Riksidrottsförbundet Box 11016
100 61 Stockholm
e-mail: riksidrottsforbundet@rf.se
Motion till Riksidrottsmötet 2021
Utökade åtgärder för ökad trygghet för barnen inom svensk idrott
Bakgrund
Den svenska idrottsrörelsen engagerar mer än 3,3 miljoner människor. De flesta, ca 2,5 miljoner, är barn.
I samband med riksidrottsmötet 2019 togs viktiga steg för att stärka barnens trygghet inom den svenska idrotten. Bl.a. förlängdes preskriptionstiden för allvarliga kränkningar från två månader till tio år. RIM 2019 beslutade också att tillsätta den sk Idrottsombudsmannen, en tjänst som sedan dess varit bemannad med en till två personer vid RF:s kansli och som varit involverad i ett stort antal ärenden.
Under åren som gått sedan förra RIM har även arbetet med utbildningsinsatser inom området Trygg idrott ökat. RF har tagit fram en rad skrifter som används i förbund, distrikt och föreningar runt om i landet.
Dessa insatser har varit viktiga och förtjänstfulla.
Parallellt med detta har det under de senast åren kommit en lång rad av avslöjanden av övergrepp inom idrotten, både i Sverige och internationellt. Sådana övergrepp har uppmärksammats både inom
individuella sporter och lagidrotter. Problemen med övergrepp och kränkningar har tyvärr varit mer omfattande än många insett och det som framkommit har visat att de första steg som togs vid RIM 2019 var nödvändiga inledande steg i en lång process där mycket återstår att göra.
Arbetet med att stärka barnens trygghet behöver fortsätta och intensifieras. Det gäller såväl det förebyggande utbildningsarbetet som arbetet med att modernisera och förändra RF:s stadgar samt instruktionerna till RIN och specialidrottsförbundens nämnder i syfte att skapa ett ramverk som ökar tryggheten för barn inom svensk idrott.
Idrottens ambition är att leva i samklang med samhället i övrigt och så långt som möjligt tillämpa samma regler och principer som gäller i samhället i stort. Denna ambition är inte minst tydliggjord i RF:s stadgar, i instruktionerna till värdegrunden och även i bl.a. Pallins, Malmstens och Hübinettes skrifter om
tillämpningen av RF:s regelverk.
På ett par punkter, som i extra stor utsträckning berör just barnens trygghet, skiljer sig dock regelverken och tillämpningarna inom idrotten och samhället i stort. Här skulle man, för att leva upp till ambitionen att leva i samklang med samhället i övrigt, behöva göra ytterligare anpassningar av idrottens regelverk och ta fasta på och dra lärdom av de uppenbara likheterna mellan idrotten och skolan.
Nästan alla idrottsföreningar bedriver utbildningsverksamhet med vuxna ledare och barn och ungdomar som utövare. Utan någon som helst annan koppling till innehållet i denna motion, utan enbart som exempel kallar vi t.o.m. verksamheterna för ”fotbollsskola”, ”hockeyskola”, ”skridskoskola”, ”simskola”
nämnder så att de på ett lämpligt sätt anpassas till att harmonisera med vad som föreskrivs i t.ex. Barn- och elevskyddslagen från 2006 och Skollagen från 2010 och anpassa idrottens regelverk så att de i större utsträckning liknar de regler som gäller inom skolan och samhället i övrigt.
I kommentarer till dessa lagar tydliggörs att trygghet och studiero är grundförutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande och att barn och elever med tillförsikt och förväntan ska kunna gå till en förskola eller en skola präglad av trygghet och respekt. Vidare tydliggörs att det aldrig är tillåtet att kränka en annan människa. Allas lika värde och okränkbarhet är en grundläggande mänsklig rättighet.
Det råder inget tvivel om att svensk idrottsrörelse står bakom dessa utgångspunkter. Det kan dock tyvärr konstateras att tillämpningen av de nuvarande stadgarna, trots förlängningen av preskriptionstiden för allvarliga kränkningar och trots instiftandet av Idrottsombudsmannen vid RIM 2019, visat på kvarstående brister som medfört svårigheter att hantera fall där barn utsatts för övergrepp och kränkande behandling.
