detaljplan för
FÖRSKOLA MONS BACKE
VIKSTAD 3:10 och del av SANNERUD 1:436 KILS KOMMUN
VÄRMLANDS LÄN
innehåll:
planbeskrivning utlåtande
övriga handlingar:
plankarta med bestämmelser
KLARA arkitektbyrå ab
beslutsdatum sign.
ANTAGEN
MBN 2014-XX-XX
LAGA KRAFT
2014-XX-XX
Detaljplan för Förskola Mons backe (Vikstad 3:10 och del av Sannerud 1:436)
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR
• Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)
• Planbeskrivning
• Utlåtande
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Nu gällande detaljplan anger bostadsändamål, flerbostadshus, för det nu aktuella området.
Efterhand har det inom kommunen uppstått ett behov av ytterligare för- skoleplatser. Bedömningen har gjorts att en lokalisering inom det s.k.
Lövenstrandsområdet skulle vara strategiskt med tanke på den plane- rade bebyggelseutvecklingen.
Syftet med planläggningen är nu bredda markanvändningen för det ak- tuella området till att även omfatta skolverksamhet. Samtidigt vill kom- munen inte frånhända sig möjligheten att i ett senare skede åter använda marken för bostadsändamål. Erfarenheter från tidigare visar att behoven ofta förändras över tid inom ett nyetablerat bostadsområde.
Vidare skall planen möjliggöra anläggandet av en pendlarparkering inom området. Den är primärt avsedd för bussresenärer med hållplatser längs Apertinsvägen.
Planen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900.
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN
Markens lämp- lighet
Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § skall mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hän- syn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hus- hållning.
Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur.
Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intent- ionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken.
Värdefulla om- råden
Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken skall stora opåverkade områden, eko- logiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fis- kevatten skyddas mot påtaglig skada.
Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tät- orter skall särskilt beaktas.
Planläggningen tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan.
Området är redan idag detaljplanelagt för bostadsändamål.
Tillgången till grönområden är god inom närområdet.
Riksintressen Enligt 3 kap. 5-8 §§ och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild be- tydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riks- intresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen.
Den föreslagna planeringen berör inte direkt något sådant riksintresse- område.
Planområdet ligger inom Frykensjöarnas avrinningsområde. Sjöarna avvattnas via Norsälven och Vänern. Vänern av riksintresse för bl.a. yr- kesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbalken.
Spill- och dagvatten omhändertas dock redan på ett betryggande sätt inom området och bedömningen görs att riksintresset inte hotas av plan- läggningen.
Miljökvalitets- normer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för ut- omhusluft vad gäller partiklar (PM 10), kvävedioxid, kväveoxider, svavel- dioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivnings- buller samt för vattenförvaltningen.
utomhusluft När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partik- lar och bensen och i andra hand för kvävedioxid.
Mätningar gjorda på Storgatan i Kil visar att det endast är halterna av kvävedioxid som kan komma i närheten av de i miljökvalitetsnormerna angivna värdena.
Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst bety- delse. Bedömningen görs att en skola i stort alstrar samma trafikmängd som bostäder skulle göra. Att bredda användningen av kvartersmarken påverkar alltså inte den totala trafikmängden inom området.
Anläggandet av en pendlarparkering torde öka trafiken i någon omfatt- ning, framförallt i anslutning till arbetsdagens början och slut.
Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och om- ständigheterna i övrigt bedöms dock förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet inte komma att påverkas i nämnvärd grad av ett plangenomförande.
Det bör i sammanhanget också påpekas att trafikmängden på Apertins- vägen förbi Mons Backe har minskat på senare tid efter hastighetssänk- ning till 50 km/tim och byggandet av s.k. chikaner (refuger).
Plangenomförandet bedöms inte heller innebära några andra förändring- ar som medför ökade utsläpp till luften.
fisk- och mus- selvatten
Planområdet ligger inom Göta älvs huvudavrinningsområde och avvatt- nas via Nedre Fryken, Norsälven och Vänern. Vänern ingår i Naturvårds- verkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas.
Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebase- rade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar.
Området är anslutet till de kommunala näten. Ett plangenomförande be- döms därför inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas.
omgivningsbul- ler
Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formule- rade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åt- gärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare.
Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte märkbart komma att försämra bullersituationen i området.
vattenförvalt- ning
Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvat- ten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits.
Nedre Fryken uppnår idag s.k. god ekologisk status och s.k. god kemisk status, exklusive halten av kvicksilver som idag överstiger gränsvärdet.
Området är anslutet till de kommunala näten. Ett plangenomförande be- döms därför inte påverka möjligheterna att behålla god kemisk och eko- logisk status i vattnet.
PLANDATA
Läge Planområdet är en del av Lövenstrandsområdet och är beläget inom tätorten Kil. Det ligger omedelbart norr om korsningen mellan länsväg 709 (Apertinsvägen) och länsväg 715 (gamla riksväg 61) och har sin södra gräns ca 700 meter nordöst om Kils centrum.
Området avgränsas i öster av Apertinsvägen, i väster av angränsande villabebyggelse, i söder av länsväg 715 och i norr av Frej Alsterlinds väg.
Areal Planområdets areal är ca 1,5 hektar.
Markägoförhål- landen
Marken inom planområdet ägs av Kils kommun
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäk- tige 2010-06-23.
I översiktsplanen utgör planområdet en del av det område som skall om- fattas av ett utvecklingsprogram för centrala Kils tätort. Utvecklingspro- grammet skall redogöra för tätortens utveckling ur ett helhetsperspektiv och bidra till en långsiktigt hållbar tätortsutveckling.
I övrigt hänvisas till den fördjupning av översiktsplanen som gjorts för området, Översiktsplan för Kils kommun fördjupad för delen Löven- strand, antagen av kommunfullmäktige 2002-01-21. Planområdet ingår i sin helhet i fördjupningen av översiktsplanen.
Fördjupningen innehåller tydliga planeringsmål, vilka har legat till grund för efterföljande detaljplanering, såsom:
• ökad tillgänglighet till Lövenstrandsområdet,
• skapa handlingsfrihet i markanvändningen såväl i ett Agenda 21- perspektiv som för en långsam utbyggnadstakt,
• kretsloppslösningar och miljöanpassad uppvärmning skall efter- strävas,
• integrera och förtäta befintliga bostadsområden inom planområ- det,
• husen inpassas i terrängen på ett sådant sätt att naturens förut- sättningar tas tillvara så långt det är möjligt,
• varje grupp av hus bör ge möjligheter till varierande boendefor- mer,
• husen samlas i grupper med högst 20 lägenheter i varje grupp för att ge plats för naturlig gemenskap med tydliga rum mellan hus och husgrupper för identitet och hemkänsla, och
• konkurrenskraftiga lägen skall skapas för bostäder med utsikt mot Fryksdalen och med närhet till tätortens service som ger lands- bygdens kvaliteter, ”att bo på landet i staden”.
Den aktuella planeringen har stöd i gällande översiktsplan och i fördjup- ningen av översiktsplanen för delen Lövenstrand.
Detaljplaner, områdesbe- stämmelser, förordnanden m.m.
detaljplaner Planområdet omfattas idag av detaljplan för Mons Backe, antagen 2004- 09-13. Planen anger bostadsändamål i form av flerbostadshus och natur- mark för det berörda området.
Det finns även ett tillägg till detaljplan för Mons Backe, antagen 2011-12- 13. För den berörda delen ändrades utformnings- och utseendebestäm- melserna.
Genomförandetiden för båda planerna går ut 2014-11-10.
Program för planområdet
Bedömningen har gjorts att något detaljplaneprogram inte behöver upp- rättas.
Den föreslagna planeringen strider inte mot översiktsplanen och bedöms ha begränsad omgivningspåverkan.
Behovsbe- dömning
I samband med detaljplaneläggningen har en behovsbedömning gjorts.
Detaljplanen bedöms inte komma att medföra någon sådan påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra re- surser som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljö- balken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB.
Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda under- sökningar eller utredningar.
FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR
Natur
topografi Planområdets marknivåer varierar mellan ca +92,5 och +100,0 meter (RH 00).
De högsta marknivåerna återfinns i nordöst i anslutning till korsningen Apertinsvägen-Frej Alsterlinds väg och de lägsta i sydväst.
De naturliga marknivåerna skall behållas. Bestämmelse om detta finns i planen.
Mindre justeringar i anslutning till vägar, parkeringsplatser och bebyggel- se för att klara tillgängligheten och anslutningar till omgivande gator kan givetvis accepteras.
vegetation Vegetationen inom planområdet består av ett antal högre tallar och några björkar längs Apertinsvägen. Övrig vegetation inom området ut- görs främst av sly.
Några av de större träden kan troligtvis behållas. I övrigt kommer ny träd- gårdsanläggning att anordnas i anslutning till förskolan.
Marken kring pendlarparkeringen kommer att utgöras av naturmark.
Med naturmark menas icke anlagd mark med skötsel enligt ortens sed.
geotekniska förhållanden
Det finns en översiktlig geoteknisk utredning som tidigare tagits fram för området. Den visar att jorden i området utgörs av grus och sand. Erfa- renheter från redan gjorda exploateringar inom området bekräftar detta.
Normala grundläggningsmetoder bedöms kunna tillämpas.
Kunskaperna bedöms tillräckliga för planskedet.
I samband med exploateringen, när laster och exakt placering är kända, kan krav komma att ställas på mer objektsanpassade undersökningar.
markradon I den översiktliga kartläggningen av förekomster av markradon som gjorts inom kommunen bedöms det aktuella planområdet som ett lå- griskområde.
I platsspecifika mätningar gjorda av MRM Konsult AB och redovisade i rapport daterad 2003-10-07 bekräftas detta. Uppmätta halter i jordluft låg lägre än 10 kBq/m³. Enligt Statens Planverks rapport 59:1982 behövs vid så låga värden inga särskilda skyddsåtgärder vidtas.
stabilitet Enligt den geotekniska undersökningen bedöms totalstabiliteten inom planområdet vara tillfredsställande.
förorenad mark Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av mar- ken.
Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering skall ske.
fornlämningar Det finns enligt fornminnesregistret inga kända fasta fornlämningar inom det föreslagna planområdet.
Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kultur- minneslagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har efter samrådet, på grund av nytt kunskapsläge, fattat beslut om särskild arkeologisk utredning för det aktuella området. Utred- ningsarbetet kommer att pågå parallellt med granskningen av planen.
Utredningsarbetet är nu slutfört. Det påträffades inga lämningar eller fynd inom planområdet. Länsstyrelsen har meddelat kommunen att det inte kvarstår några synpunkter på planen ur fornlämningsperspektiv.
Verksamheter inom planområ- det
Inom planområdet finns i nuläget inga verksamheter. Enligt nu gällande detaljplan är det berörda området avsett för bostadsändamål respektive redovisat som naturmark.
Det är behovet av att finna en lämplig plats för en förskola som initierat planarbetet. Platsen har bedömts lämplig utifrån tillgänglighetssynpunkt och mot bakgrund av den bebyggelseutveckling som kan förväntas inom Lövenstrandsområdet.
I den nya planen breddas därför användningen till att även omfatta skol- verksamhet. Möjligheten att använda marken för bostadsändamål kvar- står då erfarenheter från tidigare visar att behoven ofta förändras över tid inom ett nyetablerat bostadsområde.
Med skoländamål menas alla slag av skolor och andra undervisnings- lokaler med samma funktionella betingelser.
Med bostadsändamål menas att boendet skall vara verksamhetens hu- vudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostads- komplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag så- som gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal.
Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget.
Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid skall vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad skall kunna ac- cepteras.
I planområdet södra del finns en befintlig elnätstation som bekräftas i planen.
Generellt gäller att verksamheterna så lång möjligt skall anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt.
