Kultur- och fritidsnämnden Datum Diarienummer
Kultur- och fritidsförvaltningen 2021-03-10 KFN/2021:28
Förvaltningskontoret Handlingsnummer
Per Silvervret Boberg 016-710 70 18 2021:110
1 (3)
Kultur- och fritidsnämnden
Förslag till beslut - Inriktning för fortsatt utveckling av skytteverksamheten vid Hugelsta
Förslag till beslut
1. Kultur- och fritidsnämnden tar emot RF SISU Sörmlands rapport Hugelsta
skyttecenter, eller Eskilstuna Skyttesport Arena ställd till Idrottsstrategiska gruppen,och lägger den till handlingarna.
2. Kultur- och fritidsförvaltningen ges uppdraget att fortsätta arbetet med utvecklingen av Hugelsta skyttecenter utifrån rapportens förslag.
Ärendebeskrivning
I den idrottsstrategiska gruppen har utvecklingen på Hugelsta skyttecenter diskuterats över tid. Gruppen är ett organ för samråd i strategiska frågor rörande idrotten i Eskilstuna och består av kultur- och fritidsnämndens ordförande, kultur- och fritidsförvaltningens förvaltningschef, chef och utvecklare för området arenor och friluftsliv, representant för Eskilstuna Idrottsföreningars Samorganisation (EIS) och representant för Riksidrottsförbundet-SISU Sörmland (RF-SISU).
En ökad oenighet mellan skyttesportföreningar på Hugelsta skyttecenter har observerats under de senaste åren. ISG har haft dialoger med Eskilstunaskyttets Samarbetsorganisation (Samskyttet) och enskilda skytteföreningar.
2017 genomfördes en kartläggning av kultur- och fritidsförvaltningen av skytteverksamheten i Eskilstuna kommun, både på Hugelsta skyttecenter och MunktellArenan.
2019 kom ISG överens om att skapa en process för att hitta lösningar och samsyn kring skyttecentrets utveckling och framtid. RF-SISU:s representant i ISG Jörgen Hedberg fick i uppdrag att leda processen, med ISG som styrgrupp.
I november 2020 redovisades arbetet med processen i form av till detta ärende bilagd
rapport. Rapporten ger en bakgrund till skytteverksamheten, Samskyttets historik och
ansvar för anläggningen över tid samt de föreningar och aktörer som huserar på
Hugelsta. Rapporten redogör också för föreningarnas synpunkter på anläggningen och
dess utveckling, vilka grupper som är aktiva och vilka värden föreningarna ser. Ett
Eskilstuna kommun 2021-03-10 2 (3)
avsnitt i rapporten behandlar framväxten av och de särskilda frågeställningar som rör dynamiskt sportskytte.
Slutligen redogör rapporten för en framåtblick på utmaningar och möjligheter för anläggningen. I detta avsnitt behandlas arbete som gjorts inom den utvecklingsplan för anläggningen Framtid Hugelsta som togs fram 2018 av Samskyttet, hanteringen av relationer mellan olika föreningar och typer av föreningar, anläggningens
underhållsbehov och investeringsbehov, relationen mellan tävlingsverksamhet och träningsverksamhet, anläggningens och verksamhetens roll i relation till den kommunala idrottspolitiken och prioriterade grupper samt balansen mellan breddidrott, elitidrott och tävlingsidrott.
Förslag i RF-SISU:s rapport
Följande förslag för fortsatt arbete presenteras i rapporten:
• Kommunen föreslås i konsekvens med andra idrottsarenor i kommunen benämna Hugelsta skyttecenter för Eskilstuna SkyttesportArena. Det nya namnet ska anslås (skyltas) som entré till arenan samt användas vid skyltning och vägriktningar till arenan.
• Kommunen bör tillsammans med Samskyttet under år 2021 ta fram en utvecklingsplan för Hugelsta skyttesportcenter (Eskilstuna SkyttesportArena) som baseras på föreningarnas samlade behov av en funktionell och tillgänglig anläggning och där man anger vilken skjutbana som huvudsakligen är till för vilken verksamhet och förening. Det finns stora behov av förändringar, förbättringar och renoveringar hos flera skyttesportföreningar (utöver det dynamiska skyttet). Hit räknas 50-metersbanan, 300-metersbanan (inkl. B2- och C2-vallarna), pistolskyttebanan, bågskyttet, jaktskyttet samt faciliteter i övrigt. Det är angeläget att dessa föreningars behov lyfts fram i en
utvecklingsplan och tillgodoses så snart det är möjligt.
• Iordningställ H1-vallen, som påbörjades år 2009, likaså H2- och Skogsvallen.
Efter att skogen avverkats 2018 i syfte att iordningsställa vallarna återstår markarbeten, förädling och faciliteter (förrådsutrymmen mm enligt måttboken).
• Funktionaliteten måste återställas. De vallar som under år 2020 inte klarat besiktningarna och fått skjutförbud bör iordningställas omgående. Även de behov som definierats på 300 metersbanan bör iordningställas omgående.
• Kommunen bör ha en maskinpark vid skyttecentret för elementär självskötsel och underhåll av vallar och skjutbanor.
• Förse anläggningen med fiber genom att ansluta Hugelsta Skyttecenter till Stadsnätet.
• Verksamheten på K-vallen bör omedelbart flyttas till H-vallarna för att möta behovet från bågskyttet.
• Tillgängligheten och framkomligheten till jaktskyttebanorna behöver förbättras och behovet av belysning och toaletter är stort.
• Avsluta nuvarande arrendeavtal och teckna nytt nyttjanderättsavtal. De befintliga arrendeavtalen är bristfälliga och inaktuella för samtliga parter.
Därför föreslås kommunen säga upp samtliga arrenden inom den
kommunägda fastigheten Grönsta 1:17, det vill säga Samskyttets arrendeavtal
Eskilstuna kommun 2021-03-10 3 (3)
som går ut 2020-12-31, Samskyttets arrendeavtal för jaktbanorna som går ut 2022-01-01 och Jaktarrende (tillsynsjakt) med FoEX som går ut 2021-06-30.
