20 p.
1
5 1 2 4
7 8
3
6
40
VÅRA SKOGARS VIKTIGA VIDEARTER. Fyll i texten.
A) På bilden syns en videart med randig bark på stammen.
Den heter __________________________________.
Då den är viktig för många andra arter är den också en ____________________________________________.
B) Videsläktet är de första som blommar på våren.
Videkissorna är ___________________________________.
Videns hanblommor eller ________________________ är gula och honblommorna eller ________________________
är gröna, och finns på skilda växter. En växt som har han- och honblommor på skilda individer, kallas
___________________________________________. Videväxterna producerar stora mängder lätta frön, som sprids med ___________________________ till nya växtplatser. De förökar sig också effektivt genom rotskott. Förökning utan pollinering kallas ___________________________________________ förökning.
C) Namnge djur som använder videväxter som föda på linjerna 1–4.
D) Förena arterna och deras beskrivning genom att skriva siffrorna 1–8 i rutorna.
Insekt som äter av videväxters blad
En gnagare som äter av videväxters knoppar och blad Ett däggdjur som äter av
videväxters bark och grenar En stekel som pollinerar
blommor
En ryggradaslös som suger av blommornas nektar En parasitsvamp som
lever på videväxters blad En nedbrytarsvamp som
bryter ner gamla träd En växt som i gamla skogar
lever på videväxters yta Pilbrun
Lunglav Doftticka
Videtjärfläck
Skogsnöten
2021
40:e RIKSOMFATTANDE SKOGSKUNSKAPSTÄVLING FÖR HÖGSTADIER
Namn ________________________________________________________
Skola ________________________________________________________
Klass ____________
Poäng ____________ / 91 p.
p
7 p.
2
3
3
5
6
4
7
1
9 p.
EN RUTANALYS AV FÄLTSKIKTET I SKOGEN. Eleverna undersökte skolans närskog. De bestämde hur många procent olika arter täckte marken och artrikedomen i de nio olika rutorna. Tabellen visar resultaten.
Sök svaren a–f i tabellen. Härled svaren g–i.
a) Vilken risväxt förekommer rikligast? ______________________________________
b) Vilken art syns i de flesta rutor, men bara som enstaka exemplar?
___________________________________________________________________
c) Vilken är den sällsyntaste arten? ________________________________________
d) Vilken var skillnaden i lingonens täckningsgrad i rutorna 5 och 6? _____ %-enheter e) I vilken ruta finns det mest olika arter? I ruta nummer ______
f) I vilken ruta fanns det högst antagligen en stig? I ruta nummer ______
g) Vilken skogstyp är det? ________________________________________________
h) Vilken sorts mineraljord är det? _________________________________________
i) Vilken trädart är troligtvis den vanligaste i denna skog? _____________
Art Ruta 1 Ruta 2 Ruta 3 Ruta 4 Ruta 5 Ruta 6 Ruta 7 Ruta 8 Ruta 9
Blåbär 20 % 80 % 35 % 80 % 5 % 5 % 35 % + 70 %
Kruståtel + + + + + – 40 % + +
Ängskovall + + + + + – + + +
Ekorrbär + + + + – – – + +
Granplanta + + + + – – + + –
Rönnplanta + – + + 20 % + – 50 % +
Lingon – + + + 20 % 5 % + 5 % 20 %
Skogsstjärna + + + + – – – + –
Piprör + + + + + – 20 % + +
Vårfrylé – – + – – – + + –
Ekbräken – – – – – – 5 % + –
Bergslok – – – – – – – + –
ATT FUNDERA PÅ FÖR DEN MEDVETNA KONSUMENTEN. I alla följande produkter har trä använts vid tillverkningen. Hur skall dessa produkter hjälpa till att lösa miljöproblemen? Skriv siffrorna 1–7 i rutorna.
Xylitol
Möbel Växtruta
Genom- skinligt förpacknings- material Ungsform
Bio- diesel
Textiler
Ersätter bomull Ersätter
plast Ersätter
aluminium Lagrar kol
för en lång tid
Ersätter socker som är skadligt för tänderna Minskar trafikens
växthusgasutsläpp Minskar på sjukhusens
problemavfall
2
Tecknens förklaringar
% Artens täckningsgrad + Enskild växt finns – Arten förekommer inte
Material för att gipsa brutna leder
p
4
1 2 3 4 5 6
30 p.
