AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Vilka omvårdnadsåtgärder kan vidtas för att främja näringsintaget hos äldre
En beskrivande litteraturstudie
Caroline Linde och Marie Weideberg
2021
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad Handledare: Tove Bylund Grenklo
Examinator: Ove Björklund
Bakgrund: Även om den äldre människan är mindre fysisk aktiv än den yngre kan ändå näringsbehovet vara större. Näringsintaget påverkar flera områden hos den äldre och med ett sämre näringsintag finns risker som undernäring, trycksår och fallrisk. Syfte:
Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonal på äldreboende kan vidta för att främja näringsintaget hos äldre. Metod: Beskrivande litteraturstudie som inkluderade 12 artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats, fyra artiklar med kvantitativ ansats och två mixed ansats inkluderades. Artikelsökning genomfördes i databasen PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att genom användande av olika hjälpmedel går det att främja näringsintaget och öka aptiten. Bland annat med hjälp av trevliga och hemliknande miljöer i matsalen med fint dukade bord eller bekant bakgrundsmusik. Slutsats: Behov av ökad kunskap för nutrition är stor då det både motverkar sjukdomstillstånd men också främjar livskvalitet. Denna
litteraturöversikt kan bidra till att omvårdnadspersonal får en ökad förståelse till att vara observanta på de äldres psykiska och fysiska hälsa och sambandet mellan det och nutrition.
Nyckelord: Sinnen, Autonomi, Måltidsupplevelse, Miljö, Omvårdnad
Abstract
Background: The nutrition intake can be greater for an elderly person, even if they are less physically active. A low nutrition intake can increase the risk of malnourishment, pressure ulcers and the risk of falling. Aim: The aim of this study was to describe which nursing measures healthcare staff in nursing homes can take to promote the nutritional intake of the elderly. Method: Descriptive literature study that included 12 articles, six articles with qualitative approach, four articles with quantitative approach and two mixed approaches were included. Article search was performed in the database Pubmed and Cinahl. Results: The results showed that with the use of different aid it's possible to promote nutrient intake and increase appetite. Among other things, with the help of pleasant and home-like environments in the dining room with nicely set tables or familiar background music. Conclusion: Understanding the need of nutrition is vital to prevent sickness and increase the overall quality of life. This literature study can help healthcare staff get a wider understanding of the connection between mental and physical health and the nutrition intake.
Keywords: Senses, Autonomy, Meal Experience, Environment, Nursing
Innehåll
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Omvårdnadsåtgärder ... 2
Sjuksköterskans roll ... 2
Omvårdnadens bärande begrepp ... 3
Teoretisk referensram ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Frågeställning ... 4
Metod ... 4
Design ... 4
Sökstrategi ... 4
Urvalskriterier ... 6
Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar ... 7
Dataanalys ... 8
Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 9
Omvårdnadsåtgärder som stimulerar sinnena ... 9
Den personcentrerade omvårdnadens inverkan på näringsintaget ... 10
Åtgärder som stärker autonomi ... 10
Åtgärder som påverkar den sociala samvaron ... 11
Åtgärder som främjar måltidsmiljöer ... 11
Omvårdnadsåtgärder av personalens stöd och närvaro under måltiden ... 12
Diskussion ... 13
Huvudresultat ... 13
Resultatdiskussion ... 14
Metoddiskussion ... 17
Kliniska implikationer ... 19
Förslag till fortsatt forskning ... 19
Slutsats ... 19
Referenser ... 1
Bilagor ... 6
1 det kan bland annat vara sjukdomsrelaterade omständigheter. I dagsläget finns ingen statistik över hur många äldre som lider av undernäring. Hälsosamma matvanor är lika viktigt för den äldre som den yngre för att förebygga sjukdomar och för tidig död. Även om den äldres fysiska aktivitet minskar kan behovet av näringsrik mat öka och därav vikten av att servera anpassad mat som uppfyller den äldres behov. Riskområden som undernäring, trycksår, fallrisk och nedsatt munhälsa påverkar den äldres hälsa och livskvalitet. För att upptäcka dessa risker finns det nationella registret Senior alert som hjälpmedel för vårdpersonalen att identifiera riskerna samt vidta åtgärder och
uppföljning (Karlsson Gadea 2019).
Bakgrund
Flera funktioner ändras hos den äldre patienten som bland annat försämrad rörlighet, hörsel och syn. Dessa funktioner påverkas starkt av ett tillräckligt näringsintag och är en viktig faktor för ett gott åldrande. Många äldre på äldreboenden lider dessutom av undernäring och depression. Detta innebär att näring inom den geriatriska omvårdnaden är av stor betydande vikt för att fortsätta sträva efter en så god livskvalité som möjligt (Larsson & Rundgren 2010).
Begreppet äldreboende, även kallad särskilda boenden för äldre är ett boende anpassat för äldre med stort omsorgsbehov. Här får pensionären tillgång till egen lägenhet med sina egna möbler och personal som är bemannad dygnet runt (Karlsson Gadea 2019).
Bowling (2008) menar på att vara äldre och samtidigt vara i behov av hjälp kan upplevas som en svår balansgång, när det samtidigt skall bemötas med värdighet och respekt. Betydelsen av att inneha en god livskvalité som äldre är av stor vikt för att ha goda förutsättningar till ett aktivt åldrande. Flera äldre kan uppleva sämre livskvalitet på grund av ensamhet efter att flera i deras närhet avlidit.
Att tillgodose en tillräcklig näringstillförsel är av betydelse för en god livskvalité, ett gott välbefinnande och en god hälsa. Åldringsprocessen medför förändringar både fysiologiska och emotionella men även förändringar i det sociala umgänget. Ignoreras dessa förändringar är risken stor att det tillstöter näringsrelaterade problem som i sin tur
2 minskar det allmänna välbefinnandet, försämrar livskvaliteten och risken för ohälsa stiger markant (Hoffmann 2008).
Studier av Bauer, Halfens och Lohrmann (2017) visar att flera omständigheter påverkar den äldres näringsintag. Omvårdnadsåtgärder som har en betydande del är bland annat kost, miljö, kroppsmått och den orala hälsan.
Att försöka uppnå och bevara en människas personlighet trots försvagade funktioner är en viktig del i den personcentrerade omvårdnaden. Det framgår i de nationella
riktlinjerna vad gäller vård och omsorg för personer som innehar en demenssjukdom, att personcentrerad omvårdnad ligger till grund för den vård som ska ges. Genom
användandet av begreppet personcentrerad omvårdnad fokuseras omvårdnaden och vårdmiljön till att vara personlig. (Edberg 2011).
Det är betydelsefullt att använda sig av personcentrerad omvårdnad som stödjer hälsan när de kroppsliga funktionerna försämras. Att presentera mat och dryck på ett
aptitretande sätt genom att öka färg, utseende och smak är viktiga framgångsfaktorer för att stödja en god hälsa (Murphy, Holmes & Brooks 2017).
Omvårdnadsåtgärder
Genom att tillgodose de personliga och de allmänna mänskliga behoven för att optimala en människas hälsa, är i grunden en god omvårdnad. Omvårdnaden bygger på värdighet, autonomi och respekt för människans integritet. Omvårdnadsåtgärder är de handlingar som utförs i det praktiska arbetet, som stärker den goda omvårdnaden (Willman 2019).