• Kommunen föreslås ta ansvar för driften av Hugelsta skyttecenter för att säkerställa en god ordning och funktion till dess att ett nyttjanderättsavtal är klart.
• Kommunen föreslås ta fram ett förslag till nyttjanderättsavtal med Samskyttet för hela fastigheten där ansvarsfördelningen mellan kommunen och
Samskyttet tydliggörs vad gäller drift, underhåll, säkerhet och miljö. Avtalet reglerar också banhyror (utöver taxan) och föreningarnas möjligheter till intäkter i samband medevenemang och tävlingar. I avtalet anger man vilken skjutbana som huvudsakligen tillgodoser vilken verksamhet och förening.
• Kommunen föreslås utse skjutbanechefen till ansvarig tjänsteperson med mandat och ansvar för driften av anläggningen och ansvar för dialogen med Samskyttet och föreningarna.
• Kommunen, genom skjutbanechefen, föreslås ensamt ansvara för besiktningar av skjutbanorna, miljö- och polistillstånd, utförliga skjutbaneinstruktioner för varje enskild skjutbana och de allmänna föreskrifter som gäller för
anläggningen. Ansvaret för kommunen kan inte avtalas bort i nyttjande- rättsavtalet med Samskyttet.
• Ett passage- och identitetssystem bör införas på anläggningen för att undvika obehöriga på anläggningen. Endast registrerade skyttar med licensierade vapen ska ha tillgång till anläggningen. Ett sådant system höjer säkerheten på
området och ger information om vem eller vilka som vistats på anläggningen och hur ofta och länge man befunnit sig där. Systemet kan också kombineras med QR-koder vid varje skjutbana för att få kontroll på skyttets omfattning, såsom tider, antal skott, kaliber mm.
• Kommunen föreslås ta ut en årlig avgift av varje registrerad och licensierad skytt över 18 år. En sådan avgift ska medfinansiera investeringar och underhåll.
• Kommunen föreslås ta ansvar för all bokning och fördelning av tider av skjutbanorna i ett eget bokningssystem. Bokning och tillträde till skyttesport- anläggningen sker enligt kommunens villkor och prioriteringar.
• Bokning och fördelning av tider sker enligt kommunens prioriteringslista där barn- och ungdomsidrott och de av idrottsrörelsen sanktionerade tävlingarna prioriteras och har förtur på anläggningen. Verksamhet, utbildning eller tävlingar av kommersiell karaktär kan genomföras men bör inte prioriteras.
• Helhetssynen på skyttesportområdets totala utvecklingsbehov ska bäras av kommunen tillsammans med Samskyttet och i nära dialog med föreningarna.
Det innebär att Samskyttet för föreningarnas talan i frågor som rör hela anläggningens utveckling och som tar tillvara varje medlems behov.
Förslag till nämnden
Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår nämnden att förvaltningen får i uppdrag att fortsätta arbetet med utvecklingen av Hugelsta skyttecenter utifrån rapportens förslag.
Beslutet skickas till:
Eskilstunaskyttets Samarbetsorganisation Akten
Hugelsta Skyttecenter, eller
Eskilstuna SkyttesportArena
Rapport 2020-11-03
Idrottsstrategiska gruppen
Innehåll
Skyttet en del av Eskilstunas DNA 3
ISG startar en process 4
Avgränsningar 5
Hugelsta skjutbana växer fram – bakgrund 6
Eskilstunaskyttets samarbetsorganisation 7
Skyttesportföreningarna, jaktskyttet och riksförbunden 8
Det dynamiska skyttet – en vattendelare 10
Under 2000-talet växer nya utmaningar fram 12
Förslag 18
Inledning - Skyttet en del av Eskilstunas DNA
Lite långsökt kanske. Men den historiska kopplingen till skyttesporten i Eskilstuna är en uppvis- ning i både stadens stolta industrihistoria och stadens mest ärofyllda idrottsliga framgångar och medaljer. När Eskilstuna fick sina stadsprivilegier år 1659 lades grunden för en effektiv järn- tillverkning och vapentillverkningen i staden. I vapensmedjorna försåg de skickliga smederna landet med vapen för att kunna försvara landets alla delar i den tid då det Tysk-Franska kriget, Krimkriget och det Preussiska krigen i mitten av 1800-talet oroade Sverige. 1861 bildades sta- dens första skytteförening, Eskilstuna och Carl-Gustavs stads frivilliga skarpskytteförening, den som sedermera år 1926 kom att bli Eskilstuna Skytteförening, en av Sveriges äldsta skyttefören- ingar. Under 1940-talet bildades hela sju nya skytteföreningar i trakterna runt Eskilstuna. Från 1950-talet och framåt har Eskilstunaskyttar haft stora framgångar nationellt och internationellt.
Eskilstuna var representerade av skyttar vid OS i Los Angeles 1984, Seol 1988 och Barcelona 1992.
Under hela 70-talet och en bit in på 80-talet dominerade tvillingsystrarna Margareta och Chris- tina Gustavsson och Anita Enqvist svenskt damskytte totalt. Anita utsågs till Sveriges bästa skytt 1973 och 1976 och Christina 1974. Anitas dotter Marie Enqvist debuterade i landslaget 1990 och är fortfarande en framstående skytt och har erhållit Eskilstuna kommuns förtjänstmedalj över 20 år i rad (alla år som medaljen delats ut).
En rad skytteföreningar har fostrat framgångsrika herr- och damskyttar under hela 1900-ta- let och sportskyttet är en del av Eskilstunas DNA och vi kan nog utnämna skyttet till den mest framgångsrika sporten i Eskilstuna räknat till härbärgerade medaljer.
