhälle i förändring där självklart matvanorna förändras. Det är en mängd faktorer som påverkar ungdomars matvanor, inte minst massmedia och reklam. Innehållet i massmedias budskap stämmer inte alltid med det som experterna inom området propagerar för ur hälsosynpunkt. Vidare konstaterades att föräldrar och skola är betydelsefulla faktorer för ungdomars matvanor. De flesta av ungdomarna angav att föräldrarna är de som
huvudsakligen har förmedlat hur man bör äta (Samuelson, 1997).
Hela det biologiska livet kännetecknas av en viss rytmisk aktivitet. En del rytmer som t.ex. sömn och vakenhet påverkas av yttre faktorer. De flesta typer av fysiska prestationer är påverkade av den biologiska rytmen, vilket har betydelse för prestationsförmågan vid träning. I allmänhet är prestationsförmågan som lägst vid 4-tiden på natten. För morgonmänniskor är prestationsförmågan som högst tidigt på dagen och för kvällsmänniskor som högst framåt kvällen. Aptit och förmågan att äta större måltider följer de individuella dygnsmönster som varje människa har och den som inte kan äta en ordentlig frukost på morgonen har sämre förutsättningar att prestera bra under dagen. Idrottare finner ofta en rytm för sin träning och måltidsordning beroende på sin dygnsrytm. Människans aptit styrs även till viss del av sociala faktorer. I vårt samhälle påverkar måltidsordning, uppfostran och intränade beteenden vilken mat vi föredrar att äta och när på dagen vi äter den (Ekblom m.fl., 1992).
Lennernäs m.fl., (2005) poängterar frukostens betydelse efter nattens sömn och fasta.
Sömnbehovet är individuellt men vanligtvis behöver dock skolbarn 10 timmar per dygn ända upp i puberteten. Aptiten infinner sig hos den som vaknar utsövd medan den som väcks för tidigt i dygnsrytmen ofta behöver vänta några timmar på matlusten. Att hoppa över frukosten är ingen bra idé eftersom prestationen då blir sämre. När det inte kommer någon mat uppfattar kroppen det som ett hot och hjärnan blir fokuserad på att söka mat. En hungrig person blir
därmed oftast trött, okoncentrerad och irriterad. Därför är nyckeln till en sundare livssituation i grunden att ha goda sovvanor och det är föräldrarnas ansvar att lära sina barn att sova gott. Det är viktigt att barn och ungdomars läggtid på kvällen anpassas efter när skolan börjar, så att individen hinner sova ut. Eftersom ungdomarna har större aktivitetstid än vuxna, får ungdomarna också mer dygnsrytmiska störningar. Ofta är morgonmänniskor biologiskt och mentalt redo för dagens uppgifter redan tidigt på dagen medan kvällsmänniskor sällan är utsövda för att de ofta varit uppe längre på kvällen (Lennernäs m.fl., 2005). I sin studie på japanska skolbarn i åldrarna 9-15 år från 2005 visade Takasaki att de elever som lade sig tidigare på kvällen och steg upp tidigare på morgonen regelbundet åt frukost, något som man antog kunde ha samband med frukostvanorna (Takasaki, 2005).
Många undersökningar visar att fler och fler elever äter frukost i hemmet utan vuxet sällskap vilket försämrar ungdomarnas frukostvanor (Lennernäs m.fl., 2005). I en studie på svenska högstadieelever från 1997 visar Nordlund och Jacobson att av de elever som ofta åt frukost var det cirka 43 % som ofta eller alltid åt tillsammans med en vuxen medan motsvarande procentsiffra för de elever som sällan eller aldrig åt frukost var drygt 7%. Elever från skolor med stor andel familjer med arbetarbakgrund åt i större utsträckning frukost ensamma än vad övriga elever gjorde (Nordlund & Jacobson, 1997). Veugelers och Fitzgerald (2005) har studerat riskfaktorer för övervikt och fetma hos elever i årskurs fem och konstaterade att de barn som regelbundet åt måltider tillsammans med sin familj i mindre omfattning utvecklade övervikt.
2.2.2 Frukost i skolan
Heyman (1998) har skrivit en artikel om Hjulstaskolan utanför Stockholm som införde gratis frukost i skolan. Varje morgon serverades en mängd olika alternativ till frukost. Av de 700 elever som erbjöds gratis frukost var det mellan 150 och 200 som åt frukost på skolan varje morgon, vilket blev ett naturligt urval av eleverna. Elever som inte hade någon vuxen att äta frukost med hemma tyckte att det var ett bra alternativ att äta tillsammans med andra i skolan. När frukosten infördes på skolan märkte de flesta som var i kontakt med eleverna att många mådde bättre. Förändringarna var svåra att mäta, men lärarna upplevde barnen och
ungdomarna som lugnare, speciellt under timmarna före lunch. Skolan resonerade som så att de inte bara ville vara ett lärosäte utan ta ett helhetsansvar för eleverna. Frukosten skulle vara en del i ett större sammanhang. Hjulstaskolan blev 1996 korad till bästa skolan bland 146 skolor av skolförvaltningen. Ingen annan skola hade lika nöjda elever (Heyman, 1998).
Frukost i skolan passar inte alla skolor och alla elever och att skolan serverar frukost betyder inte att skolan behöver ta över frukosten på hemmaplan. Det är dock ett sätt att uppmuntra frukostvanor hos elever som inte brukar äta frukost hemma (Lennernäs m.fl., 2005). Forskning som visar på behovet är bl.a. en amerikanska studie där flickors frukostvanor undersöktes från åren 9 till 18 år. Där konstaterades att flickornas frukostintag minskade med stigande ålder. Några orsaker till deras försämrade frukostvanor var att skolan började tidigare i högre åldrar och att barnen i högre grad själva fick ta ansvar för sin kost. De flickor som åt frukost tenderade att ha en mer hälsosam livsstil och även ett lägre BMI än de flickor som inte åt frukost (Affenito m.fl., 2005).
2.3 Fysisk aktivitet och idrott
Definitionen av fysisk aktivitet är kroppsrörelse utförd av skelettmuskel som resulterar i energiutgång, dvs. det är inte bara planerad träning eller motion som räknas som fysisk aktivitet, utan med fysisk aktivitet avses varje rörelse som ökar energiförbrukningen över basal nivå. Idrott däremot betyder färdighet, vilket är en sammanfattande benämning på kroppsövningar i motions- eller tävlingssyfte. Idrott kan delas upp i former som
föreningsidrott, elitidrott, spontanidrott och skolidrott (Ekberg & Erberth, 2000).
