fritidsnämnden
Förslag till beslut - Inriktning för översyn av bidrag till studieförbund
Förslag till beslut
1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förstudien och lägger den till handlingarna.
2. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att verkställa beslutad översyn utifrån följande punkter enligt förslaget till innehåll angivet i förstudien:
1. Omvärldsbevakning.
2. Ta fram förslag till uppdaterade politiska ställningstaganden för kommunens bidrag till studieförbunden.
3. Undersöka möjlighet att kunna fördela riktade bidrag samt ge förslag på modell för detta.
4. Ta fram förslag till reviderade regler för bidrag till studieförbund
5. Tydliggör processen för, och omfattningen av, kommunens bidrag till studieförbunden.
6. Utred konsekvenserna av översynens förslag på ny bidragsmodell
7. Ta fram förslag på nytt styrdokument (policy och/eller riktlinjer) för bidrag till studieförbunden.
Ärendebeskrivning
Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2020-11-24, §75 att genomföra översyn av stödet till studieförbunden under 2021. Beslutet togs utifrån rekommendationer från revisionen efter dess granskning av kommunens bidrag till föreningsliv och
studieförbund, men frågan har aktualiserats även tidigare.
Målsättningar för översynen som helhet är att den ska leda till en tydligare styrning och uppföljning av stöd till studieförbunden samtidigt som en god balans mellan kontroll och eget initiativ bevaras. Högre måluppfyllelse utifrån kommunens mål och strategier samt ett begripligt, transparent och jämlikt stödsystem utifrån
målsättningarna i kulturpolitisk och idrottspolitisk plan pekas också ut.
I förstudien, som genomförts av serviceförvaltningen, har en mindre omvärldsanalys och inledande intervjuer med studieförbunden genomförts. Förbunden har fått möjlighet att komma med egna tankar kring stödet, vilket redovisas under avsnittet
insikter från studieförbunden. Dialog har förts med nämndens företrädare ochstyrdokument, lagstiftning och nationella rapporter från folkbildningsrådet har
beaktats. Kvalitetssäkring har skett genom dialog med relevanta tjänstepersoner på
kultur- och fritidsförvaltningen.
igenom nuvarande kommunala regler för bidrag till studieförbunden
(KSKF/2008:327, antagna 2009) samt förändringar i omvärlden och lagstiftningen sedan reglerna antogs. Förstudien adresserar även den debatt som förts det senaste året om statens stöd till studieförbunden. Den visar också hur redovisning och uppföljning av studieförbundens verksamhet i länet sker, och skillnaden mellan statens, Eskilstunas och övriga kommuners fördelningsmodeller för stöd till förbunden samt länsbildningsförbundets funktion.
Rapporten föreslår sju punkter för vad den totala översynen ska innehålla:
1. Omvärldsbevakning.
2. Ta fram förslag till uppdaterade politiska ställningstaganden för kommunens bidrag till studieförbunden.
3. Undersöka möjlighet att kunna fördela riktade bidrag samt ge förslag på modell för detta.
4. Ta fram förslag till reviderade regler för bidrag till studieförbund 5. Tydliggör processen för, och omfattningen av, kommunens bidrag till
studieförbunden.
6. Utred konsekvenserna av översynens förslag på ny bidragsmodell
7. Ta fram förslag på nytt styrdokument (policy och/eller riktlinjer) för bidrag till studieförbunden.
I förstudien presenteras en tidplan där nästa steg är beslut om översynens innehåll, följt av dialoger med studieförbund och politiker samt analys och bearbetning. I tidplanen föreslås remissrunda och beslut under hösten 2021, för att översynen av detta stöd ska kunna följa tidsplaneringen för översynen av stöd till föreningslivet i övrigt.
Kopplingen till den pågående översynen av kommunens bidrag till föreningslivet samt upphandling av nytt IT-stöd till bidragshandläggningen lyfts samtidigt som det
påpekas att översynens förväntade slutleverans är oberoende av policy och riktlinjer för föreningsstödet i övrigt. I avsnittet som redogör för beroenden och berörda anges även relevanta intressenter i det fortsatta arbetet.
Slutligen påpekar förstudien att en effektiv organisation är viktig för att kommunen och dess kultur- och fritidsnämnd ska kunna hantera minskade resurser i framtiden.
Beslutet skickas till:
Akten
Förstudie
Eskilstuna kommuns bidrag till studieförbunden
1 Summering... 2
2 Bakgrund till förstudien ... 2
2.1 Mål ... 2
3 Hur förstudien genomförts ... 2
4 Analys ... 3
4.1 Folkbildningens och studieförbundens betydelse för samhället ... 3
4.2 Strategisk betydelse - Studieförbundens verksamhet och förhållandet till kommunens mål ... 4
4.3 Eskilstuna kommuns regler för bidrag till studieförbund (KSKF/2008:327) .. 5
4.4 Förändringar i omvärlden sedan reglerna för bidrag antogs ... 5
4.5 Medial uppmärksamhet & diskussioner om statens stöd till studie- förbunden ... 7
4.6 Redovisning och uppföljning ... 9
4.6.1 Länsbildningsförbundet Sörmlands (nya) gällande villkor och regler för redovisning ... 9
4.6.2 Eskilstuna kommuns gällande anvisningar för Redovisning och Uppföljning ... 9
4.7 Olika system/modeller för fördelning av bidrag till studieförbunden ... 10
4.7.1 Kommunens fördelning av bidrag till studieförbunden ... 10
4.7.2 Statens fördelningssystem ... 10
4.7.3 Länsbildningsförbundet Sörmlands (nya) fördelningskriterier för kommunerna i Sörmland ... 13
5 Insikter från studieförbunden ... 14
6 Förslag till innehåll i kommande översyn ... 17
7 Tidplan ... 18
8 Vilka beroenden finns och vilka är berörda ... 19
8.1 Kopplingar och beroenden till andra pågående initiativ ... 19
8.2 Intressenter kommande översyn ... 19
9 Risker ... 20
10 Överlämning ... 20
1 Summering
Förstudien har genomförts efter att kommunrevisionen vid granskning av kommunens bidrag till studieförbund påtalat brister. Alla studieförbund har informerats om kommande översyn och åtta av de tio studieförbunden har intervjuats. Förstudien har resulterat i förslag till innehåll i den kommande översynen av studieförbunden (beslutad av kultur- och fritidsnämnden 2020-11-24, §75) samt förslag till tidsplan och projektplan.