Trots det har Eskilstuna kommun inte haft förmågan att använda den potential som de idrottsli- ga framgångarna gett. Det vill säga knyta ihop stadens stolta industrihistoria med de idrottsliga framgångarna inom skyttesporten och därigenom stärka Eskilstuna som idrottsstad. Skyttespor- tens framgångar har hela tiden funnits där men lite vid sidan av, inte riktigt i rampljuset. Den naturliga frågan som måste ställas; Vad vill Eskilstuna kommun med Hugelsta skyttecenter? Och följdfrågan blir; Vad vill skyttesportföreningarna med sin verksamhet och med Hugelsta skytte- center?
ISG startar en process i syfte att skapa samsyn och utveckling
Först några ord om den idrottsstrategiska gruppen i Eskilstuna, nedan kallad ISG. ISG bildad- es år 2010 och är ett samrådsorgan för överläggningar, samråd i strategiska frågor som berör idrotten i Eskilstuna. ISG är ett rådgivande organ och fattar inga beslut. ISG ska vara en arena för diskussioner kring nya idéer och framtidsvisioner som verkar för att utveckla kultur- och fri- tidsnämndens verksamheter utifrån att samla kompetenser och erfarenheter i ISG. ISG har som uppdrag att utveckla Eskilstuna som idrottsstad. ISG ska bland annat stödja implementeringen av den idrottspolitiska planen och vara en kontaktyta mellan Eskilstuna kommun och represen- tanter för idrottsföreningar i strategiska frågor som rör idrotten. ISG består av ordförande för Kultur- och fritidsnämnden, förvaltningschefen för KFF, chefen för arenor & scener, utvecklare för arenor & scener, representant för Eskilstuna Idrottsföreningars Samorganisation (EIS) samt representant för RF-SISU Sörmland.
ISG har följt utvecklingen på Hugelsta skyttecenter över lång tid. De senaste åren har ISG upp- fattat att oenigheten ökat bland de verksamma skyttesportföreningarna på Hugelsta skyttecen- ter. ISG har uppvaktats av både Eskilstunaskyttets Samarbetsorganisation, nedan kallat Sam- skyttet, och enskilda skyttesportföreningar. Den bild som framträder är, att det råder oenighet bland skyttesportföreningarna om Hugelsta skyttecenters framtid.
I slutet av 2019 beslutade ISG att starta en process i syfte att undersöka vad den eventuella oe- nigheten består av och vilka möjligheter som finns att skapa samsyn om skyttecentrets utveck- ling och framtid. Till processledare utsågs Jörgen Hedberg, RF-SISU Sörmland och övriga i ISG utgör styrgrupp. ISG ser möjligheten att utveckla Hugelsta skyttecenter till ett nationellt skytte- center och frågan har diskuterats inom ISG flera gånger tidigare.
Processen ska präglas av dialog, delaktighet och omvärldsspaning. Den ska utgå från den Idrottspo- litiska planen, nedan kallad IPP, samt ha som mål att skapa samsyn kring Hugelsta skyttecenters framtid, presentera förslag som bidrar till utveckling på Hugelsta skyttecenter samt förslag som bidrar till skyttesportens utveckling.
Vid ett möte med ISG den 3 mars informerades styrelsen för Samskyttet om den kommande processen. Där enades vi om att omvandla Samskyttets planerade ordförandeträff den 10 mars på Hugelsta skyttecenter till ett möte på Kultur och Fritidsförvaltningen för att informera alla ordföranden i skyttesportföreningarna.
Efterföljande dagar tar Coronapandemin fart i Sverige och det fortsatta arbetet försvåras avse- värt. Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer och RF:s restriktioner för sin egen personal (läs processledaren) omöjliggör fysiska möten i någon större utsträckning. Av den an- ledningen har en kombination av fysiska möten, digitala möten och telefonmöten utgjort dialo- gen mellan föreningarna och de olika aktörerna som involverats i arbetet.
Avgränsningar
Utifrån den kartläggning som genomförts av Elisabet Eklund, Kultur och Fritidsförvaltningen, förvaltningskontoret, 2018-01-18, Kartläggning av skytteverksamheten i Eskilstuna kommun, kan avgränsningar göras. I kartläggningen, som beskriver verksamheterna både på MunktellArenan och Hugelsta skyttecenter, framgår vilka föreningar och verksamheter som är aktiva på Hugelsta skyttecenter. En brist i kartläggningen är att de bilagor som hänvisas till inte finns tillgängliga.
I kartläggningen beskrivs också det regelverk som styr hela skytteverksamheten och där poli- stillstånd som godkänner att anläggningen uppfyller kraven för en viss typ av skytte med en viss typ av vapen och vapenmått och följer Svenska Skyttesportsförbundets säkerhetsbestämmelser för civilt skytte, Säk B. Därav ingen längre utläggning i den här rapporten förutom ett förtydli- gande av ansvarsfördelningen och med förslag om att kommunen inte frånsäger sig någon del av ansvaret i kommande nyttjanderättsavtal. Det är kommunen som har juridiskt ansvar för poli- stillstånd, säkerhet på skjutbanor, rutiner för besiktning av banor och hantering av miljöfarligt avfall.
Polistillståndet följer alltid av en besiktning av anläggningen och som dokumenterats i ett be- siktningsprotokoll. Till tillståndet hör också skjutbaneinstruktioner för varje enskild bana på an- läggningen. Här konstateras också att skjutbaneinstruktioner styr vad som är tillåtet att göra på en specifik bana. Skjutbaneinstruktioner är både ett styrande och begränsande regelverk eftersom Kultur och Fritidsförvaltningen i form av huvudman har möjlighet att styra vad som kan användas på en skjutbana, även om själva polistillståndet skulle kunna medge fler vapentyper och vapenmått (kalibrar).
Olika frågor kopplade till miljöåtgärder och tillstånd för hantering av massor har diskuterats.
Det är nödvändigt av flera skäl att kunna lagra och mellanlagra massor direkt på området om området ska utvecklas.