Sjuksköterskans roll
En individ som har ett minskat intag av mat och dryck har oönskade effekter såsom undernäring, stigande ohälsa, funktionsnedsättning samt en ökad risk för mortalitet (dödlighet). Vårdpersonal som har en nära och återkommande kontakt med individen spelar en viktig roll när det gäller att iaktta näringsrelaterade problem. Genom
användandet av omvårdnadsåtgärder som är personcentrerade kan ett minskat näringsintag förebyggas (Tannen, Schütz, Smoliner, Dassen & Lahmann 2012).
För att öka den äldre patientens livskvalitet på äldreboende är det viktigt att sjuksköterskan tillsammans med vårdpersonal och chefer strävar efter att främja näringsintaget. Detta tillsammans med en personcentrerad omvårdnad där fokus bör läggas på näringsintaget. Att äta och dricka är grundläggande mänskliga behov men
3 även viktiga faktorer för omvårdnaden. Genom att främja och uppmuntra äldres
delaktighet kring måltider kan aptiten öka och resultera i en bättre nutritionsstatus (Grøndahl & Aagaard 2016).
Omvårdnadens bärande begrepp
Begreppet omvårdnad handlar om att tillfredsställa de mänskliga behoven för att främja en god hälsa. För att erbjuda en god omvårdnad krävs det att vårdgivaren har en
förståelse för patientens historia och situation för att omvårdnaden skall anpassas till miljön. All omvårdnad som utförs skall koncentreras på hela patienten, sammanhang och samverkan till deras individuella behov och miljö (Willman 2019).
Teoretisk referensram
I den teoretiska referensram har författarna valt att använda sig av Barbro Gustafssons SAUC modell då den bygger på begrepp som sympati, acceptans, upplevelse och kompetens. Dessa är betydande begrepp i mötet med den äldre patientens främjande av hälsa. Modellen är en omvårdnadsmodell som sjuksköterskan och vårdpersonal kan använda sig av vid mötet med patienten och stärker därmed även rätten till
självbestämmande i en individuell situation.
Modellen delas in i fyra faser och när den första fasen är avklarad går man vidare till nästa fas. I första fasen visas sympati för patienten genom att sjuksköterskan engagerar sig och visar närhet. Sympatin kan utvecklas och jämföras med en vänskaplig relation.
Andra fasen som är acceptans handlar om att patienten ska våga öppna upp sig och berätta utan att känna sig dömd. Sjuksköterskan ska här aktivt lyssna, försöka förstå och ta till sig av informationen. I tredje fasen som är upplevelse ska sjuksköterskan utifrån berättelser från patienten i föregående fas skapa förståelse för den situation och problem som patienten upplever. För att vara säker på att sjuksköterskan uppfattat situationen rätt kan en upprepning av berättelsen göras som patienten sedan bekräftar. I den sista fasen kompetens handlar det om att utföra omvårdnad baserad på de tidigare faserna men även utifrån kompetens och viljan att se och stärka patienten. Det handlar om att se och stärka det inre och yttre förhållandet till relationen mellan sig själv och deras anhöriga, detta tillsammans med planering och mål utifrån patientens resurser för att uppnå en god livskvalité (Willman & Gustafsson 2015).
4 Problemformulering
Studier visar på att nutrition har en central del i omvårdnaden av den äldre människan och att deras påverkan på livskvaliteten är stor. Avsaknad av tillräcklig näring har flera avgörande effekter och innebär stora risker för den äldre såsom undernäring, trycksår och fallrisker. Därför är det av stor vikt att förstå sambandet mellan näringsstatus och den äldres hälsa. Det finns flera metoder för att främja och uppnå en god näringsstatus och med denna studie vill författarna öka kunskapen kring området och belysa deras metoder.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonal på äldreboende kan vidta för att främja näringsintaget hos äldre.
Frågeställning
Vilka omvårdnadsåtgärder kan vårdpersonal vidta för att främja näringsintaget hos äldre?
Metod Design
Deskriptiv litteraturstudie som enligt Polit och Beck (2012) är en beskrivande sammanfattning av redan publicerad kunskap.
Sökstrategi
För att hitta forskning som är relevant för att besvara författarnas syfte har författarna enligt Polit och Beck (2012) använt sig utav databasen Medline via sökmotorn PubMed samt databasen Cinahl. Detta som grund för att databaserna omfattar artiklar inom omvårdnadsbaserad forskning. Sökord som används ligger till grund för men även att de är relevanta till att besvara författarnas syfte. Sökord som användes i PubMed var:
gerontologic nursing, geriatric nursing, homes for the aged, nurs*, nutrition, mealtimes, eating environment samt effect food intake.
Sökord som användes i Cinahl var överensstämmande med de som användes i PubMed.
Skillnaden var att det kompletterades med sökord som: elderly, nursing homes, eating, eating performance och meal*.
5 De första sökningarna som gjordes utfördes i PubMed där författarna fick ett stort antal träffar med den geriatriska omvårdnaden i centrum. För att smalna av antalet träffar gjordes ytterligare sökningar med kombination av olika sökord för att hitta så relevanta artiklar som möjligt som hade potential till att besvara eller ge en inblick av
omvårdnadsåtgärder som berör syftet och frågeställningen. För att inrikta sökningarna mer direkt gjordes en kombination av sökorden tillsammans med två av de booleska operatörerna OR och AND som enligt Polit och Beck (2012) är ett alternativ för avgränsande till antalet sökresultat. För att få ett omfamnande resultat baserat på omvårdnaden användes även en asterix för att korta av sökningen men som likväl gav ett bredare sökresultat med träffar på flera ord. Tex. nurs* och meal*
För att finna ytterligare relevanta sökresultat gjordes ytterligare en sökning i databasen Cinahl där lämpliga sökord tillsammans med de booleanska operatörerna användes.
Valet av denna databas baseras på att den innehåller ett omfång av artiklar som är baserade på omvårdnad vilket tillämpar författarnas syfte. Författarna testade att använda sig av MeSH termer i databasen PubMed och Subject Headings i Cinahl, antal träffar blev då för få så därav valet att endast söka sökorden som fritext.
De begränsningar som författarna valt att använda sig av i båda databaserna är artiklar som är baserade på tillgängligheten till Full Text och skrivna på engelska. I databasen Cinahl valdes begränsningen vad gäller ålder till 65+ och 80+ för att avsmalna och fokusera sökresultaten till en mer inriktad målgrupp. Alternativet för artiklar baserade på Peer reviewed lades också till som begränsning.
Samtliga sökningar redovisas i tabell 1.
6
Tabell 1 Databassökningar
Databas Begränsningar,
sökdatum Söktermer Antal
träffar Möjliga artiklar (exklusive dubbletter)
Valda artiklar
Pubmed Full text, English Sökdatum: 210824
(nutrition OR
mealtimes OR eating environment OR effect food intake) AND (gerontologic nursing OR geriatric nursing OR homes for the aged)) AND (nurs*)) AND (environment)
226 9 5
CINAHL Linked full text, Peer reviewed, English.
aged 80 & over.
