SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2020:3
Vad vet föräldrar om föräldrapenningen?
En redovisning av nyblivna föräldrars kunskap om reglerna för föräldrapenning
Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.
Rapporten i sin helhet kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se.
Göteborg 2020
© Inspektionen för socialförsäkringen
Författare: Susanne Fahlén (projektledare) och Mats Bengtsson
Sammanfattning
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har på regeringens uppdrag kartlagt vilka kunskaper föräldrar har om regelverket för föräldraförsäkring.
Kartläggningen fokuserar på föräldrapenningen. Kunskap om reglerna ökar föräldrarnas förutsättningar att planera och fördela sin betalda föräldra- ledighet både sinsemellan och över tid.
Syfte och frågor
Syftet med redovisningen är att kartlägga vilken kunskap föräldrar har om föräldraförsäkringens regler, med fokus på föräldrapenningen.
Kartläggningen svarar på följande frågor:
– Varifrån får föräldrar information om föräldrapenningen?
– Vilka delar av föräldrapenningens regelverk har föräldrarna kunskap om?
– Hur stor kunskap har olika grupper av föräldrar om föräldra- penningen? Finns det skillnader mellan mammor och pappor och mellan andra grupper av föräldrar?
Vi resonerar även kring om det på gruppnivå kan finnas någon koppling mellan föräldrarnas kunskap och hur olika grupper av föräldrar använder föräldrapenningen. De grupper som vi jämför är föräldrar med olika utbildningsnivå, inrikes respektive utrikes födda föräldrar samt föräldrar i olika åldrar.
Kartläggningens genomförande
Vi har använt oss av två informationskällor. Föräldrars kunskap om föräldrapenningen har vi kartlagt med en enkätundersökning.
Beskrivningarna av hur olika föräldrar generellt sett använder föräldrapenningen utgår från registerdata.
I enkätundersökningen är svarsfrekvensen, bland de föräldrar som fick möjlighet att delta i undersökningen, 27 procent. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet i relation till hela populationen av föräldrar med små barn.
Vi har använt registerdata för att beskriva generella tendenser i hur föräldrar i olika grupper använder dagar med föräldrapenning. Vi har ställt dessa resultat i relation till de kunskapsskillnader som enkät- undersökningen tyder på. Det går inte att göra några tolkningar om orsakssamband (kausala tolkningar) utifrån vårt material. Vi har i stället
kunskap om och användning av föräldrapenning i olika grupper av föräldrar.
ISF:s slutsatser och huvudresultat
ISF:s slutsats från kartläggningen är att Försäkringskassan, särskilt myndighetens webbplats, är en viktig informationskälla för föräldrar med små barn. Försäkringskassans information verkar också göra skillnad – föräldrar som uppger att de fått information från myndigheten tenderar att ha större kunskap än andra föräldrar. Det talar för att en webbplats som är lätt att använda och som innehåller mycket information har stor betydelse för föräldrars kunskap om föräldrapenningen.
Vi bedömer också att Försäkringskassans information behöver rikta sig till olika målgrupper och särskilt till pappor. En av fyra föräldrar i enkät- undersökningen uppger inte att de har fått någon information om föräldra- penningen från Försäkringskassan. Det talar för att myndigheten behöver genomföra olika sorters informationsinsatser, och förmedla information som är lättillgänglig för personer med olika förutsättningar att tillgodogöra sig information.
Våra resultat väcker frågan om vilken betydelse som kunskaperna har för hur föräldrapenningen faktiskt används. Våra resultat visar att kunskap om reglerna för föräldrapenning kan ha olika betydelse i olika grupper av föräldrar. Det ligger utanför ramen för denna kartläggning att undersöka hur ett eventuellt samband mellan kunskap om och användning av
föräldrapenningen ser ut. Frågan är svår att besvara men är värd att utreda vidare.
Här följer en sammanställning av de huvudresultat som våra slutsatser grundar sig på:
Försäkringskassan är en viktig källa till information för föräldrar med små barn
Kartläggningen visar att Försäkringskassan samt vänner och anhöriga är viktiga källor till information för föräldrar med små barn. Ungefär tre av fyra föräldrar uppger att de har fått information från Försäkringskassan och cirka hälften av föräldrarna uppger att de har fått information från vänner och anhöriga.
Av kartläggningen framgår också att de föräldrar som uppger att de har fått information från Försäkringskassan i genomsnitt har något större kunskap än de föräldrar som inte uppger att de fått information från myndigheten.
Föräldrar känner till olika delar av föräldrapenningen olika väl
Föräldrar har olika stor kunskap om olika delar av föräldrapenningen. Vissa regler känner majoriteten av föräldrarna till, andra regler är kända av förhållandevis få föräldrar. Mammor tenderar att känna till de flesta av reglerna bättre än pappor.
Relativt få föräldrar känner till de regler som infördes år 2014. Det gäller alltså reglerna om att endast 96 dagar får sparas efter att barnet har fyllt fyra år och att föräldrarna kan ta ut föräldrapenning till och med den dag barnet fyller 12 år eller slutar i årskurs 5 i grundskolan.
Mammor har i genomsnitt något större kunskap än pappor
I rapporten jämför vi resultaten för grupper av mammor och pappor, bland annat när det gäller hur stora kunskaper de har om reglerna.
Kartläggningen visar att mammor i genomsnitt svarar rätt på fler av våra frågor än pappor, och alltså har något större kunskap om föräldra-
penningen än pappor. Föräldrar med äldre barn har något större kunskap än föräldrar med yngre barn. Det gäller både mammor och pappor.
Det finns vissa kunskapsskillnader mellan föräldrar i olika grupper
I rapporten jämför vi olika grupper av föräldrar med varandra för att se om det finns kunskapsskillnader grupperna emellan. Jämförelserna utgår från mammor och pappor med olika utbildningsnivå, ålder och som är inrikes eller utrikes födda.
Utbildningsnivå, födelseplats och ålder verkar ha betydelse för kunskaps- nivån, men de är inte betydelsefulla i alla jämförelser.
Vidare har vi använt registerdata för att jämföra hur föräldrar i olika grupper använder föräldrapenningen. Vi har då jämfört mammor med mammor, och pappor med pappor eftersom mammor och pappor använder föräldrapenningen på olika sätt.
Det finns i samtliga fall skillnader i hur mammorna respektive papporna i de olika grupperna använder föräldrapenningen. Dessa skillnader mot- svaras inte av statistiskt säkerställda kunskapsskillnader annat än i två fall. Det gäller pappor med hög utbildning, som använder fler dagar med föräldrapenning än pappor med låg utbildning. Det gäller också mammor i åldern 26–35, som använder färre dagar än mammor 25 år eller yngre. I övriga grupper använder mammor respektive pappor föräldrapenningen på olika sätt, men i dessa grupper ser vi inte några signifikanta kunskaps- skillnader inom grupperna mammor respektive pappor.
