Bilaga 2 Kommunledningskontoret
2014-10-20
Malin Möller Sidan 1 av 7
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2014/0321 KS-14 Diariekod: Diariekod: 400
Bakgrundsdokumentation till miljöpolicyn för Sollentuna kommun
Grunderna i miljöledning
Grunderna i miljöledning beskrivs i figur 1. Miljöledningssystem handlar om att skapa sytematik och en röd tråd i organisationernas miljöarbete. Man börjar med att ta fram hur organisationen påverkar miljön och utifrån de områden som har störst påverkan skapar man en miljöpolicy. När policyn finns på plats utgår man från den och tar fram miljömål och miljöprogram. I dessa ska det framgå vad man ska uppnå, hur man ska uppnå målen, vem som är ansvarig samt vilka resurser som finns för att nå målet. När detta finns på plats bygger man upp ett ledningssystem med styrdokument och vid behov genomför kompetensutveckling. För att veta om målen nås och ledningssystemet fungerar som det ska måste mål och ledningssystemets följas upp. Sista steget är att driva ett förbättringsarbete för att kontinuerligt arbeta mot sänt miljöpåverkan.
Figur 1
•Kompetensutveckla
•Genomföra åtgärder
•Systematisera/skapa rutiner
•Mäta
•Granska
•Redovisa
•Miljöpolicy
•Miljömål
•Miljöprogram
•Utvärdera
•Förbättra
Förbättra Planera
Genomföra Följa upp
Miljöledning i Sollentuna
Redan i miljöpolicyn från 2000 står att ”Etablerandet av ett
miljöledningssystem skall säkerställa ett strukturerat och systematiskt
miljöarbete som regelbundet ses över och som ständigt förbättras.” Idag är detta ledningssystem inte fullständigt då kommunen bland annat saknar ett
miljöprogram med tillhörande tidsatta mål och åtagande där ansvar och resurser finns angivna. Klimatstrategin har ett till hörande åtgärdsprogram men detta program sträcker sig bara till och med 2014. Kommunen behöver även förbättra arbetet med uppföljning. Efter kompletteringar ska systemet vara uppbyggt enligt figur 2.
Figur 2
Ansvar
En viktig del i ett miljöledningssystem är att ansvar och befogenheter är tydligt definierade. Idag är ansvaret fördelat enligt nedan.
Politiskt ansvar
• Kommunfullmäktige har det övergripande politiska ansvaret för att verka för att de nationella och regionala miljömålen uppfylls
• Kommunstyrelsen (Miljöutskottet) har det övergripandepolitiska ansvaret för att bereda och att verka för att fullmäktiges mål uppnås
• Miljö- och byggandsnämnden ansvarar för myndighetsutövningen enligt miljöbalken och vissa andra författningar inom miljöområdet
Miljöpolicy
Fokusområde miljö med två övergripande mål
Långsiktigt miljöprogram med mål och åtgärder för att minska miljöpåverkan
Budgetåtaganden kopplade till fokusområdet i Stratsys
Övriga styrdokument t ex klimatstrategi, upphandlingspolicy, översiktsplan
Uppföljning av miljöprogram och efterlevnad av styrdokument, redovisas i ett miljöbokslut
Uppföljning av budgetåtaganden i Stratsys
2014-10-16
Dnr. 2014/0321 KS-14 Sidan 3 av 7
• Nämnder och bolag har det politiska ansvaret för att i sina beslut verka för att miljömålen uppnås.
Tjänstemannaorganisation
• Kommundirektören har det övergripande ansvaret för samordning och genomförande av miljöarbetet för att miljömålen uppnås.
• Stadsbyggnadschefen biträder kommundirektören samt samordnar den övergripande miljöverksamheten inom kommunledningskontoret.
• Förvaltningscheferna och VD i SEAB, SH och Solom ansvarar för miljöfrågorna inom sina förvaltningar respektive bolag.
• Miljöchefen ansvarar för myndighetsutövningen inom miljöområdet.
• Miljö- och klimatstrategen har till uppgift att utveckla, driva på, stödja och hålla samman miljöarbetet inom den kommunala organisationen.
Enligt miljöpolicyn ska detta kompletteras med en miljöombudsgrupp.