EKONOMISKOGSBRUK I LUNDAR OCH MÅNGFALLDEN
Lundar är närings- och artrika skogstyper. I en lund med riklig mångfald finns det många trädarter i olika åldrar och täthet, samt växtligheten är skiktad.
C) Av Finlands skogsareal är bara 1–2 % lundar. Större arealer med lundar finns det där det finns kalksten i som bergart eller andra basiska jordarter. Förena lundarealerna med de områden som är utmärkta på kartan. Skriv siffrorna 1–8 i cirklarna.
D) Lunden är en viktig skogstyp för mångfalden. De värdefullaste lundarna är skyddade. Ungefär hälften av de hotade skogsarterna bor i lundskogar, många av dem i gamla eller förmultnande träd. Det kan växa många olika trädarter i lundar eller så har gran tagit över dem.
Största delen av lundarna är välväxande ekonomiskog. En skicklig skogsägare kan uppehålla ett rikt artbestånd och producera virke i en lund. Kryssa för de alternativ som skyddar och ökar mångfalden.
Lämna sparträd av olika ålder och art.
Plantera blandskog.
Betona en trädart vid röjning. Avlägsna de andra.
Om det finns ädellövträd, ek, skogsalm eller andra, så spara dessa.
Sträva efter ojämn gallring, så att beståndets täthet varierar.
Avlägsna all död ved.
Avlägsna alla vindfällen.
Avlägsna inte buskar i lunden.
Spara skogens nyckelarter.
Spara möjligast mycket gran, om det finns växtlighet som vill ha ljus.
Södra Tavastlands lundkoncentration
Kajanalands lundkoncentration
Kittiläs lundkoncentration
Mellersta Karelens lundkoncentration
Lappska triangelns lundkoncentration
Norra Kuusamos lundkoncentration
Norra Savolax lundkoncenttration
Ekbältet A) Namnge lundens växter på de svarta linjerna.
B) Skriv i rutan TR (trädskiktet), BU (buskskiktet), FÄ (fältskiktet), BO (bottenskiktet) enligt vilket växtskikt växten finns.
1 ___________________________________ 4 ___________________________________
2 ___________________________________ 5 ___________________________________
3 ___________________________________ 6 ___________________________________
Blåsippa, vårens och lundens kändis
1 2 3
4
5
7 6
8
1 p.
6 5
24 p.
Stora träd ger mera pengar
Hyggenas omloppstid blir längre
Kryddor Frukt Vägledning till
planering av skogens användning Vägledning
i skogs- skötsel
Träd- odlarnas skolning
Vägledning i hur man mäter och
värderar skog
En ökning av biprodukternas
mångsidighet Grönsaker
Honung Förbättra
kvinnornas ställnig Arbetsuppgifter
i skogsbruk Hyreskontrakt
i båda makarnas namn
Försörjning för hela familjen
Förbättring av livsmedels-
situationen Förberedelser för
klimatförändringen
Skålar av salträdets blad
Trädodlarnas förening grundas Stöd- organisationer
för odlare
Vägledning i att äga och hyra mark
Ett rättvist för virketpris Gemen-
samma trävarutorg
Stöd i virkesaffärer
Köparen får virke av bra
kvalitet Läromaterial
för skogsbruk Vägledning
för att grunda plantskolor
Exempel på FFD’s verksamhet och resultat
FFD
ETIOPIEN NEPAL
KENIA TANSANIA
VIETNAM HONDURAS
MOSAMBIK
GENOM ATT EXPORTERA KUNSKAP OM SKOGSBRUK KAN MAN FÖRBÄTTRA SMÅBÖNDERS LIVSVILKOR I UTVECKLINGSLÄNDER. På små marklotter kan trädodlarna odla olika grödor under träden av vilka de får en daglig inkomst. Trädet är ett ”sparkonto” som används till större köp som barnens skolkläder och utbildning. Den finländska biståndsföreningen Food and Forest Development Finland (FFD) stöder trädodlare i de länder som märkts ut på kartan. Inlärd information sprider sig bland odlarna. Kunskapen ökar då odlarna samarbetar sinsemellan. Studera bilderna och svara på frågorna.
VILL DU BEKANTA DIG MED SKOGS- BRANSHEN? Vi lottar ut två veckors sommarjobb i skogsreviren i juni 2021.
