• No results found

Klass. Videns hanblommor eller är gula och honblommorna eller

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Klass. Videns hanblommor eller är gula och honblommorna eller"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

20 p.

1

5 1 2 4

7 8

3

6

40

VÅRA SKOGARS VIKTIGA VIDEARTER. Fyll i texten.

A) På bilden syns en videart med randig bark på stammen.

Den heter __________________________________.

Då den är viktig för många andra arter är den också en ____________________________________________.

B) Videsläktet är de första som blommar på våren.

Videkissorna är ___________________________________.

Videns hanblommor eller ________________________ är gula och honblommorna eller ________________________

är gröna, och finns på skilda växter. En växt som har han- och honblommor på skilda individer, kallas

___________________________________________. Videväxterna producerar stora mängder lätta frön, som sprids med ___________________________ till nya växtplatser. De förökar sig också effektivt genom rotskott. Förökning utan pollinering kallas ___________________________________________ förökning.

C) Namnge djur som använder videväxter som föda på linjerna 1–4.

D) Förena arterna och deras beskrivning genom att skriva siffrorna 1–8 i rutorna.

Insekt som äter av videväxters blad

En gnagare som äter av videväxters knoppar och blad Ett däggdjur som äter av

videväxters bark och grenar En stekel som pollinerar

blommor

En ryggradaslös som suger av blommornas nektar En parasitsvamp som

lever på videväxters blad En nedbrytarsvamp som

bryter ner gamla träd En växt som i gamla skogar

lever på videväxters yta Pilbrun

Lunglav Doftticka

Videtjärfläck

Skogsnöten

2021

40:e RIKSOMFATTANDE SKOGSKUNSKAPSTÄVLING FÖR HÖGSTADIER

Namn ________________________________________________________

Skola ________________________________________________________

Klass ____________

Poäng ____________ / 91 p.

(2)

p

7 p.

2

3

3

5

6

4

7

1

9 p.

EN RUTANALYS AV FÄLTSKIKTET I SKOGEN. Eleverna undersökte skolans närskog. De bestämde hur många procent olika arter täckte marken och artrikedomen i de nio olika rutorna. Tabellen visar resultaten.

Sök svaren a–f i tabellen. Härled svaren g–i.

a) Vilken risväxt förekommer rikligast? ______________________________________

b) Vilken art syns i de flesta rutor, men bara som enstaka exemplar?

___________________________________________________________________

c) Vilken är den sällsyntaste arten? ________________________________________

d) Vilken var skillnaden i lingonens täckningsgrad i rutorna 5 och 6? _____ %-enheter e) I vilken ruta finns det mest olika arter? I ruta nummer ______

f) I vilken ruta fanns det högst antagligen en stig? I ruta nummer ______

g) Vilken skogstyp är det? ________________________________________________

h) Vilken sorts mineraljord är det? _________________________________________

i) Vilken trädart är troligtvis den vanligaste i denna skog? _____________

Art Ruta 1 Ruta 2 Ruta 3 Ruta 4 Ruta 5 Ruta 6 Ruta 7 Ruta 8 Ruta 9

Blåbär 20 % 80 % 35 % 80 % 5 % 5 % 35 % + 70 %

Kruståtel + + + + + – 40 % + +

Ängskovall + + + + + – + + +

Ekorrbär + + + + – – – + +

Granplanta + + + + – – + + –

Rönnplanta + – + + 20 % + – 50 % +

Lingon – + + + 20 % 5 % + 5 % 20 %

Skogsstjärna + + + + – – – + –

Piprör + + + + + – 20 % + +

Vårfrylé – – + – – – + + –

Ekbräken – – – – – – 5 % + –

Bergslok – – – – – – – + –

ATT FUNDERA PÅ FÖR DEN MEDVETNA KONSUMENTEN. I alla följande produkter har trä använts vid tillverkningen. Hur skall dessa produkter hjälpa till att lösa miljöproblemen? Skriv siffrorna 1–7 i rutorna.