”Utifrån synliggjorda behov och brister gällande skjutvallarnas beskaffenhet i samband med besiktning ser vi att det finns och kommer att finnas ett behov av att kunna lagra och hantera underhållsmassor direkt på området för att underlätta att vidta snabbare åtgärder vid behov för säkerhetsåtgärder på skjutvallarna. Massorna som planeras att lagras kommer vara till för att användas under säsong för att utföra förbättringsarbeten samt säkerställa säkerheten på befintliga skjutvallar. För att det ska kunna bli verklighet ser vi nu över att införliva en lagringsplats utifrån miljökontorets riktlinjer för massor på området för det ändamålet. På sikt tror vi att alla vinner på en sådan åtgärd vad gäller både att förenkla en snabbare hantering vid behov och att det finns en ekonomisk vinning i att kunna hantera massor direkt på området.” Citat av områdeschefen och så viktigt även när fler skjutbanor ska anläggas på området.
I den här rapporten föreslås att Kultur och Fritidsförvaltningen såsom huvudman för Hugelsta skyttecenter fortsatt har ensamt ansvar för miljö- och säkerhetsfrågorna. (Skytteföreningarna har såklart ansvar för sin verksamhet)
Hugelsta skjutbana växer fram – bakgrund
För att fullt ut förstå dagens utmaningar och skiljaktigheter på Hugelsta skyttecenter är det vik- tigt att känna till bakgrunden, och framväxten av den nuvarande skjutbanan.
Den nya ”normalskjutbanans” första etapp på Hugelsta stod klar 1972 efter ett skifte av mar- ken vid Odlaren till mark nära FFV:s provskjutningsanläggning. Skjutbanan d.ä. förvärvades av Eskilstuna Skytteförening (dåvarande Skarpskytteföreningen) 1909. Det är oklart hur Eskilstuna Skytteförening kompenserats för skjutbanan d.ä. i Odlaren.
Eskilstuna Stadsfullmäktige beslutade 1966, på förslag av dåvarande Drätselkammaren, att låta centrala byggnadskommittén projektera och beräkna en ny skjutbana för det civila skyttet. I den följande processen ombads Eskilstuna Skytteförening att delta med två representanter vid byggnadskommitténs sammanträden. Hugelsta skjutfält kom att anläggas i flera etapper under 70-talet och 80-talet, både för nya skyttesport- och pistolskyttebanor, lerduve- och jaktskytte samt en ny paviljong.
Den 6 september 1972 övertog Idrotts- och fritidsstyrelsen huvudmannaskapet för skjutbanean- läggningen i Hugelsta (fastigheten Grönsta 1:17), benämnt Eskilstuna skyttecentrum. En benäm- ning som idag borde vara Eskilstuna SkyttesportArena vilket ligger i linje med kommunens vilja att ortsnamnet ska finns med i benämningen av anläggningar och arenor. Precis på samma sätt som Gröndals motorsportstadion bytte namn till Eskilstuna MotorsportArena år 2012.
Ett drygt år efter att Idrotts- och fritidsstyrelsen övertog huvudmannaskapet för Eskilstuna
skyttecentrum från den centrala byggnadskommittén tecknas ett avtal mellan Idrotts- och fritidsstyrelsen och Eskilstunaskyttets Samarbetsorganisation som innebar nyttjanderätt av an- läggningen (fastigheten Grönsta 1:17) mot en årlig avgift. Nyttjanderättsavtalet kom att förlängas i omgångar med smärre justeringar fram till år 2000. Den 9/11 år 2000 träffas arrendeavtal för sportskyttet och jaktskyttet (två stycken) att gälla fem år och med förlängning om ytterligare fem år i taget ifall ingen uppsägning av parterna sker.
Under perioden från 70-talet och fram till sekelskiftet utvecklas Hugelsta skyttecenter genom kommunala investeringar, prioriteringar inom Eskilstunaskyttets samarbetsorganisation och stora uppoffringar av skyttesportföreningarnas ledare.
Eskilstunaskyttets samarbetsorganisation
I december 1973 bildades Eskilstunaskyttets Samarbetsorganisation, nedan kallat Samskyttet, av dåvarande skyttesportföreningar på Hugelsta skyttecentrum. Syftet var att Samskyttet fram- gent ska företräda föreningarnas intressen gentemot kommunen. Till ordförande valdes Gösta Klingspor. Ett nyttjanderättsavtal upprättades samtidigt mellan Idrotts- och fritidsstyrelsen och Samskyttet som innebar nyttjanderätt av anläggningen (fastigheten Grönsta 1:17) mot en årlig avgift. Avtalet kom att förlängas i femårsperioder fram till år 2000. De nuvarande arrendeavta- len löper med 5-årsperioder och omfattar Samskyttet och jaktbanorna. Samskyttets arrendeavtal löper ut 2020-12-31, jaktbanornas arrendeavtal löper ut 2022-01-01 och jaktarrendet med FoEX (tillsynsjakt) löper ut 2021-06-30.
Samskyttet är en intresseorganisation och företräder fortsatt sina medlemsföreningar på Hugel- sta skyttecenter. Samskyttet tillhör inget eget riksförbund men är en demokratisk organisation med stadgar och där årsmötet är dess högst beslutande organ. Samskyttets styrelse väljs av med- lemsföreningarna i demokratisk ordning på årsmötet.
Samskyttets medlemmar har organisatorisk tillhörighet i olika svenska sport- och jaktskytteför- bund. Med det följer att medlemsföreningarna organisatoriskt tillhör de svenska riksförbunden och följer deras stadgar, tävlingsbestämmelser och regelverk i övrigt.
Skyttesportföreningarna, jaktskyttet och riksförbunden
För närvarande huserar 14 skyttesportföreningar samt Eskilstunaortens skyttekrets, Söderman- lands Skyttesportförbund, Försvarsmakten och Polismyndigheten på Hugelsta skyttecenter.
Föreningarna tillhör åtta olika förbund, Svenska Skyttesportförbundet (4), Svenska Pistolskyt- teförbundet (3), Svenska Bågskytteförbundet (1), Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet (2), Svenska Svartkrutsskyttefederationen (2), Svenska Vapenhistoriska Sällskapet (1), Svenska Jägareförbundet (1) och Jägarnas Riksförbund (2).