Riks-idrottsförbundet definierar idrott som fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra (Riksidrottsförbundet, 1995).
En kanadensisk undersökning visade att de elever som deltog i skolgymnastiken två eller fler dagar per vecka löpte mindre risk att utveckla övervikt. Detta visar att det är viktigt att föräldrar och skola samarbetar för att minska övervikt och fetma hos barn (Veugelers & Fitzgerald, 2005). Människan bör utöva någon motionsaktivitet eller idrott som kompletterar det dagliga fysiskt inaktiva livet, för att bibehålla eller bygga upp en bra grundkondition. Målet för alla människor bör vara 30 minuters fysisk aktivitet varje dag med måttlig intensitet, vilket skulle betyda mycket för folkhälsan. Den motion eller fysiska aktivitet som
rekommenderas för att få största effekt på konditionen är aktiviteter som engagerar stora muskelgrupper. Kravet på syre till musklerna ökar då så att hjärtat tvingas pumpa mer blod per minut och utsätts därmed för ökat arbete som kan ge en kapacitetshöjning. Intensiteten på träningen kan vara lågintensiv eller högintensiv. Lågintensiv träning betyder att
träningsintensiteten hålls på relativt låga pulsfrekvenser medan vid högintensiv träning så ligger pulsfrekvensen högre (Winroth & Rydqvist, 2002).
2.3.1 Kostens påverkan på fysisk aktivitet
Matvanor och graden av fysik aktivitet är två av de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa. Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är två av de elva målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen i april 2003. För att folkhälsoarbetet ska utvecklas krävs en ökad kunskap om mat och motionsvanor hos befolkningen (Sepp, Ekelund & Becker, 2004). I en amerikansk experimentell studie om frukostmålets betydelse för skolelevernas prestationsförmåga studerades cirka 200 elever i 10-års åldern. De fick under fyra dagar omväxlande äta en bra frukost med högt energiinnehåll och en dålig frukost med lågt energiinnehåll innan de gick till skolan. Studien fann att en dålig frukost hade en märkbar negativ effekt på elevernas kreativitetsförmåga och deras fysiska uthållighet och hur de mådde i skolan (Wyon m.fl., 1997).
Annerstedt och Gjerset (1997) menar att alla idrottsutövare bör inta en varierad och näringsrik kost. Baumert, Henderson och Thompson (1998) har i sin studie av riskfaktorer hos ungdomar som deltar i organiserade idrotter kommit fram till att idrottande ungdomar har nyttigare matvanor än de ungdomar som inte idrottar. Exempelvis åt 45 procent av de idrottande ungdomarna frukost regelbundet, medan siffran bland de inaktiva ungdomarna endast var 34 procent. Man fann också att de idrottande ungdomarna hade ett högre dagligt intag av
mjölkprodukter, frukt och grönsaker. Det konstaterades dock att intaget av skräpmat, dvs. mat som innehåller mycket fett och socker, var lika högt hos båda grupperna i studien (Baumert m.fl., 1998).
När man ska välja ett passande kostintag måste man överväga träningsmängden,
träningsintensiteten, träningsvaraktigheten och träningsfrekvensen och reglera kosten efter dessa faktorer. Vid fysisk aktivitet förbränner man primärt kolhydrater och fett.
Proteinförbränningen utgör bara 3-5 procent av den samlade energiomsättningen under arbete. Grundregeln för idrottare är att inte äta snabba kolhydrater timmen före en hårdare fysisk aktivitet. I stället är livsmedel som innehåller långsamma kolhydrater att föredra, för de gör att blodsockret håller sig på en jämnare nivå (Annerstedt & Gjerset, 1997).
Hos barn och ungdomar sker en snabb utveckling av kroppsstorlek och olika
kroppsfunktioner, vilket medför stora konsekvenser för den fysiska prestationsförmågan. Ungdomars energi- och näringsbehov är beroende av kroppsstorlek, kroppssammansättning
och fysiska aktiviteter. För lågt intag av föda kan hämma kroppens utveckling och hälsa och därmed den fysiska prestationsförmågan (Ekblom m.fl., 1992).
2.4 Koppling till styrdokument
Mål att uppnå i grundskolan:
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön”
(Utbildningsdepartementet, 1999, s.25)
Jag anser att skolan måste arbeta ämnesintegrerat och med det menar jag att t.ex. ämnena idrott och hälsa, hemkunskap och biologi arbetar mot samma mål. Lärarna i de olika ämnena måste samarbeta för att undervisningen ska bli så innehållsrik som möjligt för eleverna. Jag anser även att det är skolans skyldighet att se till att varje elev efter årskurs 9 förstår
sambandet mellan kost, motion och hälsa.
2.5 Problemformulering och antagande
Tidigare svensk forskning av sömnforskare, näringsexperter och pedagoger konstaterar att det går sämre i skolan för de elever som är kvällsmänniskor. De hoppar oftare över frukost och skollunch, de är oftare trötta och presterar sämre. Vidare konstateras även att de motionerar mindre och äter mellanmål av sämre kvalitet (Lennernäs, 2002) Utanför Sverige visar
forskning på liknande resultat. I en studie från Japan såg man att de elever som regelbundet åt frukost lade sig tidigare på kvällen och steg upp tidigare på morgonen, något som man antog kunde ha samband med frukostvanorna (Takasaki, 2005). Baumert, Henderson och Thompson (1998) har i sin studie av riskfaktorer hos ungdomar som deltar i organiserade idrotter kommit fram till att idrottande ungdomar har nyttigare matvanor än de ungdomar som inte idrottar. Utgångsantagandet för denna studie är att elevers idrottsvanor påverkar deras frukostvanor.
3 SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka hur frukostvanor ser ut hos elever i idrottsprofilerade klasser respektive elever i icke-idrottsprofilerade klasser och detta är baserat på hypotesen att elever som idrottar oftare har bättre frukostvanor än elever som idrottar mer sällan.
3.1 Frågeställningar
- Har de elever som går i idrottsprofilerade klasser bättre frukostvanor än de elever som går i icke-idrottsprofilerade klasser?
- Skiljer frukostvanorna sig mellan pojkar och flickor?
- Påverkar faktorer som social närvaro och om en elev är morgon- eller kvällsmänniska frukostvanorna?
- Om det finns elever som inte äter frukost, skulle de äta frukost om skolan hade serverat det?
4 METOD
4.1 Val av datainsamlingsmetod
För datainsamlingen i denna undersökning användes gruppenkät. Enkät anses vara ett lämpligt instrument för att mäta människors beteende, känslor och åsikter.
