IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN

(1)

Dnr 2008/146

DETALJPLAN FÖR BROMÖLLA 11:83, 11:84, 11:90 M FL

IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN

Nivå- och VA-utredning

UTSTÄLLNINGSHANDLING 2011-04-06

(2)

1 (16) Sweco

Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Sweco Infrastructure AB Org.nr 556507-0868 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

ra04s 2010-05-18

MAMB

p:\2217\2217375\000\10 arbetsmaterial dokument\rapport 100729.doc

RAPPORT

Bromölla kommun

NIVÅ O VA-UTREDNING IFÖ-STRAND

UPPDRAGSNUMMER 2217375000

Utredning med kostnadskalkyl

MALMÖ2010-07-29

Sweco Infrastructure AB Malmö Mark & Gatubyggnad

Mats Moberg

Medverkande

Elisabet Rudenholm, VA-teknik Mats Moberg, Nivåer och markteknik Granskat

Hans Lilja

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND OCH SYFTE 3

2 UPPDRAG 3

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3

4 FÖRESLAGEN FÖRÄNDRING 3

5 NIVÅSÄTTNING AV OMRÅDET 3

6 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDE 4

7 MASSBERÄKNING 4

8 KOSTNADSKALKYL EXKL. VA-SYSTEM 5

9 SPILLVATTEN 8

10 VATTEN 8

11 DAGVATTEN 9

12 ETAPPINDELNING FÖR OMRÅDET SÖDER OM SKRÄBEÅN 14

13 ERFORDERLIG GATUUTBYGGNAD UR VA-PERSPEKTIV 15

14 KOSTNADSKALKYL FÖR VA 16

BILAGA 1 HUVUDSTRUKTUR FÖR VATTEN- OCH SPILLVATTENNÄTET BILAGA 2 HUVUDPRINCIPERNA FÖR DAGVATTENSYSTEMET

BILAGA 3 DELKVARTER FÖR VISNING AV YTAVRINNING FRÅN KVARTERSMARK BILAGA 4 GATUUTBYGGNADENS BEROENDE AV VA-SYSTEMET

BILAGA 5 KOSTNADSKALKYL VA FÖR SAMTLIGA GATOR OCH KVARTER INOM OMRÅDET BILAGA 6 KOSTNADSFÖRDELNING FÖR VA GATUVIS

BILAGA 7 OMRÅDESINDELNING

BILAGA 8 FÖRESLAGEN NIVÅSÄTTNING

BILAGA 9 KOSTNADSKALKYL ÖVER GATOR OCH KVARTER BILAGA 10 KOSTNADSKALKYL ÖVER VA-SYSTEMET

(4)

3 (16)

RAPPORT 2 0 1 0 - 0 7 -2 9

NIVÅ O VA-UTREDNING IFÖ-STRAND

ra04s 2010-05-18

MAMB

1 BAKGRUND OCH SYFTE

Bromölla kommun planerar för en exploatering av ett område i anslutning till Ivösjön och Skräbeån. Området kommer att innehålla såväl idrottsanläggningar som verksamheter och bostäder.

Idag har området mycket varierande karaktär. Längst i söder finns befintliga fotbolls- och tennisplaner. Utmed Skräbeån finns tätare med skog. I norr finns upplagsområden med betongplattor, avgrusade områden, samt ängar i nordväst.

I samband med att detaljplan tas fram för området bedömer Bromölla kommun behovet av framtida investeringar. För att få ett bättre beslutsunderlag av investeringsbehovet har denna utredning tagits fram.

2 UPPDRAG

Sweco har på uppdrag av Bromölla kommun studerat nivåsättning och framtida va- system för området.

Utredningen har haft som målsättning att ta fram en nivåsättning och ett va-system som anpassas till en öppen dagvattenhantering samt till de geotekniska förhållandena.

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

Idag har området mycket varierande karaktär. Längst i söder finns befintliga fotbolls- och tennisplaner. Utmed Skräbeån finns tätare med skog. I norr finns upplagsområden med betongplattor, avgrusade områden, samt ängar i nordväst.

Området är mycket plant. I stort sett hela området ligger på mellan +7,2 och +8,0 möh.

Utmed Skräbeån och mot befintlig bebyggelse i öster är dock nivåerna strax över +8,0 möh.

4 FÖRESLAGEN FÖRÄNDRING

Den föreslagna förändringen av området beskrivs i den preliminära detaljplanen.

5 NIVÅSÄTTNING AV OMRÅDET

Målet med nivåsättningen av området har varit att åstadkomma en öppen

dagvattenhantering. Genom att låta det smutsiga vägdagvattnet följa gatorna och rinna i gräsklädda svackdiken så renas vattnet och man kan undvika dyra lösningar med oljeavskiljare. För att minimera mängden uppfyllnader har lägsta möjliga längslutningar valts på gatorna. Strävan har även varit att, så långt det har varit möjligt, låta Ivösjön stå som mottagare för dagvattnet.

Inom området finns en lång industrilämning i form av betongmurar. Det finns en intension i den preliminära detaljplanen att dessa betongmurar skall vara kvar. I den föreslagna nivåsättningen har hänsyn tagits till detta. Nivåsättningen är gjord så att man, på det flesta ställen, skall kunna sitta på murarna. Dessutom vore det positivt om en del av den

(5)

befintliga betongytan kunde användas som en skatepark. Denna nivåsättning resulterar dock i att man måste lösa dagvattenhanteringen lokalt kring murarna.

Nivåsättningen är även gjord så att rivning av befintliga betongytor minimeras.

Eftersom området är mycket plant så har nivåsättningen resulterat i att det totalt krävs stora volymer med fyllningsmassor för att klara dagvattenhanteringen utan att behöva pumpstationer.

Då dagvattnet skall mynna i Ivösjön har hänsyn tagits till både sjöns vattennivåer och erforderlig täckning över nya ledningar.

Föreslagen nivåsättning av området redovisas på bilaga 8.

Som underlag för utredningen har följande använts:

• Preliminär detaljplan upprättad av Sweco

• Inmätning utförd av Bromölla kommun

• Geoteknisk undersökning utförd av WSP. Rapport daterad 2010-04-29.

6 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDE

De geotekniska förhållandena är övervägande goda. Det finns dock partier inom område 4 och 32 där det finns skikt med organiskt material bestående av torv och gyttja på 2-3 m djup.

Att gräva ur dessa massor kan bli kostsamt. Det är då bättre att lägga överlaster som tar ut sättningarna innan man börjar bygga på marken.

Se för övrigt WSP’s PM Geoteknik.