Sökdatum: 210824
effect food intake OR nutrition AND
geriatric nursing OR gerontologic nursing
198 7 3
CINAHL Linked full text, Peer reviewed, English.
aged: 65+ years, aged: 80 & over Sökdatum: 210824
gerontologic nursing OR geriatric nursing OR elderly OR nursing homes AND eating OR eating performance OR meal* OR eating environment AND nurs*
263 12 4
Totalt: 687 28 12
Urvalskriterier
Enligt Polit och Beck (2012) krävs en strategi för att sortera ut relevanta och användbara artiklar, här kan det därför vara till hjälp att använda sig av olika kriterier.
Inklusionskriterier: Artiklar som är baserade på äldre människor över 65 år som bor på ett äldreboende. Artiklar som berör och framhäver omvårdnadsåtgärder som främjar näringsintaget för de boende. Exklusionskriterier: Äldre människor som ej är boende på ett äldreboende. Artiklar som ej är enligt IMRAD struktur, litteraturstudier samt artiklar som är äldre än 20 år. Artiklar som inte är hithörande och berör syfte eller frågeställning samt upptäckta dubbletter.
7 Urvalsprocess och utfall av möjliga artiklar
För att avgöra om artiklarna är relevanta finns det en del kriterier att gå igenom. För att avgöra vilka artiklar som skall inkluderas bör titel, abstrakt, introduktion, metod, resultat och diskussion analyseras. I första hand bedöms om titeln är tillräckligt bra och passar in för ämnet i syftet. Vidare granskas hus abstraktet ser ut, om det är tydligt och summerar artikeln. För att sedan arbeta sig vidare systematiskt igenom rubrikerna och därmed få en övergripande sammanställning av artiklarna (Polit & Beck 2012).
683 artiklar bedömdes utifrån dess titel och abstrakt efter att dubbletter tagits bort. Av dessa var 654 artiklar inte relevanta. 28 artiklar granskades i fulltext och bedömdes utifrån: inte originalstudier (5) och inte relevanta (11). Kvar blev då 12 stycken artiklar som potentiellt är användbara i författarnas resultatdel. (Se figur 1 Flödesschema).
Dessa artiklar granskades sedan i relevans och kvalitetsmallar. (se bilaga 1 och 2)
8 Figur 1: Flödesschema
Dataanalys
De ingående artiklarna granskades och sammanställdes efter deras författare, publikationsår, studieland, titel, design och ansats. Vilken undersökningsgrupp,
datainsamlingsmetod och dataanalysmetod som används. Artiklarna har sedan granskats för att sammanställa dess syfte och huvudresultat (se bilaga 3 och 4)
Artiklarna bearbetades genom att upprepade gånger läsas igenom. Artiklarna översattes från engelska till svenska för att få en bättre förståelse för artiklarnas innehåll.
Resultatdelarna skrevs sedan ut och granskades individuellt av båda författarna och relevant information som svarade på syftet ströks under med markeringspenna. De
Antal artiklar identifierade vid databassökning
(n = 687)
Bedömda Inkluderade Möjliga Identifierade Antal artiklar identifierade vid manuell sökning
(n = 0)
Antal artiklar kvar efter att dubbletter tagits bort (n =683)
Antal artiklar som bedömts utifrån titel och
abstrakt (n = 683)
Antal artiklar som exkluderats Inte originalstudier (n = 0)
Inte relevanta (n =654)
Antal artiklar som bedömts i fulltext
(n = 28)
Antal artiklar i fulltext som exkluderats 15 Inte originalstudier (5)
Inte relevanta (11)
Antal inkluderade studier med
kvalitativ ansats (6) kvantitativ ansats (4)
Mixed metod (2)
9 markerade styckena sammanställdes sedan i ett separat dokument där författarna
jämförde likheter och skillnader där återkommande teman kodades. Koderna bildade nyckelord där tre teman bildades tillsammans med underteman (Polit & Beck 2012).
Syftet med att göra denna form av analys är av anledning att sammanställa de olika artiklarnas huvudresultat som presenteras i en artikel. Läsaren har då möjlighet att finna relevant forskning från en sammanställd artikel som alternativ från flertalet olika
artiklar (Aveyard 2014).
Etiska överväganden
I denna litteraturstudie har författarna strävat efter att vara neutrala och inte låtit sig påverkas av egna upplevelser och känslor som upplevts i praktiken. Ytterligare etiska överväganden som utfördes var att ej plagiera eller förfalska information som
påträffades (Polit & Beck 2012).
Resultat
Resultat i denna litteraturstudie baserar sig på de resultat som framkommit från 12 vetenskapliga artiklar. Av dessa 12 artiklar var sex artiklar kvalitativ ansats, fyra artiklar kvantitativ ansats och två mixed ansats. Artiklarna presenteras i bilaga tre och fyra.
Genom dataanalysen framkom tre teman med tillhörande underteman:
Omvårdnadsåtgärder som stimulerar sinnena, Den personcentrerade omvårdnadens inverkan på näringsintaget och Omvårdnadsåtgärder av personalens stöd och närvaro under måltiden. De utvalda artiklarna som presenteras i resultatet finns redovisade i referenslistan markerade med en asterix.
Omvårdnadsåtgärder som stimulerar sinnena
För att främja näringsintaget visar flera studier på att aptiten går att stimuleras och ökas genom de olika sinnena hörsel, smak, doft och syn. Väldoftande mat har i flera studier visat en ökning på matintag (Hansen, Frøiland & Testad 2018; Palese et al. 2018;
Sulmont-Rossé et al. 2018). Genom att sprida en doft av mat strax innan måltiderna gjorde att matintaget ökade hos de äldre och även deras vikt (Sulmont-Rossé et al.
2018). En artikel som jämförde skillnaderna hur de äldre åt var Mathey, Siebelink, De Graaf och Van Staveren (2001) där det visade sig att mat tillagad med olika
smakförhöjare ökade matintaget.
10 Välbekanta ljud i en lugn miljö utan buller och störande ljud från exempelvis
diskmaskin och tv apparater har visat sig främja och öka aptiten (Hansen, Frøiland &
Testad 2018; Palese et al. 2018). Att spela välbekant musik under måltiderna visade sig också vara effektivt för att öka matintaget och flera av de boende valde själva att sitta kvar en längre stund under middagen. En av de boende slutade äta när musiken blev tyst men fortsatte äta när musiken spelades igen (Thomas & Smith 2009)
Inom den italienska kulturen är befolkningen vana vid att kyrkklockorna ringer i samband med måltiden tre gånger om dagen. Detta var något som personalen på boenden kunde använda sig av för att påminna de boende om att det var dags att äta (Palese et al. 2018).
Studier visade att porslinets färg och utförande hade betydelse för att främja
näringsintaget. När de vita vanliga tallrikarna byttes ut mot tallrikar med färgade kanter visade sig flera av de boendes förmåga att äta självständigt öka. De uppmärksammade maten bättre på de färgade tallrikarna när det blev kontraster mot det vita bordet (Hansen, Frøiland & Testad 2018). För att öka näringsintaget är det viktigt att det finns en tillfredsställande stund vid måltiden, att maten är väl tillagad och innehåller en bra näringsstatus men även att den ser aptitlig ut (Hansen, Frøiland & Testad 2018; Wang et al. 2020). Konsistensen på maten som serverades hade stor betydelse, vilket studier av Palese et al. (2018) och Wang et al. (2020) visade genom att matens struktur, kvalitet och variation skapade en positiv förväntan och en starkare lustkänsla till att äta.