Svenska Skyttesportförbundet är en sammanslagning av Svenska Sportskytteförbundet, Frivil- liga Skytterörelsen och Skytterörelsens Ungdomsorganisation. Svenska Skyttesportförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Europeiska och Interna- tionella Skytteförbunden (International Shooting Sport Federation, ISSF) och är samtidigt även en frivillig försvarsorganisation. Svenska Skyttesportförbundet har cirka 100 000 medlemmar i drygt 1000 föreningar inom grenarna lerduva, pistol, gevär och viltmål.
Svenska Skyttesportförbundet har en distriktsorganisation där Södermanlands Skyttesportför- bund organiserar samtliga skyttesportföreningar knutna till förbundet. Det är inom Svenska Skyttesportförbundet som alla inom idrottsrörelsen sanktionerade tävlingar genomförs plus ett 15-tal grenar i de olympiska spelen genom Sveriges Olympiska kommitté. Därför är det viktigt att prioritera de sanktionerade officiella tävlingsverksamheterna, nationella och internationella, som arrangeras av idrottsrörelsen på Hugelsta skyttecenter.
Sex av skyttesportföreningarna är medlemmar i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildar- na. Det är Eskilstuna Skytteförening, Bälgvikens Skytteförening, Ärla Skytteförening, Eskilstu- naortens Jägarklubb, Eskilstuna Jaktskytteklubb och Eskilstuna Bågskyttesällskap. Eskilstuna Pistolskytteklubb är medlemmar i SISU Idrottsutbildarna men inte i Riksidrottsförbundet.
Övriga föreningar är Eskilstuna handeldvapenförening, St Eskils skyttar, Ipsc Smedjan, Eskil- stuna nostalgiska skytteklubb, Eskilstuna svartkrutsskytteklubb och Eskilstuna vapenhistoriska
förening.
I dialogen med skyttesportföreningarna framkommer att, med några få undantag, skyttesporten utövas till allra största delen av medelålders och äldre svenska män. Eskilstuna Skytteförening, Bälgvikens Skytteförening, Eskilstuna Bågskyttesällskap och Eskilstuna Jaktskytteklubb redo- visar verksamhet för kvinnor. Eskilstuna Jaktskytteklubb växer och har ambitionen att få fler kvinnor till verksamheten. Föreningen rekryterar aktivt genom återkommande damskytteevene- mang på Hugelsta Skyttecenter.
Eskilstuna Bågskyttesällskap redovisar mest ungdomsverksamhet för pojkar och flickor följt av Eskilstuna Skytteförening och Bälgvikens Skytteförening som också redovisar ungdomsverk- samhet för pojkar och flickor. Eskilstuna Skytteförening anordnar också regelbundet skollovs- verksamhet och prova-på-skytte för barn och ungdomar.
Eskilstuna Bågskyttesällskap upplever att miljön för deras verksamhet är långt ifrån optimal.
Föreningen bedriver en tyst verksamhet till skillnad från övriga. Deras placering intill andra skjutbanor, inte minst K-vallen, gör att verksamheten störs. Det bör utredas om bågskyttet kan flyttas till annan plats inom kommunen där verksamheten kan bedrivas utifrån dess förutsätt- ningar. Det kan ställas mot värdet av att ha all skytteverksamhet samlad på ett och samma ställe.
Om bågskyttet ska vara kvar på Hugelsta skyttecenter måste verksamheten på K-vallen flyttas.
Det är få föreningar som redovisar verksamhet för barn, ungdomar och kvinnor. I jämförelse med andra idrotter har skyttesportföreningarna lågt rapporterade ungdomsaktiviteter (LOK), relativt få kvinnor och nästan ingen rapporterad ledarutbildning. Därutöver kan tilläggas att avsaknaden är nästan total av utövare med annan etnisk bakgrund än svensk eller utövare med någon form av funktionsnedsättning. Det finns en utvecklingspotential för skytteföreningarna.
Frågan är om föreningarna har ambitionen att utveckla verksamheten så att skyttesporten mer avspeglar samhället i övrigt? Är skyttesporten för alla?
Det dynamiska skyttet – en vattendelare i vårt samhälle
Förkämpar eller vedersakare av det dynamiska skyttet, en vattendelare inom den svenska civila skytteverksamheten. Under senare år har det dynamiska skyttet vuxit fram i Sverige och verk- samheten växer starkt. Idag finns ett hundratal skytteföreningar inom det dynamiska skyttet i landet.
”I Dynamiskt Sportskytte får arrangören av en tävling, utifrån skjutbanans förutsättningar för säkert skytte, placera tavlorna på vilket avstånd som helst, i vilka vinklar som helst och kräva vilka skjutställningar som helst. Tavlorna får även vara rörliga, placeras snett, vara skymda eller beskurna för att framstå som mindre. Det gör att varje skytteutmaning alltid blir olik alla andra och oändlig i sin variationsmöjlighet. Det blir Dynamiskt.” Så beskriver Svenska Dynamiska Skyttesportförbundet sin verksamhet.
På Hugelsta skyttecenter finns två föreningar som tillhör Svenska Dynamiska Sportskytteför- bundet, nämligen Sankt Eskils skyttar (bildad 1998) och IPSC Smedjan (bildad 2016). Enligt uppgifter på olika hemsidor bedriver den senare, IPSC Smedjan, eller dess företrädare, även kommersiell verksamhet i stor omfattning. Det rör sig om försäljning av vapen, ammunition och tillbehör (Corax store), kurser/utbildningar och inomhusskytte på en adress i Eskilstuna.
Det dynamiska sportskyttet är en vattendelare inom svensk skyttesport. I en ledare i Eskilstu- na-Kuriren menar Mathias Ståhle att militära vapen inte hör hemma i jakt och sport. ”Nästan allt tävlingsskytte sker med andra slags vapen, inte med halvautomatiska gevär. Men vid sidan av vanlig skyttesport har det uppstått tävlingsformer som medför onödiga risker för att extremt farliga vapen finns där de inte ska vara. Skyttesporten bör sluta att godta lek med gevär som utanför militära och polisiära sammanhang inte har annan funktion än brott, och i värsta fall ter- rorhandlingar”, skriver Ståhle.