7 MASSBERÄKNING

En översiktlig massberäkning har utförts på området för att ligga till grund för en kalkyl.

Vi beräkningen har det antagits följande genomsnittliga överbyggnadstjocklekar:

• Bebyggelsekvarter 40 cm

• ^Gator ^{60 cm}

• Gång- och cykelbanor 30 cm

• Idrotts- och vegetationsytor 30 cm

• Område vid industrilämning 0 cm

Matjordstjocklekarna varierar mellan ca 30 cm söder om Skräbeån till 0 cm på upplagsplatser, tennisplaner med mera.

(6)

5 (16)

RAPPORT 2 0 1 0 - 0 7 -2 9

ra04s 2010-05-18

MAMB

Vid beräkningen av matjordsavtagning har de tjocklekar använts som anges i den geotekniska undersökningen. Inom vissa områden har det varit stora variationer. Men inom dessa områden har ett snittvärde använts.

Schakt som utförs i samband med VA-arbeten är inte inräknad i schaktvolymerna. Dessa schaktmassor minskar det totala behovet av fyllnadsmassor.

En vidare planering och utredning är nödvändig för att optimalt utnyttja de massor som finns inom området. Kanske är det ekonomiskt att krossa befintliga asfalts- och porslinsdeponier till fyllnadsmaterial.

Vidare bör en dialog föras med de framtida exploatörerna om samarbete kring masshanteringen.

8 KOSTNADSKALKYL EXKL. VA-SYSTEM

8.1 ALLMÄNT OM KALKYLEN

Kostnadskalkylen omfattar gator, gc-vägar, gångvägar, torg, terrassering och idrottsanläggningar utom idrottshallen.

Kalkyl för VA-systemet redovisas separat.

Följande kostnader är inte medräknade:

• El-, tele- och bredbandsanläggningar

• Ledningar för gas alternativt fjärrvärme

• Omhändertagande av förorenad mark

• Flyttning av deponier

• Rivning av betongplattor där det behövs.

• Rivning av lager

• Flyttning av återvinningsstation

• Eventuella urgrävningar

• Flytbryggor och upprustning i Skräbeån

• Ny småbåtshamn

• Hantering av överlaster

Kostnadskalkylen redovisas i bilaga 9.

(7)

8.2 PRISNIVÅER

Vid framtagning av à-priser har information hämtats från KP-fakta 2010, men har kompletterats med priser tagna från konkurrensutsatta entreprenader under 2008-2010.

Dessa priser har sedan räknats upp med ca 10 % per år.

Vissa anläggningskostnader har inhämtats från personer med stor erfarenhet av specialanläggningar.

8.3 OMRÅDESINDELNING

Kalkylen är uppdelad efter den områdesindelning som visas i bilaga 7. Indelningen är gjord så att man kan plocka delar ur kalkylen för att se vad en viss del kostar att bygga ut.

Vissa utbyggnadsdelar är dock beroende av varandra. Vill man till exempel bygga ut kvarteren 1-3 måste man bygga ut gatorna 18-20. Vilka VA-system som måste byggas ut i vilka skeden redovisas i bilaga 4 och med kostnader i bilaga 5.

8.4 SKATEPARK

En stor osäkerhet ligger i kalkylen för område 37. Här är tanken att industrilämningen skall vara kvar och eventuellt skall vissa befintliga betongytor kunna användas som skatepark. Kostnaden för en liten skatepark är satt till 1,5 Mkr. Det skall jämföras med Stapelbäddsparken i Malmö som har kostat över 20 Mkr eller en ny som planeras i Katrineholm för 4 Mkr. Katrineholms skatepark planeras bli 1300 m² i jämförelse till platsen vid industrilämningen som är 5-800 m² beroende av utformning. Eftersom den befintliga betongytan och murarna borde vara kvar har kostnaden satts till 1,5 Mkr.

8.5 MASSHANTERING

Totalt sett så är det ett mycket stort underskott av fyllnadsmassor inom området.

Kostnaden bara för tillförsel av fyllnadsmassor ligger mellan 5-6 Mkr.

Kalkylen är utförd område för område. Hänsyn har därför inte tagits till att ett område med massöverskott ligger intill ett område med massunderskott. Fördelningen av Fall A och B är bara gjord inom ett område.

Tillgång på fyllnadsmassor nära Ifö-strand skulle sänka kostnaderna. På samma sätt sjunker kostnaderna om det finns ett upplagsområde för matjord nära Ifö-strand.

8.6 BOSTADSKVARTER

Enbart röjning, trädfällning och grovterrassering är inräknad i kalkylen.

(8)

7 (16)

RAPPORT 2 0 1 0 - 0 7 -2 9

ra04s 2010-05-18

MAMB

8.7 GATUSEKTIONER

Kalkylen har utgått från normala överbyggnader med asfalt på kör- och cykelbanor och betongplattor på gångytor.

Platsen på område 5 har getts ett betydligt högre kvadratmeterpris för att göra det möjligt att utforma platsen med lite högre kvalité. Dock har gångstråket inom område 29

kalkylerats som en vanlig bred gångbana med plattor.

Dagvattenhanteringen på norra sidan av Skräbeån är huvudsakligen löst med

svackdiken, med och utan träd, utmed gatorna, samt med ledningar inom idrottsområdet.

Söder om Skräbeån, utmed bostadsgatorna, tas dagvattnet om hand via växtfyllda

”betonglådor” med en dräneringsledning i botten. För gatan utmed Skräbeån har en enklare ränndal valts.

8.8 IDROTTSANLÄGGNINGAR

Alla idrottsanläggningar är kalkylerade med staket och belysning.

8.8.1 IDROTTSHALLEN (OMRÅDE 4)

För kvarteret för idrottshallen är det först kalkylerat med en grovterrassering på samma vis som för bostadskvarteren. Därefter är det kalkylerat med att området runt hallen utgörs av parkering och andra hårdgjorda ytor samt träd.

8.8.2 KONSTGRÄSPLANEN

Konstgräsplanen är kalkylerad med erfarenhetspriser. Som en enkel läktare mot norr har det antagits att man använder betonggradänger med sittytor av trä.

8.8.3 TENNISPLANER

Tennisplanerna är grusplaner.

(9)

9 SPILLVATTEN

Omhändertagandet av planområdets spillvatten kommer huvudsakligen att göras genom att nya spillvattenledningar anläggs inom planområdet. Inkoppling görs till Bromöllas befintliga spillvattennät, där spillvattnet leds vidare för rening i kommunens

avloppsreningsverk. Det nyanlagda systemet består av en kombination av

självfallsledningar och pumpstationer. Huvudstrukturen för spillvattennätet ses i bilaga 1.