Xylitol

Möbel Växtruta

Genom- skinligt förpacknings- material Ungsform

Bio- diesel

Textiler

Ersätter bomull Ersätter

plast Ersätter

aluminium Lagrar kol

för en lång tid

Ersätter socker som är skadligt för tänderna Minskar trafikens

växthusgasutsläpp Minskar på sjukhusens

problemavfall

2

Tecknens förklaringar

% Artens täckningsgrad + Enskild växt finns – Arten förekommer inte

Material för att gipsa brutna leder

(3)

p

4

1 2 3 4 5 6

30 p.

EKONOMISKOGSBRUK I LUNDAR OCH MÅNGFALLDEN

Lundar är närings- och artrika skogstyper. I en lund med riklig mångfald finns det många trädarter i olika åldrar och täthet, samt växtligheten är skiktad.

C) Av Finlands skogsareal är bara 1–2 % lundar. Större arealer med lundar finns det där det finns kalksten i som bergart eller andra basiska jordarter. Förena lundarealerna med de områden som är utmärkta på kartan. Skriv siffrorna 1–8 i cirklarna.

D) Lunden är en viktig skogstyp för mångfalden. De värdefullaste lundarna är skyddade. Ungefär hälften av de hotade skogsarterna bor i lundskogar, många av dem i gamla eller förmultnande träd. Det kan växa många olika trädarter i lundar eller så har gran tagit över dem.

Största delen av lundarna är välväxande ekonomiskog. En skicklig skogsägare kan uppehålla ett rikt artbestånd och producera virke i en lund. Kryssa för de alternativ som skyddar och ökar mångfalden.

Lämna sparträd av olika ålder och art.

Plantera blandskog.

Betona en trädart vid röjning. Avlägsna de andra.

Om det finns ädellövträd, ek, skogsalm eller andra, så spara dessa.

Sträva efter ojämn gallring, så att beståndets täthet varierar.

Avlägsna all död ved.

Avlägsna alla vindfällen.

Avlägsna inte buskar i lunden.

Spara skogens nyckelarter.

Spara möjligast mycket gran, om det finns växtlighet som vill ha ljus.

Södra Tavastlands lundkoncentration

Kajanalands lundkoncentration

Kittiläs lundkoncentration

Mellersta Karelens lundkoncentration

Lappska triangelns lundkoncentration

Norra Kuusamos lundkoncentration

Norra Savolax lundkoncenttration

Ekbältet A) Namnge lundens växter på de svarta linjerna.

B) Skriv i rutan TR (trädskiktet), BU (buskskiktet), FÄ (fältskiktet), BO (bottenskiktet) enligt vilket växtskikt växten finns.

1 ___________________________________ 4 ___________________________________

2 ___________________________________ 5 ___________________________________

3 ___________________________________ 6 ___________________________________

Blåsippa, vårens och lundens kändis

1 2 3

4

5

7 6

8

(4)

1 p.

6 5

24 p.

Stora träd ger mera pengar

Hyggenas omloppstid blir längre

Kryddor Frukt Vägledning till

planering av skogens användning Vägledning

i skogs- skötsel

Träd- odlarnas skolning

Vägledning i hur man mäter och

värderar skog

En ökning av biprodukternas

mångsidighet Grönsaker

Honung Förbättra

kvinnornas ställnig Arbetsuppgifter

i skogsbruk Hyreskontrakt

i båda makarnas namn

Försörjning för hela familjen

Förbättring av livsmedels-

situationen Förberedelser för

klimatförändringen

Skålar av salträdets blad

Trädodlarnas förening grundas Stöd- organisationer

för odlare

Vägledning i att äga och hyra mark

Ett rättvist för virketpris Gemen-

samma trävarutorg

Stöd i virkesaffärer

Köparen får virke av bra

kvalitet Läromaterial

för skogsbruk Vägledning

för att grunda plantskolor

Exempel på FFD’s verksamhet och resultat

FFD

ETIOPIEN NEPAL

KENIA TANSANIA

VIETNAM HONDURAS

MOSAMBIK

GENOM ATT EXPORTERA KUNSKAP OM SKOGSBRUK KAN MAN FÖRBÄTTRA SMÅBÖNDERS LIVSVILKOR I UTVECKLINGSLÄNDER. På små marklotter kan trädodlarna odla olika grödor under träden av vilka de får en daglig inkomst. Trädet är ett ”sparkonto” som används till större köp som barnens skolkläder och utbildning. Den finländska biståndsföreningen Food and Forest Development Finland (FFD) stöder trädodlare i de länder som märkts ut på kartan. Inlärd information sprider sig bland odlarna. Kunskapen ökar då odlarna samarbetar sinsemellan. Studera bilderna och svara på frågorna.

