07.3. Bilaga 2 Renhållningsordning Sollentuna kommun _Avfallsplan 2020

(1)

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR

SOLLENTUNA KOMMUN

Antagen av fullmäktige 2001-06-18, § 67 att gälla fr o m 2001-07-01

1-4 §§ INLEDANDE FÖRESKRIFTER

1 § Gällande bestämmelser

För avfallshanteringen i kommunen gäller bestämmelserna i miljöbalken, bestämmelserna om avfallshantering i andra författningar samt

föreskrifterna i denna kommunala renhållningsordning. För avfall som transporteras till avfallsanläggning gäller dessutom särskilda bestämmelser utfärdade av den åt vilken kommunen uppdragit att ansvara för avfallets återvinning och bortskaffande.

Till renhållningsordningen hör kommunens avfallsplan (bilaga 2) i vilken finns uppgifter om åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet.

2 § Kommunens avfallsansvar

2.1 Hushållsavfall

Kommunens renhållningsansvar omfattar hushållsavfall och därmed

jämförligt avfall samt insamling och transport av kasserade kylskåp, frysar, batterier samt elektriskt och elektroniskt avfall. Till hushållsavfall räknas grovavfall och trädgårdsavfall, vilka hanteras särskilt.

När avfall ska transporteras genom kommunens försorg, får det inte

komposteras eller grävas ned, eller på annat sätt återvinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren¹.

Om avfall ska transporteras genom kommunens försorg, får inte någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar för ändamålet ta befattning med transporten².

2.2 Avfall med producentansvar

Avfall som omfattas av producentansvar, såsom tidningar och olika

förpackningar som sor-teras ut av hushåll och andra förbrukare, ingår inte i kommunens renhållningsansvar. Information om vad som gäller för

insamling av returpapper och förpackningar finns i bilaga 1.

1 Källa: 15 kap. 18 § miljöbalken (SFS 1998:808).

2 Källa: 15 kap. 21 § miljöbalken (SFS 1998:808).

(2)

2.3 Avfall från fartyg som ligger i hamn³

Från fartyg som ligger i hamn ska genom kommunens försorg tas emot och transporteras bort oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen.

I hamn som inte är kommunägd ska hamnens innehavare för kommunen ange behovet av renhållningstjänster i den ordning som har bestämts av fullmäktige eller den kommunala nämnd som fullmäktige bestämmer (”nämnden” i 3 §)

3 § Kommunens avfallsorganisation

Renhållningsansvaret åvilar den nämnd⁴ som kommunfullmäktige bestämt.

”Nämnden” får utfärda bestämmelser som kompletterar renhållningsordningen samt revidera numrerade fotnoter och

renhållordningens bilagor. Hanteringen av avfallet verkställs av den renhållningsorganisation som lyder under ”nämnden”.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är tillsynsmyndighet för verksamheten.

4 § Fastighetsinnehavares ansvar m. m.

4.1 Ansvar

Alla (enskilda, företag m. fl.) har ansvar för att hantera sitt avfall dels så att risk för skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön inte

uppkommer, dels så att återvinning och miljösäker behandling underlättas.

Ansvarig för avfallshanteringen gentemot kommunen är innehavaren av den fastighet där avfallet uppkommer. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt fastighetstaxeringslagen ska anses som fastighetsägare (”nyttjanderättshavare” omfattas inte av

fastighetsinnehavarebegreppet men har rätt att bruka eller nyttja fastighet).

Efter medgivande av ”nämnden” kan fastighetsinnehavare överlåta ansvaret på annan som bebor eller brukar fastigheten. Ändring av ägandeförhållandet eller annan ändring som berör avfallshanteringen ska snarast anmälas till

”nämnden”.

4.2 Avgifter

Avgifter för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg ska erläggas enligt vid varje tidpunkt gällande taxor och behandlingsavgifter. Fastighetsinnehavare är

avgiftsskyldig om annat inte avtalats med nämnden.

4.3 Sortering

Fastighetsinnehavaren är skyldig att sortera ut sådant av nämnden specificerat avfall som på grund av art och sammansättning ska hanteras

3 Källa: 10 § renhållningsförordningen

4 Samhällsbyggnadsnämnden som i fortsatt text förkortats till ”nämnden”.

(3)

separat, samt lämna avfallet för återvinning eller annat omhändertagande i enlighet med ”nämndens” anvisningar. Vissa anvisningar finns i

renhållningsordningen och i dess bilaga 1; men kan också förekomma som separata anvisningar om hur olika avfall ska sorteras och hanteras.

4.4 Information

Fastighetsinnehavare är skyldig att i erforderlig omfattning informera den som bor eller är verksam på fastighet om föreskrifterna i

renhållningsordningen.

4.5 Uppgifter för kommunens avfallsplanering⁵

Den som i kommunen bedriver yrkesmässig verksamhet som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall, ska på begäran av ”nämnden” lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för renhållningsordning och avfallsplanering.

En producent ska på begäran av ”nämnden” lämna uppgifter i fråga om insamlat materials art, sammansättning, mängd och hantering som behövs för renhållningsordning och avfallsplanering.

4.6 Uppgifter som behövs för kommunens tillsyn⁶

Den som i yrkesmässig verksamhet ger upphov till annat avfall än

hushållsavfall samt den som yrkesmässigt omhändertar sådant avfall, ska, om avfallet lämnas till avfallsförbränningsanläggning eller för deponering, lämna uppgift om:

1) avfallets art, sammansättning och mängd, 2) varifrån avfallet kommer och

3) var avfallet lämnas.