Vidare skall inom området beredas plats för en pendlarparkering, se vi- dare under rubriken Trafik/parkering.
utom planområ- det
Planområdet ligger inom det relativt nya bostadsområdet Mons Backe med en blandning av villor och flerbostadshus. I öster ansluter det äldre villområdet Mon.
Bebyggelse inom planområ- det
I dagsläget är planområdet obebyggt.
I den nya planen överförs bestämmelserna i stort från den tidigare de- taljplanen. Det innebär bebyggelse i högst två våningar, en maximal tak- lutning på 30 grader och fasader av trä målade i matt färg. Taktäckning- en skall utgöras av rött lertegel, släta tegelröda betongpannor, papp, plan plåt eller vegetationstak.
Utseendebestämmelserna gäller även för övrig bebyggelse inom Mons Backe och har sitt ursprung i den fördjupning av översiktsplanen som gjordes för området.
Som våning räknas, enligt 1 kap. 4 § PBF (Plan- och byggförordningen), vind där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas, om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.
Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett tänkt plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
För komplementbyggnader gäller en högsta tillåten byggnadshöjd på 3,5 meter.
Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent av tomtarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika bostadskomple- ment såsom förråd, garage och liknande. I planen anges att 3000 m2 av tomtarean får bebyggas.
I övrigt har planen har getts en enkel struktur. Ut mot omgivande gator finns en zon om sex meter som inte får bebyggas. Det säkrar siktförhål- landena vid in- och utfart och ger en rymd i gaturummet som stämmer med karaktären inom området i övrigt.
Längs Apertinsvägen finns en zon om 18 meter som enbart får bebyggas med uthus och garage, detta p.g.a. risken för störande vägtrafikbuller.
utom planområ- det
Planområdet gränsar till bostadsbebyggelse och utgör en del av den samlade bebyggelsen på det nya bostadsområdet Mons Backe. Öster om Apertinsvägen ansluter det äldre villaområdet Mon.
Bebyggelsen inom Mons Backe är uppförd från 2005 och framåt och utgörs av både villor och flerbostadshus.
Inom Mon finns villor från slutet av 1800-talet och fram till våra dagar.
Mon är Kils första ”förort”. Miljön jämte ett antal enskilda byggnader här har uppmärksammats i kommunens kulturmiljövårdsprogram som kultur- historiskt värdefulla.
tillgänglighet Byggnader för skoländamål och bostäder med tillhörande tomter skall i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funkt- ionshinder. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus.
Arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde samt tillhö- rande tomter skall vara utformade på sådant sätt att de kan användas av personer med funktionsnedsättning.
Service
samhällelig Avståndet till närmaste förskola idag, Lövängen, vid Runnevål är drygt en kilometer.
Närmaste LM-skola är Vikstaskolan som ligger ca en kilometer väster om planområdet.
Högstadiet går man i Sannerudsskolan som ligger i Kils centrum ca två kilometer bort.
För närvarande finns inga gymnasieprogram i Kil. Gymnasieutbildningar finns i Karlstad, avståndet dit är lite drygt två mil.
Vårdcentral finns inne i Kils centrum och närmaste sjukhus i Karlstad.
Ett plangenomförande innebär att ytterligare förskoleplatser tillförs i ett strategiskt läge med närhet till många bostäder.
kommersiell Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns inne i Kils centrum.
Friytor
rekreation Planområdet ligger inom Lövenstrandsområdet som till stora delar utgörs av ett sammanhängande naturområde.
Ett övergripande mål för utvecklingen av Lövenstrandsområdet, enligt fördjupningen av översiktsplanen, är bl.a. att slå vakt om och utveckla friluftslivet inom området.
Lövenstrandsområdet har ett utvecklat stig- och vägsystem och är redan idag attraktivt som närströvområde för bär- och svampplockare, hundä- gare, lekande barn, motionärer m.fl. Härifrån kan man ta sig vidare till badplatsen vid Nedre Fryken eller motionsanläggningen på Frykstahöj- den med iordningställda spår.
naturmiljö Planområdet ligger i anslutning naturmiljön inom Lövenstrandsområdet som blivit ett populärt besöksmål inte minst på grund av den djurhållning som sker här sommartid. Ambitionen att utveckla naturmiljökvaliteterna inom området tar sin utgångspunkt i den fördjupning av översiktsplanen som gjordes 2002.