2 Bakgrund till förstudien
KFN har länge sett ett behov av att se över bidragen till studieförbunden. Under 2020 har kommunrevisionen granskat kommunens bidrag till föreningsliv och studieförbund. Bedömning från revisionen är att uppföljningen av den interna kontrollen avseende bidrag till studieförbunden vid kultur- och fritidsnämnden har brister och revisorerna lyfte i sin granskningsrapport, rekommendationer
gällande bidragen till studieförbunden. Utifrån kommunrevisionens rekommendationer tidigarelades det planerade arbetet.
2.1 Mål
Översynen förväntas leda till en tydligare styrning och uppföljning av stödet till studieförbunden samtidigt som en god balans mellan kontroll och eget initiativ bevaras1.
Översynen förväntas leda till högre uppfyllelse av kommunens utpekade mål och strategier2,3samt till ett begripligt, transparent och jämlikt stödsystem (KPP, IPP).
3 Hur förstudien genomförts
Förstudiens uppdrag att leverera förslag till innehåll gällande kommande översyn har utgått från följande delar;
En omvärldsanalys av mindre omfattning har genomförts. Främst
avseende folkbildningens bakgrund, studieförbundens nyttor samt den diskussion som förts om fusk och oegentligheter samt de granskningar som genomförts av studieförbunden under 2020.
Inledande intervjuer med studieförbunden. Främst avseende frågan om möjlighet till riktat stöd från Eskilstuna kommun. Intervjuerna har även lämnat utrymme för övriga tankar och insikter från förbunden.
Dialog med Kultur- och fritidsnämnden.
1 Kommunens stöd till studieförbunden ger dem möjlighet att, utifrån respektive förbunds idémässiga förankring, i demokratiska former bedriva och främja folkbildning och kulturverksamhet av god kvalitet i kommunen. Folkbildningsarbetet är fritt och frivilligt. Detta innebär en frihet för studieförbunden att själva forma och utveckla sin bildningsverksamhet (Eskilstuna kommuns regler för stöd till studieförbund)
2Kulturpolitisk plan 2016–2021
3 KPMG: s rapport s 5. Bedriver KFN arbetet med bidrag till studieförbunden på ett ändamålsenligt sätt?
Analys av dokumentation av gällande styrdokument som berör studieförbunden; Bland annat KPP, IPP, regler för bidrag till studieförbunden, tjänsteskrivelser samt beslut gällande fördelning.
Analys av gällande lagar samt remissförfarande
bland annat Regeringens proposition 2013/14:172 Allas kunskap – allas bildning, Lagen om statsbidrag till folkbildningen.
Analys av rapporter från folkbildningsrådet; Bland annat
Folkbildningsrådets rapport - Folkbildningens betydelse för samhället 2019, När tilliten prövas – av Erik Amnå, Statsbidrag till studieförbund 2018 - Villkor och fördelningskriterier.
Kvalitetssäkring har skett genom dialog med tjänstepersoner på KFF.
4 Analys
4.1 Folkbildningens
4och studieförbundens betydelse för samhället
Folkbildningen har sedan sin framväxt på 1800-talet spelat en viktig roll för demokratin i Sverige. Relationen mellan staten och folkbildningen präglas av en ömsesidig respekt och även om relationen mellan staten och folkbildningen kan beskrivas som nära och samförståndsinriktad är den inte okomplicerad.Folkbildningsorganisationerna har dubbla roller genom att både vara skattefinansierade och samtidigt förväntas bevara oberoende och självständighet i förhållande till staten5.
Studieförbunden är en del av det civila samhället och fungerar som bildningscenter, kulturarenor och demokratiska möjliggörare. Varje enskilt
studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart och tillsammans utgör de en mångfald av verksamhetsinriktningar. Med sin idémässiga grund, pedagogik och sin självständighet har folkbildningen stor betydelse för demokrati, mångfald och social sammanhållning.
Statens stöd till folkbildningen utmärks av stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt forma sin verksamhet. Folkbildningen står fri från staten i så måtto att staten formulerar det folkbildningspolitiska målet och syftena med stödet till folkbildningen, men inte målen med folkbildningen; det är
studieförbundens frihet och ansvar att själva sätta upp målen för sin verksamhet6.
4*Folkbildning är ett samlingsbegrepp för det fria bildningsarbetet. Syftet med folkbildning är att demokratiskt och jämlikt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap, nya värderingar och kultur.
5 Regeringens proposition 2013/14:172 Allas kunskap – allas bildning
6 Statsbidrag till studieförbund 2018 - Villkor och fördelningskriterier. Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 6 december 2017, dnr, 365, 2017, 092.
4.2 Strategisk betydelse - Studieförbundens verksamhet och förhållandet till kommunens mål
I Eskilstuna kommun finns stora utmaningar att få fler i arbete och egen försörjning och höja utbildningsnivån samtidigt som skillnader i inkomst och utbildningsnivå mellan olika geografiska delar och bostadsområden behöver jämnas ut7. Kommunen ser utbildningsnivå och inkomst som viktiga faktorer när det handlar om hälsa och delaktighet i det demokratiska samhället. Under de senaste decennierna har polariseringen i samhället ökat, det gäller både skillnader i inkomst, åsikter och hälsa8.
