LIKABEHANDLINGSPLAN ALSTERS FÖRSKOLA KARLSTADS KOMMUN

KARLSTADS KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN

ALSTERS FÖRSKOLA

2019–2020

PLAN

Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.

RIKTLINJE

Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.

Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.

HANDLINGSPLAN

Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser.

Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

POLICY

Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.

Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

Ansvarig för planen är rektor Ann Svensson och gäller läsår 2019/20 Uppdaterad: 20190731

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 4

1.1 VERKSAMHETSFORMER ... 4

1.2 ANSVARIG FÖR PLANEN ... 4

1.3 PLANENS GILTIGHET ... 4

1.4 DELAKTIGHET ... 4

1.5 FÖRANKRING AV PLANEN ... 4

2 UTVÄRDERING ... 5

2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.2 DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ... 5

2.3 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN ... 5

2.4 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ... 5

2.5 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ... 5

3 FRÄMJANDE INSATSER ... 5

3.1 [SÄTT RESPEKTIVE FRÄMJANDE INSATS SOM RUBRIK] ... 6

4 KARTLÄGGNING OCH ANALYS ... 7

4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER SAMT RESULTAT ... 7

4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN . FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4.3 ANALYS ... 10

5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ... 10

5.1 [SÄTT RESPEKTIVE FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD SOM RUBRIK] ... 10

6 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION ... 11

6.1 POLICY ... 11

6.2 RUTIN FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 11

6.3 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT ... 12

6.4 PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL ... 12

6.5 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER 12 6.6 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL ... 13

6.7 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ... 13

6.8 RUTIN FÖR DOKUMENTATION ... 13

7 BILAGOR ... 13

4

1 Inledning

1.1 Verksamhetsformer

1.2 Ansvarig för planen

Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det främjande arbetet bedrivs systematiskt, långsiktigt och är en del av vardagen. All personal inom enheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är väl känt av alla.

Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolans hemsida, Karlstad kommun.

Ansvariga för planen:

Rektor Ann Svensson. – Upprättande, sammanställning och uppföljning Alla pedagoger – Att hålla den levande och aktuell i verksamheten

1.3 Planens giltighet

1.4 Delaktighet

Barnens delaktighet – Alla barn på förskolan ges möjlighet att vara delaktiga i Likabehandlingsplanen via kartläggningar av miljön, intervjuer, samtal samt genom reflektioner av händelser som skett i vardagen.

Vårdnadshavares delaktighet – Vårdnadshavare är alltid välkomna att komma med synpunkter.

Inför förväntanssamtal och utvecklingssamtal delges vårdnadshavare ett underlag med frågor kring bl.a.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som tas upp under samtal.

Personalens delaktighet – utifrån kartläggning observerar och utvärderas det kontinuerligt i arbetslagen.

1.5 Förankring av planen

Planen ska genomsyra vårt dagliga arbete på förskolan. Värdegrundsarbetet förankrar planen hos barnen.

Pedagoger ska systematiskt reflektera kring planen vilket är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete.

Vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning, föräldramöten och via kommunens hemsida.

2 Utvärdering

2.1 Utvärdering av fjolårets plan

Under föregående läsår arbetade vi systematiskt med vår Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.

Inför revideringen av årets plan har arbetslagen fått i uppdrag att lyfta och utvärdera planen. Resultatet återkopplas sedan till Utvecklingsgruppen (en arbetsgrupp med representanter av pedagoger från förskolan och rektor). Rektor sammanställer, reviderar och presenterar den nya planen för remiss. Alla pedagoger har möjlighet att komma med synpunkter innan rektor slutligen sänder ut planen i verksamheten och på kommunens hemsida.

Under hösten görs kartläggning och mål tas fram. Dessa mål och arbetet med att nå dessa följs upp regelbundet, för att i slutet av läsåret utvärderas och resultatet analyseras.

2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan

All personal som arbetar på Alsters förskola är ansvariga för att arbetet bedrivs målinriktat och med de insatser som beskrivs för diskrimineringsgrunderna och mot kränkande behandling.