Även journalisten Peter Jihde ifrågasätter starkt det dynamiska skyttet i sin programserie På gränsen från 2019. Man kan konstatera att Svenska Dynamiska Skyttesportförbundet står för en liberal syn på den svenska vapenlagstiftningen och i de remissvar som förbundet avgivit i olika sammanhang de senaste åren avstyrker förbundet alla former av ytterligare reglering av vapen- lagarna, inte minst när det gäller EU-kommissionens förslag till nytt vapendirektiv.
Förkämparna är såklart av en annan åsikt. Man menar att det dynamiska skyttet förnyar skyt- tesporten och bidrar till ökat intresse. Vad gäller militära- och halvautomatiska vapen är argu- menten snarare att lagliga licensierade vapen inte utgör något problem. Problemet är snarare de mängder av illegala vapen som är i omlopp i samhället menar man. Ett annat argument kan vara att försvarsmaktens frivilliga personal behöver träna för att behålla skjutförmågan i trim.
Dynamiskt Sportskytte är en idrott som kräver mycket av utövaren i form av koncentration, självdisciplin och fokus. Målet är att balansera precision och hastighet till en för skytten opti- mal kombination. För att utöva dynamiskt skytte i Sverige och utomlands så krävs det att man har en giltig IPSC-licens. IPSC-licensen är en förutsättning för att få delta i IPSC tävlingar samt träningar, även i den egna lokala skytteföreningen. En IPSC-licens är det utbildningsbevis man erhåller efter genomgången utbildning med godkänt resultat, man provas både på teori och praktik vid en examen.
Under 2000-talet växer nya utmaningar fram
Hugelsta skyttecenter har nyttjats flitigt under 50 år och de idrottsliga framgångarna har av- löst varandra. Många nationella och internationella tävlingar har huserat på anläggningen och Hugelsta skyttecenter har bidragit till ortsutvecklingen genom att sätta Eskilstuna på kartan inom den svenska skyttesporten. Det Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Pistolskytteför- bundet, Södermanlands Skyttesportförbund tillsammans med de lokala skyttesportföreningar- na, Jaktskyttet och dess jaktskytteföreningar, har genom åren varit framgångsrika i att ta hem stora tävlingar till Eskilstuna vilket inneburit en omfattande idrottsturism med många positiva effekter och till gagn för det lokala näringslivet. Det har många gånger skett i det tysta och det kan inte nog understrykas hur betydelsefullt det varit för Eskilstuna.
Men tiderna förändras och även skyttesporten. Några av de utmaningar vi ser idag är dels behovet av upprustning, renovering och förbättringar på anläggningen, men dels också hur skyttesporten utvecklas och förändras. 1998 bildades föreningen St Eskils skyttar och så sent som 2016 bildades IPSC Smedjan som båda bedriver dynamiskt skytte. På Hugelsta skyttecenter växer den dynamiska verksamheten starkt under 2000-talet och allt fler tävlingar arrangeras.
Många skyttar från det traditionella sportskyttet (inte minst pistolskyttet) engagerar sig inom det dynamiska skyttet och den nya verksamheten växer sig starkare men väcker också käns- lor. Även här kan man se att det dynamiska skyttet är lite av en vattendelare. Antingen för eller emot.
Oavsett om man är för eller emot framväxten av det nya dynamiska skyttet är det så att verksam- heten tar allt mer plats. Både på själva skjutanläggningen och i framtidsplanerna för Hugelsta skyttecenters framtid.
I Samskyttets utvecklingsplan, Framtid Hugelsta, från 2018 är det tydligt hur det dynamiska skyttets behov av nya skjutvallar och faciliteter tillgodoses fullt ut medan andra skyttesporter och jaktskyttets behov inte alls finns med i planen. Andra skyttesporter och jaktskyttet har tydligt pekat på stora behov av utveckling och förbättringar av området, inte minst för att kunna utveckla verksamheten och rekrytera nya grupper. Det återspeglas inte i utvecklingsplanen.
Samtidigt pekar några föreningar på bristen på inflytande i Samskyttet som man anser ensidigt företräder det dynamiska skyttet och inte alla föreningar på området. Några lyfter frågan om Samskyttets legitimitet.
Samskyttet har under nära 50 år varit skytteföreningarnas företrädare gentemot kommunen.
Båda parter ser stora fördelar med att ordningen förblir densamma även framledes, att kommu- nen och samskyttet genom tydligt nyttjanderättsavtal reglerar all verksamhet och viktiga frågor för skytteverksamheten på Hugelsta skyttecenter. Det förutsätter dock att Samskyttet förblir en legitim företrädare för alla skytteföreningar på området och det i sin tur förutsätter att alla
föreningar känner sig sedda och tillgodosedda med Samskyttets företrädarroll. Om föreningar upplever att Samskyttet brister på den punkten sätts företrädarrollen ut spel mer eller mindre.
När förenings- och tävlingsverksamheten växer på Hugelsta skyttecenter ökar också slitaget och behoven på anläggningen, men också slitaget mellan flera verksamheter och föreningar. Fören- ingar upplever att de störs av andras verksamheter. Till exempel att ”andra” föreningar skjuter sönder ”våra” måltavlor eller att det väsnas för mycket.
Det finns behov av att strukturera upp verksamheten bättre och tydligare ange vilken skjutbana som huvudsakligen är till för vilken verksamhet och förening. Därefter måste man ge varje förening de bästa förutsättningarna att utöva ”sin” sport. Det gäller också möjligheterna att boka anlägg- ningen för sin dagliga verksamhet. Föreningar har synpunkter på hur bokningssystemet fungerar idag.
En ökad tävlingsverksamhet tränger undan föreningarnas ordinarie träningsverksamhet. Så fungerar det i alla idrottsanläggningar. Vid arrangemang av tävlingar tas stora delar av skyt- tecentret i anspråk. Såklart måste både tränings- och tävlingsverksamheten kunna samsas på Hugelsta skyttecenter. I synnerhet om vi fortfarande tror på Hugelsta som ett nationellt skytte- center. Men för att det ska fungera bra måste någon form av ”trafikregler” gälla.