Utöver storstadskommunerna ligger Eskilstuna högst i landet när det gäller ekonomiskt stöd till studieförbund, 9 993 750 kronor år 2020. Per invånare är det bara Åsele med knappt 3 000 invånare ligger högre. Eskilstuna kommuns bidrag minskade för 3 år sedan när medel fördelades om till en tjänst och 2021 när de inte undantogs den generella besparingen på förvaltningen, i övrigt har bidragen varit intakta. Sett till hela landet har kommunernas bidrag till studieförbunden minskat under flera år9 samtidigt som kraven på verksamheten ökat10. Eskilstuna kommuns bidrag till studieförbundens verksamhet grundar sig på viljan att skapa ett hållbart samhälle där medborgarna har makt över sitt eget liv11. Arbete och möjlighet till egen försörjning ses som de viktigaste faktorerna för att människor ska känna sig delaktiga i ett samhälle samtidigt som utbildning och kunskap är samvarierande med deltagande på arbetsmarknaden. Eskilstuna kommun vill att studieförbunden ges möjlighet att stärka människor att hitta en väg till egen försörjning.
En grundläggande uppgift för folkbildningen är att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja den allmänna utbildnings- och bildningsnivån i samhället. I det folkbildningspolitiska dokumentet ”Vägval & vilja” framhåller studieförbunden särskilt att de kan och vill ta ansvar för att människor med kort, inaktuell eller ofullständig utbildning får möjlighet att komplettera sina
kunskaper12. Studieförbunden är också viktiga kulturbärare som bidrar till ett brett kulturutbud i hela landet. Det handlar både om att erbjuda kulturupplevelser och främja eget skapande
Folkbildningsrådet skriver i sin rapport ”Folkbildningens betydelse för samhället 201913” att folkbildningen och studieförbundens arbete är avgörande för
Sveriges förutsättningar att leva upp till målsättningarna i Agenda 2030, för att en hög bildnings- och utbildningsnivå ska kunna upprätthållas och för att människor i hela landet ska ha tillgång till kultur.
7 Idrotts- samt kulturpolitiska planen 2016–2021
8 Idrotts- samt kulturpolitiska planen 2016–2021
9 Folkbildningsrådet
10 Enligt statistik från Folkbildningsrådet har kommunernas anslag till studieförbunden minskat från 644 miljoner kronor år 1992 till 320 miljoner kronor år 2017.
11 Regler för bidrag till studieförbund (2009)
12 Statsbidrag till studieförbund 2018 - Villkor och fördelningskriterier. Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 6 december 2017, dnr, 365, 2017, 092.
11Folkbildningens betydelse för samhället 2017 – Folkbildningsrådets samlade bedömning
Folkbildningsrådet konstaterar att folkbildningen finns i hela landet och når mer än en miljon människor varje år och att kurser och studiecirklar kompenserar för brister i det formella utbildningssystemet samt att folkbildningen är och bör, även fortsättningsvis, vara djupt engagerad i de människor som kommer nya till Sverige. Utbildning är en nyckelåtgärd för att förebygga arbetslöshet och det utanförskap som riskerar att drabba den som står utanför arbetslivet och cirkeldeltagande kan stärka deltagarnas förutsättningar på arbetsmarknaden.
Särskilt stor betydelse har folkbildningen för grupper av människor som inte har självklar tillgång till andra arenor i samhället, såsom personer med
funktionsnedsättning, asylsökande och nyanlända. Att möta dessa grupper och deras behov är angeläget och folkbildningen kan och vill göra mer14.
4.3 Eskilstuna kommuns regler för bidrag till studieförbund (KSKF/2008:327)
Eskilstuna kommuns gällande regler för bidrag till studieförbund antogs 2009.
Reglerna utgår från förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen och regeringspropositionen lära, växa, förändra (2005/2006:192) där sju verksamhetsområden angavs som motiv för statens stöd till folkbildningen.
Reglerna är anpassade till Eskilstunas beslutade mål, lokala förutsättningar och behov (KSKF/2008:327) samt det förslag till regler som arbetats fram av Länsbildningsförbundet Sörmland15.
4.4 Förändringar i omvärlden sedan reglerna för bidrag antogs
Regeringen föreslår ett mål för folkbildningspolitiken (nytt)
I regeringens proposition 2013/14:172 Allas kunskap - allas bildning, formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken - "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." En ny, egen målformulering för den statliga folkbildningspolitiken förtydligar statens ambitioner med politiken och att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen16.
I samma regeringsproposition föreslås också att de av riksdagen fastställda sju verksamhetsområdena upphävs. Istället föreslås att statens fyra syften förstärks:
• Demokratisyftet; statens medel ska stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
• Påverkanssyftet; statens medel ska bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
14 Folkbildningsrådets budgetunderlag 2020–2022
15 KSKF/2008:327 § 222
16 https://www.folkbildningsradet.se/om-folkbildning/mal-for-den-statliga-folkbildningspolitiken/
• Utbildnings- och bildningssyftet; statens medel ska bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
• Kultursyftet; statens medel ska bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
Enligt utredningen får folkbildningen tillräcklig styrfart och frihet i sin verksamhet genom de fyra syftena för stödet till folkbildningen. Regeringen anser att
verksamhetsområdena inte har haft den effekt som var avsedd då de blivit alltför omfattande till sitt antal och sin innebörd. De sju verksamhetsområdena kan också i samtliga fall relateras till ett eller flera av de fyra syftena.
Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen upphävs &
ersätts av Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen.
Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen träder i kraft den 15 maj 2015 och tillämpas första gången för bidrag för 2016. Genom förordningen upphävs förordningen från 1991 (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen17.
Folkbildningsrådet fastställer 2015 ett nytt system (modell) för fördelning av det statliga bidraget till studieförbunden.
December 2015 fattade staten beslut om nya villkor och fördelningskriterier för statsbidrag till studieförbunden. Förhoppningen är enligt folkbildningsrådet att de nya villkoren ska möta samhällets behov av folkbildning och ge studieförbunden förutsättningar och möjligheter att bedriva folkbildningsverksamhet som följer statens syften med anslaget till folkbildningen.