Den personcentrerade omvårdnadens inverkan på näringsintaget Åtgärder som stärker autonomi
För att de boende skulle få möjlighet att själva bestämma över sitt matintag var det ett alternativ att de förvarade mat i kylskåpet inne i sina egna lägenheter. De gavs då möjlighet att äta när de själva ville och vad de ville utanför de bestämda tiderna på äldreboendet. På detta boende hade även observationer gjorts över att de boende åt mer när de själva fick förbereda exempelvis sin kvällssmörgås och välja pålägg med mera (Nyberg & Sylow 2021). Att de boende fick bestämma och själva välja hur mycket mat de ville lägga upp på tallriken eller äta stärkte också autonomin, höjde livskvaliteten och skapade en känsla av frihet (Divert et al. 2015; Palacios-Ceña et al. 2013; Wang et al.
2020).
11 Åtgärder som påverkar den sociala samvaron
På äldreboenden sitter oftast flera äldre samlade runt samma bord under måltiderna. Det krävs då att de blivit placerade tillsammans med andra som de faktiskt trivs och
kommer överens med, de skapar då sociala interaktioner med varandra och det blir en trevlig och avslappnad måltidsupplevelse (Palese et al. 2018; Shune & Linville 2019).
Men att sitta tillsammans och äta innebär inte alltid positiva reaktioner, studier visar också att oro och aggressivitet bland de boende är en bidragande faktor till att minska aptiten och det kan därför vara nödvändigt att en del boenden sitter själva (Hansen, Frøiland & Testad 2018; Palese et al. 2018). En annan studie menar att de flesta boende upplevde det som negativt och tappade aptiten om en annan boende exempelvis
spottade eller dreglade under måltiden (Palacios-Ceña et al. 2013). Studien av Palese et al. (2018) menade att när boende som inte uppvisade något störande beteende blev placerad vid samma bord blev resultatet att de kunde hjälpa varandra i motivationen till att äta. Den sociala tillvaron under måltiden gav ett positivt inflytande där de boende delade med sig om sin psykiska hälsa och det dagliga livet. De boende som uppvisade ett störande beteende fick äta i sällskap med varandra och de som föredrog att äta i sin ensamhet fick sina önskningar respekterade. Till följd av att den sociala samvaron underlättades, ledde det till en lyckosam måltidsupplevelse.
En studie där personalen och de boende bakade bröd tillsammans eller arrangerade middagar med lite guldkant som dekorationer och musik i matsalen visade sig öka de boendes aptit (Wu et al. 2018). Att musik bidrar till en trevlig social samvaro under måltiderna belyser även en studie av Thomas och Smith (2009) som visade att de dagar då musik spelades att de boende sjöng med och ibland även dansade men även
minskade oro och aggressivitet.
Åtgärder som främjar måltidsmiljöer
Att skapa en matsal som påminner om och ser ut som en hemliknande matsal främjar de boendes vilja att äta. För att skapa trevliga måltidsupplevelser krävs lugna miljöer som att till exempel personalen talar i lite tystare ton och rör sig långsammare (Palese et al.
2018). Studie av Hansen, Frøiland och Testad (2018) visade även att personal som inte hade tid att sitta tillsammans med de boende under måltiden skapade ångest hos de boende, vilket resulterade i sämre aptit.
12 Val av porslin och möbler där känslan av att måltiden serverades i en restaurangmiljö istället för en matsal, främjade både aptit och matglädje hos de boende. Att dessutom ställa fram kryddor på bordet gav en effekt av sensorisk njutning som i sin tur ledde till en ökning av både aptit självbestämmande (Divert et al. 2015).
Ett annat sätt att skapa en hemtrevlig atmosfär var att personalen slutade bära uniformer under måltiderna, då uniformerna skapade en känsla av institution (Charras &
Fremontier 2010). De boende och personal menar att om maten inte är väl tillagad eller upplevs aptitretande påverkar det näringsintaget negativt. Personal på äldreboenden behöver vara insatta i betydelsen av att erbjuda ett tillräckligt gott matval som är anpassad efter de äldres behov och som är av kvalitet. Flera studier menar att för att skapa en positiv måltidsupplevelse för de äldre krävs individanpassning utifrån behov, självständighet och sammanhang. Detta är avgörande för att främja näringsintaget (Divert et al. 2015; Palese et al. 2018; Shune & Linville 2019; Wu et al. 2018).
Omvårdnadsåtgärder av personalens stöd och närvaro under måltiden
Under måltider har studier av Hansen, Frøiland & Testad (2018), Nyberg & Sylow (2021) och Palese et al. (2018) visat att det är betryggande för den äldre att ha en personal eller anhörig nära till hands då detta skapade en positiv lust att äta sin måltid.
Att vara en del av måltiden skapade en lugnare atmosfär, vilket i sin tur ledde till ett främjande matintag. Personal och anhöriga kan stötta i den boendes personliga behov och spelar en viktig roll vad gäller att förbättra den äldres matintag. Detta belyser studier av Charras & Fremontier (2010) och Shune & Linville (2019) där de genom att samverka tillsammans med de boende under måltiderna resulterade i att de boende hade en benägenhet att sitta kvar längre vid matbordet utan att visa tecken på oro eller
missnöjdhet. Detta genom att gå upp och vandra som många normalt gjorde. De boende samtalade om personliga perioder av sina liv, betedde sig mer hjälpsamt mot
bordsgrannar och där kommunikationen blev en stark bidragande faktor för en trevlig måltid. Detta styrker även studier av Wu et al. (2018) som framhäver vikten av att ha en positiv måltidsmiljö där personal och anhöriga möter de boendes behov samt där
kommunikation används som en nyckel för en positiv måltidsupplevelse som lockar de boendes aptit. Att personalen tog hjälp av anhöriga har även visat sig spela en viktig roll då det rent socialt förbättrar förutsättningarna till ett gott näringsintag (Hansen, Frøiland
& Testad 2018; Shune & Linville 2019).
13 När måltiderna prioriterades visade studier av Nyberg och Sylow (2021); Shune och Linville (2019) att det förbättrade näringsupptaget. Genom att realistiska mål sattes upp som accepterades och som byggde på samarbete förbättrades den äldres nutrition av den orsaken att personalen anpassade omvårdnaden individuellt. Att hänsyn togs till om den äldre hade svårigheter att svälja, kommunicera, deras föredragna portionsstorlekar, typ av mat som uppskattades och respekterades om det fanns en speciell plats där den äldre ville äta sin måltid, visade sig vara tankesätt som främjade matintaget. Personalen har en betydande roll i den äldres omvårdnad.
Vad gäller omvårdnadsåtgärder har studier av Hansen, Frøiland & Testad (2018); Palese et al. (2018) och Wu et al. (2018) visat genom att individualisera de dagliga
vårdinsatserna som motverkar ohälsa såsom förstoppning, orostillstånd och munhälsa.