9.1 SPILLVATTENSYSTEM FÖR OMRÅDET NORR OM SKRÄBEÅN

För området norr om Skräbeån planeras ett nytt spillvattensystem bestående av

självfallsledningar i kombination med en pumpstation. De nya ledningarna kopplas på det befintliga kommunala spillvattennätet i Fågel Fenix Väg (se bilaga 1). Spillvattnet från de västligaste delarna av området leds med självfall till pumpstationen. Pumpstationen placeras vid parkeringen i anslutning till torget (se bilaga 1). I stationen lyfts vattnet, för att sedan kunna rinna vidare med självfall bort till inkopplingspunkten vid Fågel Fenix Väg.

De båda kvarteren längst österut inom planområdet – placerade nordväst och sydost om parken – leder sitt spillvatten till den befintliga kommunala ledning som finns i parken.

9.2 SPILLVATTENSYSTEM FÖR OMRÅDET SÖDER OM SKRÄBEÅN

I området söder om Skräbeån kommer också ett nytt spillvattensystem att anläggas.

Inkoppling på befintligt nät görs i Pyntvägen. Inom det nya området läggs ett

självfallssystem som leder till en pumpstation i områdets nordöstra del, där vattnet lyfts upp för att kunna kopplas ihop med existerande system. Pumpstationen placeras i anslutning till planerad parkeringsyta. Eftersom området lutar ner mot sjön, medan spillvattensystemet lutar österut kommer man att få djupa schakter (vid pumpstationen ca 4 m). En befintlig pumpstation finns idag i ungefär samma läge som den planerade. Enligt uppgift från Bromölla Vatten är dock inte denna station i drift, varför hänsyn ej behöver tas till denna i projekteringsarbetet.

9.3 PUMPSTATIONERNAS TILLGÄNGLIGHET

Det är viktigt att säkerställa driftspersonalens tillgänglighet till de båda pumpstationerna.

Uppställningsyta för arbetsfordon bör anordnas i direkt anslutning till stationerna. Av arbetsmiljöskäl förordas att pumpstationerna utförs med överbyggnad.

10 VATTEN

Anslutning till befintligt vattennät kan göras i Fågel Fenix Väg samt i den planerade vägen i anslutning till parken i områdets östra del (se bilaga 1).

För att säkerställa att man kan koppla in brandposter på vattenledningsnätet föreslås att ledningar generellt utförs med dimensionen 110 mm. En vidare diskussion med

räddningstjänsten och Bromölla Vatten får påvisa behovet och omfattningen av detta.

(10)

9 (16)

RAPPORT 2 0 1 0 - 0 7 -2 9

ra04s 2010-05-18

MAMB

11 DAGVATTEN

Vid nyexploatering bör man alltid beakta eventuella behov av fördröjning av dagvatten.

När man exploaterar ytor som tidigare ej varit bebyggda ökar andelen hårdgjorda ytor och därmed även dagvattenflödena från området. Med de senare årens diskussioner kring klimatförändringar med risk för kraftigare regn och ökade vattenstånd är frågan om en genomtänkt dagvattenhantering i allra högsta grad relevant.

Det planområde som är aktuellt för exploatering i Bromölla har de relativt ovanliga fördelarna av att ligga i direkt anslutning till en recipient. Recipienten är i detta fall Ivösjön och hit leds redan idag dagvattnet från bl.a. Iföverken. Befintliga utlopp för dagvatten finns både i Ivösjön och i Skräbeån. Ivösjön, som är en reglerad sjö, har utlopp till Skräbeån. Eftersom planområdet gränsar till recipienten finns inga direkta behov av att fördröja dagvattnet därifrån. Det kan i stället ses som en fördel att snabbt kunna bli av med vattnet. På så sätt kommer man att frigöra kapacitet i ledningsnätet så att inte flödena från planområdet sammanfaller med de flöden som kommer längre uppströms ifrån (som har en längre rinntid). Tankarna om dagvattenhantering för Iföstrand fokuserar därför främst på reningsaspekten, eftersom man inte vill att kvaliteten i Ivösjön skall påverkas negativt.

Hänsyn har ändå tagits till klimataspekterna i och med att nivåsättning av området och dagvattennätet planerats utifrån en framtida möjlig höjning av vattennivån i Ivösjön. Det befintliga vattenståndet i Ivösjön har av Bromölla kommun mätts in till +5,95 m ö h (april 2010). Den högsta uppmätta vattennivå är +6,22 m ö h. Mot bakgrund av dessa siffror, i kombination med det faktum att vattennivån i sjön är reglerad, har en dimensionerande vattennivå i sjön satts till +6,3 m ö h. Detta innebär att det nya dagvattensystemet aldrig går lägre än +6,3 m ö h. Även nivåsättningen av marknivåerna har styrts av detta och huvudprincipen är att marken som lägst skall ligga på + 7,9 m ö h (för att erforderlig täckning skall fås på dagvattenledningarna). På vissa ställen har man dock tvingats gå ner något från denna siffra, då man haft befintliga nivåer som inte kunnat ändras att rätta sig efter.

Det dagvattensystem som föreslås för området utgör en kombination av öppna dagvattenstråk med diken, kanaler och dammar samt viss avledning via ledningar. En öppen hantering har framför allt valts för att kunna ge dagvattnet erforderlig rening innan det når Ivösjön. Att synliggöra dagvattnet ger också andra mervärden. I och med att man får in fler biotoper i staden ökar man den biologiska mångfalden och förbättrar närmiljön.

Dagvattnet tillför också estetiska värden till stadsbilden och ger området en intressant karaktär.

11.1 DAGVATTENKVALITET

Ivösjön är klassad som ett Natura 2000-område, vilket innebär att sjön ingår i ett EU- nätverk för bevarandevärd natur. I just Ivösjön är det fiskarten nissöga man värnar om.

För att inte vattenkvaliteten i sjön skall påverkas negativt av dagvattnet från planområdet föreslås, som nämndes ovan, att man jobbar med rening av dagvattnet genom att nyttja ett dagvattensystem bestående av huvudsakligen öppna system. Man använder då

(11)

naturens egna reningssystem för att få ett utgående dagvatten av god kvalitet. Genom att använda olika typer av vegetation får man en god reningseffekt på dagvattenkvaliteten.

Det förslag som presenteras här bygger endast på att man använder en ekologisk dagvattenhantering för rening av dagvattnet, vilket ersätter de oljeavskiljare som tidigare varit uppe till diskussion.