De viktigaste förändringarna var:
• Tydligare koppling till statens syften med statsbidraget till folkbildningen.
• Hälften av verksamhetsbidraget beräknas på unika deltagare vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående system.
• En ny fördelningsgrund, korttidsutbildade unika deltagare, införs.
• Tillgänglighetsbidraget höjs och avser verksamhet med personer med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd.
• Grundläggande villkor, organisatoriska och verksamhetsmässiga, för att erhålla statsbidrag har förtydligats.
17 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning- 2015218-om-statsbidrag-till_sfs-2015-218
Länsbildningsförbundet i Sörmland arbetar fram förslag till ny bidragsfördelning (utifrån statens fördelningsgrund) för kommunerna i Sörmland (2019)
Region Sörmland och alla kommuner i länet använder den nya fördelningsmodellen
Eskilstuna kommun: Ny/reviderad styrning; Vision, Mål, KPP & IPP Den kulturpolitiska planen är beslutad i fullmäktige och tydliggör prioriterade områden och utmaningar i kommunen (jmf mot 2009 års lokala förutsättningar och behov)
Pågående initiativ är kopplade till gällande mål, exempelvis Kulturskolan18
4.5 Medial uppmärksamhet & diskussioner om statens stöd till studieförbunden
Under 2020 har statsbidraget till studieförbunden diskuterats i media, internt inom folkbildningen samt mellan Folkbildningsrådet och dess medlemmar.
Bland annat har diskussionerna gällt felaktigheter inom flera studieförbunds verksamhet i Järvaområdet. De aktuella fallen har handlat om organiserat fusk och bedrägerier, men även verksamhet som inte genomförts i enlighet med statsbidragsvillkoren.
Statsbidraget till studieförbundet Ibn Rushd har också ifrågasatts.
Folkbildningsrådet konstaterar efter omfattande granskning att studieförbundet fyller en viktig funktion eftersom man når grupper som andra inte når. De har inte brutit mot statsbidragsvillkoren, men studieförbundet har ett antal svagheter som behöver åtgärdas. Ibn Rushd har tagit fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problem.
Folkbildningsrådet förklarar att de inte accepterar att skattepengar avsedda för folkbildning används felaktigt eller för att motverka demokratin och att de därav vidtar flera olika åtgärder för att komma tillrätta med fusk och andra
oegentligheter inom studieförbundens verksamheter. Bland annat skärper de bidragsvillkoren och förstärker uppföljning och kontroll 19.
18Utdrag från KFN/2019:70, Förstudie - Utveckla musikskolan till Kulturskola. s 33
”I Eskilstuna finns ett antal studieförbund som har kulturpedagogisk verksamhet för barn och unga och som är intresserade av att ha ett nära samarbete med en framtida kulturskola. Där kan man se över möjligheten att reservera en del av budgeten och uppdra till de studieförbund som är
intresserade av att ha del av sin verksamhet inom kulturskolan. Frågan har tagits upp vid enskilda möten med studieförbunden och de har uttryckt sig positivt till förslaget”.
19 Folkbildningsrådet 2021-01-25
Studieförbunden har på uppdrag av Folkbildningsrådet genomfört en utökad särskild kontroll som inrapporterades den 15 januari 2021. Denna kontroll har omfattat hela verksamheten, varje arrangemang och individ i nio av
studieförbunden. All verksamhet bedömdes utifrån fyra angivna riskparametrar.
Den verksamhet som uppfyllde någon av riskparametrarna granskades.
I detta arbete använde studieförbunden ett IT-verktyg som utvecklats av PWC Forensics på branschorganisationens uppdrag. Verktyget analyserar och samkör uppgifter från samtliga studieförbund enligt valda riskparametrar.
Den utökade särskilda kontrollen i de nio studieförbunden visar följande:
Totalt stryks efter denna granskning enligt Folkbildningsrådet 658 000 av totalt 31 miljoner studietimmar åren 2017 – 2019 inom studiecirkel. Strykningarna motsvarar drygt 2 procent av verksamheten. Variationen strykningar är stor mellan studieförbunden från en till fem procent av timmarna.
Inget studieförbund hittar bedrägerier av en art och omfattning som liknar det som skedde på Järva. Flertalet studieförbund hittar inte bedrägerier eller annat organiserat fusk mer än i mycket begränsad omfattning20.
Branschorganisationen Studieförbunden i samverkan har tagit fram ett konkret handlingsprogram med åtgärder för att förebygga, motverka, förhindra och upptäcka felutnyttjande av statsbidraget. Bland annat:
• Digital närvarorapportering. De nya IT-verktyg för kontroll och samkörning av uppgifter som Studieförbunden skapat tillsammans är effektiva men blir mest träffsäkra om all datainsamling digitaliseras.
Digital närvarorapportering görs därför obligatorisk med ett accelererat införande.
• Strama rutiner för kostnadsersättningar
• Utvecklade digitala kontrollverktyg
• Utveckling av studieförbundens överenskommelser. Utifrån erfarenheterna från den utökade särskilda kontrollen ska alla
överenskommelser mellan studieförbunden omarbetas under våren i syfte att förhindra fel och fusk.
• Kvalitetskod för studieförbunden. Studieförbunden inleder ett långsiktigt arbete med att ta fram en kvalitetskod för studieförbunden. För att
bedriva folkbildning av hög kvalitet krävs god styrning och väl utvecklat kvalitetsarbete som genomsyrar hela organisationen.
• Förtroendefull dialog med kommuner och regioner. När felanvändning av offentliga bidrag upptäcks är det viktigt att studieförbunden för en dialog med bidragsgivaren kring vad som skett, hur det ska hanteras och vad som kan göras för att förhindra en upprepning.