Vilka ”trafikregler” är då relevanta för verksamheten på Hugelsta skyttecenter? Det beror på vilken ambition skytteföreningarna och kommunen har för skyttesportens fortsatta utveckling.
Om vi vill se en skyttesport för alla, där barn, ungdomar och vuxna tillsammans utvecklar sina
föreningar och skyttesporten, måste vi våga prioritera vad som är viktigt. I den prioriteringen måste vi utgå från vad som är mest värdefullt utifrån den idrottspolitiska planen, IPP, där t. ex.
en god barn och ungdomsidrott är prioriterad. Vill vi se Hugelsta skyttecenter (eller Eskilstuna SkyttesportArena) växa fram som en nationell skyttesportarena i enlighet med ambitionerna i IPP så måste vi våga prioritera.
Utifrån IPP är den organiserade idrotten definierad som alla förbund som är anslutna till Rik- sidrottsförbundet (RF) och deras medlemsföreningar. Till idrottsrörelsen hör också stödorgani- sationerna, det vill säga RF och dess distriktsförbund som stödjer, leder och företräder idrotts- rörelsen, SISU Idrottsutbildarna som utbildar och bildar idrottsrörelsen, Sveriges Olympiska kommitté och Sveriges Paralympiska kommitté som förbereder och leder det svenska deltagan- det i olympiska respektive paralympiska spel.
Därför är det viktigt att per definitionen prioritera den organiserade idrotten, det vill säga barn- och ungdomsverksamhet, föreningarnas ideella verksamhet, den organiserade idrottsrörelsens tränings- och tävlingsverksamhet. Därutöver är det viktigt att stödja föreningar som vill och har ambitionen att bredda sin verksamhet till fler, nå nya grupper och utveckla nya verksamheter och samarbeten i syfte att utveckla sin idrott.
Det måste finnas en balans mellan breddidrott, elitidrott och tävlingsidrott på Hugelsta skyt- tecenter. Vi vet att det finns många skickliga skyttar i Eskilstuna eftersom flera av dem prisas varje år på den s.k medaljfesten i kommunen. För att benämnas elitidrott krävs att man uppfyller de kriterier eller krav som definierats av respektive specialidrottsförbund. I kommunens IPP ska idrottsföreningen också uppfylla kraven för en stödberättigad förening och vara medlem i Riksidrottsförbundet. Utifrån specialidrottsförbundens definition och kommunens krav ska de prioriteringar som görs på Hugelsta skyttecenter speglas av detta.
Åter till Samskyttets utvecklingsplan Framtid Hugelsta från 2018. Utvecklingsplanen beskriver behovet av nya skjutvallar och citat ”får vi till dessa skjutvallar så kommer vi kunna hålla både VM och EM i dynamiskt skytte, EM i fältskytte, större gevärstävlingar mm.” Enligt Samskyttets styrelse har arbetet med utvecklingsplanen skett med bred förankring hos Samskyttets med- lemsföreningar. Samskyttet har anfört att det råder enighet kring den framtagna utvecklings- planen och att den beslutats i demokratisk ordning på årsmötet 2018 efter ett remissförfarande bland medlemsföreningarna. Se övriga ärenden, årsmötesprotokollet den 3 maj 2018. Utveck- lingsplanen reviderades därefter 2019-06-11 av styrelsen.
Samskyttet påbörjar under 2018 arbetet med att förverkliga delar av utvecklingsplanen genom att förbereda för den i planen beskrivna Skogsvallen. Skogen avverkas och marken görs redo för att byggas ut. Ersättningen för skogen betalas in till Samskyttet mars/april 2019.
Kritik riktades till Samskyttet och kommunen från Eskilstuna skytteförening m.fl som menade att avverkningen av skogen kraftigt försämrade förutsättningarna för skyttet vid 50-meters banan och ställer frågan varför ingen konsekvensanalys gjorts innan avverkningen påbörjades.
Ljus- och vindförhållandena försämrades kraftigt på 50-meters banan efter avverkningen enligt föreningen. Flera av de enstaka träd som lämnades kvar vid avverkningen kom sedan att blåsa omkull över 50-meters banans tavelställ och orsaka skador på skyttebanan.
I strävan att förverkliga utvecklingsplanen vänder sig samskyttet till FoEX, Fastighet och explo- atering inom Eskilstuna kommun för att inleda samtal om förändringar på fastigheten Grönsta 1:17, Hugelsta skyttecenter. Samskyttet och FoEx diskuterar möjligheten att omvandla Hugelsta skyttecenter till tomträtter vilket skulle leda till en omfattande och dyr process för alla berörda skytteföreningar. Men det skulle också öppna för möjligheten till större investeringar på Hu- gelsta skyttecenter. Parallellt med dialogen med FoEX om tomträtter förbereder sig Samskyttet för att utveckla H-vallen 1, H-vallen 2 samt Skogsvallen. De båda H-vallarna har funnits med i planerna sedan lång tid tillbaka. Det är oklart varför Samskyttet öppnar upp en dialog med FoEX om möjligheten att omvandla marken till tomträtter utan att informera Kultur och Fri- tidsförvaltningen och utan dialog med medlemsföreningarna. Föreningar anser att Samskyttet inte arbetat för den samlade skyttesportens bästa på Hugelsta skyttecenter. Föreningar (några tillsammans) har på egen hand tagit fram utvecklingsplaner för sina verksamheter men som inte fångats upp av Samskyttet. Därmed kan konstateras att den samsyn vi söker efter saknas.
Det vore önskvärt att kommunen tillsammans med Samskyttet tar initiativ till en ny utvecklings- plan för Hugelsta skyttecenter (eller Eskilstuna SkyttesportArena) i dialog med medlemsförening- arna, i syfte att fånga upp samtliga föreningars och verksamheters behov.