Det system som föreslås för dagvattenhanteringen består främst av en kombination av diken, dammar och vegetationsklädda kanaler. Huvudprinciperna för dagvattensystemet visas i bilaga 2. Gräsklädda makadamdiken placeras längs med gatorna för att ta hand om och rena vägdagvattnet. Vattnet infiltrerar genom gräsytan och ner genom ett

makadamskikt, innan det når en dräneringsledning i botten av makadamskiktet. Gräsytan fungerar som ett filter för dagvattnet där partiklar och partikelbundna föroreningar filtreras bort. Som ett ytterligare reningssteg används även dagvattendammar. I dammarna bromsas vattnet upp varvid man får en naturlig sedimentering av partiklar och de till partiklarna bundna föroreningarna. Växtligheten i dammarna fyller också en viktig funktion genom att de tar upp näringsämnen (kväve och fosfor) ur vattnet. Detta är också

principen för de vegetationsklädda kanalstråken, där man genom planteringar i kanalerna uppnår samma effekt.

11.1.1 UPPDELNING AV DAGVATTNET

En uppdelning av dagvattnet från planområdet har gjorts med hänsyn till dess potentiella föroreningsgrad. Detta har gjorts på så sätt att dagvattnet delas upp i två system, där dagvattnet i det ena systemet anses vara så pass rent att vattnet kan ledas direkt till recipienten, medan vattnet i det andra först bör passera genom någon form av reningsstråk. Det förstnämnda, rena systemet, består av dagvatten från tak samt

dräneringsvatten. Det andra systemet omhändertar dagvatten från gator och parkeringar.

Detta innebär att det kommer att bli parallella dagvattensystem där man dels anlägger öppna diken längs gatorna (för väg- och parkeringsvattnet) och dels lägger en dagvattenledning i gatan (för tak- och dräneringsvatten).

11.1.2 VÄGDAGVATTEN

Dagvattnet från gator och vägar kan innehålla föroreningar härstammande från avgaser, men även från slitage av bromsar, däck och vägbeläggning. Genom att anlägga

gräsklädda diken längs med gatan eller vägen får man en god rening av dagvattnet, i och med att föroreningar fastläggs i dikena i stället för att följa med dagvattnet vidare till recipienten. I det system som föreslås för Iföstrand kompletteras reningen i svackdikena (för de flesta gatuavsnitt) med ett ytterligare reningssteg i form av en dagvattendamm.

11.1.3 PARKERINGSYTOR

Parkeringsytor anläggs traditionellt sett oftast som helt asfalterade ytor. Sett ur ett dagvattenföroreningsperspektiv är detta synd, eftersom belastningen på parkeringar kan vara stor med de föroreningar som genereras av stora trafikflöden och parkerade bilar.

Man kan dock välja att arbeta med rening av dagvattnet på parkeringsytorna genom att

(12)

11 (16)

RAPPORT 2 0 1 0 - 0 7 -2 9

ra04s 2010-05-18

MAMB

ge sin parkering en ekologisk profil. Detta görs med fördel genom att anlägga gröna parkeringar, där man låter dagvattnet från parkeringen rinna över en vegetationsklädd yta innan den når dagvattennätet. Detta kan t.ex. göras genom att svackdiken anläggs mellan parkeringsraderna. Ytterligare ett sätt att minska dagvattenföroreningarna från parkeringar är att utföra uppställningsytorna med genomsläppliga ytor, som t.ex.

betonghålsten eller förstärkta gräsytor (ex. ”Pelleplatta”).

11.2 DAGVATTENSYSTEM FÖR OMRÅDET NORR OM SKRÄBEÅN

Huvudsakligen kommer dagvattnet från området norr om ån att ledas till ett av tre utlopp – två befintliga och ett nytt (se bilaga 2). De befintliga utloppen utgörs av ett i Ivösjön och ett i Skräbeån. Utloppet i Ivösjön är kopplat till en dagvattenledning som ligger väster om den planerade idrottsanläggningen och avvattnar idag delar av Iföverkens område. Enligt uppgifter från Bromölla Vatten kan denna ledning med sitt befintliga utlopp utnyttjas även för avvattning av delar av det nu aktuella utbyggnadsområdet.

I planområdets östra del ligger en befintlig dagvattenledning med utlopp i Skräbeån.

Ledningen har idag begränsad kapacitet men eftersom Bromölla Vatten planerar för en uppgradering av denna ledning kan påkoppling av dagvatten från östra planområdet göras.

Huvuddelen av dagvattnet från gatorna inom området kommer att samlas upp i svackdiken längs gatorna och därefter ledas västerut till en ny dagvattendamm som placeras i naturområdet intill småbåtshamnen. Från dammen kommer det nya utloppet, som får hamnen som recipient, att anläggas

11.2.1 TAK- OCH DRÄNERINGSVATTEN

Dagvattnet från tak och dräneringar kommer att ledas via nya och befintliga

dagvattenledningar direkt till något av de två befintliga utloppen. Även dräneringsvattnet från idrottsytorna har bedömts vara av sådan karaktär att rening inte behövs, varför detta vatten också kommer att ledas direkt till utloppen.

11.2.2 ÖVRIGT DAGVATTEN

Avledningen av det ytligt avrinnande dagvattnet från gator – och till viss del även från kvartersmark – bygger på principen att rening skall ske innan vattnet leds ut i recipienten.

Som tidigare nämnts sker reningen genom utnyttjande av öppna dagvattenanläggningar där vattnet filtreras, partiklar sedimenterar och föroreningar avskiljs med hjälp av de reningssystem som förekommer naturligt i vår miljö.

Som nämndes ovan kommer dagvattnet från gatorna att avledas till gräsklädda svackdiken. För de flesta gatuavsnitten gäller att dagvattnet samlas upp för rening och transport i svackdikena innan det leds västerut till den uppsamlande dagvattendammen vid småbåtshamnen. Här kompletteras dikesreningen med ytterligare ett reningssteg med dammens sedimentering och avskiljning. Det är emellertid inte möjligt att leda allt

gatuvatten till dammen, p.g.a. nivåerna inom området. För en del av området – den

(13)

nordöstra delen samt gatan söder om idrottsplanerna – kommer dagvattnet endast att genomgå reningssteget i svackdikena. Efter denna rening kopplas dagvattnet in på den ledning som har sitt utlopp i Skräbeån. Bedömningen är dock att vattnet kommer att genomgå tillräcklig rening även om endast svackdikena utnyttjas och man inte får det extrasteg som dammen ger. Avrinningsprinciperna visas i bilaga 2.

Vad gäller avledning av det ytavrinnande vattnet från kvartersmark följer nedan en beskrivning över principerna för de olika delkvarteren. Delkvarterens läge visas i bilaga 3.