20 https://www.dn.se/debatt/vi-har-tagit-fram-ett-konkret-handlingsprogram-mot-fusk/
• Studieförbunden i samverkan välkomnar en bättre statlig utvärdering och revision av folkbildningen och föreslår även följande:
en statlig utvärdering som ska ske oberoende i förhållande till folkbildningens organisationer och från Folkbildningsrådet
att staten ska utse en revisor för Folkbildningsrådet.
4.6 Redovisning och uppföljning
4.6.1 Länsbildningsförbundet Sörmlands (nya) gällande villkor och regler för redovisning
Redovisning av verksamheten sker årligen i skriftlig form där varje studieförbund ska lämna in verksamhetsberättelse, ekonomisk redogörelse, kommunintyg för genomförd verksamhet och verksamhetsplan med budget. Verksamheten ska kunna följas från plan till genomförd verksamhet.
4.6.2 Eskilstuna kommuns gällande anvisningar för Redovisning och Uppföljning
Enligt anvisningarna för uppföljning bör kommunen ha god kontroll över hur pengarna används i förhållande till de av kommunfullmäktige fastställda bidragsregler och årligen rapportera detta kopplat till budgetprocessen.
Kommunstyrelseförvaltningen ska i budgetförberedelserna presentera en rapport som speglar mål/inriktning med bidragen och följande delar ska därför finnas i studieförbundens redovisning för avslutat verksamhetsår.
Länsbildningsförbundet ansvarar för att ta fram en gemensam redovisning för studieförbunden som verkar i Eskilstuna. I den ska det framgå hur
studieförbunden tillsammans uppfyller de kriterier för bidrag som Eskilstuna kommun fastslagit. Det underlaget tillsammans med studieförbundens egen redovisning ska användas som underlag för en bedömning av det kommunala bidragets omfattning och inriktning.
I verksamhetsberättelse och revisionsberättelse ska verksamheten i Eskilstuna kommun klart framgå.
1. Verksamhet ska redovisas med
• antal cirklar/cirkeltimmar
• antal deltagare uppdelade på kön
• annan verksamhet
2. Redovisa insatser som främjar/breddar kulturintresset och eget skapande 3. Hur har verksamhet planerats och bedrivits för att utjämna
utbildningsklyftor/höja utbildningsnivån21.
21 Anvisningar för uppföljning av bidrag till studieförbunden KSKF/2008:327
4. Redovisa insatser som särskilt riktats till
• ungdomar
• personer med utländsk bakgrund
• personer med funktionsnedsättning
• arbetslösa
5. Redovisa inom vilka geografiska områden i kommunen aktiviteter genomförts 6. Beskriv hur arbetet för att nå de som inte aktivt själva söker folkbildningens möjligheter har bedrivits.
7. Redovisa verksamhet som särskilt genomförts för att bidra till en hållbar utveckling utifrån social och ekologisk utveckling.
Stickprov/särskild granskning av något studieförbund ska utföras av länsbildningsförbundet.
4.7 Olika system/modeller för fördelning av bidrag till studieförbunden
4.7.1 Kommunens fördelning av bidrag till studieförbunden
Eskilstuna kommuns bidrag fördelas i princip på samma grunder som
statsbidraget (äldre systemet/modellen). Fördelningen baseras på föregående års verksamhet utifrån studieförbundens redovisade verksamhetsberättelse och den planerade verksamheten för kommande år. Fördelningen av kommunens bidrag beslutas av studieförbunden och kommunen i samråd.
Det totala bidraget delas in i tre delar:
Grundbidrag; fördelas i tvåårscykler 60%
Kulturbidrag; högst +10% per år och studieförbund 10%
Utvecklingsbidrag; omfördelas årligen 30%
4.7.2 Statens fördelningssystem
Den största delen av det offentliga stödet till folkbildningen kommer från staten (stöd kommer också från kommuner och landsting). Statens stöd till
folkbildningen är omfattande och under 2019 avsatte regeringen närmare 4,1 miljarder kronor till studieförbund och folkhögskolor, ungefär hälften gick till studieförbunden.
Statsbidraget till studieförbunden fördelas i form av22
(1) Organisationsbidrag (2) tillgänglighetsbidrag (3) verksamhetsbidrag
22 Statsbidrag till studieförbund 2018 - villkor och fördelningskriterier, Folkbildningsrådet
Statsbidraget fördelas enligt följande:
(1) Organisationsbidrag 10 procent
(2) Tillgänglighetsbidrag 8 procent
(3) Verksamhetsbidrag:
(a) Studiecirkel 62 procent
(b) Annan folkbildningsverksamhet 5 procent
(c) Kulturprogram 15 procent
(1) Organisationsbidrag
Totalt avsätts 10 procent av statsbidraget till ett organisationsbidrag.
3 miljoner kronor av detta ges i ett fast bidrag till varje studieförbund som ett stöd för att uppfylla de organisatoriska villkor som Folkbildningsrådet ställer på
studieförbundet som mottagare av statsbidrag.
Resterande del av organisationsbidraget är rörligt. Av det rörliga bidraget baseras hälften på antalet unika deltagare i studiecirkel och annan
folkbildningsverksamhet och hälften på antalet kommuner där studieförbundet har minst 2000 studiecirkeltimmar och minst 100 unika deltagare i studiecirkel.
Det rörliga organisationsbidraget baseras på senast kända verksamhetsår.
Respektive studieförbund får del av det rörliga bidraget i proportion till sin andel av det totala antalet unika deltagare samt sin andel av det totala antalet
kommuner enligt ovanstående definition. Den rörliga delen omfördelas varje år mellan studieförbunden utifrån dessa kriterier och är ett stöd till lokal närvaro och organisation.
(2) Tillgänglighetsbidrag
Det är angeläget att folkbildningsverksamheten, så långt det är möjligt, är tillgänglig för alla oavsett eventuell funktionsnedsättning. Därför avsätts totalt åtta procent av statsbidraget till ett tillgänglighetsbidrag.