Dessa åtgärder möjliggör viktiga skillnader när matintaget ska stödjas. Om en boende trots allt vägrade att äta ska detta respekteras. Personalen bemötte detta genom muntliga uppmaningar men även genom åtgärder som att anpassa konsistensen på maten, ge enklare redskap att äta med, erbjuda plockmat eller flytande livsmedel, visa sympati och respekt inför de boendes önskemål för att stimulera lusten till att äta. Betydelsen av att känna till individuella sammanhang, behov och eventuella kulturer var av största vikt för att måltidsupplevelsen och främjandet av näringsintaget ska vara till det absolut bästa. (Palese et al. 2018).
Diskussion Huvudresultat
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder vårdpersonal på äldreboende kan vidta för att främja näringsintaget hos äldre. Resultatet visade att äldres hälsa och välbefinnande kan påverkas både positivt och negativt beroende av näringsintaget. Det framkommer i resultatet att personalens och de anhörigas stöd har stor betydelse, då anhöriga kan bidra med bland annat en familjär känsla som stimulerar matintaget. Medan personalen bidrar med en individanpassad omvårdnad som ökar de äldres trygghet. Måltidsmiljön behöver vara lugna och individanpassade utifrån den enskildes äldre behov och är avgörande för att främja näringsintaget. Resultaten visade tydligt att aptiten även går att stimuleras genom att öka intrycken för sinnena vad gäller syn, hörsel, doft och smak. En väldoftande måltid eller trevliga miljöer med exempelvis
14 fint dukade bord gav goda förutsättningar till ett ökat matintag. Resultaten visade att den social samvaron bland de äldre kunde främja näringsintaget när de boende satt tillsammans med övriga som de trivdes och kom överens med. Oro och aggressivitet bland de äldre skapade sämre förutsättningar för en avslappnad måltidsmiljö och medförde ett sämre näringsintag. Studier visade att när personalen satt med under måltiderna minskade oron bland de äldre och måltiderna blev mer avslappnade.
Resultatdiskussion
I föreliggande litteraturstudie framkom att aptiten går att stimuleras och därmed ökas genom de olika sinnena. En väldoftande, aptitretande måltid resulterade i ett ökat matintag (Hansen, Frøiland & Testad 2018; Palese et al. 2018; Sulmont-Rossé et al.
2018). Rössner (2017) bekräftar vikten av att maximera måltidsupplevelsen för att de äldre skulle inta ett tillräckligt gott näringsintag. Detta utfördes genom att erbjuda en vackert upplagd mindre portion mat, gärna med en aptitretare som är baserad på salt eller syrligt innan måltiden. Genom att dekorera både bordet och tallriken ökade sinnenas upplevelser och därmed ökade aptiten. Favoriträtter som kryddades ordentligt med tanke på de äldres nedsatta smaksinne bör erbjudas i sådan stor utsträckning som möjligt. Detta styrker Lindberg (2013) även gäller hos barn att det är betydande för att främja ett gott näringsintag. Maten bör för barnen vara upplagd på ett aptitretande sätt och kan med fördel smaksättas med ketchup.
För att stärka autonomin och därmed även höja livskvaliteten visade föreliggande litteraturstudie, betydelsen av att de äldre själv fick välja hur mycket mat som de ville lägga upp på tallriken. Det skapade en positiv förutsättning för ett gott näringsintag och medförde en känsla av frihet (Divert et al. 2015; Palacios-Ceña et al. 2013; Wang et al.
2020). Detta betonar även Kihlgren (2011) är betydande för att stödja den äldres
autonomi, då det är viktigt att omvårdnadspersonalen uppmuntrar den äldre till att delta.
Genom att vara lyhörd över den äldres åsikter, önskningar och visa respekt minimeras risken för att kränka integriteten och den äldre får ett intryck av att vara delaktig, vilket resulterade i något positivt för näringsintaget. Vilket även styrks av Lindberg (2013) som betonar att om barnet får samma möjlighet till delaktighet såsom att bestämma hur mycket mat som läggs på tallriken stärks deras autonomi. Willman och Gustafsson (2015) betonar och styrker vikten av detta genom SAUK-modellen som beskriver vikten av att få vårdtagaren att känna sig accepterad och respekterad. Genom att stärka
15 autonomin optimeras känslan för sympati och acceptans för varje individuell situation hos vårdtagaren.
I föreliggande litteraturstudie framkom betydelsen av att individanpassa vården för den äldre vara en central del för att främja näringsintaget. Individualiseringen innebar att vårdpersonal erbjöd ett tillräckligt stort utbud av matval som var lämplig för de äldres behov men som även var av god kvalité (Divert et al. 2015; Palese et al. 2018; Shune &
Linville 2019; Wu et al. 2018). Detta styrker även Murphy, Holmes och Brooks (2017) som menar på att en personcentrerad omvårdnad är grundläggande för att stödja hälsan när de kroppsliga funktionerna försämras. Genom att presentera mat och dryck på ett tillfredsställande sätt stöds grunden till en god hälsa genom matintaget.
Grøndahl och Aagaard (2016) menar på att äta och dricka är grundläggande mänskliga behov och är av stor vikt för människans hälsa och omvårdnad. Genom att använda en personcentrerad omvårdnad där omgivningen uppmuntrade den äldre och stärkte deras delaktighet i måltiderna, resulterade i att aptiten ökade och nutritionsstatusen
förbättrades. Willman och Gustafsson (2015) betonar vikten av att använda sig utav den mänskliga, individualiserade omvårdnaden då den riktar sig till att vara hälsofrämjande.
Att förstå vårdtagarens relation till sin egen hälsa och situation så kan vårdgivare ge ett viktigt stöd. Detta genom att använda ett förhållningssätt i mötet med vårdtagaren som baseras på delaktighet, jämlikhet och en dialog. Vilket resulterar i att omvårdnaden grundas i att vårdtagaren bekräftas, framtiden fokuseras, stöd anpassas efter individuell kapacitet och känslorna får utrymme till att uttryckas.
I föreliggande studie framkom att den sociala interaktionen för att främja näringsintaget är viktigt. Den sociala miljön bidrog till en avslappnad och trevlig måltidsupplevelse.
Det resulterade i en minskning av oro och aggressivitet bland de äldre, vilket minimerade de faktorer som minskade aptiten (Palese et al. 2018). Norberg och
Zingmark (2011) betonar att det är viktigt att aktivt söka förståelse för den äldres sätt att agera för att personalen ska kunna individanpassa situationen. Vilket Skovdahl och Kihlgren (2011) bekräftar vad gäller oro och aggressivitet kan ha bakomliggande
orsaker såsom hunger, törst, oljud där bland annat den psykosociala miljön kan bidra till en mer hanterbar situation.
16 I resultatet framkom även att en positiv måltidsupplevelse lockade till en betydande aptit. Detta delvis genom att individualiserade behov blev anpassade samt att
kommunikationen användes som en nyckel för att stärka den sociala interaktionen (Wu et al. 2018). Just vad beträffar betydelsen av den sociala miljön styrker Hoffman (2008) om att åldringsprocessen medför förändringar som både är fysiologiska och
psykologiska, vilket i sig påverkar det sociala umgänget. Dessa förändringar innebär risker som ett sämre näringsintag som i sin tur påverkar det allmänna välbefinnandet där risken för ohälsa stiger markant.
I föreliggande resultat framkom att det är betryggande för den äldre att ha en personal eller en anhörig som sällskap under måltiden. Detta skapade en lugnare atmosfär som resulterade i en positiv lust att äta. Personal eller anhörig hade även möjlighet att under måltiden stötta de personliga behov som den äldre önskade eller var försedd med (Hansen, Frøiland & Testad 2018; Nyberg & Sylow 2021; Palese et al. 2018).