Det finns en skötselplan för området som bl.a. innebär att gammal od- lingsmark skall öppnas upp på nytt, att ravinområdena skall lämnas orörda och att bryn, dvs. övergångar från skog till öppet landskap, skall värnas. Gröna korridorer skapas för ett rikt växt- och djurliv.
Planomgenomförandet berör redan idag detaljplanelagd kvartersmark samt ett mindre naturmark parti. Det är pendlarparkeringen som tar na- turmark i anspråk.
Den berörda delen bedöms dock ur naturmiljösynpunkt som mindre vär- defull. Det är ett mindre isolerat område i Lövenstrands utkant som på alla sidor omges av gator/vägar.
Trafik
biltrafik Planområdet ligger norr om korsningen mellan väg 709 (Apertinsvägen) och väg 715 (gamla riksväg 61).
Området nås idag från Apertinsvägen via Erik Larssons väg i söder och Frej Alsterlinds väg i norr. Mot Apertinsvägen i övrigt råder i planen för- bud mot att anordna körbar förbindelse.
Apertinsvägen och väg 715 till hör enligt kommunens trafiknätsanalys från 2010 huvudnätet och klassas som infart/genomfart. Erik Larssons väg och Frej Alsterlinds väg tillhör lokalnätet.
Den högsta tillåtna hastigheten på Apertinsvägen förbi planområdet är 50 km/tim och på lokalgatorna 30 km/tim.
Gatustrukturen ligger fast även efter ett plangenomförande. Möjligheten till angöring från två håll öppnar upp för en säkrare trafiklösning utan behov av backningsrörelser.
parkering Inom planområdet finns inget parkeringsbehov idag.
Förskolans/bostädernas parkeringsbehov skall lösas inom den egna tomten i en zon närmast Apertinsvägen. Bestämmelse om detta finns i planen.
Söder om Erik Larssons väg redovisas ett område för parkeringsända- mål. Tanken är att området skall kunna fungera som pendlarparkering för de bussresenärer som nyttjar hållplatserna längs Apertinsvägen.
Infart till parkeringen kommer att ske från Erik Larssons väg i norr.
kollektivtrafik
tåg Kil är en nationell järnvägsknut. Här sammanstrålar i princip fyra järn- vägslinjer, Värmlandsbanan, Norge/Vänerbanan, Bergslagsbanan och Fryksdalsbanan.
Från Kils järnvägsstation går, vardagar, bl.a. ett drygt tiotal turer i var- dera riktningen mellan Kil och Karlstad, restiden är ca 13 minuter. Av- ståndet från planområdet till järnvägsstationen är ca två och en halv kilometer.
Värmlandstrafik och SJ svarar för järnvägstrafiken.
buss Busslinjerna Karlstad – Arvika, Karlstad – Kil – Fagerås och Karlstad – Ö:a Ämtervik – Sunne – Torsby trafikerar Kil och passerar järnvägsstat- ionen med sammanlagt ett trettiotal turer i vardera riktningen vardagar.
Hållplats finns ute vid Apertinsvägen i anslutning till planområdet.
Restiden med buss till Karlstad är ca 30 minuter.
Värmlandstrafik svarar för busstrafiken.
Ett plangenomförande bedöms inte komma att medföra någon förändring av busstrafiken.
gång- och cy- keltrafik
Gång- och cykelvägnätet är fullt utbyggt inom området mot goda kopp- lingar till det övergripande GC-nätet.
Planområdet ligger i direkt anslutning till den GC-väg som löper parallellt med Apertinsvägen och sedan vidare under väg 715 och järnvägen in mot Kils centrum.