Merparten av alla barn i Sverige är någon gång under sin uppväxt med i en idrottsförening som är ansluten till RF. Genom idrotten får de flesta sina första möten med demokrati och demokratiska principer,
stadgar, årsmöten, omröstningar mm. Dessa institutioner är centrala för idrottsrörelsen och tilltron till att RF:s stadgar är skickade att hantera även komplicerade situationer är en mycket central fråga för hela idrottsrörelsens trovärdighet och dess förmåga att även i framtiden attrahera utövare, sponsorer och bidragsgivare.
Mot ovan angiven bakgrund är det angeläget för idrottsrörelsen att finna konstruktiva vägar framåt kring en rad angelägna frågor.
1. Ny utformning av 14 kap i RF stadgar
Barn- och elevskyddslagen från 2006 och skollagen från 2010 tar hänsyn till barns utsatthet och
beroendeställning till vuxna tränare/ledare. Lagarna har fjorton respektive tio år på nacken och har visat sig fungera väl.
Lagen kräver att skolor aktivt och målinriktat arbetar med att främja barns och elevers lika rättigheter, att skolorna arbetar förebyggande och förhindrar kränkningar samt att skolan utreder och vidtar åtgärder när en kränkning ändå inträffar. Lagen innehåller således en utrednings- och åtgärdsskyldighet. Lagen kräver att skolan omedelbart utreder vad som har hänt och gör vad som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta kränkningar.
Barn och elevskyddslagen innebär absolut förbud för all personal att:
• direkt och indirekt diskriminera ett barn eller en elev,
• trakassera ett barn eller en elev,
• instruera någon att diskriminera ett barn eller en elev,
• utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling eller
• utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av en anmälan enligt lagen.
Det bör utredas hur 14 kap RF stadgar kan anpassas till de principer som beskrivs i Barn- och elevskyddslagen från 2006 och Skollagen från 2010.
Det bör utredas att göra principerna i 6 kap Skollagen till ny norm för bedömning av bestraffningsärenden inom idrotten som berör kränkning av minderårig.
2. Skrifterna ”Trygga idrottsmiljöer” och ”Barnens spelregler” bör ges vägledande betydelse i RIN och specialidrottsförbundens nämnder.
RF har en rad värdegrundsskrifter som är mycket bra. En av dem heter ”Trygga Idrottsmiljöer”. En annan heter ”Barnens spelregler”. Utred möjligheten att ge skrifterna ”Trygga idrottsmiljöer” och ”Barnens spelregler” vägledande betydelse i RIN och specialidrottsförbundens nämnder när det gäller bedömning av kränkningar.
Detta skulle bl.a. innebära att det införs krav på timeout för tränare och ledare som är under utredning samt en betydlig större tydlighet när idrottens domstolar ska döma i denna typ av ärenden.
3. Införandet av ett idrottsbelastningsregister
Det finns idag krav att tränare och ledare ska uppvisa utdrag ur belastningsregistret. Ett utdrag ur belastningsregistret inkluderar dock enbart relativt grova brott vilket gör utdraget ur belastningsregistret till ett trubbigt verktyg. I ett utdrag ur belastningsregistret syns t.ex. varken stöld eller ringa stöld, eller misshandel. Det är först när brotten blir grova som de syns i registret.
Det som syns i ett utdrag ur belastningsregistret är följande:
-Mord (3 kap. 1 § BrB) -Dråp (3 kap. 2 § BrB)
-Grov och synnerligen grov misshandel (3 kap. 6 § BrB) -Människorov (4 kap. 1 § BrB)
-Samtliga sexualbrott (6 kap. BrB) -Grovt rån (8 kap. 6 § BrB)
-Barnpornografibrott (16 kap. 10 a § BrB).