Avdelningarnas pedagoger utvärderar målen på läsårets sista studiedag i maj/juni, därefter sammanställer enhetssamordnaren utvärderingarna och analyserna av resultatet. Vid sista utvecklingsgruppmötet för terminen diskuteras resultatet och eventuella revideringar förs in i ny plan.

2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan

2.4 Utvärdering av årets plan

Planen ska utvärderas i slutet av läsåret 2019 - 2020 på studiedagen.

Avdelningarna följer upp de främjande insatserna kontinuerligt enligt vårt årshjul för avdelningarnas arbete, och dokumenterar detta i OneNote.

2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan

Rektor Ann Svensson tillsammans med utvecklingsgruppen

3 Främjande insatser

All personal som arbetar på förskolan ska vara goda förebilder och ha ett förhållningssätt som överensstämmer med värdegrunden. De vuxna arbetar aktivt i alla vardagssituationer med att vara

6 medvetna om sitt eget beteende och agerande. Vårt främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Detta arbete omfattar alla diskrimineringsgrunderna.

3.1 Vårt främjande arbete - Ett gemensamt förhållningssätt

Alla som arbetar i vår förskola skall:

Bemötande

• Vara goda förebilder, så att barnen lär sig bra förhållningssätt och bemötande.

• Alla som arbetar i förskolan ska bemöta varandra positivt.

• Hälsa på barn och vuxna på förskolan varje morgon.

• Benämna barnen vid namn.

• Ha ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt där vi ger positiv feedback till barn och vuxna, och där det är tillåtet att också göra fel ibland.

• Berömma och förstärka det positiva.

• Uppmärksamma, prata med och lyssna på varje barn varje dag.

• Vara uppmärksam på signaler från barnen, och ta signaler på allvar. Signaler kan vara olika tydliga, som t.ex. barnets kroppsspråk, om de drar sig undan, är ledsna, inte vill vara med och leka eller är utåtagerande.

Tydlighet

• Ha tydliga gränser.

• Lära barnen att respektera ett ”stopp”. Det är tillåtet att sätta sin gräns och säga nej.

• Ha en tydlig struktur på arbetet och ha återkommande rutiner.

• Förbereda barnen om och när rutiner ändras och förklara varför.

• Föra diskussioner/samtal med barnen så de kan nå samsyn i värdegrundsfrågor.

• Vi är närvarande pedagoger som fördelar oss bland barnen i möjligaste mån.

• Systematiska och väldokumenterade utvecklingssamtal med vårdnadshavare.

• Återkommande värdegrundsarbete varje terminsstart.

Konflikthantering

• I det dagliga värdegrundsarbetet förankras vikten av att barnen lär sig konflikthantera via verbal kommunikation med förebildliga pedagoger.

• Handleda och samtala med barnen om dilemman i barnens vardag som t.ex.

konflikthantering.

• Lösa och följa upp konflikter.

• Medvetet arbeta nära barnen, såväl inomhus som utomhus, så att insats kan göras med en gång när en konflikt mellan barn uppstår.

Kontakt med vårdnadshavare

• Lägga stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och vårdnadshavare känner sig trygga och välkomna.

• Ha daglig kontakt vid lämning och hämtning.

• Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal.

• Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid t.ex inskolning, föräldramöten och på utvecklingssamtal.

4 Kartläggning och analys

4.1 Kartläggningsmetoder samt resultat

Varje avdelning gör en kartläggning i början av varje läsår i syfte att få en samlad bild av hur det ser ut på förskolan.

Gruppgenomgångar

Varje avdelning undersöker och dokumenterar hur barngruppen och enskilda barn fungerar individuellt och i grupp. Vi genomför gruppgenomgångar under september, då alla enskilda barn tas upp samt hur barngruppen fungerar. På dessa gruppgenomgångar deltar pedagogerna från avdelningen, specialpedagog och rektor.