Det ska finnas ett miljöombud med avsatt tid för miljöarbete inom varje förvaltning/avdelning. Miljöombuden är ansvariga för att kommunicera och förankra miljöfrågor på sin förvaltning/avdelning och kommunicera ut förvaltningens miljöarbete.
Miljöfrågorna i Sollentuna idag
Sollentuna kommun är cirka 55,85 km² stor och här bor ungefär 68 000 invånare. E4:an och järnvägen löper tvärs igenom hela kommunen från norr till söder. Kommunens centrala delar är starkt präglade av trafikleder och bebyggelse. Närheten till E4:an och järnvägen har präglat kommunens miljöarbete som fokuserats mycket på buller och partiklar.
Sollentuna kommun har stora möjligheter att driva ett proaktivt miljöarbete.
Kommunens innevånare har hög utbildningsnivå och invånarna vill att kommunen tar miljöansvar.
Sollentuna är också en kommun med stora naturområden. Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark och kommunen har länge haft ett stort engagemang i natur- och vattenvårdsfrågor.
Sollentuna har under lång tid arbetat med miljöfrågor. 2010 tillsattes en miljö- och klimatberedning som var verksamma till och med 2012. I oktober 2013 bildades ett Miljöutskott under kommunstyrelsen.
Tillståndet i miljön i Sollentuna kommun beskrivs i kommunens årliga miljöredovisning.
Styrkor
• God ekonomi
• Intresserade invånare
• Bostadsbolag och energibolag ägs av kommunen
• God tillgång till kollektivtrafik
Förbättringsmöjligheter
• Intern samverkan kring miljöfrågor
• Miljökommunikation
• Miljökrav i upphandling
• Uppföljning och återkoppling
• Miljöutbildning av förvaltningens tjänstemän och politiker
Kommunranking – Sollentunas placering
Sollentuna rankas inte som en av landets främsta kommuner vad gäller miljöarbetet men har de fyra senaste åren stadigt klättrat på tidningen Miljöaktuellts ranking.
År Placering
2014 24
2013 80
2012 124
2011 134
Kommunens ambition
Idag gör vi i världen tillsammans av med nästan 1,5 jordklot och i Sverige ligger vi på 4 jordklot. För att skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar planet kan vi inte förbruka mer resurser än jorden producerar på ett år. Det i kombination med att Sollentuna kommun ska vara nummer ett ger
ambitionen:
Sollentuna kommun ska vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.
Som startvärde kommer kommunens ekologiska fotavtryck 1utifrån inköp räknas fram.
1 Vid beräkning av ekologiskt fotavtryck fördelas jordens resurser per capita.
2014-10-16
Dnr. 2014/0321 KS-14 Sidan 5 av 7
Kommunens fyra prioriterade områdena
Miljöpolicyn lyfter fram fyra områden som ska prioriteras i kommunens miljöarbete. Områdena har tagits fram genom bedömningsmatrisen i figur 3.
I bedömningen har miljöproblem ställts mot verksamhetsområden i kommunen. Bedömningen har gjorts i en femgradig skala utifrån om kommunens verksamheter har global påverkan (röd siffra) respektive lokal påverkan (svart siffra) sedan har dessa summerats och då ser man att kommunen har störst påverkan på klimat, giftfri miljö och vattenfrågor.
Efter det kommer en bedömning av vilka områden som påverkar vilka miljöproblem.
Figur 3
Klimat Biologisk
mångfald
Vatten
(övergödning)
Buller Luft- kvalitet
Avfall Giftfri miljö
Bedömning 5 5 5 3 5 4 0 4 4 3 4 3 5 52
Summa 10 8 9 4 7 7 10
Resurshantering/
konsumtion
X X X X X X
Kommunikation och kompetensutveckling
X X X X X X X
Trafik och
transportlösningar
X X X X X X
Mark och vatten X X X X X X
Resurshantering/konsumtion
Miljöanpassad konsumtion och resurshantering är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Sollentuna kommun, inklusive de kommunala bolagen, köper varor och tjänster för ca 2,5 miljarder kronor årligen. Störst
miljönytta gör ofta den produkt som aldrig köps in varför det är viktigt att fundera över om produkten behövs och att återanvända det som redan finns.