Fast del
En miljon kronor av tillgänglighetsbidraget ges i ett fast bidrag till varje
studieförbund som ett stöd för att ge studieförbundet möjlighet att utveckla sin verksamhet så att den är tillgänglig för deltagare med funktionsnedsättning och i behov av särskilt stöd. Det fasta bidraget avser kostnader som inte är direkt kopplade till enskilt arrangemang, till exempel ledar- och metodutveckling.
Rörlig del
Den rörliga delen fördelas på verksamhet med deltagare med
funktionsnedsättning, som har fått förstärkta pedagogiska insatser för enskild individ. Detta gäller i studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet och
kulturprogram. Det rörliga bidraget avser enbart pedagogiskt stöd, till exempel anpassat studiematerial eller andra pedagogiska resurser, för att möjliggöra för enskild deltagare med funktionsnedsättning att delta
Den rörliga delen av tillgänglighetsbidraget fördelas enligt följande:
41 procent fördelas efter antal timmar där förstärkta insatser gjorts i studiecirkel 41 procent fördelas efter antal deltagare för vilka förstärkta insatser gjorts i annan folkbildningsverksamhet
18 procent fördelas efter antal kulturprogram där förstärkta insatser gjorts.
Bidraget omräknas varje år utifrån studieförbundets tidigare rapporterade verksamhet och fördelas i proportion till studieförbundets andel av den totala verksamheten där studieförbundet gjort förstärkta pedagogiska insatser. Hälften baseras på slutrapporterad verksamhet senast slutrapporterade verksamhetsår och hälften på ett genomsnitt av slutrapporterad verksamhet två år dessförinnan.
(3) Verksamhetsbidrag
Verksamhetsbidraget fördelas enligt följande:
(a) Studiecirkel 62 procent
(b) Annan folkbildningsverksamhet 5 procent
(c) Kulturprogram 15 procent
Verksamhetsbidraget beräknas på antalet studietimmar och antalet unika deltagare i studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet samt antalet
kulturprogram. Bidraget fördelas i proportion till respektive studieförbunds andel av den totala verksamheten inom respektive verksamhetsform.
(a) Studiecirkel
Av statsbidraget avsätts 62 procent för studiecirklar.
Fördelning inom verksamhetsformen studiecirkel sker enligt följande;
25 % på timmar och 25 % på deltagare senast slutrapporterade verksamhetsår samt 25% på timmar och 25 % på slutrapporterade deltagare på medelvärdet av två år dessförinnan. Unik deltagare ges värdet 1 och korttidsutbildad unik
deltagare ges värdet 2.
(b) Annan folkbildningsverksamhet
Av statsbidraget avsätts 5 procent till annan folkbildningsverksamhet.
Fördelning inom verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet sker enligt följande;
25 % på timmar och 25 % på deltagare senast slutrapporterade verksamhetsår samt 25% på timmar och 25 % på slutrapporterade deltagare på medelvärdet av två år dessförinnan.
(c) Kulturprogram
Av statsbidraget avsätts 15 procent till kulturprogram.
Fördelningen sker utifrån antal kulturprogram;
50 % på antal arrangemang senast slutrapporterade verksamhetsår samt 50% på antal arrangemang på medelvärdet av två år dessförinnan.
4.7.3 Länsbildningsförbundet Sörmlands (nya) fördelningskriterier för kommunerna i Sörmland
Kommunanslaget fördelas i form av
(1) organisationsbidrag och (2) verksamhetsbidrag enligt följande:
(1) Organisationsbidrag 10 %
(2) Verksamhetsbidrag (totalt: 90%)
a. studiecirkel 70 %
b. kulturprogram 15 %
c. annan folkbildning 5 %
(1) Organisationsbidraget
17,7 % av organisationsbidraget ges i ett fast bidrag som fördelas lika mellan de studieförbund som har verksamhet i kommunen.
Resterande del av organisationsbidraget är rörligt och baseras till hälften på antalet unika deltagare i studiecirkel och annan folkbildning under senast kända verksamhetsår och hälften på antalet studiecirkeltimmar under senast kända verksamhetsår.
(2) Verksamhetsbidraget:
Verksamhetsbidraget beräknas på antalet studietimmar och antalet unika deltagare i studiecirkel och annan folkbildning samt antalet kulturprogram.
Bidraget fördelas i proportion till respektive studieförbunds andel av den totala verksamheten inom respektive verksamhetsform.
Bidraget till studiecirkel och annan folkbildning fördelas enligt följande:
25 % på timmar och 25 % på deltagare senast slutrapporterade verksamhetsår samt 25 % på timmar och 25 % på deltagare på medelvärdet av två år
dessförinnan
Bidraget till kulturprogram fördelas utifrån antal kulturprogram, 50 % på antal arrangemang senast slutrapporterade verksamhetsår samt 50 % på medelvärdet av antalet arrangemang två år dessförinnan
5 Insikter från studieförbunden
Styrning i dialogform
Studieförbunden välkomnar en dialog med kommunen om vad folkbildningen gör och vad kommunen ser fattas.
”Enligt bidragsnormerna (de nya riktlinjerna) ska vi göra uppföljning varje år som tjänsteperson bjuder in till. Vi ser gärna ett närmre samarbete, då vi gör den uppföljningen. Har vi gjort det kommunen önskar att vi gör? Det ger också kommunen tillfälle att förklara vad de önskar studieförbunden gjorde mer av”.
”Eskilstuna kommun gjorde ett väldigt bra initiativ, när bidragen lades över på fritid. Alla studieförbund var då inbjudna. Det var bra, då hade vi möjlighet att säga vad vi tänkte. Nämnden fick info om hur vi tänkte och vad vi gjorde”
”Styr oss inte med riktade medel, styr oss istället med dialog. Det är billigare, effektivare, säkra anställningar”
”Förstår att man vill ha ut mer, men man får ut mer genom dialog. Man kan villkora i en dialog. Titta på hur Värmland, Karlstad, Kristinehamn gjort. Man kan ex säga att vi har problem med social oro, hur kan ni hjälpa oss? Öppen dialog, istället för ansökningsförfarande. Då kan man i dialogen beskriva ett område, det här ser vi, hur kan ni möta upp det? Då ser vi hur vi kan arbeta.”