Ett plangenomförande kräver ingen ändring GC-vägstrukturen mer än att det från pendlarparkeringen kommer att anordnas förbindelsevägar till de omgivande gång- och cykelvägarna.
Störningar
buller Riksdagen antog 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God be- byggd miljö. Ett av delmålen under den rubriken handlar om buller. Här anges att antalet människor, som utsätts för trafikbullerstörningar över- stigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostä- der, skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Motsva- rande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formule- ring.
vägtrafik Planområdet ligger i anslutning till väg 709 och ca 200 meter från väg 715. Grundläggande riktvärden för vägtrafikbuller finns angivna i Infra- strukturpropositionen 1996/97:53. Här anges vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse:
30 dBA högsta ekvivalentnivå inomhus, 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid,
55 dBA högsta ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), och 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.
Vägledande riktlinjer för bl.a. skolor finns i Naturvårdsverkets utkast 5 av BRÅD, föreslagna ekvivalentnivåer är desamma som för bostäder ovan.
Inomhusvärdena för bostäder och skolor regleras i Boverkets byggregler (BBR).
Planen är nu liksom tidigare utformad på så sätt att minsta avstånd mel- lan byggbar kvartersmark för skol- eller bostadsbyggnad och Apertins- vägens mitt kan bli 35 meter.
Det har gjorts en bullerberäkning av Miljömonitor, daterad 2013-11-07, som baserar sig på aktuella trafikmätningar gjorda under hösten 2013.
Den visar att riktvärdena både vad gäller ekvivalent och maximal ljudni- vå klaras men marginal på detta avstånd, även vid en prognosticerad ökning av trafikmängden.
Genom planens utformning garanteras alltså ljudmiljön för bebyggelsen inom planområdet. Däremot skulle teoretiskt sett både skolgård och ute- platser vid eventuella bostäder kunna lokaliseras till områden som ligger närmare Apertinsvägen än 35 meter. Mot bakgrund av detta har en spe- ciell bestämmelse införts i planen under rubriken störningsskydd.
Det bör i sammanhanget påpekas att trafikmängden på Apertinsvägen förbi Mons Backe har minskat på senare tid efter hastighetssänkning till 50 km/tim och byggandet av s.k. chikaner (refuger).
Avståndet till väg 715 är så stort att någon risk för trafikbullerstörningar därifrån inte bedöms föreligga.
järnvägstrafik Kil är en betydande järnvägsknut där flera järnvägsbanor knyts samman.
Minsta avståndet från planområdet till järnvägsspår är knappt 200 meter.
Grundläggande riktvärden för buller från spårbunden trafik finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Här anges vägledande rikt- värden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse.
Motsvarande riktvärden för god miljökvalitet finns angivna i policydoku- ment Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Natur-
vårdsverket och Banverket.
I samband med den tidigare planeringen gjordes bullerberäkningar som visar att riktvärdena klaras även vid en prognostiserad ökning av tågtrafi- ken.
vibrationer Grundläggande riktvärden för vibrationsnivåer finns angivna i policy- dokumentet Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, rikt- linjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket, här anges följande riktvärden som pla- neringsmål för god miljökvalitet när det gäller bostäder:
hastighet 0,4 mm/s RMS (1-80 Hz), och acceleration 14 mm/s² RMS (1-80Hz).
Några andra riktvärden från myndigheter när det gäller vibrationer finns egentligen inte utanför den direkta arbetsmiljön. Det finns dock en svensk standard SS 460 48 61, Mätning och riktlinjer för bedömning av komfort i byggnader, häri anges känseltröskeln till <0,4 mm/s, mått- lig störning till 0,4-1,0 mm/s och sannolik störning till >1,0 mm/s (vägd vibrationshastighet).
Markförhållanden och omständigheterna i övrigt är sådana att någon risk för störande vibrationer från väg- eller järnvägstrafiken inte bedöms före- ligga.
elektromagne- tiska fält
Det finns en elnätstation ca 50 meter söder om planområdet. Kring såd- ana anläggningar alstras elektriska och magnetiska fält i någon omfatt- ning. Diskussionen om hälsoeffekter gäller främst magnetfälten, vilka är svårast att avskärma. Magnetfältets styrka minskar med avståndet.