Sandman (2011) styrker detta genom att framhäva vikten av att måltiden är arrangerad på ett välbekant sätt för de äldre så ökas de sociala interaktionerna. De sociala
interaktionerna i sig resulterade i ett ökat matintag. Dessa positiva effekter stärktes ytterligare då personal medverkade vid måltiderna. Murphy, Holmes och Brooks (2017) menar på att om personalen känner till de äldres behov och bakgrund såsom familj, tidigare yrke med mera har det en stor betydelse för att individanpassa vården då det skapade en trygghetskänsla hos de äldre. För att skapa en avslappnad atmosfär kan lugn bakgrundsmusik spelas, behaglig temperatur och rätt belysning användas.
I föreliggande litteraturstudie framkom att de anhöriga till äldre spelar en viktig roll då de förbättrar de sociala aspekterna som främjar ett gott näringsintag (Hansen, Frøiland
& Testad 2018; Shune & Linville 2019). Något som Tsai, Tsai, Tsai och Liao (2020) betonade var att de anhöriga hade förmågan att inverka till en hemliknande
måltidsupplevelse. På grund av att de kände sina anhöriga väl, blev måltidsmiljön lättare att individualisera efter behov, önskningar och känslor. En hemliknande känsla under måltiden, tillsammans med anhöriga stärkte motivationen till att den äldre fick i sig en näringsrik måltid. Det här stöds även inom forskning om pediatrik där Lindberg (2013) betonar vikten av lugn och ro under måltiden men även att familjen äter
tillsammans i så stor utsträckning som möjligt.
17 Resultaten av den föreliggande studien är något som även Mahadevan, Hartwell,
Feldman, Ruzsilla och Raines (2014) betonade vikten av för att bibehålla de äldres hälsa genom att optimera deras måltidsupplevelse. Vid användandet av hälsosamma,
aptitretande och delikata måltider som utspelade sig i en hemtrevlig, lugn miljö.
Tillsammans med uppskattat sällskap i form av personal, anhöriga eller bekanta visade det sig vara en värdighet som var svår att kunna jämföras med. För att främja
näringsintaget hos äldre är det av största vikt att de inblandade faktiskt lyssnar till den äldres önskemål och i största möjliga mån försöker anpassa sig efter dess individuella önskan och behov.
Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt har kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats, då de svarade på syftet i litteraturöversikten. Dessa har bearbetats genom en deskriptiv litteraturstudie som är en beskrivande sammanfattning av kunskap som redan finns publicerad. För att hitta forskning som var relevant har författarna använt sig utav databasen Medline via sökmotorn PubMed samt databasen Cinahl då de lämpar sig för omvårdnadsstudier (Polit & Beck 2012). Sökorden som användes grundades på
författarnas syfte. Författarna har tagit hjälp från Högskolan i Gävles bibliotek för att finna bra söktermer. Resterande söktermer återfanns i MeSH där de sökord som ej förekom söktes som fritext. Polit och Beck (2012) styrker att det är ett alternativ då sökord ej går att finna som sökterm. Författarna har även valt att lägga till en asterix i slutet på ett valt sökord relaterat till att det gjorde sökningen bredare. Enligt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016) är användningen av en asterix en bra strategi att ta till då funktionen innebär att stammen av sökordet finns kvar men att sökningen innefattar alla tänkbara ändelser. Detta ser författarna som en styrka i sin sökstrategi.
Sökorden kombinerades tillsammans med de booleska operatörerna OR och AND som enligt Polit och Beck (2012) är ett bra alternativ för att få fram ett begränsat eller utökat sökresultat.
Baserad på val av sökord har författarna funderat på om valet av söktermer kunde valts eller kombinerats annorlunda. Möjligheten finns, men författarna är nöjda med de sökresultat som de fått fram för att besvara sitt syfte. Antalet artiklar som granskats har varit hanterbart i antal. Inför sin sökstrategi valde författarna begränsningar i form av artiklar som fanns tillgängliga i Full text, skrivna på språket engelska samt med
18 begränsningen vad beträffar ålder på 65+ och 80+. Detta för att få sökresultat som riktade sig till författarnas målgrupp.
Enligt Polit och Beck (2012) är det en styrka att använda sig utav tidsbegränsning i sin sökning för att finna aktuell forskning. Detta är något som författarna kan se som en svaghet i sitt arbete. Dock finns denna tanke och medvetenhet med genom att författarna har lagt till i sina exklusionskriterier att artiklarna ej får vara äldre än 20 år.
Användningen av inklusionskriterier och exklusionskriterier är enligt Polit och Beck (2012) en bra hjälp för att sortera ut artiklar som är användbara och relevanta.
För att författarna skulle få kostnadsfri tillgång till artiklarna i sin sökning hade begränsningen “tillgänglig vid högskolan i Gävle” om möjligt använts. Detta för att bespara tid under urvalsprocessen. Dock så uppstod det flertalet gånger där funna artiklar trots allt ej gick att öppna kostnadsfritt. Vilket författarna ser brister i då artiklarna verkade ha potential till att besvara sitt syfte.
Författarna har analyserat artiklarnas abstrakt, introduktion, metod, resultat och
diskussion. Där i första hand bedömt artikelns titel om den passar in i syftet. De artiklar som titeln varit av tillräckligt intresse har abstrakt granskats för att se om det är tydligt formulerat och summerade artikeln på ett ansenligt sätt. Därefter systematiskt gått igenom artiklarnas rubriker för att skapa sig en övergripande sammanställning. (Polit &
Beck 2012)
De ingående artiklar har författarna granskat och sammanställt för att få fram artiklarnas huvudresultat. För att få en bättre förståelse över innehållet i artiklarna översattes dessa från engelska till svenska. Författarna läste sedan artiklarna både individuellt och gemensamt. Funnen relevant information ströks under med markeringspenna som författarna sedan jämförde likheter och skillnader mellan. Återkommande teman kodades och bildade därmed litteraturöversiktens beskrivna teman, vilket enligt Polit och Beck (2012) är nödvändigt för att se om artiklarna är av betydelse för att besvara syftet.
Något som författarna ser som en styrka genom denna form av analys är att läsaren har en möjlighet att finna relevant forskning som är sammanställd i en och samma artikel.
19 Detta genom att författarna har tagit del utav de olika artiklarnas huvudresultat och sedan presenterat dessa i ovan skriven litteraturöversikt. (Aveyard 2014) Då båda författarna har tidigare erfarenheter inom äldreomsorgen har de därför tagit hänsyn till de etiska aspekterna återkommande gånger i sitt arbete. Detta genom att vara neutral och inte påverkas av egna erfarenheter samt metoder som de har vetskap om fungerar.
Tillsammans med ytterligare etiska överväganden såsom att ej plagiera eller förfalska den information som de påträffats (Polit & Beck 2012). Vilket gör att författarna kan vara stolta och stå för innehållet i sin litteraturöversikt.