VILL DU BEKANTA DIG MED SKOGS- BRANSHEN? Vi lottar ut två veckors sommarjobb i skogsreviren i juni 2021.

Tupasvilla I vilka landsdelar hjälper FFD länder? ______________________________________________________________

Hur hjälper FFD utvecklingsländers trädodlare? _______________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Hurdan utbildning exporterar FFD? _________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Hur får trädodlaren inkomster? __________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Vad vinner trädodlaren på med föreningsverksamheten? ____________________________________

_____________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________

Bilden visar verksamhet som understöds av FFD, vilka? _________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Svara på basen av dina egna kunskaper: Hur förbättras läget i utvecklingsländer genom att understöda kvinnors företagsamhet?

_____________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Skogsnötens finansiärer donerar till FFD 2 € per lärare som deltar i Skogsnöten (tillsammans

1 200 €).

Deltar du i utlottningen av sommararbete?

Jo tack! Inte denna gång tack.

Njombe, Tansania

(5)

20 p.

1

5 1 2 4

7 8

3

6

40

VÅRA SKOGARS VIKTIGA VIDEARTER. Fyll i texten.

A) På bilden syns en videart med randig bark på stammen.

Den heter __________________________________.

Då den är viktig för många andra arter är den också en ____________________________________________.

B) Videsläktet är de första som blommar på våren.

Videkissorna är ___________________________________.

Videns hanblommor eller ________________________ är gula och honblommorna eller ________________________

är gröna, och finns på skilda växter. En växt som har han- och honblommor på skilda individer, kallas

___________________________________________. Videväxterna producerar stora mängder lätta frön, som sprids med ___________________________ till nya växtplatser. De förökar sig också effektivt genom rotskott. Förökning utan pollinering kallas ___________________________________________ förökning.

C) Namnge djur som använder videväxter som föda på linjerna 1–4.

D) Förena arterna och deras beskrivning genom att skriva siffrorna 1–8 i rutorna.

Insekt som äter av videväxters blad

En gnagare som äter av videväxters knoppar och blad Ett däggdjur som äter av

videväxters bark och grenar En stekel som pollinerar

blommor

En ryggradaslös som suger av blommornas nektar En parasitsvamp som

lever på videväxters blad En nedbrytarsvamp som

bryter ner gamla träd En växt som i gamla skogar

lever på videväxters yta Pilbrun

Lunglav Doftticka

Videtjärfläck

Skogsnöten

2021

40:e RIKSOMFATTANDE SKOGSKUNSKAPSTÄVLING FÖR HÖGSTADIER

Namn ________________________________________________________

Skola ________________________________________________________

Klass ____________

Poäng ____________ / 91 p.

Modellsvar

är en riktgivande granskningslista från vilken man kan avvika.

Granskningen kan göras av eleverna eller läraren. Envar skola kan ge poäng enligt egen läroplan. Då man väljer skolans bästa vetare bör bedömningen ske inom skolan med samma grunder för varje elev. De elever som kommer vidare bedöms enligt lika

premisser på Skogsföreningen.

20 p.

1

20

sälg 1 p.

nyckelart 1 p.

Tips:

Tips: Skriv poängen Skriv poängen i marginalen så är det i marginalen så är det lättare att summera lättare att summera dem i rutan nere dem i rutan nere på sidan.

på sidan.

Maximala poäng

91 p.

8 8

4 4

8 8

blomställningar 1 p.

ståndarna 1 p. pistillerna 1 p.

tvåbyggare 1 p.

vinden 1 p.

könlös 1 p.