-Andra brott som ger motsvarande påföljder som brotten ovan.
Det bör om möjligt införas ett idrottsbelastningsregister där alla beslut från RF-anslutna nämnder registreras och till detta koppla ett krav att ledare inom ungdomsidrotten ska uppvisa ett utdrag ur idrottsbelastningsregistret.
4. Förlängd preskriptionstid också för andra fall än allvarliga kränkningar
Preskriptionstiden för brott mot idrottens värdegrund och RF:s stadgar är generellt sett endast två månader. För grova fall, sk ”Allvarliga kränkningar”, beslutades vid RIM 2019 att införa en preskriptionstid om tio år. Det är dock inte definierat vad som utgör en allvarlig kränkning.
Barn som utsatts för psykiska, emotionella och /eller sexuella övergrepp mår ofta dåligt under lång tid innan de berättar för vuxna i sin närhet om vad som hänt. Den generella preskriptionstiden om två månader är alldeles för kort.
Det bör införas en förlängd generell preskriptionstid från 2 mån till 2 år. Den förlängda preskriptionstiden om 10 år för allvarliga kränkningar bör behållas.
5. Fastställande av begrepp och principer för bedömning av allvarsgrad
Det bör klargöras i RF:s stadgar eller i instruktioner till idrottens nämnder hur begreppen ”ringa” och
”allvarlig” ska tolkas inom idrotten.
Det behöver klargöras att upprepade förseelser bedöms som allvarliga även om varje enskild förseelse skulle vara ringa.
6. Differentierad krav- och straffskala där det ställs högre krav på yrkesverksamma tränare.
Samma regler ska givetvis gälla för alla men det är rimligt att det ställs högre krav på vuxna och yrkesverksamma tränare än det görs på ideellt arbetande ungdomar.
Det behöver skapas en differentierad krav- och straffskala där det ställs högre krav på yrkesverksamma tränare.
7. Utred ett generellt förbud mot regler som begränsar individens yttrandefrihet
Idrottsrörelsen är och ska vara en av Sveriges främsta företrädare för demokratiska fri- och rättigheter.
Trots detta tillämpar vissa föreningar avtal och avtalsliknandekonstruktioner som medför krav på lojalitet mot föreningen och som direkt eller indirekt medför begränsningar av medlemmens yttrandefrihet, främst i fall där övergrepp eller andra oegentligheter upptäcks inom den egna organisationen. Dessa avtal befäster och manifesterar en sk tystnadskultur och är skadliga för idrottens anseende.
Idrotten behöver ett generellt förbud mot avtal som begränsar föreningsmedlemmars yttrandefrihet.
8. Möjlighet till förbunds- och föreningsbot
Det förekommer att föreningar och även förbund ignorerar beslut och rekommendationer från högre instans. Hittills har detta kunnat ske utan påföljd, ofta med hänvisning till den grundlagsstadgade föreningsfriheten.
Det som är grundlagsstadgat är friheten att bilda en förening. Det finns dock ingen grundlagsstadgad rätt för ett förbund eller en förening som är medlem i RF att välja om man vill följa RF:s stadgar och
rekommendationer eller ej.
Idrotten skulle behöva en möjlighet att utdela förbundsbot och föreningsbot till RF-anslutna förbund och föreningar som inte följer beslut och rekommendationer.
9. Tillskapa en idrottsutredare
Idrottens stadgar och anmälningssystem innebär att anmälningar i många fall ska utredas och bedömas av förövarnas egna organisationer och/eller deras vänner. Detta är inte rättssäkert.
Idrotten behöver en fristående idrottsutredare som tar emot anmälningar. Enheten bör av rättssäkerhets- och trovärdighetsskäl vara fristående från RF. Enheten kan lämpligtvis organiseras tillsammans med matchfixning- och antidopningenheten.