Enkätundersökningen kan göras på ett stort urval och man får in svaren direkt på plats. Undersökningsdeltagarna kan i lugn och ro begrunda frågorna och överväga svarsalternativen i enkäten. Frågeformuleringarna är presenterade på samma sätt för alla i en
enkätundersökning vilket leder till att resultaten blir förhållandevis lättolkade jämfört med t.ex. en intervju. Respondenterna ska inte påverkas av intervjuaren vilket gör att de kan känna sig mer anonyma när de fyller i en enkät än vad de gör när de deltar i en
intervjuundersökning. Gruppenkäter är att föredra om man ska undersöka personer som regelbundet träffas i en lokal eller som sammankallas. Enkäterna delas ut, besvaras och samlas in i ett sammanhang. Fördelar med gruppenkät är att man har kontroll över både vem som svarar och att deltagarna inte samtalar med varandra och kostnaden för undersökningen behöver inte bli speciellt hög. Svarsfrekvensen blir normalt hög vid gruppenkäter (Ejlertsson, 1996).
4.2 Urval och undersökningsgrupp
På grund av både ekonomisk och tidsbesparande skäl gjordes ett bekvämlighetsurval för denna undersökning. Ett sådant urval kan även kallas tillfällighetsurval och som namnet antyder så är det både bekvämt och ett enkelt sätt att göra ett urval på. Nackdelen med bekvämlighetsurval är risken att urvalet inte blir representativt för hela populationen (Hartman, 1998).
Undersökningsgruppen i denna studie bestod av elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Elever i årskurs 9 valdes ut för att det i styrdokumenten finns tydliga mål som eleven ska ha uppnått efter grundskolans slut. I kommunen har eleverna möjlighet att välja att gå i en idrottsprofilklass från årskurs sju till nio och detta underlättade för undersökningen. Efter kontakt med den berörda skolan valdes två idrottsprofilerade klasser och två
icke-idrottsprofilerade klasser ut till studien. Idrottsklasserna har sammanlagt fyra timmar idrott/vecka uppdelat på tre tillfällen och de icke-idrottsprofilerade klasserna har två
24 pojkar och 20 flickor från idrottsklasserna och 9 pojkar och 28 flickor från de andra klasserna, totalt 33 pojkar och 48 flickor.
4.3 Undersökningens genomförande
Den utvalda skolan kontaktades och fick förfrågan om de var villiga att ställa upp på
undersökningen. Efter samtal med studierektorn och berörda arbetslagsledare konstruerades ett tidsschema för när undersökningen skulle äga rum i de olika utvalda klasserna. Vid de olika undersökningstillfällena informerades eleverna först muntligt om undersökningens syfte och därefter fick alla ta del av ett följebrev med information om de etiska krav intervjuaren har, samt hur enkäten skulle besvaras (bilaga 1). Därefter fick alla besvara enkäten enskilt och avslutningsvis avtackades eleverna för sitt deltagande. Det blev inte något externt bortfall i undersökningen.
4.4 Konstruktion av enkät
Vid konstruktion av enkäten togs det hänsyn till litteraturens synpunkter gällande
frågeformulär. Innehållet i frågorna valdes noga ut för att svara på studiens frågeställningar och alla frågorna var stängda för att underlätta analys (Cohen, Manion & Morrison, 2003). Enkäten konstruerades med korta meningar, enkelt språk, utan negationer och hänsyn togs till den utvalda undersökningsgruppens ålder och eventuella språksvårigheter. Begränsningen av frågor gjordes efter att antalet deltagare var bestämt för att begränsa dataanalysen (Ejlertsson, 1996).
Enkäten var strukturerad, det vill säga med fasta svarsalternativ, med hög standardisering och den bestod av 16 frågor (bilaga 2). Hög standardisering innebär att alla elever får samma frågor och situationen är densamma för alla (Patel & Davidson, 2003). Enkäten inleddes med frågor som berörde elevernas dygnsmönster och social närvaro för att sedan komma in på elevernas idrotts- och matvanor och avslutningsvis deras frukostvanor. Svarsalternativen varierade mellan två och åtta alternativ där eleverna endast fick kryssa i ett svarsalternativ.
4.5 Pilotstudie
En mindre pilotstudie utfördes för att öka reliabiliteten och validiteten i mätinstrumenten (Cohen, Manion & Morrison, 2003). Syftet med pilotstudier är att få reda på om respondenter tolkar frågor och svar på likvärdigt sätt som enkätkonstruktören, eller om de lägger en annan innebörd i dem (Ejlertsson, 1996). Sammanlagt medverkade sju personer i pilotstudien: en
hälsopedagog, en lärare, tre barn i 14-års ålder och två barn i 10-årsåldern.
Undersökningsgruppen gav kritik på hur relevanta frågorna var, längden på enkäten,
tydligheten i frågorna samt layouten. Pilotstudien ledde till att fråga tre fick omformuleras för de barn som åkte buss till skolan, för att få resultaten så rättvisa som möjligt. Några i
undersökningsgruppen kom med förslaget att göra betydelsefulla ord i frågorna kursiva för att underlätta förståelsen. I följebrevet som skickades med gjordes några förtydningar angående hur enkäten skulle besvaras efter pilotstudien.
4.6 Validitet och reliabilitet
Validitet innebär att man med sina frågor mäter det man faktiskt avser att mäta (Ejlertsson, 1996). När det gäller validiteten på enkäter finns det två aspekter att ta hänsyn till. Dels ifall man kan räkna med att deltagarna svarar korrekt och ärligt, och dels om man kan utgå från att de som inte svarar på enkäten hade svarat likartat som de deltagare som valde att svara. Fördelarna med att använda sig av enkät är att svaren oftare blir ärliga p.g.a. att deltagarna är anonyma (Cohen, Manion & Morrison, 2003). Frågorna i undersökningsenkäten försökte ställas på ett sådant sätt att de skulle besvara undersökningens syfte och frågeställningar.
Reliabilitet är ett begrepp som beskriver noggrannheten i sig oavsett vad som mäts. Detta innebär att en mätning vid en tidpunkt ska ge samma resultat om mätningen görs vid ett annat tillfälle (Cohen, Manion & Morrison, 2003). För att öka reliabiliteten strävade jag efter att göra frågorna så tydliga som möjligt för undersökningsdeltagarna.