Tupasvilla I vilka landsdelar hjälper FFD länder? ______________________________________________________________
Hur hjälper FFD utvecklingsländers trädodlare? _______________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Hurdan utbildning exporterar FFD? _________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Hur får trädodlaren inkomster? __________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Vad vinner trädodlaren på med föreningsverksamheten? ____________________________________
_____________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________
Bilden visar verksamhet som understöds av FFD, vilka? _________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Svara på basen av dina egna kunskaper: Hur förbättras läget i utvecklingsländer genom att understöda kvinnors företagsamhet?
_____________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
Skogsnötens finansiärer donerar till FFD 2 € per lärare som deltar i Skogsnöten (tillsammans
1 200 €).
Deltar du i utlottningen av sommararbete?
Jo tack! Inte denna gång tack.
Njombe, Tansania
20 p.
1
5 1 2 4
7 8
3
6
40
VÅRA SKOGARS VIKTIGA VIDEARTER. Fyll i texten.
A) På bilden syns en videart med randig bark på stammen.
Den heter __________________________________.
Då den är viktig för många andra arter är den också en ____________________________________________.
B) Videsläktet är de första som blommar på våren.
Videkissorna är ___________________________________.
Videns hanblommor eller ________________________ är gula och honblommorna eller ________________________
är gröna, och finns på skilda växter. En växt som har han- och honblommor på skilda individer, kallas
___________________________________________. Videväxterna producerar stora mängder lätta frön, som sprids med ___________________________ till nya växtplatser. De förökar sig också effektivt genom rotskott. Förökning utan pollinering kallas ___________________________________________ förökning.
C) Namnge djur som använder videväxter som föda på linjerna 1–4.
D) Förena arterna och deras beskrivning genom att skriva siffrorna 1–8 i rutorna.
Insekt som äter av videväxters blad
En gnagare som äter av videväxters knoppar och blad Ett däggdjur som äter av
videväxters bark och grenar En stekel som pollinerar
blommor
En ryggradaslös som suger av blommornas nektar En parasitsvamp som
lever på videväxters blad En nedbrytarsvamp som
bryter ner gamla träd En växt som i gamla skogar
lever på videväxters yta Pilbrun
Lunglav Doftticka
Videtjärfläck
Skogsnöten
2021
40:e RIKSOMFATTANDE SKOGSKUNSKAPSTÄVLING FÖR HÖGSTADIER
Namn ________________________________________________________
Skola ________________________________________________________
Klass ____________
Poäng ____________ / 91 p.
Modellsvar
är en riktgivande granskningslista från vilken man kan avvika.
Granskningen kan göras av eleverna eller läraren. Envar skola kan ge poäng enligt egen läroplan. Då man väljer skolans bästa vetare bör bedömningen ske inom skolan med samma grunder för varje elev. De elever som kommer vidare bedöms enligt lika
premisser på Skogsföreningen.
20 p.
1
20
sälg 1 p.
nyckelart 1 p.
Tips:
Tips: Skriv poängen Skriv poängen i marginalen så är det i marginalen så är det lättare att summera lättare att summera dem i rutan nere dem i rutan nere på sidan.
på sidan.
Maximala poäng
91 p.
8 8
4 4
8 8
blomställningar 1 p.
ståndarna 1 p. pistillerna 1 p.
tvåbyggare 1 p.
vinden 1 p.
könlös 1 p.
Nässelfjäril 1 p.
Ljus jordhumla 1 p. (humla/jordhumla ½ p.) Skogshare 1 p. (hare ½ p.)
Skogssork 1 p. (sork ½ p.)
S a
mma n
lagt S a
mma n
lagt 6 1 p.
4 1 p.
3 1 p.
2 1 p.
1 1 p.
5 1 p.
7 1 p.
8 1 p.
p
7 p.
2
3
3
5
6
4
7
1
9 p.
EN RUTANALYS AV FÄLTSKIKTET I SKOGEN. Eleverna undersökte skolans närskog. De bestämde hur många procent olika arter täckte marken och artrikedomen i de nio olika rutorna. Tabellen visar resultaten.
Sök svaren a–f i tabellen. Härled svaren g–i.
a) Vilken risväxt förekommer rikligast? ______________________________________
b) Vilken art syns i de flesta rutor, men bara som enstaka exemplar?