Kliniska implikationer
I denna litteraturstudie framkom att behov av ökad kunskap för nutrition bland omvårdnadspersonalen är stor då det både motverkar sjukdomstillstånd men också främjar livskvalitet. Genom denna litteraturöversikt kan vårdpersonal få kunskaper och ökad förståelse för den äldres nutritionsbehov. Vilka omvårdnadsåtgärder som möjligt kan främja näringsintaget och vilket samband nutritionen har tillsammans med den äldres psykiska och fysiska hälsa.
Förslag till fortsatt forskning
Att de kroppsliga funktionerna minskar genom stigande ålder är ett naturligt faktum men även något som kan innebära problem. Vad beträffar just näringsintaget hos äldre är det något som författarna sett både positiva och negativa sidor av. Äldreomsorgen är ofta underbemannade vilket kan resultera i att näringsintaget kan bli otillräckligt på grund av tidsbrist.
Författarna anser att det vore intressant att se vad fortsatt forskning kunde bidra med genom att öka personaltätheten under måltiderna och vad det skulle ge för effekter.
Hoffman (2008) menar att omvårdnadspersonal ska vara medveten om vilka effekter en bra näringsstatus har. Att den kan påverka både till en bättre livskvalité, öka
välbefinnandet och minska risken för ohälsa.
Slutsats
I föreliggande litteraturstudie visade resultatet att åtgärder som stimulerar sinnena smak, syn, lukt och hörsel, autonomi, en lugn miljö samt social samvaro med både personal och anhöriga visade sig kunna öka de äldres näringsintag.
20 För att främja näringsintaget bör måltiderna vara väldoftande, smaka bra och se aptitliga ut. Det är av stor vikt att individanpassa måltidsmiljön utefter de äldres behov, där stressfria och lugna miljöer bör eftersträvas. Författarna har en förhoppning om att denna litteraturstudie kan bidra till en ökad kunskap om nutrition bland
omvårdnadspersonalen då den äldre befolkningen ökar.
Referenser
Aveyard, H. (2014). Doing a literature review in health and social care: a practical guide. 3.
ed. Maidenhead: Open University Press.
Bauer, S., Halfens, R. J. G. & Lohrmann, C. (2017) Changes in nutritional status in nursing home residents and associated factors in nutritional status decline: a secondary data analysis, Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 73(10), ss.
2420–2429. doi: 10.1111/jan.13297.
Bowling, A. (2008). Enhancing later life: how older people perceive active ageing? Aging &
mental health, 12(3), ss. 293–301. https://doi.org/10.1080/13607860802120979
* Charras, K. & Fremontier, M. (2010). Sharing meals with institutionalized people with
dementia: a natural experiment. Journal of Gerontological Social Work, 53(5), pp.
436–448. https://doi.org/10.1080/01634372.2010.489936.
* Divert, C., Laghmaoui, R., Crema, C., Issanchou, S., Wymelbeke, V. V. & Sulmont-Rossé, C.
(2015). Improving meal context in nursing homes. Impact of four strategies on food intake and meal pleasure. Appetite, 84, pp. 139–147.
https://doi.org/10.1016/j.appet.2014.09.027.
Edberg (2011). Personcentrerad omvårdnad. Edberg, A-K. (red). Att möta personer med demens. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 151-168
Grøndahl, V. A. & Aagaard, H. (2016) Older people’s involvement in activities related to meals in nursing homes, International Journal of Older People Nursing, 11(3), ss. 204–213. doi: 10.1111/opn.12111.
* Hansen, K. V., Frøiland, C. T. & Testad, I. (2018). Porcelain for All - a nursing home study.
International journal of health care quality assurance, 31(7), pp. 662–675.
https://doi.org/10.1108/IJHCQA-10-2016-0160.
Hoffmann, A. T. (2008). Quality of life, food choice and meal patterns - field report of a practitioner. Annals of nutrition & metabolism, 52 Suppl 1, ss. 20–24.
https://doi.org/10.1159/000115343
Karlsson Gadea, I. (2019) Äldreomsorg. Tillgänglig: https://www.1177.se/sa-fungerar- varden/olika-vardformer/aldreomsorg/. [2021-05-18]
Kihlgren, M. (2011). Integritet - en värdegrund i demensvården. Edberg, A-K. (red). Att möta personer med demens. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 169–184
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010) Geriatriska sjukdomar. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB Lindberg, T. (2013) Vardagspediatrik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Mahadevan, M., Hartwell, H. J., Feldman, C. H., Ruzsilla, J. A. & Raines, E. R. (2014).
Assisted-living elderly and the mealtime experience. Journal of human nutrition and dietetics: the official journal of the British Dietetic Association, 27(2), 152–
161. https://doi.org/10.1111/jhn.12095
* Mathey, M.-F. A. M., Siebelink, E., De Graaf, C. & Van Staveren, W. A. (2001). Flavor Enhancement of Food Improves Dietary Intake and Nutritional Status of Elderly Nursing Home Residents. Journals of Gerontology Series A: Biological Sciences
& Medical Sciences, 56(4), pp. M200–M205.
https://doi.org/10.1093/gerona/56.4.M200.
Murphy, J. L., Holmes, J. & Brooks, C. (2017). Nutrition and dementia care: developing an evidence-based model for nutritional care in nursing homes. BMC geriatrics, 17(1), s. 55. https://doi.org/10.1186/s12877-017-0443-2
Norberg, A & Zingmark, K. (2011). Att leva med långt framskriden demenssjukdom. Edberg, A-K. (red). Att möta personer med demens. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
ss. 35–53
* Nyberg, M. & Sylow, M. (2021). Exploring food choice and flexibility practices among staff and residents at care homes in Denmark. Ageing & Society, 41(4), pp. 854–874.
https://doi.org/10.1017/S0144686X19001491.
* Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M. E., Cachón-Pérez, J. M., Gómez-Pérez, D., Gómez- Calero, C. & Fernández-de-las-Peñas, C. (2013). Is the mealtime experience in nursing homes understood? A qualitative study. Geriatrics & gerontology international, 13(2), pp. 482–489. https://doi.org/10.1111/j.1447-
0594.2012.00925.x.
* Palese, A., Bressan, V., Kasa, T., Meri, M., Hayter, M. & Watson, R. (2018). Interventions maintaining eating Independence in nursing home residents: a multicentre
qualitative study. BMC geriatrics, 18(1), pp. 292. https://doi.org/10.1186/s12877- 018-0985-y
Polit, D. & Beck, C.T. (2012) Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9. uppl., Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkings.
Rössner, S. (2017). Kost, kostvanor och kroppsvikt. Bagger-Sjöbäck, D. (red). Det goda åldrandet. 2. uppl. Stockholm: Carlsson. ss. 33–46
Sandman, P-O. (2011). Omvårdnad relaterat till kroppsliga behov. Edberg, A-K. (red). Att möta personer med demens. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 257–270
* Shune, S. E. & Linville, D. (2019). Understanding the dining experience of individuals with dysphagia living in care facilities: A grounded theory analysis. International Journal of Nursing Studies, 92, pp. 144–153.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.01.017.
Skovdahl, K & Kihlgren, M. (2011). Beteenden som kan vara svåra att tolka och förstå. Edberg, A-K. (red). Att möta personer med demens. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
ss. 287–301
Socialstyrelsen. (2020) Vård och omsorg om äldre. Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf. [2021-05-18]
* Sulmont-Rossé, C., Gaillet, M., Raclot, C., Duclos, M., Servelle, M. & Chambaron, S.