Nässelfjäril 1 p.

Ljus jordhumla 1 p. (humla/jordhumla ½ p.) Skogshare 1 p. (hare ½ p.)

Skogssork 1 p. (sork ½ p.)

S a

m

ma n

la

gt S a

m

ma n

la

gt 6 1 p.

4 1 p.

3 1 p.

2 1 p.

1 1 p.

5 1 p.

7 1 p.

8 1 p.

(6)

p

7 p.

2

3

3

5

6

4

7

1

9 p.

EN RUTANALYS AV FÄLTSKIKTET I SKOGEN. Eleverna undersökte skolans närskog. De bestämde hur många procent olika arter täckte marken och artrikedomen i de nio olika rutorna. Tabellen visar resultaten.

Sök svaren a–f i tabellen. Härled svaren g–i.

a) Vilken risväxt förekommer rikligast? ______________________________________

b) Vilken art syns i de flesta rutor, men bara som enstaka exemplar?

___________________________________________________________________

c) Vilken är den sällsyntaste arten? ________________________________________

d) Vilken var skillnaden i lingonens täckningsgrad i rutorna 5 och 6? _____ %-enheter e) I vilken ruta finns det mest olika arter? I ruta nummer ______

f) I vilken ruta fanns det högst antagligen en stig? I ruta nummer ______

g) Vilken skogstyp är det? ________________________________________________

h) Vilken sorts mineraljord är det? _________________________________________

i) Vilken trädart är troligtvis den vanligaste i denna skog? _____________

Art Ruta 1 Ruta 2 Ruta 3 Ruta 4 Ruta 5 Ruta 6 Ruta 7 Ruta 8 Ruta 9

Blåbär 20 % 80 % 35 % 80 % 5 % 5 % 35 % + 70 %

Kruståtel + + + + + – 40 % + +

Ängskovall + + + + + – + + +

Ekorrbär + + + + – – – + +

Granplanta + + + + – – + + –

Rönnplanta + – + + 20 % + – 50 % +

Lingon – + + + 20 % 5 % + 5 % 20 %

Skogsstjärna + + + + – – – + –

Piprör + + + + + – 20 % + +

Vårfrylé – – + – – – + + –

Ekbräken – – – – – – 5 % + –

Bergslok – – – – – – – + –

ATT FUNDERA PÅ FÖR DEN MEDVETNA KONSUMENTEN. I alla följande produkter har trä använts vid tillverkningen. Hur skall dessa produkter hjälpa till att lösa miljöproblemen? Skriv siffrorna 1–7 i rutorna.

Xylitol

Möbel Växtruta

Genom- skinligt förpacknings- material Ungsform

Bio- diesel

Textiler

Ersätter bomull Ersätter

plast Ersätter

aluminium Lagrar kol

för en lång tid

Ersätter socker som är skadligt för tänderna Minskar trafikens

växthusgasutsläpp Minskar på sjukhusens

problemavfall

2

Tecknens förklaringar

% Artens täckningsgrad + Enskild växt finns – Arten förekommer inte

Material för att gipsa brutna leder

2

Blåbär 1 p.

Ängskovall 1 p.

Bergslok 1 p.

15 1 p.

8 1 p.

Frisk mo 1 p. 6 1 p.

Morän 1 p.

Gran 1 p.

1 p. 4 1 p. 7 1 p. 2 1 p. 3 1 p. 6 1 p. 5 1 p. 1

3

Motivering:

Täcknings- graden är minst och det finns få arter.

9 p.

9

7 p.

7

(7)

p

4

1 2 3 4 5 6

30 p.

EKONOMISKOGSBRUK I LUNDAR OCH MÅNGFALLDEN

Lundar är närings- och artrika skogstyper. I en lund med riklig mångfald finns det många trädarter i olika åldrar och täthet, samt växtligheten är skiktad.

C) Av Finlands skogsareal är bara 1–2 % lundar. Större arealer med lundar finns det där det finns kalksten i som bergart eller andra basiska jordarter. Förena lundarealerna med de områden som är utmärkta på kartan. Skriv siffrorna 1–8 i cirklarna.