4.7 Etiska aspekter
Undersökningen utfördes enligt Vetenskapsrådets fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). I följebrevet informerades deltagarna om undersökningens syfte samt att deltagandet var frivilligt och dessutom informerades deltagarna muntligt om deras rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Alla uppgifter som samlades in i samband med undersökningen behandlades konfidentiellt. Uppgifterna som samlades in i datainsamlingen användes enbart till denna uppsats och kommer inte att lånas ut till kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.
4.8 Ansats
Undersökningen gjordes utifrån ett objektivt synsätt och enligt Cohen, Manion och Morrison (2003) behandlar objektivister omvärlden på ett naturvetenskapligt sätt, d.v.s. de anser att människans villkor bestäms av yttre omständigheter. Objektivister är positivister vilket innebär att forskaren observerar sin omvärld, till skillnad från hermeneutiker som har en deltagande roll i forskningsarbetet (Cohen, Manion & Morrison, 2003).
Den forskningsmetod som användes för studien var enkätundersökning, vilket är en
kvantitativ metod. Kvantitativa metoder används för att mäta, beskriva och förklara fenomen som de verkligen är (Patel & Tebelius, 1991). Genom enkätundersökning erhålls information om ett större antal undersökningspersoner som kan analyseras för att få fram mönster och för att kunna göra jämförelser. Frågorna till undersökningspersonerna ställs likadant under så lika villkor som möjligt (Bell, 2000).
4.9 Analys
Den insamlade datan bearbetades i statistikprogrammet SPSS och Microsoft Excel och redovisades i tabeller, figurer och text i resultatdelen. I denna studie användes mestadels deskriptiv analys som är en typ av analys som används för att i siffror ge en beskrivning av det insamlade materialet (Patel & Davidson, 1994). Dessutom användes det icke-parametriska chitvåtestet (χ2-test) för att undersöka om skillnader fanns mellan de två försöksgrupperna (icke-idrott & idrott) och signifikansnivå P<0,05 sattes för att bestämma om det fanns en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna.
5 RESULTAT
5.1 Resultat av enkät
5.1.1 Elevers antal idrottspass/vecka
Frukostvanor kan påverkas av hur fysiskt aktiv en människa är. Nationella rekommendationer är 30 minuter fysisk aktivitet/dag. Figur 1 visar hur ofta eleverna i idrottsprofil klass samt icke-idrottsprofilklass idrottar. Det fanns en statistisk skillnad (P<0.01) på att
idrottsklasselever idrottade fler gånger på en vecka än elever i icke-idrottsklass. 4 elever (10,8%) i icke-idrottsklass svarade att de aldrig idrottade vilket innebar att de inte ens deltog på idrottslektionerna. 22 elever (59,5%) i icke-idrottsklass svarade att de idrottade 1-3 gånger/vecka. Av de elever som idrottade utöver skolidrotten i icke-idrottsklass var fördelningen 10 elever (27,0%) på 4-6 gånger/vecka och 1 elev (2,7%) på mer än 6
gånger/vecka. I idrottsklassen blev motsvarande resultat: 0 elever på aldrig idrottar och 14 elever (31,8%) på 1-3 gånger/vecka. Av de elever som idrottade utöver skolidrotten var fördelningen 21 elever (47,7%) på 4-6 gånger/vecka och 9 elever (20,5%) på mer än 6
gånger/vecka. De elever som angav att de idrottade vid minst ett tillfälle/vecka svarade alla att deras träningspass varade längre än 30 minuter.
mer än 6 gånger 4-6 gånger 1-3 gånger ingen gång 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% P ro c e n t icke idrottsklass idrottsklass
5.1.2 Elevers frukostvanor
Frukosten spelar stor roll för att eleverna ska kunna behålla koncentrationen uppe på
förmiddagen fram till skollunchen. Frukostvanorna hos eleverna i denna undersökning visas i figur 2. Ett χ2-test på de två gruppernas frukostvanor visade att det inte fanns någon statistisk skillnad (P=0.13) på att idrottsklasseleverna oftare åt frukost än icke-idrottsklasseleverna, däremot fanns en trend mot att eleverna i idrottsklasser oftare åt frukost eftersom 8 av 10 elever som inte åt frukost gick i icke-idrottsklasser. I icke-idrottsklass svarade 3 elever (8,1%) att de åt frukost 1-3 gånger/vecka, 6 elever (16,2%) svarade att de åt frukost 4-6 gånger/vecka och 20 elever (54,1%) svarade att de åt frukost alla dagar i veckan. I idrottsklassen blev motsvarande resultat: 2 elever (4,5%) på aldrig åt frukost, 5 elever (11,4%) på 1-3
gånger/vecka, 7 elever (15,9%) på 4-6 gånger/vecka och 30 elever (68,2%) på alla dagar i veckan. alla dagar i veckan 4-6 ggr/vecka 1-3 ggr/vecka jag äter inte
frukost 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% P ro c e n t icke idrottsklass idrottsklass
5.1.3 Antalet dagar/vecka som pojkar och flickor äter frukost
Tidigare studier har visat att pojkar i högre grad äter frukost regelbundet i jämförelse med flickor. Denna studie fann liknande resultat och figur 3 beskriver att pojkarna i studien (oberoende av idrottsnivå) åt frukost fler gånger i veckan än flickorna (P<0.03). Nio av 48 flickor (18,7%) och 1 av 33 pojkar (3,0%) åt ingen frukost. När det gällde de elever som åt frukost 1-3 gånger/vecka var fördelningen 7 flickor (14,6%) och 1 pojke (3,0%). Fördelningen för de som svarade att de åt frukost 4-6 gånger/vecka var 8 flickor (16,7%) och 5 pojkar (15,2%). Fördelningen för de elever som åt frukost varje dag var 24 flickor (50,0%) och 26 pojkar (78,8%). alla dagar i veckan 4-6 ggr/vecka 1-3 ggr/vecka jag äter inte
frukost 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% P ro c e n t tjej kille
5.1.4 Frukostinnehållet
En bra frukost ska helst innehålla något ur varje ruta nedan för att vara fullständig. Ju bättre frukost elever äter desto längre håller de sig mätta och orkar hålla sig fokuserade på
skolarbetet. Ruta 1 Mjölk Fil Yoghurt Ruta 2 Gröt Flingor Bröd Pålägg Ruta 3 Frukt Bär Juice Grönsaker
Eleverna i studien tillfrågades om hur deras frukostar var komponerade. Det fanns ingen statistisk skillnad (P=0.19) på att idrottsklasseleverna åt bättre frukostar än
icke-idrottsklasselever innehållsmässigt (figur 4). Sammanlagt 23 elever (28,4%) åt en frukost komponerad från alla rutorna. 5 av dessa 23 elever (21,7%) svarade att de ofta blev hungriga inom 2 timmar efter frukosten medan motsvarande siffra hos dem som inte åt en frukost som var komponerad av alla rutorna var 12 av 48 elever (25%). Mellan pojkar och flickor fanns ingen signifikans (P=0.37) gällande innehållet i frukosten. Av de elever som angav att de åt frukost svarade 53 elever (65,4%) att de åt likartad frukost varje dag.