(2018). Impact of Olfactory Priming on Food Intake in an Alzheimer's Disease Unit. Journal of Alzheimer's disease: JAD, 66(4), pp. 1497–1506.
https://doi.org/10.3233/JAD-180465.
Tannen, A., Schütz, T., Smoliner, C., Dassen, T. & Lahmann, N. (2012). Care problems and nursing interventions related to oral intake in German nursing homes and
hospitals: a descriptive mulitcentre study. International journal of nursing studies, 49(4), 378–385. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2011.09.018
* Thomas DW & Smith M. (2009). The effect of music on caloric consumption among nursing home residents with dementia of the Alzheimer’s type. Activities, Adaptation &
Aging, 33(1), pp. 1–16.
Tsai, M., Tsai, H., Tsai, Y. & Liao, F. (2020). “Tailoring homely meals”: Family members’
motivations underlying nursing home visits during residents’ meals. Japan Journal of Nursing Science, 17(4), pp. 1–11. https://doi.org/10.1111/jjns.1234.
* Wang, D., Everett, B., Brunero, S., Northall, T., Villarosa, A. R. & Salamonson, Y. (2020).
Perspectives of residents and staff regarding food choice in residential aged care:
A qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(3/4), pp. 626–637. https://doi.org/10.1111/jocn.15115.
Willman, A. & Gustafsson, B. (2015). Hälsofrämjande omvårdnad: bekräftande vägledning för att skapa sin egen hälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Willman, A. (2019). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 33–47
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016) Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
* Wu, S., Morrison, J. M., Dunn-Ridgeway, H., Vucea, V., Iuglio, S. & Keller, H. (2018).
Mixed methods developmental evaluation of the CHOICE program: a
relationship-centred mealtime intervention for long-term care. BMC Geriatrics, 18(1), pp. 1–14. https://doi.org/10.1186/s12877-018-0964-3.
Bilagor
Bilaga 1: Relevansgranskning
Mall för granskning av artikels relevans
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för
kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
Bilaga 2: Kvalitetsgranskning
Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats Ja, med motiveringen
att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen att…
Syfte
Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
Är inklusionskriterier och eventuella
exklusionskriterier beskrivna?
Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
Är metoden för
datainsamling relevant?
Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat Är det resultat som
redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion Diskuteras den kliniska
betydelse som studiens resultat kan ha?
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden
och genomförandet av studien?
Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Mall för granskning av artikel med kvantitativ ansats
Ja, med
motiveringen att… Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen att…
Syfte Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Är eventuella frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
Är undersökningsgruppen representativ?
Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
Är undersökningsmetoden relevant i förhållande till studiens syfte?
Är validiteten diskuterad?
Är reliabiliteten diskuterad?
Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
Är bortfallet beskrivet?
Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i
förhållande till studiens syfte?
Diskussion
Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
Bilaga 3: Metodtabell
Författare
+ publikationsår / studieland
Titel Design och
eventuell ansats
Undersöknings grupp
Datainsamlings metod
Dataanalys metod
Palese, A.,
Bressan, V., Kasa, T., Meri, M., Hayter, M. &
Watson, R.
2018 Italien
Interventions maintaining eating
Independence in nursing home residents: a multicentre qualitative study
Deskriptiv design Kvalitativ ansats
13 vårdhem med boenden med demens
54 st vårdpersonal
Observationer Fokusgruppsinter vjuer
Kvalitativ innehållsanalys
Sulmont-Rossé, C., Gaillet, M., Raclot, C., Duclos, M., Servelle, M. &
Chambaron, S.
2018 Frankrike
Impact of Olfactory Priming on Food Intake in an Alzheimer's Disease Unit
Kvantitativ ansats
32st AD -patienter 7 män och 25 kvinnor.
Mellan 75–98 år
Observation Mätning av matintag
Post-hoc-analyser (statistiska tester på en datauppsättning efter att studien har slutförts)
chi-square- analys
Wu, S., Morrison, J. M., Dunn- Ridgeway, H., Vucea, V., Iuglio, S. & Keller, H.
2018 Ontario
Mixed methods developmental evaluation of the CHOICE program: a relationship- centred mealtime
Mixed metod 64 boenden 25 vårdpersonal
Halvstrukturerade intervjuer
Observationer
chi-square t-test
intervention for long-term care Divert, C.,
Laghmaoui, R., Crema, C., Issanchou, S., Wymelbeke, V.
V. & Sulmont- Rossé, C.
2015 Frankrike
Improving meal context in nursing homes.
Impact of four strategies on food intake and meal pleasure
Experimentell design
Kvantitativ ansats
42 boende, 13 män och 29 kvinnor.
Mellan 71–99 år
Jämförelser mellan maträttens namn, portion, kryddor och omgivning.
Post-hoc-analyser (statistiska tester på en datauppsättning efter att studien har slutförts)
Hansen, K. V., Frøiland, C. T. &
Testad, I.
2018 Norge
Porcelain for All - a nursing home study
Kvalitativ ansats
-Personal
-12 boenden med demens.
5 kvinnor och 7 män. Mellan 65–
85 år
Gruppintervjuer av personal.
Fokusgruppsdisku ssioner
Observationer
Observationsdata analys
Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M.
E., Cachón-Pérez, J. M., Gómez- Pérez, D., Gómez- Calero,C. &
Fernández-de-las- Peñas, C.
2013 Madrid
Is the mealtime experience in nursing homes understood? A qualitative study
Kvalitativt fenomenologis kt
tillvägagångssä tt
26 boende på äldreboende.
12 män och 14 kvinnor, mellan 62–95 år.
Ostrukturerade och
semistrukturerade intervjuer.
Kvalitativ fenomenologisk analys
Thomas DW &
Smith M.
2009 Michigan
The effect of music on caloric consumption among nursing home residents with dementia of the Alzheimer's type
Time-series crossover design Kvantitativ ansats
12 boende på en Alzheimers- enhet.
11 kvinnor och 1 man. Mellan 76–92 år.
Observationer Deskriptiv analys
Mathey, M.-F. A.
M., Siebelink, E., De Graaf, C. &
Van Staveren, W.
A.
2001
Nederländerna
Flavor
enhancement of food improves dietary intake and nutritional status of elderly nursing home residents
En parallell gruppinterventi on design Kvantitativ ansats
70 boende på ett äldreboende
Mätningar av intag av de tillagade måltiderna.
Uppgifter om vikt
Oparat t -test för skillnader mellan grupper och med ett Parat t -test för skillnader inom grupperna
Nyberg, M. &
Sylow, M.
2021 Danmark
Exploring food choice and flexibility practices among staff and
residents at care homes in Denmark
Kvalitativ
ansats 8 boende på ett äldreboende.
5 kvinnor och 3 män mellan 83–96 år.
9 vårdpersonal 3 kökspersonal
Gruppintervjuer med de boende.
Fokusgruppsinter vjuer med vårdpersonal
Tematisk analys
Shune, S. E. &
Linville, D.
2019
Nordamerika
Understanding the dining experience of individuals with dysphagia living in care facilities:
A grounded theory analysis
Kvalitativ ansats
21 deltagare (boende, anhöriga samt personal) från 4 olika äldreboenden.
Halvstrukturerade , djupintervjuer
Kvalitativ analys