Grundprincipen är att där det är möjligt leda ut dagvattnet från fastigheterna till dikesstråken längs gatorna. Generellt kan sägas att för att man skall kunna ansluta ytvattnet inne från tomterna till gatudikena så krävs att en öppen och ytlig avledning inne på kvartersmarken.

11.2.2.1 Delområde A

Delområde A gränsar i söder mot Ivösjön. Eftersom önskemålet är att behålla befintlig nivå vid anslutningen mot sjön måste området delas avrinningsmässigt. Detta innebär att den huvudsakliga avvattningen från fastigheterna kommer att göras norrut, mot

anslutande dikesstråk i gatan och därefter vidare till dagvattendammen. Fastigheternas baksida är dock inte möjlig att avvattna mot gatan, utan här måste avvattningen göras söderut, mot Ivösjön. Förslagsvis anläggs ett dike längs hela delområde A för uppsamling av dagvattnet innan det leds ut till Ivösjön.

För fastigheten längst västerut, där det föreslås en restaurang med tillhörande parkeringsplats, har nivåsättningen gjorts på så sätt att parkeringsytorna skall kunna avledas mot gatans diken. Man kan då utnyttja såväl diken som den efterföljande dammen för rening av parkeringsdagvattnet. Man bör dock ändå försöka genomföra åtgärder inne på tomtmark för att minska föroreningsgraden av vattnet från

parkeringsytan (se åtgärdsförslag ovan).

11.2.2.2 Delområde B

Delområdet utgörs av en parkeringsyta och ett torg. På ytan finns en industrilämning som man vill bevara. Detta har styrt nivåsättningen och därmed också riktningen på

avrinningen. Dagvattnet från detta delområde måste ledas söderut till Ivösjön, varför det är extra viktigt att omsorg läggs på parkeringsytans utförande. Genom att utföra

parkeringen med gröna uppställningsytor och uppsamlande dikesstråk ges goda möjligheter till föroreningsavskiljning. Förslagsvis anläggs ett grönt dike i nord-sydlig riktning i områdets västra kant. Genom att leda dagvattnet från ytorna till detta dike ger man dagvattnet möjlighet till rening innan utsläpp görs till Ivösjön.

11.2.2.3 Delområde C

För delområde C gäller samma princip som för delområde A – d.v.s. befintliga nivåer mot Skräbeån gör att avvattning görs både norrut till gatudikena, samt söderut, via

uppsamlande dike, till Skräbeån. Skillnaden här är att dagvattnet i gatudiket inte kommer att gå vidare till dagvattendammen, utan till det befintliga utloppet i Ivösjön.

(14)

13 (16)

RAPPORT 2 0 1 0 - 0 7 -2 9

ra04s 2010-05-18

MAMB

Föroreningshalten bedöms dock inte vara större än att den rening som ges i diket skall vara tillräcklig.

11.2.2.4 Delområde D

Avvattning av ytorna i anslutning till idrottshallen görs söderut till diket längs med gatan.

Detta dike mynnar senare i dagvattendammen.

11.2.2.5 Delområde E

Dagvattnet från delområde E leds enklast till det befintliga dagvattennätet, med utlopp i Skräbeån. Eftersom området ej kopplas till det nya ytliga dagvattensystemet bör åtgärder vidtas inne på kvartersmark för rening av dagvatten. Genom att leda dagvattnet från hårdgjorda ytor över en vegetationsklädd yta innan det når ledningsnätet genomgår vattnet en rening innan det når Skräbeån. Eftersom denna rening måste vidtas inne på kvartersmark bör en bestämmelse om detta läggas in i detaljplanen. En alternativ lösning skulle kunna vara att leda vattnet ytligt till gatudikena väster om området.

11.3 DAGVATTENSYSTEM FÖR OMRÅDET SÖDER OM SKRÄBEÅN

För området söder om ån gäller samma huvudprincip som för området norr om ån, d.v.s.

dagvatten från tak och dräneringar leds direkt till ledning och recipient. I detta område finns inga befintliga utlopp att använda sig av, utan ett nytt utlopp måste anläggas. Detta görs lämpligtvis genom att en ledning läggs i piren med ett utlopp en bit ut från

strandkanten.

Dagvattenavrinningen i området sker västerut, ner mot Ivösjön. Längs stranden, i gångbanan, läggs en uppsamlande ledning bort mot utloppet (se bilaga 2).

För gatuvattnet föreslås här en något annorlunda karaktär jämfört med det norra området.

I stället för att anlägga diken längs gatorna anläggs här ett system med mer urbana, kanalliknande stråk. Stråken får en utformning där parkeringsfickor varvas med

kanalelement. Dessa kanalelement får mer en utformning av hårdgjorda men planterade betongbassänger. Föreslaget djup är ca 20 cm. Genom att plantera växtlighet i dessa bassänger får man ”minidammar” där dagvattenrening kan ske. Såväl sedimentering av partikelbundna föroreningar som upptag av näringsämnen av växterna kan göras i dessa stråk. Man kan antingen välja att utforma bassängerna med en genomsläpplig botten (makadam) och underliggande dräneringsledning, eller med en betongbotten. Plantering och växtval får sedan väljas utifrån de förutsättningar som vald utformning ger.

Avledningen från bassäng till bassäng förbi parkeringsytorna görs förslagsvis med en linjeavvattningsränna.

Det från gatorna uppsamlade dagvattnet leds via kanalsystemet västerut. I anslutning till bostadsgårdarnas möte med stranden anläggs två dagvattendammar (en vid varje kvarter). Dammarna behöver en fördröjningsvolym i storleksordningen 45 m³ var. Vattnet från kanalsystemet leds in i dessa dammar och här ges ytterligare möjligheter till rening innan avledning görs till ledningen längs stranden och utloppet i Ivösjön.

(15)

Bostadskvarteren är placerade något högre än intilliggande mark vid stranden och därför har man möjligheter att använda nivåskillnaden när dagvattnet leds in i dammen. Genom att låta vattnet rinna i ett litet vattenfall får man inte bara ett intressant och estetiskt tilltalande tillskott, utan dessutom ger detta ytterligare ett reningssteg för dagvattnet. När vattnet rinner i ett fall får man en luftning och syresättning av det, vilket möjliggör ytterligare avskiljning av föroreningar från vattnet.

För ytvattnet inne på kvartersmark föreslås en ytlig avledning med påkoppling på dagvattenstråken längs gatorna. De båda kvarteren längs stranden kan med fördel koppla dagvattnet från tomtmarken direkt till dammarna.