äter inte frukost äter något ur ruta 2 och 3 äter något ur ruta 1 och 2 äter något ur ruta 3 äter något ur ruta 2 äter något ur ruta 1 äter något ur alla rutorna 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% P ro c e n t icke idrottsklass idrottsklass
5.1.5 Kvällsmänniska/morgonmänniska
Aptit och förmågan att äta större måltider följer de individuella dygnsmönster som varje människa har och den som inte kan äta en ordentlig frukost på morgonen har sämre förutsättningar att prestera bra under dagen. Figur 5 visar att det inte fanns någon skillnad (P=0.68) på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniska kopplat till hur ofta de åt frukost. Totalt ansåg 61 elever (75,3%) att de var kvällsmänniskor medan 20 elever (24,7%) ansågs sig vara morgonmänniskor. Av de 10 eleverna som inte åt frukost ansåg dock 9 elever att de var kvällsmänniskor.
alla dagar i veckan 4-6 ggr/vecka 1-3 ggr/vecka jag äter inte
frukost 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% P ro c e n t morgonmänniska kvällsmänniska
Figur 5. Elevernas egenuppfattning om de var kvälls- eller morgonmänniskor kopplat till hur
5.1.6 Social närvaro i hemmet på morgonen
Den sociala närvaron av både föräldrar, syskon, kamrater m.fl. kan spela stor roll för om en människa känner aptit och glädje för att äta frukost på morgonen. Tabell 1 visar att 71 av de undersökta eleverna (87,7%) åt någon form av frukost medan 10 elever (12,3%) inte åt någon frukost alls. Vad det gäller den sociala närvaron hemma på morgonen visade studien ingen signifikans (P=0.47) mellan de elever som åt frukost och de som inte åt frukost. Det fanns dock tendenser mot att de elever som åt frukost aldrig var ensamma hemma på morgonen.
Äter frukost Äter ej frukost
Aldrig ensam hemma 42 (59,1%) 7 (70,0%)
Ensam 1-2 dagar/v. 17 (23,9%) 2 (20,0%)
Ensam 3-4 dagar/v. 8 (11,3%) 1 (10,0%)
Alltid ensam hemma 4 (5,7%) 0 (0,0%)
Tabell 1. Jämförelse mellan elever som åt eller inte åt frukost kopplat till hur många
dagar/vecka de var ensamma hemma på morgonen.
5.1.7 Frukost i skolan
Att servera frukost i skolan kan vara en bra lösning för de elever som inte har någon att äta frukost med hemma på morgonen. Detta skulle även hjälpa de elever som av olika skäl inte kan eller får äta frukost hemma. Figur 6 beskriver elevernas svar på frågan kring
frukostservering i skolan där 2 av 10 elever som inte åt frukost svarade att de hade ätit frukost i skolan om möjlighet funnits.
i skolan jag äter inte frukost
80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% P ro ce nt
Figur 6. Enkätsvar från de elever som aldrig åt frukost på frågan om de ätit frukost ifall
5.1.8 Elevernas mellanmåls och lunchvanor
Av 10 elever som inte åt frukost var det 4 elever (40,0%) som svarade att de aldrig heller åt något mellanmål på förmiddagen. Av de elever som åt frukost angav 14 elever (19,7%) att de aldrig åt något mellanmål på förmiddagen.
Av de10 elever som inte åt frukost åt alla skollunchen någon dag/vecka. 5 elever (50,0%) åt skollunchen 1-2 dagar/vecka, 2 elever (20,0%) åt skollunchen 3-4 dagar/vecka och 1 elev (10,0%) åt skollunchen alla dagar i veckan. Av de elever som åt frukost åt 4 elever (5,6%) aldrig skollunchen, 6 elever (8,5%) åt skollunchen 1-2 dagar/vecka, 14 elever (19,7%) åt skollunchen 3-4 dagar/vecka och 47 elever (66,2%) åt skollunchen varje dag.
5.1.9 Elevernas reaktion på hunger
Av 10 elever som inte åt frukost svarade 3 elever (30,0%) att de oftast blev okoncentrerade när de var hungriga, 3 elever (30,0%) svarade att de oftast blev irriterade när de var hungriga, 3 elever (30,0%) svarade att de inte reagerade när de var hungriga och 1 elev (10,0%) svarade att han/hon oftast blev trött när han/hon var hungrig.
6 DISKUSSION
Syftet med denna studie var att undersöka hur frukostvanor ser ut hos elever i
idrottsprofilerade klasser respektive elever i icke-idrottsprofilerade klasser. Trots att ett bekvämlighetsurval gjordes så visar resultatet på tendenser som besvarar frågeställningarna. Jag anser att syftet med undersökningen uppnåtts. På grund av undersökningens ringa storlek bör studien inte generaliseras för skolor utanför undersökningen.
6.1 Sammanfattning
Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen åt frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte åt frukost gick övervägande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade även att pojkarna åt frukost oftare än flickorna och majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna åt ofta en väl komponerad frukost ur näringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost, däremot ansåg de flesta eleverna som inte åt frukost att de var kvällsmänniskor. Det fanns tendenser mot att de elever som åt frukost hade social närvaro i hemmet på morgonen dock visade resultatet ingen signifikans mellan de elever som åt, respektive inte åt frukost. Av de elever som inte åt frukost hade en femtedel ätit frukost om skolan serverat det.
6.2 Resultatdiskussion
Eftersom studien innehöll relativt få deltagare bör undersökningens resultat inte generaliseras till att gälla för en hel population.