D) Lunden är en viktig skogstyp för mångfalden. De värdefullaste lundarna är skyddade. Ungefär hälften av de hotade skogsarterna bor i lundskogar, många av dem i gamla eller förmultnande träd. Det kan växa många olika trädarter i lundar eller så har gran tagit över dem.

Största delen av lundarna är välväxande ekonomiskog. En skicklig skogsägare kan uppehålla ett rikt artbestånd och producera virke i en lund. Kryssa för de alternativ som skyddar och ökar mångfalden.

Lämna sparträd av olika ålder och art.

Plantera blandskog.

Betona en trädart vid röjning. Avlägsna de andra.

Om det finns ädellövträd, ek, skogsalm eller andra, så spara dessa.

Sträva efter ojämn gallring, så att beståndets täthet varierar.

Avlägsna all död ved.

Avlägsna alla vindfällen.

Avlägsna inte buskar i lunden.

Spara skogens nyckelarter.

Spara möjligast mycket gran, om det finns växtlighet som vill ha ljus.

Södra Tavastlands lundkoncentration

Kajanalands lundkoncentration

Kittiläs lundkoncentration

Mellersta Karelens lundkoncentration

Lappska triangelns lundkoncentration

Norra Kuusamos lundkoncentration

Norra Savolax lundkoncenttration

Ekbältet A) Namnge lundens växter på de svarta linjerna.

B) Skriv i rutan TR (trädskiktet), BU (buskskiktet), FÄ (fältskiktet), BO (bottenskiktet) enligt vilket växtskikt växten finns.

1 ___________________________________ 4 ___________________________________

2 ___________________________________ 5 ___________________________________

3 ___________________________________ 6 ___________________________________

Blåsippa, vårens och lundens kändis

1 2 3

4 5 7 6 8

4

Degbär 1 p. BU 1 p.

Harsyra 1 p. FÄ 1 p.

Ormbär 1 p. FÄ 1 p.

Bladmossa 1 p. BO 1 p.

Tibast 1 p. BU 1 p.

Ek 1 p. TR 1 p.

1 p. 7 1 p. 4 1 p. 1 1 p. 6

1 p. 2 1 p. 3 1 p. 5 1 p. 8

1 p. X 1 p. X 1 p.

1 p. X 1 p. X 1 p.

1 p.

1 p. X 1 p. X 1 p.

Om du kryssar för alla, eller lämnar alla tomma = 0 p.

30 p.

30

(8)

1 p.

6 5

24 p.

Stora träd ger mera pengar

Hyggenas omloppstid blir längre

Kryddor Frukt Vägledning till

planering av skogens användning Vägledning

i skogs- skötsel

Träd- odlarnas skolning

Vägledning i hur man mäter och

värderar skog

En ökning av biprodukternas

mångsidighet Grönsaker

Honung Förbättra

kvinnornas ställnig Arbetsuppgifter

i skogsbruk Hyreskontrakt

i båda makarnas namn

Försörjning för hela familjen

Förbättring av livsmedels-

situationen Förberedelser för

klimatförändringen

Skålar av salträdets blad

Trädodlarnas förening grundas Stöd- organisationer

för odlare

Vägledning i att äga och hyra mark

Ett rättvist för virketpris Gemen-

samma trävarutorg

Stöd i virkesaffärer

Köparen får virke av bra

kvalitet Läromaterial

för skogsbruk Vägledning

för att grunda plantskolor

Exempel på FFD’s verksamhet och resultat

FFD

ETIOPIEN NEPAL

KENIA TANSANIA

VIETNAM HONDURAS

MOSAMBIK

GENOM ATT EXPORTERA KUNSKAP OM SKOGSBRUK KAN MAN FÖRBÄTTRA SMÅBÖNDERS LIVSVILKOR I UTVECKLINGSLÄNDER. På små marklotter kan trädodlarna odla olika grödor under träden av vilka de får en daglig inkomst. Trädet är ett ”sparkonto” som används till större köp som barnens skolkläder och utbildning. Den finländska biståndsföreningen Food and Forest Development Finland (FFD) stöder trädodlare i de länder som märkts ut på kartan. Inlärd information sprider sig bland odlarna. Kunskapen ökar då odlarna samarbetar sinsemellan. Studera bilderna och svara på frågorna.