Trygghetsvandring

Vi genomför Trygghetsvandring med barnen, inne på avdelningen och ute på gården, och ställer frågor för att kunna upptäcka vad och var vi behöver fokusera vårt arbete på:

Hur ser miljön utifrån ett barnperspektiv ut? Finns det några dolda ställen? Var ska jag som pedagog stå/vara för att ha bästa uppsikten? Vad kan vi göra för att det ska bli tryggt för alla barn? Prata med barnen om var de tycker om att leka, var det inte vill vara och leka, och varför?

Exempel på frågor till barnen:

• Är det här en plats du tycker om att vara på?

• Om ja- vad är det som gör att du tycker det?

• Om nej – vad är det som gör att du inte vill vara här?

• Vem/vilka brukar du vara med här?

• Vad brukar ni göra här?

• Hur känns det att vara/leka här? (Ta ev. hjälp av glada, ledsna och neutrala ansikten)

• Får alla var här och leka?

• Får alla vara med och bestämma här?

• Finns det något som vi kan ändra här för att det ska kännas bättre?

När det gäller de minsta barnen får man som pedagog ta ett barnperspektiv och fråga sig

• Är det här en plats där barnen tycker om att vistas?

• Om barnen sällan/ofta är på platsen, vad beror detta på?

• Uppstår sällan/ofta konflikter på platsen? varför då?

• Har vi som vuxna god uppsikt över platsen? Om inte hur kan vi göra förbättringar?

Förväntanssamtal/ utvecklingssamtal

På höstens förväntanssamtal finns frågor om vårdnadshavarna känner oro för något. Svar från denna fråga är en del av kartläggningsmaterialet.

På vårens utvecklingssamtal får vårdnadshavarna ett underlag som där ges möjlighet att ta upp frågor och funderingar.

8 Tillbuds- och skaderapporter

Tillbuds- och skaderapporterna lämnas kontinuerligt till rektor, som sammanställer innehållet varje år.

Rapporternas innehåll analyseras, och om något rör diskrimineringsgrunderna eller kränkningar, eller om otrygghet framkommit på rapporterna tas detta med i kartläggningen.

4.2 Områden som berörs av kartläggningen

Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunder samt kränkande behandling Kön

Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön

Mål:

• Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotyper, könsroller och fördomar, om vad som är kvinnligt och manligt.

• Att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten.

Insatser:

• Vi ska arbeta efter förskolans värdegrund.

• Vi är förebilder och är uppmärksamma på personalens och barnens språk, kroppsspråk, attityder och värderingar.

• Använda vardagssituationer för att hjälpa barnen att hitta sin identitet och öka sitt självförtroende.

• Vi ska bevaka att flickor och pojkar får lika mycket utrymme i verksamheten, genom till exempel observationer.

• Ibland kan olika aktiviteter erbjudas för att stärka flickor eller pojkar.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.

Mål:

• Vi ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.

• Vi ska främja varje människas egenvärde, likavärde, integritet och okränkbarhet.

Insatser:

• Personalen i förskolan ska vara goda förebilder, vara intresserade och positivt inställda till alla personer, oavsett olikheter.

• Vi anser att mångfald berikar och utvecklar oss.

• Vi arbetar efter förskolans värdegrund förankrad i Lpfö 18.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande

Mål:

• Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av etnisk tillhörighet.

Insatser:

• Vi arbetar för alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet.

• Vi skall vara goda förebilder för barnen och visa intresse för olika kulturer. Vi anser att mångfald berikar och utvecklar oss.

• Vi skall ta vara på traditioner, lekar, musik och sånger från olika länder.

• Vi arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att utveckla barnens språk.

Religion eller trosuppfattning

Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Vårdnandshavare har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.

Mål:

• Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av religion eller annan trosuppfattning.

Insatser:

• Vi ska vid behov uppmärksamma olika religioners traditioner och högtider.

• Vi ska vid behov söka fakta om olika religioner, och ta upp detta med barnen för att öka deras kunskaper och förståelse för olika religioner och trosuppfattningar.

Funktionshinder

Funktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön.

Mål:

• På förskolan accepteras inte att någon känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder.

• Alla barn skall ha möjlighet att delta i förskolans verksamhet.

Insatser:

• När vi planerar förskolans verksamhet ska konsekvenserna för barn med olika funktionshinder beaktas.