Den magnetfältsnivå som inte bör överskridas för lokaler där personer stadigvarande vistas kan sättas till 0,2 µT vid tomtgräns utifrån den väg- ledning som utarbetats gemensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverk- et, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och SSI angående den s.k. för- siktighetsprincipens tillämpning.
Elnätstationer är dock avskärmade och erfarenheter visar att magnet- fältsnivån 0,2 µT klaras redan på någon enstaka meters avstånd från en sådan anläggning.
Bedömningen görs att det inte föreligger någon risk för höga magnet- fältsnivåer inom planområdet.
Teknisk för- sörjning
dricksvatten Tätorten Kil vattenförsörjs idag via fyra grundvattenbrunnar vid Fryksta.
Ledningar finns framdragna till planområdet.
Ny bebyggelse kommer att ansluta till det kommunala nätet.
spillvatten Avloppsreningsverket är beläget i den södra delen av tätorten, recipient- er är Norsälven och Hyndalsån.
Ledningar finns framdragna till planområdet.
Ny bebyggelse kommer att anslutas till det kommunala nätet.
dagvatten Inom området finns en kommunal anläggning för lokalt omhändertagan- de av dagvatten.
Ny bebyggelse kommer att anslutas till denna anläggning.
värme Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har bl.a. ett delmål om energi- användning m.m. i byggnader. Det regionala miljömålet, beslutat av länsstyrelsen, innebär att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler skall minska och vara lägre år 2010 än år 1995.
Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektivi- seras för att på lång sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.
Fördjupningen av översiktsplanen har en uttalad miljöambition med in- riktning på låg energiförbrukning. Det förutsätter att byggnaderna görs täta och välisolerade. Den energi som trots allt behöver tillföras bör bas- eras på förnyelsebara energikällor såsom sol, vind, vatten och biobräns- len.
el Det finns en elnätstation och ledningar finns inom området.
Fortum är nätägare.
Ny bebyggelse kommer att anslutas till befintligt ledningsnät.
tele, data Ledningar finns inom området.
Skanova Access är nätägare.
Ny bebyggelse kommer att anslutas till befintligt ledningsnät.
avfall Avfallshantering sker idag enligt kommunens avfallsplan och renhåll- ningsordning.
Återvinningscentral finns vid Lersätter väster om Kils tätort. Vid Lersätter finns också en biogasanläggning för organiskt avfall.
Återvinningsstationer finns utplacerade på ett antal ställen inom kommu- nen. Närmast stationen ligger inom bostadsområdet Mon/Kilslund öster om Apertinsvägen, ca 500 meter bort.
Konsekvenser av planens genomförande
Det som framförallt har initierat planprocessen är behovet av ytterligare förskoleplatser. En ambition när det gäller etablering av bostadskomple- ment av olika slag är bl.a. att hitta lämpliga lokaliseringar i förhållande till befintliga eller planerade bostäder.
Utifrån denna utgångspunkt har bostadsområdet Mons Backe bedömts som ett intressant lokaliseringsalternativ. Här finns närhet till bostäder inom ett område som kommer att fortsätta att växa. Här finns vidare en redan fungerande infrastruktur och närhet till fina naturområden.
Området är relativt nyligen detaljplanelagt för bostadsändamål, flerbo- stadshus. Markanvändningen breddas nu till att även omfatta skolverk- samhet. Att bostadsanvändningen kvarstår är en medveten kommunal strategi då det visat sig att behovet av förskoleplatser förändras över tid.
Det innebär bostadsanvändning åter kan bli aktuell i framtid när behoven förändras. En parallell användning av marken för båda verksamheterna bedöms aldrig bli aktuell.
Mot bakgrund av områdets strategiska placering med närhet till flera bo- stadsområden och goda kopplingar till det övergripande gång- och cykel- vägnätet görs bedömningen att behovet av biltransporter för hämtning och lämning av barn skulle kunna bli relativt lågt.