Med rätt ställda krav i projekt och upphandling finns stora miljövinster att göra i hela livscykeln för den upphandlade entreprenaden, produkten eller tjänsten.
2 Röd siffra står för global påverkan och svart siffra för lokalpåverkan.
Genom att arbeta aktivt med resurshantering och konsumtion genom bland annat krav i upphandling kan vi sänka klimat och miljöpåverkan från kommunens konsumtion.
2013/2014 genomfördes en klimatanalys av kommunens inköp som visade att störst klimatpåvekan kommer från
1. Livsmedel 2. Transporter
3. Förbrukningsavgifter, el 4. Datorer
5. Förbrukningsavgifter, värme
Avfallshantering är en viktig del inom detta område där kommunen genom arbetet i SÖRAB kommunerna har en avfallsplan. Genom minskad och ändrad konsumtion kan avfallsmängderna minska.
Kommunikation och kompetensutveckling
En viktig del i kommunens miljöarbete är att arbeta med beteendeförändring hos medarbetare, medborgare, närings- och föreningsliv genom information och dialog. De största miljövinsterna fås när alla förstår
miljökonsekvenserna av sitt handlande och tar ansvar för den miljöpåverkan som uppstår. Det är därför viktigt att kommunen kompetensutvecklar sin personal och bidrar till att höja kompetensen och medvetenheten i
miljöfrågorna hos invånare och kommunens näringsidkare. Kommunen ska föregå med gott exempel i miljöfrågor och aktivt kommunicera miljöarbetet som bedrivs.
Kommunens arbete med att nå miljömål i miljöprogram ska följas upp och återkopplas i ett miljöbokslut.
Trafik och transportlösningar
Väl fungerande trafik är mycket viktigt för att Sollentuna ska kunna utvecklas men det är av yttersta vikt att miljöfrågan beaktas i trafik- och transportlösningar.
Sollentuna är en hårt belastad kommun när det gäller buller och partiklar som orsakas av att E4:n och ostkustbanan sträcker sig genom hela
kommunen. De norra delarna av kommunen är även utsatta för buller från inflygningen till Arlanda. För Sollentuna kommun är det därför viktigt att fokuserad på att minska miljöpåverkan från trafiken på E4 och buller från tåg och flyg, men vi måste även arbeta med att se till att de förändringar vi själva åstadkommer vid vår utveckling av kommunen är så klimatsmart som möjligt. D v s vi ska se till att vi väljer lösningar som minskar, inte ökar, trafiken. Kommunen behöver i sin planering och val av lösningar avseende samhällsbyggande och samhällsfunktioner ha som mål att biltransporter
2014-10-16
Dnr. 2014/0321 KS-14 Sidan 7 av 7
minimeras och att underlätta nyttjandet av andra utsläppssmarta lösningar i form av ex. kollektivtrafik och/eller cykelanvändning.
Mark och vatten
Sollentuna är en liten kommun sett till ytan och ca 30 % är idag
naturreservat. En stor utmaning inom miljöområdet är att planera och bygga för ett växande Sollentuna utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Eftersom bland annat buller och partiklar är en stor utmaning vid planering och bebyggelse i tättbebyggda områden i kommuner som har den
infrastruktursammansättning som Sollentuna har, behövs nya tekniska lösningar.
Kommunen behöver också skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Att skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald handlar bland annat om att tillgången till mark- och naturområden med höga bilogiska värden finns.
Vid planering och byggnationer är det därför viktigt att beakta naturlivet på land och i vatten och genomföra åtgärder som gynnar biologisk mångfald, exempelvis faunadepåer och när mark exploateras ska också förlusten av koldioxinlagring i den växtlighet som finns på platsen kompenseras.
En annan utmaning är att anpassa kommunen för kommande
klimatförändringar. Lyckas ansträngningarna med att minska utsläppen av växthusgaser och den globala temperaturökningen stannar vid 2 grader Celsius kommer temperaturökningen ändå leda till klimatförändringar som måste hanteras.
Förändrade nederbördsmönster kräver anpassningar i kommunens
dagvattenhantering och den havsnivåhöjning som kommer ske på grund av klimatförändringar väntas enligt klimat- och sårbarhetsutredningen fortsätta under flera hundra år oavsett framtida begränsningar av
växthusgasutsläppen.