• Vi anpassar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet.

• Vi ökar personalens kunskap genom bla fortbildning.

10 Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Mål:

• Vi skall utveckla förståelse och acceptans för olika sexuella läggningar och familjebildningar.

Insatser:

• Ämnet tas upp med barnen i naturliga situationer.

• Uppmuntra barnens strävan att förstå olika familjebildningar och försöka svara och förklara när barnen frågar.

• I diskussioner inom personalgruppen lyfter vi tankar och värderingar vi har.

Ålder

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.

Mål:

• Ingen diskrimineras p.g.a. ålder.

Insatser:

• Vi planerar och genomför aktiviteter som är anpassade till barnens mognad och utvecklingsnivå.

4.3Analys

Resultatet av kartläggningen analyseras på studiedagen i september. Vi använder oss av analysens tre steg, när vi analyserar kartläggningens resultat:

1. Dela upp och jämför: t.ex. vad sa barnen om hallen eller matsalen?

2. Tolka och förklara

3. Problematisera och kritiskt granska Barn har deltagit i analysen genom att xxx.

Följande slutsatser har dragits utifrån de analyserade resultaten: xxx

Alltså ska trygghetsvandring, förväntanssamtal och gruppgenomgångar ha genomförts innan studiedagen.

Utifrån de analyserade resultaten väljs prioriterade mål.

5 Förebyggande åtgärder

5.1 [Sätt respektive förebyggande åtgärd som rubrik]

Områden som berörs av åtgärden

[Beskriv vilket område som berörs av åtgärden – kränkande behandling eller diskrimineringsgrund (åtgärden kan beröra en, flera eller samtliga av de ovan nämnda områdena.]

Motivera åtgärd

[Här ges möjlighet att motivera åtgärden, alltså förklara sambandet mellan kartläggning – identifierade risker – framtagen åtgärd.]

Mål

[Ange vad målet med åtgärden är. Målet ska vara konkret och möjligt att följa upp. Tänk på att syftet med det förebyggande arbetet är att minimera identifierade risker. Vidtas på ”förekommen anledning” ]

Åtgärd

[Beskriv vad åtgärden är och hur ni ska arbeta för att nå målet.]

Ansvarig

[Ange vem som ansvarar för att målet med åtgärden uppfylls.]

Uppföljning och utvärdering

[Ange när åtgärden ska följas upp och utvärderas.]

6 Rutiner för utredning och dokumentation 6.1 Policy

Vision

På vår förskola ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt.

Vi skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall utsättas för diskriminerade eller kränkande behandling.

Alla ska vara välkomna till vår förskola och alla ska accepteras för sina olikheter.

6.2 Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Personalen ska ingripa omedelbart vid signal på trakasserier eller kränkande behandling, och föra samtal med de inblandade.

Kränkande behandling Mål:

• I förskolan ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten.

• Alla ska ges möjlighet att lösa konflikter utifrån sin egen förmåga.

Insatser:

• Genom observationer, närvaro och närhet i vardagen.

• Regelbundet värdegrundsarbete pågår i vardagen.

12 • När konflikt har uppstått hjälper vi barnen att diskutera och reda ut vad som hänt, och diskutera vilka olika lösningar som finns.

• När en ny person för barnen börjar på avdelningen, kan vara en korttidsvikarie, längre vikariat eller en ordinarie är det viktigt att barnet inte utsätts för situationer som kan upplevas kränkande. Det kan t.ex. vara att byta blöja, följa med på toaletten eller vilan.

• Vi följer förskolan Integritetspolicy, se bilaga

6.3 Ansvar för anmälningsplikt

Personalen ska ta signal på trakasserier och kränkande behandling på allvar. Om ett barn upplever sig kränkt ska anmälan om att en kränkning har inträffat anmälas skyndsamt, av den pedagog som fått kännedom om att barnet upplevt sig kränkt, till rektor. Rektorn anmäler i sin tur ärendet vidare till Barn- och ungdomsnämnden. Även detta ska göras skyndsamt. Blanketter för dessa anmälningar finns på Solsidan.