Vid ett senare scenario där området istället bebyggs med bostäder så tillskapas ytterligare ett antal konkurrenskraftiga och attraktiva bostäder i en naturskön miljö med bra kommunikationer och med närhet till kom- munal och kommersiell service.
Ett övergripande mål ur ett kommunalekonomiskt perspektiv att Kil får möjlighet att utvecklas och växa. Tillkomsten av en förskola inom områ- det bedöms komma att öka områdets attraktivitet. Genom att skapa möj- ligheter för attraktiva boenden med god tillgänglighet till samhällelig ser- vice motverkas förhoppningsvis utflyttningen till andra orter samtidigt som nya invånare väljer att flytta hit.
Planen möjliggör vidare att en pendlarparkering anordnas inom området.
De har förlagts till naturområdet söder om Erik Larssons väg. Läget har bedömts vara strategiskt, framförallt för de som busspendlar från Aper- tinsvägen. Naturmarken har inte bedömts ha något större naturmiljö- värde där den ligger omgiven av gator och vägar.
Ett plangenomförande kan inte sägas innebära någon radikal förändring jämfört med dagens situation. Visserligen är kvartersmarken idag obe- byggt men planen tillåter etablering av flerbostadshus. Såväl trafikalst- ring som annan omgivningspåverkan bedöms bli likartad vid etablering av en förskola.
Pendlarparkeringen i områdets utkant är ett helt nytt inslag och kan giv- evis innebära en viss ökning av trafiken i området. Den ligger dock så till att risken för störningar bedöms som mycket liten.
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande.
Tidsplan
planprocessen Beslut om samråd MBN maj -13
Samråd med berörda samt remiss till myndigheter
och kommunala nämnder maj - juni -13
Beslut om granskning MBN november -13
Granskning december -13
Antagande MBN januari -14
Laga kraft februari -14
bebyggelse
parkering
Genomföran- detid
Ansvarsför- delning
Bebyggelse kommer att uppföras när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och när byggherren/exploatören finner det lämpligt eller vad som särskilt avtalas i exploateringsavtal eller liknande.
Pendlarparkeringen kommer att anläggas när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och medel ställts till förfogande.
Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft.
Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:
- behovsbedömning, - planarbete,
- planprövning,
- iordningställande av allmänna platser, - förbindelsepunkter för VA, och
- bygglovsprövning.
Byggherren/exploatören ansvarar för följande delar i genomförandepro- cessen:
- bygglovsansökan samt kontakter med myndigheter och andra, - nybyggnadskarta,
- utsättning,
- anslutningsledningar till kommunens nät, - uppförande av bebyggelsen, och
- iordningställande av tomtmark.
Avtal Ett exploateringsavtal eller motsvarande, som reglerar de närmare om- ständigheterna kring exploateringen, kommer att upprättas mellan kom- munen och byggherren/exploatören.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Elnätstationen skall tryggas genom servitut.
I övrigt berörs inga fastighetsrättsliga frågor.
EKONOMISKA FRÅGOR
Kommunen får direkta kostnader för planarbetet.
Kommunens direkta intäkter blir från bygglovs- och anslutningsavgifter.
De ekonomiska frågorna mellan kommunen och byggherren/exploatören kommer att regleras i ett särskilt exploateringsavtal eller motsvarande.
TEKNISKA FRÅGOR
I samband med bygglovsprövningar, när exakta lägen och belastningar är kända, kan krav komma att ställas på objektsspecifika geotekniska undersökningar såvida det inte bedöms obefogat med hänsyn till pro- jektets ringa art eller andra omständigheter.
Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med byg- glovsprövningen.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Vid upprättandet av planen har samhällsplanerare Mari Andersson och stadsarkitekt Göran Grönkvist på Kils kommun medverkat.
ÖVRIGA MEDVERKANDE
Från KLARA arkitektbyrå ab har även planeringsarkitekt Gustaf Nyman medverkat.
2013-11-11
Jan Erik Engström arkitekt SAR/MSA