Denna studie undersökte idrottsklasser och icke-idrottsklassers frukostvanor. För att visa att eleverna i idrottsklasserna verkligen skilde sig från icke-idrottsklasseleverna i förhållande till hur ofta eleverna idrottar jämfördes de två grupperna med ett chitvåtest. Som förväntat visade resultatet att elever i idrottsklasser idrottar fler gånger på en vecka än elever i
icke-idrottsklass. Intressant var resultatet av hur många ur de båda grupperna som idrottade fler än tre gånger på en vecka, alltså utöver skolidrotten. 68,0% av eleverna i idrottsklassen och 29,7% av eleverna i icke-idrottsklassen idrottade utöver skolidrotten. Dessa elever når upp till målet med 30 minuters fysisk aktivitet varje dag vilket betyder mycket för folkhälsan
(Rydqvist & Winroth, 2002) och detta stöds av den kanadensiska undersökningen som visade att de elever som deltog på skolidrotten två eller tre dagar per vecka löpte mindre risk att
utveckla övervikt (Veugelers & Fitzgerald, 2005). Resultatet i denna studie visade att 10,8% av eleverna i icke-idrottsklass svarade att de aldrig idrottade vilket innebar att de inte heller deltog på idrottslektionerna. Därmed kan de inte nå upp till målen i ämnet idrott vilket resulterar i att de inte kan få ett godkänt betyg. Det hade varit intressant att veta hur skolan arbetar med dessa elever, det är ju skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola har kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Utbildningsdepartementet, 1999).
Av 1759 svenska elever som Nordlund och Jacobson (1997) undersökte i sin studie av högstadieelevers matvanor uppgav 75 % att de åt frukost alla dagar i veckan. I denna undersökning var motsvarande siffra 61,7%. Baumert, Henderson och Thompson (1998) studerade riskfaktorer hos ungdomar som deltog i organiserade idrotter och de kom fram till att 45 % av de idrottande ungdomarna åt frukost regelbundet. När jag jämförde elever i idrottsklasser och elever i icke-idrottsklasser så fanns det ingen statistisk skillnad på hur många dagar i veckan de åt frukost. Däremot fanns en trend mot att eleverna i idrottsklasser åt frukost oftare eftersom 8 av 10 elever som inte åt frukost gick i icke-idrottsklasser. Dessa resultat stöds av en studie av Baumert, Henderson och Thompson (1998) där det
konstaterades att idrottande ungdomar har nyttigare matvanor än de ungdomar som inte idrottar.
Det fanns en statistisk skillnad på att pojkar åt frukost oftare än flickor. Denna studie fann att 18,7% av flickorna och 3,0% av pojkarna aldrig åt frukost. Det var även en markant skillnad mellan pojkar och flickor som åt frukost varje dag. 78,8% av pojkarna medan bara 50,0% av flickorna åt frukost varje dag. Nordlund och Jacobson (1997) redovisade i sin studie att bland de elever som inte åt frukost regelbundet fanns en större andel flickor och detta stämmer väl överens med denna undersöknings resultat. I en amerikansk studie där flickors frukostvanor undersöktes från 9 till18 års åldern fastställdes att deras frukostintag minskade med stigande ålder. Vidare konstaterades att de flickor som åt frukost tenderade att ha en mer hälsosam livsstil än de flickor som inte åt frukost (Affenito m.fl., 2005). Det hade varit intressant att se hur flickornas frukostvanor förändrats med stigande ålder. Är det så att deras frukostvanor försämrats bör man diskutera hur skolan kan förebygga detta tillsammans med föräldrar.
Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet är två av de elva målområdena i den nya
krävs att skolan förmedlar kunskap om mat och motionsvanor till eleverna. I framför allt ämnen som hemkunskap, biologi och idrott är det därför viktigt att det arbetas mot samma mål. Ett huvudmål anser jag är att öka förståelsen för en hälsosam livsstil hos eleverna och då stiger förhoppningsvis möjligheterna till att folkhälsan förbättras med tiden. Att få elever att äta frukost är viktigare än vad de äter för frukost till en början. Dock måste eleverna också få kunskap i näringslära för att äta så nyttigt och näringsrikt som möjligt. Resultatet av en dålig frukost har en märkbar negativ effekt på elevernas kreativitetsförmåga och deras fysiska uthållighet och hur de mår i skolan (Wyon m.fl., 1997). I undersökningen fanns ingen statistisk skillnad på att idrottseleverna åt näringsmässigt bättre frukostar än elever i icke-idrottsklasserna. Det var något fler elever procentuellt som komponerade en frukost ur alla näringsgrupperna (rutorna) i icke-idrottsklasserna. I Kroatien studerade Colic, Baric och Satalic (2002) skillnader i frukostvanor hos barn och ungdomar. De fann att av dem som regelbundet åt frukost kom 26% av barnens och ungdomarnas rekommenderade dagliga intag från detta mål. Denna studie visade inte hur många mål mat eleverna åt/dag eller vilket det rekommenderade dagliga intaget var för eleverna dock var det intressant att jämföra och se hur stort intag de elever som hoppade över frukosten gick miste om.
Det biologiska livet utmärks av en viss rytmisk aktivitet. Aptit och förmågan att äta följer med de individuella dygnsmönster som varje människa har och den som inte kan äta frukost på morgonen har sämre förutsättningar att prestera bra under dagen. Morgonmänniskor har bäst prestationsförmåga tidigt på dagen medan kvällsmänniskor presterar bättre framåt kvällen (Ekblom m.fl., 1992). I undersökningen fanns ingen signifikant skillnad på hur eleverna svarat på om de var morgon- eller kvällsmänniskor kopplat till hur ofta de åt frukost. Dock konstaterades att 9 av 10 elever som inte åt frukost ansåg sig vara kvällsmänniskor och detta är intressant. Om kvällsmänniskor ofta är uppe sent på kvällar så rubbas deras dygnsrytm och hjärnan får svårare att ställa in sig, vilket kan vara en orsak till att kvällsmänniskor inte känner någon aptit på morgonen. Nyckeln till sundare livssituation är att ha goda sovvanor och det är föräldrarnas ansvar att lära sina barn att sova gott (Lennernäs m.fl., 2005). Det är därför viktigt att barn och ungdomars läggtid på kvällen anpassas efter när skolan börjar så att individen blir utsövd.
Undersökningen visade inget samband mellan de som inte åt frukost och om de var ensamma hemma på morgonen. Detta hade kanske kunnat undvikas om frågan varit formulerad så att sällskap hemma på morgonen bara gällde vuxna. Det fanns dock en trend mot att de elever
som åt frukost aldrig var ensamma hemma på morgonen. Resultatet från dem som åt frukost i undersökningen stämmer tämligen procentuellt överens med Nordlund och Jacobsons (1997) studie på svenska högstadieelever. Många undersökningar har likväl visat att fler och fler elever äter frukost i hemmet utan vuxet sällskap vilket försämrat ungdomarnas frukostvanor (Lennernäs m.fl., 2005).