11.3.1 GATAN LÄNGS SKRÄBEÅN

För gatan längs Skräbeån gäller något andra förhållanden. Här är det ont om plats, varför man inte har möjlighet att lägga in samma struktur med kanalstråk som i övriga området.

Förslagsvis görs avledningen via en linjeavvattningsränna eller ränndal, längs denna gata och ner mot sjön. För att ändå få en rening av dagvattnet härifrån så anläggs en mindre damm där gatan når fram till sjön (fördröjningsvolym ca 10 m³). Denna damm förses med växtlighet för att ge en god reningseffekt. Från dammen leds vattnet till utloppet i Ivösjön.

12 ETAPPINDELNING FÖR OMRÅDET SÖDER OM SKRÄBEÅN

Bromölla kommun har framfört önskemål om att en etappindelning för området söder om Skräbeån skall föreslås. Ur va-synpunkt är den föreslagna etappindelningen från ån och söderut en bra lösning. Man måste dock se över nivåer och ledningsdragning för hela området redan från början, för att säkerställa att hela ledningsnätet kommer att fungera med nivåer på såväl ledningar som marknivåer. Själva utbyggnaden av ledningsnätet föreslås genomföras i takt med områdets utbyggnad.

Den första utbyggnaden längs med ån innebär ur va-synpunkt att hela gatan, inklusive pumpstationen, måste byggas. Spillvattenledning måste läggas för anslutning österut (via pumpstationen) till det befintliga nätet. Dagvattensystemet i sin tur måste läggas med avledning västerut ut mot Ivösjön. Även utloppet till sjön måste således vara klart när byggnationen startar. Rekommendationen är att anlägga dagvattendammen ner mot sjön redan innan anläggningsarbetena startar. På så sätt kan dammen nyttjas för uppsamling av partiklar och andra föroreningar redan under byggtiden, för att undvika att detta belastar vattenmiljön i Ivösjön.

(16)

15 (16)

RAPPORT 2 0 1 0 - 0 7 -2 9

ra04s 2010-05-18

MAMB

13 ERFORDERLIG GATUUTBYGGNAD UR VA-PERSPEKTIV

Eftersom utbyggnaden av gatorna och utbyggnaden av va-nätet inte alltid nödvändigtvis följs åt är det viktigt att veta i vilken ordning gatorna måste byggas ut ifrån va-synpunkt.

Spillvattennätet och vattennätet kopplas på kommunens befintliga nät i öster och utbyggnaden av området bör därför genomföras från öst mot väst, sett ur detta perspektiv. Men, samtidigt bygger huvuddelen av dagvattennätet på en avledning västerut mot Ivösjön, varför en utbyggnad med hänsyn taget till dagvattensystemet bör göras från väster till öster. För att ge en bild av i vilken ordning gatorna måste byggas med hänsyn taget till va-systemet har en genomgång gjorts över samtliga gator och kvarter inom området. Därefter har en sammanställning gjorts som visar vilka gator man är beroende av att bygga för att säkerställa va-försörjningen till en viss gata eller ett visst kvarter. Det är i vissa fall nödvändigt att bygga ut gator både österut och västerut, för att både dagvattensystemet och spill- och vattensystemet skall kunna fungera. Hur

gatuutbyggnaden styrs av va-systemet återges i bilaga 4.

För att få en bild av vilka kostnader en utbyggnad av va-systemet enligt resonemanget ovan ger upphov till har en kostnadskalkyl gjorts för samtliga gator och kvarter. Kalkylen, som visas i bilaga 5, är uppbyggd på så sätt att man för varje gata eller kvarter inom exploateringsområdet kan se hur mycket det kostar att bygga ut va-nätet till just den aktuella gatan eller kvarteret. Anledningen till att denna kalkyl gjorts är att det inte är sannolikt att hela området byggs ut samtidigt. Genom att titta på kalkylen kan man då se vilka kostnader för va-utbyggnaden som är kopplade till just den gata/det kvarter som man önskar bygga. Hänsyn tas i denna redovisning inte till vilka utbyggnader som gjorts innan den föreslagna gatan/kvarteret byggs. För en beräkning av det hänvisas i stället till de tabeller som anger kostnaden för va-utbyggnad gatuvis (bilaga 6) och sambanden som visar vilken gatuutbyggnad man är beroende av för va-försörjningen (bilaga 4).

(17)

14 KOSTNADSKALKYL FÖR VA

En bedömning av kostnaderna för va-systemet inom exploateringsområdet har

genomförts. Prisuppgifterna härrör från KP-fakta samt erfarenheter från liknande projekt.

De dimensioner och ledningstyper som använts vid kalkylen är:

Spillvatten PP 200 mm

Vatten PE 110 mm

Dagvatten PP 250 mm

Dräneringsledning i diken PVC 218/113 mm

För pumpstationerna grundar sig kalkylen på en utformning med överbyggnad och torruppställda pumpar.

Vad gäller kostnaderna för dikena längs gatorna så är i denna va-kalkyl endast

materialkostnader för dräneringsledning samt kringfyllnad av makadam medtagna. Övriga kostnader för dikena återfinns i kostnadskalkylen för gatorna.

Kostnader för uppgradering av befintlig dagvattenledning har ej medtagits i beräkningarna.

Kostnaderna redovisas separat för området norr om Skräbeån och området söder om Skräbeån. För området söder om Skräbeån har dessutom en uppdelning gjorts i den etapp man planerar att börja med (fastigheterna längs gatan intill ån, hänvisad till som gata 24) – i kalkylen kallad etapp 1 – samt för det resterande området söder om ån.

Utöver detta har även en mer detaljerad kostnadskalkyl gjorts gatuvis, Där redovisas kostnader för den gatuutbyggnad som – ur ett va-perspektiv – är nödvändig för att man skall kunna bygga ut områdets gator och kvarter.

Kostnadskalkylen för VA redovisas som bilaga 10 till denna rapport.