10. Inför målsägarbiträde
Idrottens regelverk är krångligt, snårigt och svårt att förstå. Utan juridisk hjälp är chansen att få rätt mycket liten. Det finns ingen hjälp att få som utsatt. Detta innebär att barn som saknar juridisk kompetens i familjen eller bland närstående och/eller saknar ekonomiska resurser att anlita ett juridiskt ombud, i princip är rättslösa. Många avstår från att anmäla och en betydande andel av de anmälningar som sker avslås p.g.a. formaliafel vilket visar på svårigheterna att förstå och leva upp till de krav som ställs på en anmälare i dagens stadgar. Detta gynnar varken idrotten eller de utsatta barnen. Barn som blir utsatta behöver bli tagna på allvar och få professionell hjälp.
Idrotten behöver införa en målsägarbiträdefunktion som hjälper minderåriga utövare som utsatts för kränkningar och övergrepp.
Enheten skulle kunna instiftas med en eller flera barnrättsorganisationer som t.ex. BRIS, Friends, Pacs m.fl. och finansieras genom en idrottsförsäkring (se pkt 11).
11. Idrottsförsäkring
Idrottsrörelsen har 3,3 miljoner medlemmar. Om en avgift införs om så lite som t.ex. 20 kr per medlem och år skulle det innebära att 66 Mkr per år avsätts för att täcka kostnaderna för målsägarbiträden. Det skulle göra en väldigt stor skillnad för de utsatta.
Kostnaden är minimal förhållande till de vinster som skulle göras på det etiska och mänskliga planet.
Införandet av en idrottsförsäkring skulle samtidigt öka idrottens trovärdighet och anseende.
Idrotten behöver införa ett individuellt rättsskydd i barnens idrottsförsäkring som täcker eventuella kostnader för målsägandebiträden.
Förslag till beslut finns bifogat.
Göteborg den 1 januari 2021
Föreningen Göteborgs Konståkningsakademi
Johan Peterson Aldergren
FÖRSLAG TILL BESLUT
Riksidrottsmötet 2021 föreslås besluta:
a) att utreda hur 14 kap RF stadgar kan anpassas till de principer som beskrivs i Barn- och elevskyddslagen från 2006 och Skollagen från 2010.
b) att utreda ett införande av principerna i 6 kap Skollagen som ny norm för bedömning av bestraffningsärenden inom idrotten som berör kränkning av minderårig.
c) att ge skrifterna ”Trygga idrottsmiljöer” och ”Barnens spelregler” vägledande betydelse i RIN och specialidrottsförbundens nämnder.
d) att utreda förutsättningarna för att införa ett idrottsbelastningsregister där alla beslut från RF- anslutna nämnder registreras och till detta koppla ett krav att ledare inom ungdomsidrotten skall uppvisa ett utdrag ur ett sådant register.
e) att besluta om att införa en förlängd generell preskriptionstid i 14 kap RF:s stadgar från 2 månader till 2 år.
f) att i tillägg till RF:s stadgar eller i instruktioner till idrottens nämnder definiera hur begreppen
”ringa” respektive ”allvarlig” ska tolkas inom idrotten.
g) att i tillägg till RF:s stadgar eller i instruktioner till idrottens nämnder klargöra att upprepade brott mot 14 kap RF:s stadgar bedöms som allvarliga även om varje enskild förseelse skulle vara ringa.
h) att kopplat till 14 kap RF:s stadgar skapa en differentierad krav- och straffskala där det ställs högre krav på yrkesverksamma tränare än det görs på ideellt arbetande och ungdomar.
i) att införa ett generellt förbud mot avtal och avtalslikande konstruktioner som begränsar föreningsmedlemmars yttrandefrihet.
j) att utreda förutsättningar för att utdela förbundsbot och föreningsbot till RF-anslutna förbund och föreningar som inte följer beslut och rekommendationer.
k) att tillskapa en fristående idrottsutredare som tar emot anmälningar.
l) att införa en målsägarbiträdefunktion som hjälper minderåriga utövare som utsatts för kränkningar och övergrepp.
m) att införa ett individuellt rättsskydd i barnens idrottsförsäkring som täcker eventuella kostnader för målsägarbiträden