Jag undersökte dessutom om de elever som inte åt frukost hade ätit frukost om skolan serverat det. Resultatet visade att 2 av 10 elever hade ätit frukost om alternativet funnits. Denna studie genomfördes i relativt liten skala och det hade varit intressant att se om den procentuella andelen ökat om urvalsgruppen varit större. Om skolorna inför frukost tror jag att man fått en mer harmonisk arbetsmiljö och eleverna hade då inte ersatt frukosten med sötsaker för att stilla hungern. Heyman (1998) skrev en artikel om Hjulstaskolan utanför Stockholm där de införde gratis frukost i skolan. Mellan 150-200 av 700 elever valde att äta frukost i skolan och de flesta som var i kontakt med eleverna upplevde att många mådde bättre och dessutom tyckte de att barnen uppträdde lugnare, speciellt timmarna före lunch. Att servera frukost i skolan är ett sätt att uppmuntra frukostvanor hos elever som inte brukar äta frukost hemma (Lennernäs m.fl., 2005).
Jag valde även att undersöka eleverna som inte åt frukost i en grupp för sig för att se hur om där fanns kopplingar till tidigare undersökningar. Det är viktigt att ta reda på varför elever inte äter frukost för att skapa en förståelse kring problemet. Elever som inte äter frukost på
morgonen har sämre förutsättningar att prestera bra under dagen. En frukost ska täcka 20-30 procent av dagsbehovet av energi och näring och det går dessa elever miste om (Winroth & Rydqvist, 2003).
Jag studerade speciellt hur mellanmålsvanor, lunchvanor och deras reaktion på hunger såg ut. 4 av 10 elever åt aldrig något mellanmål och 5 av 10 åt aldrig skollunchen. Man kan se likheter mellan detta resultat och CAN:s enkätundersökningar kring 15-åringars matvanor där det konstaterades att elever med bristfälliga frukostvanor inte kompletterade detta med ett mellanmål på förmiddagen eller med en lagad skollunch och middag. Denna grupp kände sig oftare trötta och hängiga än de som åt frukost, mellanmål och lunch (Becker, 2005). Vidare fanns även likheter med Nordlund och Jacobsons studie (1997) där ungefär en tredjedel av de elever som sällan eller aldrig åt frukost åt också mycket sällan eller aldrig skollunch. Denna grupp elever uppgav i betydligt högre utsträckning att de inte var pigga i skolan utan att de
oftare kände sig trötta och hängiga (Nordlund & Jacobson, 1997). Att hoppa över frukosten är ingen bra idé eftersom prestationen blir sämre. När det inte kommer någon mat uppfattar kroppen det som ett hot och hjärnan blir fokuserad på att söka mat. En hungrig person blir därför oftast trött, okoncentrerad och irriterad (Lennernäs m.fl., 2005). Det var därför intressant att se hur eleverna i denna undersökning svarade på hur de reagerade när de var hungriga. 3 elever svarade okoncentrerade, 3 svarade irriterade, 1 svarade trött och 3 svarade att de inte reagerade. Hade dessa elever ätit frukost hade kanske irritation och
koncentrationssvårigheter kunnat förebyggas.
6.3 Metoddiskussion
6.3.1 Val av undersökningsmetod
Att använda gruppenkät för denna undersökning visade sig vara en effektiv metod för att få in svar snabbt. Studien blev nästintill kostnadsfri, den största kostnaden för undersökningen bestod av kopiering av följebrev och enkäter.
6.3.2 Val av undersökningsgrupp
På grund av både ekonomisk och tidsbesparande skäl gjordes ett bekvämlighetsurval för denna undersökning. Nackdelen med bekvämlighetsurval är risken för att urvalet inte blir representativt för hela populationen. När resultatet av enkätstudien gjordes upptäcktes en del brister på just denna studies urval. Antalet flickor och pojkar blev inte jämt fördelat och inte heller antalet i elever mellan idrottsklass och icke-idrottsklass, vilket kan ha påverkat
signifikansen. Vidare kan diskuteras om det hade behövts ytterligare en klass för att kunna få fram mer rättvisande resultat.
6.3.3 Enkätkonstruktion
Enkäterna som användes i datainsamlingen konstruerades av undersökningsledaren. Före datainsamlingens start sökte jag i tidigare forskning samt i litteraturen och såg hur tidigare enkäter var konstruerade. Eftersom jag inte hittade något som direkt passade undersökningens syfte tillverkade jag själv enkäten med hjälp av metodlitteraturens riktlinjer. När
konstruktionen av enkäten var klar testades enkäten i en mindre pilotstudie. Efter pilotstudien gjordes några förändringar för att undvika missförstånd i undersökningen. Då frågorna
konstruerades under relativt kort tidsperiod och testades i en mindre pilotstudie kan eventuellt frågornas relevans diskuteras. Om relevansen på frågorna var låg kan validiteten ha påverkats.
6.3.4 Genomförande
Genomförandet av enkätstudien gick snabbt eftersom personalen på skolan var hjälpsamma och gjorde upp ett schema för när de olika klasserna kunde delta i undersökningen. Det gavs dock inte så mycket tid för varje klass utan presentationen blev kort för att eleverna skulle få tid att fylla i enkäten. Jag hade förberett mig på ett tidspressat schema och hade för säkerhets skull konstruerat ett följebrev som undersökningsdeltagarna fick ta del av. Följebrevet innehöll fakta om undersökningen och etiska krav för att undvika missförstånd hos eleverna.
6.3.5 Databearbetning
I presentationen av datan använde jag mig framför allt av en deskriptiv analys. Jag valde dessutom att göra sambandsanalyser för att påvisa samband mellan olika variabler, dock kan resultaten ha blivit något missvisande beroende på att det hade behövts fler
undersökningsdeltagare, jämnare fördelning mellan idrottsklasser och icke-idrottsklasser och även jämnare fördelning mellan könen.
6.4 Avslutande reflektioner
Det är en mängd faktorer som styr ungdomars matvanor och som Samuelson (1997) tog upp så påverkas ungdomarna även av massmedia och reklam. Innehållet i massmedias budskap stämmer inte alltid med det som vi lärare propagerar för i skolan ur hälsosynpunkt. Skolan är tillsammans med föräldrar betydelsefulla för elevernas utveckling och därför måste vi agera som förebilder för att folkhälsan ska kunna förbättras.