___________________________________________________________________
c) Vilken är den sällsyntaste arten? ________________________________________
d) Vilken var skillnaden i lingonens täckningsgrad i rutorna 5 och 6? _____ %-enheter e) I vilken ruta finns det mest olika arter? I ruta nummer ______
f) I vilken ruta fanns det högst antagligen en stig? I ruta nummer ______
g) Vilken skogstyp är det? ________________________________________________
h) Vilken sorts mineraljord är det? _________________________________________
i) Vilken trädart är troligtvis den vanligaste i denna skog? _____________
Art Ruta 1 Ruta 2 Ruta 3 Ruta 4 Ruta 5 Ruta 6 Ruta 7 Ruta 8 Ruta 9
Blåbär 20 % 80 % 35 % 80 % 5 % 5 % 35 % + 70 %
Kruståtel + + + + + – 40 % + +
Ängskovall + + + + + – + + +
Ekorrbär + + + + – – – + +
Granplanta + + + + – – + + –
Rönnplanta + – + + 20 % + – 50 % +
Lingon – + + + 20 % 5 % + 5 % 20 %
Skogsstjärna + + + + – – – + –
Piprör + + + + + – 20 % + +
Vårfrylé – – + – – – + + –
Ekbräken – – – – – – 5 % + –
Bergslok – – – – – – – + –
ATT FUNDERA PÅ FÖR DEN MEDVETNA KONSUMENTEN. I alla följande produkter har trä använts vid tillverkningen. Hur skall dessa produkter hjälpa till att lösa miljöproblemen? Skriv siffrorna 1–7 i rutorna.
Xylitol
Möbel Växtruta
Genom- skinligt förpacknings- material Ungsform
Bio- diesel
Textiler
Ersätter bomull Ersätter
plast Ersätter
aluminium Lagrar kol
för en lång tid
Ersätter socker som är skadligt för tänderna Minskar trafikens
växthusgasutsläpp Minskar på sjukhusens
problemavfall
2
Tecknens förklaringar
% Artens täckningsgrad + Enskild växt finns – Arten förekommer inte
Material för att gipsa brutna leder
2
Blåbär 1 p.
Ängskovall 1 p.
Bergslok 1 p.
15 1 p.
8 1 p.
Frisk mo 1 p. 6 1 p.
Morän 1 p.
Gran 1 p.
1 p. 4 1 p. 7 1 p. 2 1 p. 3 1 p. 6 1 p. 5 1 p. 1
3
Motivering:
Täcknings- graden är minst och det finns få arter.
9 p.
9
7 p.
7
p
4
1 2 3 4 5 6
30 p.
EKONOMISKOGSBRUK I LUNDAR OCH MÅNGFALLDEN
Lundar är närings- och artrika skogstyper. I en lund med riklig mångfald finns det många trädarter i olika åldrar och täthet, samt växtligheten är skiktad.
C) Av Finlands skogsareal är bara 1–2 % lundar. Större arealer med lundar finns det där det finns kalksten i som bergart eller andra basiska jordarter. Förena lundarealerna med de områden som är utmärkta på kartan. Skriv siffrorna 1–8 i cirklarna.
D) Lunden är en viktig skogstyp för mångfalden. De värdefullaste lundarna är skyddade. Ungefär hälften av de hotade skogsarterna bor i lundskogar, många av dem i gamla eller förmultnande träd. Det kan växa många olika trädarter i lundar eller så har gran tagit över dem.
Största delen av lundarna är välväxande ekonomiskog. En skicklig skogsägare kan uppehålla ett rikt artbestånd och producera virke i en lund. Kryssa för de alternativ som skyddar och ökar mångfalden.
Lämna sparträd av olika ålder och art.
Plantera blandskog.
Betona en trädart vid röjning. Avlägsna de andra.
Om det finns ädellövträd, ek, skogsalm eller andra, så spara dessa.
Sträva efter ojämn gallring, så att beståndets täthet varierar.
Avlägsna all död ved.
Avlägsna alla vindfällen.
Avlägsna inte buskar i lunden.
Spara skogens nyckelarter.
Spara möjligast mycket gran, om det finns växtlighet som vill ha ljus.