”Vi hoppas på en utökad dialog om möjligheter till samverkan mellan kommunen och folkbildningen, och ser fram emot dialogmötet för att höra mer om era tankar kring framtidens folkbildning.”
Risk för att grundidén förloras
Mindre generella anslag och mer projektbidrag riskerar att slå sönder själva grundidén med vad folkbildningen är. Folkbildningen ska bygga på
deltagarens egen nyfikenhet att bilda sig kring just det hen tycker är viktigt. Den ska få folk att mötas och samtala som kanske inte annars hade mötts och samtala. Vi är folkbildning och inte utbildningsföretag!
”Risken är att om man begränsar verksamhetsområden, vad man kan använda pengar, så begränsar man folkbildningen”
”Ser en fara i att de kommunala bidragen till folkbildningen villkoras och riktas om. Inom folkbildningen utgår vi från statens fyra syften som handlar om att stärka demokratin, möjlighet att kunna påverka sin egen livssituation, minska klyftor i bildningsnivå samt öka intresset för deltagande i kulturlivet. Omsatt i praktisk verksamhet innebär detta att vi idag, med hjälp av statliga och
kommunala medel, kan erbjuda en otrolig bredd i verksamheten. De kommunala bidragens nuvarande utformning ger oss frihet att forma verksamheten utefter dessa syften och också utgå från de behov och önskemål som finns hos Eskilstuna kommuns befolkning. Den friheten och den möjligheten till bred verksamhet är folkbildningens styrka”
Tätare uppföljning
Vi ser hellre en tätare kontakt med uppföljningar om olika ämnen kommunen ser saknas i dagens utbud än att bidragssystemen görs om till mer projektbidrag.
”Gör man uppföljning från förra året så kommer det fram saker som varit bra och dåliga, så man vet hur man jobbar framåt”
Risk för ökning av osäkra anställningar, minskad kunskap
Konsekvensen blir också att färre människor har tillsvidareanställningar och att det blir fler projektanställda vilket gör att den folkbildande kunskapen inom förbunden blir mindre och att anställningarna blir osäkrare.
Andelen projektanställda skulle öka om förslaget genomförs vilket står i kontrast till att kommunen ser positivt på att man i sin egen verksamhet i möjligaste mån ska anställa tillsvidare. Tillsvidareanställningar är för oss något bra och
eftersträvansvärt, oavsett arbetsgivare, och vi ser inget värde i att kommunen genom ändrade bidragsregler skulle minska våra möjligheter till att erbjuda anställda den anställningsformen.
”På såväl kort som lång sikt skulle denna förändring påverka vår möjlighet att behålla anställd personal och kompetens. Vår personal och våra cirkelledare är vår största tillgång, och en förutsättning för att vi ska kunna bedriva kvalitativ folkbildning för kommunens invånare. Ett minskat generellt kommunbidrag skulle också innebära svårigheter att hinna med att möta och stötta de föreningar och grupper som vill bedriva folkbildningsverksamhet”.
Risk för ökade administrativa kostnader
”Ska vi ansöka om medel så tar ju det också tid. Men det beror på hur det går till, det beror på hur man ansöker, ex om kommunen berättar vad man vill ha så blir det inte så. Men om man utlyser medel så tar det tid att skriva och planera för något som kanske inte blir av”
”Ett riktat stöd, i form av exempelvis projektmedel, innebär också merarbete i form av administration (från såväl kommunens håll som från vårt eget). Vi arbetar redan idag till viss del med projektverksamhet, och anser att det är ett bra sätt att bygga vidare på folkbildningstanken när finansiering inte kan göras med ordinarie bidrag. Men återigen, det sker inte på bekostnad av den ordinarie folkbildningsverksamheten”.
Kvantitet eller kvalitet
Är en stor och återkommande fråga eftersom anslagen från stat och kommun alltid har varit kopplat till volymer. Det är på sätt och vis det driver på att förbunden måste redovisa studietimmar istället för att se hur bra den är.
”Hur kan vi gå från volym till mer kvalitativ folkbildning? Hur utvärderar man kvalitet? Under folkbildarforum där diskuteras detta ofta. Timjakt och deltagarjakt inbjuder till slarv eller fusk”.
Långsiktigt eller projekt
”Om vi ska ha riktade medel så kan vi bara söka för den här ”lilla delen”, då blir det bara projekt, en kort insats, istället för att arbeta långsiktigt där vi kan jobba på oväntade sätt, på andra sätt”.
Tidigare försök med riktade medel
”Uppsala Region gjorde en stor utredning och lade ner mycket resurser, då man tyckte att studieförbunden skulle söka en del av dessa medel. Sedan slutade man med det eftersom det är väldigt mycket jobb med ansökningar. Måste ha en tydlig målbild och klart för sig hur man fördelar. För Uppsala blev det samma resultat procentuellt, men man klarade inte av att läsa ansökningarna. Alla studieförbund hade sökt långt över det som fanns att söka. Regionen satt med större problem än de hade innan. Det är min största invändning”.
Ökad samverkan
”Andra tycker att vi ska stå fria från politiken och sådana bitar. Men samtidigt, det är ju skattemedel som bekostar folkbildningen. Jag upplever att Eskilstuna kommun vill göra mycket själv istället för att kolla om det finns andra aktörer som kan göra det på ett annat sätt. Kommunen borde släppa in oss mer i
samarbeten, att Eskilstuna kommun ser folkbildningen som en viktig resurs”.