VILL DU BEKANTA DIG MED SKOGS- BRANSHEN? Vi lottar ut två veckors sommarjobb i skogsreviren i juni 2021.

Tupasvilla I vilka landsdelar hjälper FFD länder? ______________________________________________________________

Hur hjälper FFD utvecklingsländers trädodlare? _______________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Hurdan utbildning exporterar FFD? _________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Hur får trädodlaren inkomster? __________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Vad vinner trädodlaren på med föreningsverksamheten? ____________________________________

_____________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________

Bilden visar verksamhet som understöds av FFD, vilka? _________________________________________

_____________________________________________________________________________________________

Svara på basen av dina egna kunskaper: Hur förbättras läget i utvecklingsländer genom att understöda kvinnors företagsamhet?

_____________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Skogsnötens finansiärer donerar till FFD 2 € per lärare som deltar i Skogsnöten (tillsammans

1 200 €).

Deltar du i utlottningen av sommararbete?

Jo tack! Inte denna gång tack.

Njombe, Tansania

Kryss i någondera rutan = 1 p. Inget kryss = 0 p. X X

5

6

1 p.

1

24 p.

24

I Afrika 1 p., Asien 1 p. och Nordamerika 1 p.

Trädodlarnas skolning 1 p.

Trädodlarnas förening grundas 1 p. En ökning av biprodukternas mångsidighet 1 p.

Förbättra kvinnornas ställnig 1 p.

Läromaterial för skogsbruk 1 p. Vägledning i följande:

mätning och värdering av skog 1 p. , användning av skog 1 p., skogsskötsel 1 p., grundandet av plantskolor 1 p.

Försäljning av virke 1 p., biprodukter 1 p. t.ex.

frukter eller dyl. 1 p. Hela frågan max. 3 p.

Han får hjälp med ägande- och hyrrätt 1 p., stöd i yrkesfrågor 1 p., stöd i virkeshandel (t.ex. trävarutorg) 1 p.

Samarbete ger styrka. Max. 3 p.

Plantskola 1 p.

Förbättra kvinnornas ställnig ELLER arbetsuppgifter i skogsbruk 1 p.

Kvinnors skolning minskar på befolkningsökningen och ökar deras arbetsmöjligheter samt hjälper att försörga familjen. Utbildning och ekonomisk frihet ökar möjligheter att

delta i beslutsfattandet för kvinnor. För övriga bra svar kan ges poäng. Max. 4 p.

References

Related documents

Medeltillväxten år 1-10 och 1-23 är likartad den för tallarna i parcellerna kontroll och tät: de första 10 åren var tillväxten lika hög eller något högre än

 under vredet finns ventilens spindel (4k-7 eller 4k-9mm) - på toppen finns det ett spår som visar kulans läge; spåret längs är ventilen öppen, spåret tvärs är

Mineralkväve i jorden efter skörd av majs med olika mängder tillfört kväve och olika majssorter.. År 2009 ökade skörden något med ökad mängd tillförd kväve

När det gäller valet att belysa hur dessa föreställningar ser ut i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet, gör vi detta med fokus på hur hemtjänstpersonalen ser

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan svaren till män respektive kvinnor vad gäller andelen förfrågningar som fått svar inom en vecka från när frågan

Budesonid <400 µg/dag eller flutikason <200 µg/dag + långverkande β2- agonist och/eller montelukast + inhalerad β2- agonist vid symptom.. Inhalationssteroid

Det kan leda till att sjukdomen sprider sig till friska träd och kanske även gör träden mer mottagliga för infektion. Om det är möjligt bör man spola av maskiner och fordon som

Material: Blad, knoppar, kvistar, frön, frukter, kottar och/eller barkbitar från olika trädslag, en numrerad duk eller lådor att lägga föremålen i och lika många