Södra Tavastlands lundkoncentration
Kajanalands lundkoncentration
Kittiläs lundkoncentration
Mellersta Karelens lundkoncentration
Lappska triangelns lundkoncentration
Norra Kuusamos lundkoncentration
Norra Savolax lundkoncenttration
Ekbältet A) Namnge lundens växter på de svarta linjerna.
B) Skriv i rutan TR (trädskiktet), BU (buskskiktet), FÄ (fältskiktet), BO (bottenskiktet) enligt vilket växtskikt växten finns.
1 ___________________________________ 4 ___________________________________
2 ___________________________________ 5 ___________________________________
3 ___________________________________ 6 ___________________________________
Blåsippa, vårens och lundens kändis
1 2 3
4 5 7 6 8
4
Degbär 1 p. BU 1 p.
Harsyra 1 p. FÄ 1 p.
Ormbär 1 p. FÄ 1 p.
Bladmossa 1 p. BO 1 p.
Tibast 1 p. BU 1 p.
Ek 1 p. TR 1 p.
1 p. 7 1 p. 4 1 p. 1 1 p. 6
1 p. 2 1 p. 3 1 p. 5 1 p. 8
1 p. X 1 p. X 1 p.
1 p. X 1 p. X 1 p.
1 p.
1 p. X 1 p. X 1 p.
Om du kryssar för alla, eller lämnar alla tomma = 0 p.
30 p.
30
1 p.
6 5
24 p.
Stora träd ger mera pengar
Hyggenas omloppstid blir längre
Kryddor Frukt Vägledning till
planering av skogens användning Vägledning
i skogs- skötsel
Träd- odlarnas skolning
Vägledning i hur man mäter och
värderar skog
En ökning av biprodukternas
mångsidighet Grönsaker
Honung Förbättra
kvinnornas ställnig Arbetsuppgifter
i skogsbruk Hyreskontrakt
i båda makarnas namn
Försörjning för hela familjen
Förbättring av livsmedels-
situationen Förberedelser för
klimatförändringen
Skålar av salträdets blad
Trädodlarnas förening grundas Stöd- organisationer
för odlare
Vägledning i att äga och hyra mark
Ett rättvist för virketpris Gemen-
samma trävarutorg
Stöd i virkesaffärer
Köparen får virke av bra
kvalitet Läromaterial
för skogsbruk Vägledning
för att grunda plantskolor
Exempel på FFD’s verksamhet och resultat
FFD
ETIOPIEN NEPAL
KENIA TANSANIA
VIETNAM HONDURAS
MOSAMBIK
GENOM ATT EXPORTERA KUNSKAP OM SKOGSBRUK KAN MAN FÖRBÄTTRA SMÅBÖNDERS LIVSVILKOR I UTVECKLINGSLÄNDER. På små marklotter kan trädodlarna odla olika grödor under träden av vilka de får en daglig inkomst. Trädet är ett ”sparkonto” som används till större köp som barnens skolkläder och utbildning. Den finländska biståndsföreningen Food and Forest Development Finland (FFD) stöder trädodlare i de länder som märkts ut på kartan. Inlärd information sprider sig bland odlarna. Kunskapen ökar då odlarna samarbetar sinsemellan. Studera bilderna och svara på frågorna.
VILL DU BEKANTA DIG MED SKOGS- BRANSHEN? Vi lottar ut två veckors sommarjobb i skogsreviren i juni 2021.
Tupasvilla I vilka landsdelar hjälper FFD länder? ______________________________________________________________
Hur hjälper FFD utvecklingsländers trädodlare? _______________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Hurdan utbildning exporterar FFD? _________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Hur får trädodlaren inkomster? __________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Vad vinner trädodlaren på med föreningsverksamheten? ____________________________________
_____________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________
Bilden visar verksamhet som understöds av FFD, vilka? _________________________________________
_____________________________________________________________________________________________
Svara på basen av dina egna kunskaper: Hur förbättras läget i utvecklingsländer genom att understöda kvinnors företagsamhet?
_____________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
Skogsnötens finansiärer donerar till FFD 2 € per lärare som deltar i Skogsnöten (tillsammans
1 200 €).
Deltar du i utlottningen av sommararbete?
Jo tack! Inte denna gång tack.
Njombe, Tansania
Kryss i någondera rutan = 1 p. Inget kryss = 0 p. X X
5
6
1 p.1
24 p.