6.4.1 Framtida forskning
Ungdomars frukostvanor är ett aktuellt diskussionsämne inom skolans värld när man talar om elevers skolprestationer. Trots att denna undersökning gjordes i en mindre omfattning fann jag att majoriteten av de elever som inte åt frukost var flickor samt att det fanns tendenser att elever i idrottsklasser åt frukost oftare än elever i icke-idrottsklasser och dessa resultat är värda att forska vidare kring i större skala. Det hade varit intressant att se hur flickornas frukostvanor förändrats med stigande ålder. Är det så att deras frukostvanor försämrats kan man diskutera hur skolan kan förebygga detta tillsammans med föräldrar. Möjligheten finns att skolan tjänar på att införa frukost i skolan för att höja kvalitén på elevernas skolarbete.
7 Referenser
Affenito, S., Thompson, D., Barton, B., Franko, D., Daniels, S., Obarzanek, E., Schreiber, G., & Striegel-Moore, R. (2005). Breakfast Consumption by African-American and White
Adolescent Girls Correlates Positively with Calcium and Fiber Intake and Negatively with Body Mass Index. American Dietetic Association.
Annerstedt, C., & Gjerset, A. (1997). Idrottens träningslära. Farsta: SISU idrottsförlag.
Aronsson, Å. (1999). SPSS - En introduktion till basmodulen [version 11.5]. Lund: Studentlitteratur.
Baumert, P., Henderson, J., & Thompson, N. (1998). Health Risk Behaviors of Adolescent Participants in Organized Sports. New York: Elsevier Science Inc.
Becker, W. (2000). Skolmåltider. Vår föda, 1, 17.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik (3:dje uppl.) (B. Nilsson övers.). Lund: Studentlitteratur.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2003). Research Methods in Education (5th ed.). London: Routledge.
Colic- Baric, I., & Satalic, Z. (2002). Breakfast quality differernces among children and adolescents in Croatia. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 53, 79-87.
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, J-E., & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, M., & Lindeberg, H. (2004). Mat för liv och lust. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Ekblom, B., Bohlin, L., Bruce, Å., Hambraeus, L., & Öberg, I. (1992). Kost och Idrott. Matens betydelse för prestation och hälsa. Farsta: SISU idrottsförlag.
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Heyman, E. (1998). Maten före matten. ICA- kuriren nr. 36.
Johansson, U. (2004). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Lennernäs, M. (2002). En hungrig elev är en rastlös elev. Vår föda, 2, 33.
Lennernäs, M., Lowden, A., Gillberg, M., Pernler, H., Nordlund, G., & Norberg, H. (2005). Mat och sömnskola för skolan. Mjölkfrämjandet April 2005.
Nordlund, G., & Jacobson, T. (1997). Högstadieenkäten. Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet (nr 53).
Patel, R., & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R., & Tebelius, U. (1991). Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Riksidrottsförbundet (1996). En beskrivning av idrotten i skolan. Farsta: SISU idrottsförlag.
Samuelson, G. (1997). Ungdomars matvanor undersökta. Mat God, nr5.
Sepp, H., Ekelund, U., & Becker, W. (2004) Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna. Livsmedelsverket.
SNR (1997) Tredje upplagan av de svenska näringsrekommendationerna. Vår föda 1997;48 (2):7-14.
Takasaki, Y. (2005). Serum Lipid Levels and Factors Affecting Atherogenic Index in Japanese Children. Akita University: Department of Sport and Health Sciences.
Utbildningsdepartementet (1999). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Graphium Västra Aros.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Veugelers, P., & Fitzgerald (2005). Prevalence of and risk factors for childhood overweight and obesity. CMA Media Inc.
Winroth, J., & Rydqvist, L. (1993). Idrott, friskvård & hälsa. Farsta: SISU idrottsförlag.
Winroth, J., & Rydqvist, L. (2002). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Farsta: SISU idrottsförlag.
Wyon, D:P., Abrahamsson, L., Järtelius, M., & Fletcher, R. J. (1997) An Experimental Study of the Effects of Energy Intake at Breakfast on the Test Performance of 10-Year-Old Children in School. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 48, 5-12.
BILAGA 1
Följebrev
Hej,
Datum
Jag heter Johan Larsson och läser till idrottslärare i Malmö. För tillfället skriver
jag en C-uppsats (examensarbete) och avsikten med min undersökning är att se
hur era idrotts- och frukostvanor ser ut. Med anledning av detta kommer du och
din klass att få svara på enkätfrågor individuellt. Ytterligare tre klasser kommer
att delta i denna undersökning. Jag har valt att undersöka två idrottsprofilerade
klasser och två icke idrottsprofilerade klasser.
Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt, men det är viktigt för
undersökningens kvalitet, att alla som får frågeformuläret svarar på det. Försök
att svara så ärligt som möjligt och endast ett svarsalternativ per fråga är
tillåtet.
Ditt svar kommer att behandlas anonymt och identiteten är helt okänd för mig
som samlar in svaren. Jag kommer att meddela var du kan läsa resultatet av min
undersökning när arbetet är klart.
Tack för din medverkan!
BILAGA 2
1. Ange ditt kön: Kille………...
Tjej………….
2. Hur dags brukar du gå och lägga dig en Före 22.00…………. en vardagskväll? Mellan 22 – 23.00…. Mellan 23 – 24.00…. Efter 24.00………….
3. Hur lång tid innan skolan börjar brukar du Mindre än 30 min innan…... gå upp på morgonen? (Alternativt innan 30-60 min innan…... bussen går om du åker buss till skolan) 60-90 min innan…... 90- min innan…...
4. Anser du att du är en: Kvällsmänniska…...
Morgonmänniska…...
5. Hur många vardagar i veckan är du helt ensam Inga dagar…..
hemma på morgonen? 1-2 dagar……
3-4 dagar…… Alla dagar…..
Med idrott här menas att du byter om och är fysiskt aktiv, alltså att du rör på dig och känner att du blir varm och svettas. Det kan vara på idrottslektioner, i föreningar eller på egen hand.
6. Hur många gånger i veckan brukar du idrotta? Ingen gång………. (räkna med idrotten i skolan) 1-3 gånger………..
4-6 gånger………..
Mer än 6 gånger…
7. Hur länge varar ett idrottspass i Kortare än 30 min…. genomsnitt per gång? Mellan 30-45 min….
Mellan 45-60 min …
Längre än 60 min…..
8. Hur många gånger/vecka brukar du äta Aldrig... något mellanmål på förmiddagen? 1-2 ggr/vecka………..
3-4 ggr/vecka……… Alla dagar i veckan….
9. Om du svarat att du äter mellanmål, vad Frukt………
brukar det oftast bestå av? Bulle/smörgås……….. Godis/kaka……… Annat Vad?_____________ _______________________