”Vi är mycket positivt inställda till att samverka med såväl kommunen som andra aktörer, för att tillsammans kunna bidra till målen i den kulturpolitiska planen. Ett exempel på detta är projektet Språkvän, som förbundet tog initiativ till att driva när kommunen inte hade möjlighet”
”Riktade insatser med goda syften är vi gärna med och driver. Men inte på bekostnad av den folkbildning som sker idag. Folkbildningen ska vara fri och frivillig, och ett stöd för de människor i föreningslivet och utanför som på olika sätt vill påverka sin livssituation och sin bildning”
6 Förslag till innehåll i kommande översyn
Mot bakgrund av det som framkommit under förstudien föreslås följande som förslag till översynens innehåll:
1. Omvärldsbevakning.
Omvärldsbevakning av relevanta kommuner i förhållande till Eskilstuna kommuns förutsättningar och utmaningar samt Uppsala region som enligt studieförbunden tidigare testat en modell med riktade medel. En modell som innehöll sådana brister att den
avvecklades en kort tid efter införandet. Förslag från studieförbunden är Värmland, Karlstad och Kristinehamn.
2. Ta fram förslag till uppdaterade politiska
ställningstaganden för kommunens bidrag till studieförbunden.
För att få ut mer effekter av studieförbunden, för ökad måluppfyllelse av kommunens beslutade mål samt för ökad harmonisering av KFN:s stöd bör kommunens politiska ställningstaganden uppdateras och förtydligas.
3. Undersöka möjlighet att kunna fördela riktade bidrag samt ge förslag på modell för detta.
Eskilstuna kommuns resurser ska användas för att skapa största möjliga värde för invånarna. Översynen föreslås undersöka möjlighet att fördela riktade bidrag till studieförbunden för att få ut mer effekter samt uppnå högre måluppfyllelse.
4. Ta fram förslag till reviderade regler för bidrag till studieförbund
De gällande reglerna bör justeras efter regeringens nya mål med folkbildningen, den antagna lagen om statens stöd till civilsamhället, Eskilstuna kommuns reviderade styrning som exempelvis prioriterade grupper och områden för att få ut mer effekter av stödet samt uppnå högre måluppfyllelse.
Eskilstuna är ensam kommun i Sörmland som inte antagit Länsbildningsförbundets nya fördelningsmodell/kriterier. Vid
justerande av gällande regler bör förutsättningar och konsekvenser av att anta den nya fördelningsmodellen undersökas.
5. Tydliggör processen för, och omfattningen av, kommunens bidrag till studieförbunden.
Ökad kontroll och uppföljning samt eventuell fördelning av riktade medel till studieförbunden utgör en risk för mer arbete och högre arbetsbelastning. Tjänstepersoner på KFF har redan en hög arbetsbelastning och processen samt omfattningen bör därav tydliggöras.
6. Utred konsekvenserna av översynens förslag på ny bidragsmodell
En risk- och konsekvensanalys bör sammanställas för att utreda konsekvenser av översynens förslag på ny bidragsmodell.
7. Ta fram förslag på nytt styrdokument (policy och/eller riktlinjer) för bidrag till studieförbunden.
Översynen förväntas utveckla och fastställa en ändamålsenlig dokumentation i form av policy och eller riktlinjer. Dokumentationen ska bland annat tydliggöra besluts- och arbetsprocess.
Styrdokumentet bör harmonisera med liknande dokumentation för föreningarna.
7 Tidplan
Om översynens ska följa tidsplaneringen för översynen av föreningslivet, med lansering av nytt bidragssystem i januari gäller följande:
• Utskick remiss; juni alternativt (om möjligt?) augusti
• Utskick Nämndberedning 23/9 (beslutsunderlag färdigt förslag styrdokument, tjänsteskrivelse)
• KFN Nämndberedning 30/9
• Deadline KFN 5/10
• KFN 12/10
• Deadline för inlämning till KSKF 27/10
• Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 23/11–24/11
• KS 30/11
• KF 15/12
8 Vilka beroenden finns och vilka är berörda
8.1 Kopplingar och beroenden till andra pågående initiativ
Uppdraget är nära sammankopplat med den pågående översynen avkommunens bidrag till föreningslivet samt pågående uppdrag med upphandling av nytt IT-stöd.
Översynens förväntade slutleverans av styrdokumentation i form av policy och/eller riktlinjer är oberoende av policy och riktlinjer för föreningsstöd.
Översynen bör om möjligt synkroniseras med dessa för en gemensam lansering av stödsystemet i januari 2022. Kvalitet prioriteras före tid.
Övriga interna initiativ påverkar inte översynen genom beroenden. Däremot kan fler effekter uppnås genom samverkan mellan interna initiativ som rör berikande processen för berikande kultur och fritid.
8.2 Intressenter kommande översyn
Nedan listas alla som är berörda av översynen
Intressent Prioritet Strategi för delaktighet
Studieförbunden i Eskilstuna kommun 1 (högst) Bjuda in till dialog, löpande information, öppenhet Nämndpolitiker i KFN och övriga
förtroendevalda i Eskilstuna 1 Information och dialog med ordförande, beredning och nämnd Utskottet för föreningsstöd 1
Berörda medarbetare inom KFF (utvecklare, handläggare,
kommunikatörer, kvalitetsansvariga m.fl.)
2 Möten
Media 2
Näringsliv, allmänhet 3 (lägst)
Processutvecklingsgrupp berikande kultur
och fritid (KFF) 2
9 Risker
Eskilstuna kommun och KFN står inför kommande utmaningar med bland annat fler yngre och äldre, ekonomiska besparingar och minskade resurser. En
effektiv organisation är därför viktig. För uppdraget innebär det bland annat att förslaget till ny bidragsmodell är genomförbar. Förlaget till ny fördelningsmodell kan innebära högre arbetsbelastning för tjänstepersoner.
Läs studieförbundens insikter med riktade medel.
10 Överlämning
Förstudien avslutas vid godkännande av förstudiens innehåll i nämnden samt vid sponsors godkännande av förstudiens rapport.