Det är högst sannolikt att vissa förslag i den nuvarande utvecklingsplanen underlättar trycket på anläggningen för alla föreningar. Vissa investeringar kan göras tämligen omgående och därmed bidra till att arbetet kommer igång efter flera års stillastående.
H1-vallen och H2-vallen är väl förberedda och påbörjade och kan med relativt enkla medel färdigställas som skjutvallar samt med tillhörande faciliteter. Även Skogsvallen är långt gången och kan färdigställas i närtid. Övriga förslag i Samskyttets utvecklingsplan Framtid Hugelsta bör man avvakta för att pröva i förslaget till ny utvecklingsplan.
Förslag
• Kommunen föreslås i konsekvens med andra idrottsarenor i kommunen benämna Hugelsta skyttecenter för Eskilstuna SkyttesportArena. Det nya namnet ska anslås (skyltas) som entré till arenan samt användas vid skyltning och vägriktningar till arenan.
• Kommunen bör tillsammans med Samskyttet under år 2021 ta fram en utvecklingsplan för Hugelsta skyttesportcenter (Eskilstuna SkyttesportArena) som baseras på föreningarnas samlade behov av en funktionell och tillgänglig anläggning och där man anger vilken skjut- bana som huvudsakligen är till för vilken verksamhet och förening. Det finns stora behov av förändringar, förbättringar och renoveringar hos flera skyttesportföreningar (utöver det dy- namiska skyttet). Hit räknas 50-metersbanan, 300-metersbanan (inkl. B2- och C2-vallarna), pistolskyttebanan, bågskyttet, jaktskyttet samt faciliteter i övrigt. Det är angeläget att dessa föreningars behov lyfts fram i en utvecklingsplan och tillgodoses så snart det är möjligt.
• Iordningställ H1-vallen, som påbörjades år 2009, likaså H2- och Skogsvallen. Efter att sko- gen avverkats 2018 i syfte att iordningsställa vallarna återstår markarbeten, förädling och faciliteter (förrådsutrymmen mm enligt måttboken).
• Funktionaliteten måste återställas. De vallar som under år 2020 inte klarat besiktningarna och fått skjutförbud bör iordningställas omgående. Även de behov som definierats på 300 metersbanan bör iordningställas omgående.
• Kommunen bör ha en maskinpark vid skyttecentret för elementär självskötsel och underhåll av vallar och skjutbanor.
• Förse anläggningen med fiber genom att ansluta Hugelsta Skyttecenter till Stadsnätet.
• Verksamheten på K-vallen bör omedelbart flyttas till H-vallarna för att möta behovet från bågskyttet.
• Tillgängligheten och framkomligheten till jaktskyttebanorna behöver förbättras och behovet av belysning och toaletter är stort.
• Avsluta nuvarande arrendeavtal och teckna nytt nyttjanderättsavtal. De befintliga arrende- avtalen är bristfälliga och inaktuella för samtliga parter. Därför föreslås kommunen säga upp samtliga arrenden inom den kommunägda fastigheten Grönsta 1:17, det vill säga Samskyttets arrendeavtal som går ut 2020-12-31, Samskyttets arrendeavtal för jaktbanorna som går ut 2022-01-01 och Jaktarrende (tillsynsjakt) med FoEX som går ut 2021-06-30.
• Kommunen föreslås ta ansvar för driften av Hugelsta skyttecenter för att säkerställa en god ordning och funktion till dess att ett nyttjanderättsavtal är klart.
• Kommunen föreslås ta fram ett förslag till nyttjanderättsavtal med Samskyttet för hela fastigheten där ansvarsfördelningen mellan kommunen och Samskyttet tydliggörs vad gäller drift, underhåll, säkerhet och miljö. Avtalet reglerar också banhyror (utöver taxan) och för- eningarnas möjligheter till intäkter i samband medevenemang och tävlingar. I avtalet anger man vilken skjutbana som huvudsakligen tillgodoser vilken verksamhet och förening.
• Kommunen föreslås utse skjutbanechefen till ansvarig tjänsteperson med mandat och an- svar för driften av anläggningen och ansvar för dialogen med Samskyttet och föreningarna.
• Kommunen, genom skjutbanechefen, föreslås ensamt ansvara för besiktningar av skjutba- norna, miljö- och polistillstånd, utförliga skjutbaneinstruktioner för varje enskild skjutbana och de allmänna föreskrifter som gäller för anläggningen. Ansvaret för kommunen kan inte avtalas bort i nyttjanderättsavtalet med Samskyttet.
• Ett passage- och identitetssystem bör införas på anläggningen för att undvika obehöriga på anläggningen. Endast registrerade skyttar med licensierade vapen ska ha tillgång till anlägg- ningen. Ett sådant system höjer säkerheten på området och ger information om vem eller vilka som vistats på anläggningen och hur ofta och länge man befunnit sig där. Systemet kan också kombineras med QR-koder vid varje skjutbana för att få kontroll på skyttets omfatt- ning, såsom tider, antal skott, kaliber mm.
• Kommunen föreslås ta ut en årlig avgift av varje registrerad och licensierad skytt över 18 år.
En sådan avgift ska medfinansiera investeringar och underhåll.
• Kommunen föreslås ta ansvar för all bokning och fördelning av tider av skjutbanorna i ett eget bokningssystem. Bokning och tillträde till skyttesportanläggningen sker enligt kommu- nens villkor och prioriteringar.
• Bokning och fördelning av tider sker enligt kommunens prioriteringslista där barn- och ung- domsidrott och de av idrottsrörelsen sanktionerade tävlingarna prioriteras och har förtur på anläggningen. Verksamhet, utbildning eller tävlingar av kommersiell karaktär kan genom- föras men bör inte prioriteras.
• Helhetssynen på skyttesportområdets totala utvecklingsbehov ska bäras av kommunen tillsammans med Samskyttet och i nära dialog med föreningarna. Det innebär att Samskyttet för föreningarnas talan i frågor som rör hela anläggningens utveckling och som tar tillvara varje medlems behov.