(18)

Dnr

^X

2008/146 2010-08-31

Förslag till

DETALJPLAN FÖR BROMÖLLA 11:83, 11:84, 11:90 M FL

IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN

1 av 89

Bilaga 11:

Nivå- och VA-utr:

Rapportunderlag

(19)

(20)

2 av 34

(21)

A

B

C D

E

(22)

Sammanställning över hur gatuutbyggnaden styrs av va-försörjningen

Beroende av Anslutn. norr Anslutn. söder Pumpstn norr Pumpstn söder Damm norr 18 19, norra halvan 19, södra halvan 20 21 Bef. ledn o utlopp (ån) 22 23 39 24 (inkl. damm) Utlopp pir 25 26 27 28 29, norra halvan 29, södra halvan 38 norra delen 38 södra delen söder om kv 16 söder om kv 17 Gata

18 x x x xx x x

19, norra halvan x x x xx x x

19, södra halvan x x xx x

20 x x x x xx

21 x x

22 x x x x xx

23 x

39 x

24 x x xx x

25 x x xx x xx

26 x x x x x xx x x

27 x x x x x x xx x

28 x x x x x x x xx x

29, norra halvan x x x x x x x xx x

29, södra halvan x x x x x x xx x x x

Kvarter

1 x x x xx x x x

2 x x x xx x x x

3 x x x xx x x x

4 x x x x xx

6 x x x x xx x

7 x x x x xx x

8 x x x x xx x

9 x x x x x x x

10 x x xx x

11 x x xx x

13 x xx x

14 x x x x x x xx x

15 x x x x x xx x xx x

16 x x x x x x x xx xx x x xx

17 x x x x x x x xx xx xx x x x xx

x Spillvatten

x Dagvatten

Höjd o VA-utredning Ifö-strand Bilaga 4 - Gatuutbyggnadens beroende av va-systemet

UPPDRAGSNUMMER 2217375000 VA- och dagvattenutredning med kostnadskalkyl Vad gäller vattenförsörjningen kan sägas att man, så snart byggnation startar, är

beroende av en utbyggnad antingen av anslutning via 22 eller via 20 .

4 av 34

(23)

Sammanställning över de va-kostnader som är kopplade till utbyggnaden av områdets olika gator

Beroende av: Ans. norr Ans. söder PS norr PS söder Damm norr 18 19, norr 19, söder 20 21 Bef. ledn o utlopp (ån) 22 23 39 24 (inkl. damm) Utlopp pir 25 26 27 28 29, norr 29, söder 38 norr 38 söder s om kv 16 s om kv 17

Kostnad 315 000 115 000 1 000 000 1 000 000 30 000 420 000 150 000 130 000 445 000 20 000 585 000 30 000 215 000 495 000 95 000 75 000 130 000 155 000 180 000 90 000 90 000 65 000 65 000 335 000 335 000 Summa:

Gata

18 x x x x x x 2 360 000

19 x x x x x x 1 490 000

20 x x x x x 1 360 000

21 x x 20 000

22 x x x x x 1 625 000

23 x 30 000

39 x 215 000

24 x x x x 1 705 000

25 x x x x x 1 780 000

26 x x x x x x x x 2 130 000

27 x x x x x x x x 2 130 000

28 x x x x x x x x x 2 310 000

29, norra halvan x x x x x x x x x 2 220 000

29, södra halvan x x x x x x x x x x 2 460 000

Sammanställning över de va-kostnader som är kopplade till utbyggnaden av områdets olika kvarter

Beroende av: Ansl. norr Ansl. söder PS norr PS söder Damm norr 18 19, norr 19, söder 20 21 Bef. ledn o utlopp (ån) 22 23 39 24 (inkl. damm) Utlopp pir 25 26 27 28 29, norr 29, söder 38 norr 38 söder s om kv 16 s om kv 17

Kostnad 315 000 115 000 1 000 000 1 000 000 30 000 420 000 150 000 130 000 445 000 20 000 585 000 30 000 215 000 495 000 95 000 75 000 130 000 155 000 180 000 90 000 90 000 65 000 65 000 335 000 335 000 Summa:

Kvarter

1 x x x x x x x 2 575 000

2 x x x x x x x 2 575 000

3 x x x x x x x 2 575 000

4 x x x x x 1 360 000

6 x x x x x x 1 655 000

7 x x x x x x 1 655 000

8 x x x x x x 1 655 000

9 x x x x x x x 1 655 000

10 x x x x 1 705 000

11 x x x x 1 705 000

13 x x x 705 000

14 x x x x x x x x 2 130 000

15 x x x x x x x x x 2 310 000

16 x x x x x x x x x x x x 2 710 000

17 x x x x x x x x x x x x x x 3 225 000

(24)

GATUVIS REDOVISNING AV VA-KOSTNADER (LEDNINGSNÄT)

Gatunumrering enligt redovisning, gata

Ledningsnät:

Gata Kostnad

NORR OM SKRÄBEÅN:

18 420 000

19 280 000

20 445 000

21 20 000

22 585 000

23 30 000

39 215 000

Anslutning, norr 315 000

Avvattning fotbollsplan etc 280 000 Dike från torg/p-yta (kv 36) 5 000

Totalt: 2 595 000

SÖDER OM SKRÄBEÅN:

24 490 000

25 75 000

26 130 000

27 155 000

28 180 000

29 180 000

38 110 000

Anslutning, söder 115 000

Dag utlopp (pir) 95 000

Söder om fast. 590 000

Totalt: 2 120 000

Höjd o VA-utredning Ifö-strand Bilaga 6 - Kostnadsfördelning gatuvis

UPPDRAGSNUMMER 2217375000

VA- och dagvattenutredning med kostnadskalkyl

6 av 34

(25)

(26)

Bilaga 9 till Höjd- och VA-utredning

Iföstrand - en ny stadsdel i Bromölla

Exploateringskalkyl

Version 1

Malmö den 28 juli 2010

Mats Moberg

SWECO Infrastructure

1 (23) P:\2217\2217375\000\13 Beräkningar\Kalkyler\2010\Exploateringskalkyl ver 1.xls Försättsblad

2010-07-28

8 av 34

(27)

Iföstrand - en ny stadsdel i Bromölla Exploateringskalkyl

Förutsättningar

Som underlag för kalkylen har illustrationsplan för preliminär detaljplan för Iföstrand använts.