6.4 Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till

Barn och vårdnadshavare kan vända sig till pedagogerna på förskolan eller till rektor Ann Svensson vid misstanke eller kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling.

6.5 Rutin för om barn upplever sig illa behandlad av andra barn

Signaler om ett barn upplever sig illa behandlad av andra barn tas på allvar, och vi följer följande rutiner:

• Samtala med de berörda barnen.

• Vårdnadshavarna informeras om händelsen.

• Om det framkommer att barn upplever sig kränkt eller trakasserat görs anmälan av personalen på förskolan till rektor, som i sin tur anmäler till Barn- och ungdomsnämnden.

(Se 6.3)

• Utredning genomförs.

• Rektor ansvarar för att en händelserapport skrivs.

• Personalen på avdelningen och rektor diskuterar och bestämmer åtgärder.

• Vi följer upp åtgärderna enligt den tidsplan som bestämts.

• Ansvarspedagog och rektor ansvarar för att dokumentation görs.

• Vårdnadshavare informeras om vad utredningen kommer fram till och när ärendet avslutas.

• Rektor ansvarar för att ärendet anmäls till Barn- och ungdomsnämnden som avslutat, och att dokumentation finns.

6.6 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av personal

Signaler om att ett barn upplever sig illa behandlad av personal tas på allvar, och vi följer följande rutiner:

• Rektor kontaktas omedelbart om signal framkommer om att barn upplever sig illa behandlad av personal.

• Den som hört/sett, tar upp det med personen i fråga. Var rak genom att reagera och säga till om en kollega/annan vuxen beter sig kränkande mot ett barn.

• Rektor genomför utredning och dokumenterar.

• Om barnet upplever sig illa behandlad av rektor kontaktas utbildningschef Anders Karlsson.

6.7 Rutin för uppföljning och utvärdering

Alla ärenden där det finns signal på kränkande behandling eller trakasserier dokumenteras, följs upp och utvärderas. I händelserapporten som skrivs finns bl.a. åtgärder och tidsplan.

Händelserapporten följs upp, och när ärendet avslutas dokumenteras detta. Händelserapporter som finns används när läsårets arbete med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande

behandling utvärderas och analyseras.

6.8 Rutin för dokumentation

Barnärenden som rör diskriminering, trakasserier och kränkande behandling dokumenteras och diarieförs. Att dokumentation görs ansvarar ansvarspedagog och rektor för.

14

7 Bilagor

Begreppsförklaring av diskrimineringsgrunder Kön

Kön är en term som används för att särskilja individer som kvinna eller man.

Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung.

Religion och annan trosuppfattning

Religion är en kollektiv tro som grundar sig på en trosföreställning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel ateism eller agnosticism.

Funktionshinder

Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika tydligt.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande, förhållande med avseende på kön. Den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas också av diskrimineringsgrunden.

Ålder

Ålder är den tid en individ har levt.

Integritetspolicy Alsters förskola

· Ordinarie personal och vikarier som är välbekanta för barnen byter blöjor och hjälper till vid toalettbesök samt är ensamma med barnen på vilostunden.

· Vid toalettbesök frågar vi barnen hur de vill ha det när de är på toaletten (t.ex. hjälp med byxor, stängd eller öppen dörr, pedagog med eller vänta utanför).

· Ordinarie personal och vikarier, välbekanta för verksamheten och barnen, öppnar/stänger förskolan.

· Om en vikarie, som ej är välbekant för barnen, blir ensam på en avdelning slår vi ihop avdelningarna.

· Våga se, våga fråga, våga agera – det är vårt ansvar som vuxna. Vi är inte rädda för att göra en orosanmälan – vi är rädda om barnens säkerhet.

· Vi kramar barnen när de själva vill. Om vi ska trösta barnen med en kram frågar vi alltid

”vill du ha en kram?” och accepterar sedan deras svar på ett neutralt sätt.

· Vi gör barnen medvetna om sin integritet genom att ge dem verktygen ”nej/stopp/sluta”.

· Vi tvingar aldrig barnen att kramas som förlåt.