Anläggningskostnader som inte är inräknade i kalkylen VA-, el- och tele-anläggningar

Omhändertagande av förorenad mark Flyttning av deponier

Rivning av betongplattor Rivning av lager

Flyttning av återvinningsstation Eventuella urgrävningar

Flytbryggor och upprustning i Skräbeån Ny småbåtshamn

(28)

Iföstrand - en ny stadsdel i Bromölla Exploateringskalkyl

Kartöversikt på sidan 20 Sammanställning

Byggherekostnad 20%

Oförutsätt 15%

Kostnad inkl.

oförutsätt och Kalkylpris byggherrekostnad Byggnadsmark grovterrasseras

Kvarter 1 158 tkr 218 tkr

Kvarter 4 1 528 tkr 2 108 tkr

Kvarter 17 772 tkr 1 066 tkr

Anläggning av gator

Gata 18 1 700 tkr 2 346 tkr

Gata 19 840 tkr 1 159 tkr

Gata 20 1 739 tkr 2 400 tkr

Gata 22 1 682 tkr 2 321 tkr

GC-väg 23 679 tkr 937 tkr

Gata 25 287 tkr 397 tkr

3 (23) P:\2217\2217375\000\13 Beräkningar\Kalkyler\2010\Exploateringskalkyl ver 1.xls Sammanställning

2010-07-28

10 av 34

(29)

Anläggning av platser

Parkering 4 exkl. terrassering 2 924 tkr 4 035 tkr

Torg 5 998 tkr 1 377 tkr

Parkering 12 300 tkr 413 tkr

Fotbollsplan 31 9 542 tkr 13 168 tkr

Tennisplaner 32 1 939 tkr 2 675 tkr

Fotbollsplaner 33 2 754 tkr 3 800 tkr

Plats 36 689 tkr 951 tkr

Plats 37 2 037 tkr 2 811 tkr

Grönyta 38 536 tkr 740 tkr

Grönyta 35 600 tkr 828 tkr

Summa anläggningskostnad 39 444 tkr

Oförutsett 15% 5 917 tkr

Total anläggningskostnad 45 360 tkr

Byggherrekostnader *) 20% 9 072 tkr

*) = Projektering, Byggledning, Kontroll, Besiktning, Byggherreadministration, Myndighetsavgifter mm

Totalkostnad 54 mkr 54 mkr

(30)

Detaljkalkyl

Byggnadsmark grovterrasseras

Kvarter 1 Mängd Á-pris Summa

Röjning av buskar och sly 500 m² 40 kr/m² 20 000 kr

Trädfällning inkl. stubbrytning 0 st 2 000 kr/st 0 kr

Matjordsavtagning Fall B 300 m³ 80 kr/m³ 24 000 kr

Schakt Fall A 21 m³ 50 kr/m³ 1 050 kr

Schakt Fall B 0 m³ 130 kr/m³ 0 kr

Fyllning Fall A 21 m³ 30 kr/m³ 630 kr

Fyllning Fall B 1 120 m³ 100 kr/m³ 112 000 kr

Totalt för Kvarter 1 157 680 kr

Trädfällning inkl. stubbrytning 10 st 2 000 kr/st 20 000 kr

Fyllning Fall B 360 m³ 100 kr/m³ 36 000 kr

Schakt Fall A 15 m³ 50 kr/m³ 750 kr

5 (23) P:\2217\2217375\000\13 Beräkningar\Kalkyler\2010\Exploateringskalkyl ver 1.xls Detaljkalkyl

2010-07-28

12 av 34

(31)

Fyllning Fall A 131 m³ 30 kr/m³ 3 930 kr

Fyllning Fall B 13 692 m³ 100 kr/m³ 1 369 200 kr

Totalt för Kvarter 4 1 527 680 kr

Röjning av buskar och sly 2 600 m² 40 kr/m² 104 000 kr

Rivning mur 88 m 300 kr/m 26 400 kr

(32)

Schakt Fall B 256 m³ 130 kr/m³ 33 280 kr

Fyllning Fall B 0 m³ 100 kr/m³ 0 kr

2010-07-28

14 av 34

(33)

(34)

Matjordsavtagning Fall B 1 018 m³ 80 kr/m³ 81 440 kr

2010-07-28

16 av 34

(35)

Anläggning av gator

Gata 18 Längd 245 m

Tjocklek mm Bredd Längd Á-pris Summa pris

GC-bana (asfalt) 300 mm 1,5 m 245 m 243 kr/m² 89 303 kr

Växtbädd 700 mm 3,5 m 245 m 255 kr/m² 218 663 kr

Gräs 3,5 m 245 m 8 kr/m² 6 860 kr

Kantsten Råkant 245 m 390 kr/m 95 550 kr

Träd m. stöd o trädgropsfundament c/c 7 m 245 m 900 kr/m 220 500 kr

Belysning c/c 34 245 m 482 kr/m 118 090 kr

Körbana 600 mm 5,5 m 245 m 502 kr/m² 676 445 kr

G-bana (plattor) 230 mm 1,5 m 245 m 250 kr/m² 91 875 kr

Schakt, Fall A 182 m³ 50 kr/m³ 9 100 kr

Fyllning, Fall A 182 m³ 30 kr/m³ 5 460 kr

Schakt, Fall B 540 m³ 130 kr/m³ 70 200 kr

Totalt för Gata 18 1 700 045 kr

Gata 19, norra delen Längd 80 m

Gräs 1,5 m 80 m 8 kr/m² 960 kr

Totalt för Gata 19, norra delen 501 960 kr

Gata 19, södra delen Längd 32 m

Gräs 8,0 m 32 m 8 kr/m² 2 048 kr

Totalt för Gata 19, södra delen 268 848 kr

(36)

Gata 19

Mängd Á-pris Summa

Norra delen 501 960 kr

Södra delen 268 848 kr

Fyllning, Fall A 25 m³ 30 kr/m³ 750 kr

Fyllning, Fall B 670 m³ 100 kr/m³ 67 000 kr

Totalt för Gata 19 839 808 kr

Gata 20, västra delen Längd 145 m

Gräs 4,0 m 145 m 8 kr/m² 4 640 kr

Totalt för Gata 20, västra delen 1 101 203 kr

Gata 20, östra delen Längd 85 m

Gräs 1,5 m 85 m 8 kr/m² 1 020 kr

Totalt för Gata 20, östra delen 480 803 kr

Gata 20

Västra delen 1 101 203 kr

Östra delen 480 803 kr

Fyllning, Fall B 1 369 m³ 100 kr/m³ 136 900 kr

2010-07-28

18 av 34

(37)

Gata 21 Längd 155 m

Gräs 2,0 m 155 m 8 kr/m² 2 480 kr

Schakt, Fall A 0 m³ 50 kr/m³ 0 kr

Fyllning, Fall A 0 m³ 30 kr/m³ 0 kr

Schakt, Fall B 773 m³ 130 kr/m³ 100 490 kr

Totalt för Gata 21 885 798 kr

Gata 22, västra delen Längd 165 m

Gräs 4,0 m 165 m 8 kr/m² 5 280 kr

Totalt för Gata 22, västra delen 1 213 643 kr

Gata 22, östra delen Längd 68 m

Gräs 4,0 m 68 m 8 kr/m² 2 176 kr

Totalt för Gata 22, östra delen 390 626 kr

Gata 22

Västra delen 1 213 643 kr

Östra delen 390 626 kr

Fyllning, Fall B 521 m³ 100 kr/m³ 52 100 kr