Uppgiftsskyldigheten gäller även den som yrkesmässigt transporterar annat avfall än hushållsavfall och som omfattas av tillstånds- och anmälningsplikt enligt 29 och 34 §§ i renhållningsförordningen.

5 § Allmänna föreskrifter

5.1 Hämtningsområden

Kommunen består, vad avser renhållningen, av ett (1) sammanhängande hämtningsområde.

5.2 Hämtningsplats

Behållare ska vara uppställd på lämplig plats från förvarings- och

hämtningssynpunkt samt så att olägenhet undvikes. Hämtning sker normalt vid innehavares fastighet om annan plats inte anges i 5- 12§§ eller har anvisats av ”nämnden”. Föreligger trafiktekniska svårigheter får ”nämnden”

besluta att hämtning ska ske från fastigheten närbelägen plats.

5 Källa: 15 § renhållningsförordningen (SFS 1998:902) och 10 § förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar.

6 Källa; 36 § renhållningsförordningen (SFS 1998:902)

(4)

I områden där sophämtning sker med robotarm, kran, lift, sopsug, sopskruv o. dyl. ska fastighetsinnehavaren följa särskilda anvisningar som meddelas av ”nämnden”

5.3 Fyllnadsgrad, vikt m.m.

I behållare får endast läggas avfall för vilken behållare och förvaringsplats är avsedd. Farligt, glödande eller flytande avfall får inte läggas i behållare – bortsett från latrin i latrinbehållare. Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas och inte vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den. Maximal vikt för olika behållartyper bestäms av ”nämnden”.

5.4 Behållare

Behållare som tillhandahålls av ”nämnden”:

”Nämnden” fastställer typ och kvalitet på behållare samt avgör vilken typ av behållare som ska användas för olika avfall.

”Nämnden” tillhandahåller säckbehållare om annat inte överenskommits.

”Nämnden” äger och underhåller returkärl samt tillhandahåller latrinkärl om annat inte överenskommits. Fastighetsägare ska hålla kärlet i hygieniskt gott skick; kärltvättning finns som tilläggstjänst hos kommunens entreprenör.

Behållare som tillhandahålls av fastighetsinnehavaren:

Behållare för återvinningsbara material och komposteringsutrustning ägs och underhålls av fastighetsinnehavare om annat inte avtalats med

”nämnden”.

5.5 Gemensam behållare

Två eller fler närboende fastighetsinnehavare får beställa gemensamma behållare vars typ och storlek anpassas av ”nämnden” till antal boende, mängden avfall samt möjligheten till tömning med ordinarie

hämtningsfordon. Fastighetsägare får gå samman i kretsar med gemensam avfallslösning under förutsättning att förening bildas enligt nämndens anvisningar och lämplig plats för kretsstation finns tillgänglig.

5.6 Avfallsutrymme och hämtningsväg⁷

Fastighetsägare svarar för installation, rengöring och underhåll av sopskåp, utrymme, säckhållare samt övriga på fastighet installerade anordningar för avfallshantering. Anordning ska: medge användning av den utrustning som normalt används av kommunen, ges service och tillsyn för att förebygga driftavbrott, buller och lukt, vara utförd och underhållen så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och vara lättåtkomlig för placering och skiftning av förekommande behållare.

Hämtningsväg mellan behållarplats och hämtningsfordons angöringsplats ska vara lättframkomlig, snöröjd och halkfri.

Enskild väg och tomtmark som nyttjas för hämtning utformas och sköts så att den är farbar för ordinarie hämtningsfordon; vändmöjlighet ska finnas.

Närmare bestämmelser utfärdas av ”nämnden”.

7 Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar meddelas av boverket.

(5)

5.7 Tillträde

¨Den renhållningsorganisation som anlitas av ”nämnden” ska ha tillträde till utrymmen där hämtning ska ske. Nycklar, portkoder o. dyl. tillhandahålls av fastighetsinnehavare.

5.8 Borttransport från egen fastighet

Avfall som ”nämnden” inte regelmässigt hämtar vid fastigheten, och som inte får återvinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren, ska denne låta transportera bort till anvisad plats så ofta och på sådant sätt att risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår.

6 § Hushållsavfall

6.1 Emballering

Hushållsavfall paketeras så att de vid förvaring, hämtning och borttransport inte sprids, orsakar lukt, skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet.

Endast av kommunen tillhandahållna biopåsar får användas för emballering av bioavfall som ska borttransporteras.

6.2 Hämtningsintervall

Ordinarie hämtningsintervall för en- och tvåfamiljsbostäder är varannan vecka. För flerfamiljsbostäder erbjuds hämtning normalt minst en gång per vecka.

För fritidsbostäder sker hämtning under perioden 1 maj – 31 oktober; övrig årstid efter särskild beställning.

Hämtning vid villafastighet sker på fast hämtdag vid behov.

7 § Grovavfall

7.1 Förvaring m.m.

Grovavfall⁸ ska förvaras så att enheterna kan omhändertas var för sig och i övrigt hanteras så att återvinning av föremålen eller delar av dem inte

försvåras. Grovavfall ska, när så är möjligt, vara väl emballerade och märkta med etiketterna ”brännbart” resp. ”icke brännbart”. Grovavfall placeras invid hämtningsplats för ordinarie sopkärl.

Grovavfall i flerfamiljshus- och småhusområden, där trafik med tyngre fordon inte tillåts, ska förvaras i grovavfallsrum eller på anvisad plats.

7.2 Hämtning

Hämtning sker vid fastighet enligt överenskommelse, dock senast en vecka efter avrop, eller regelbundet enligt turlista som meddelas

fastighetsinnehavare

8 För definition se bilaga 1

(6)

7.3 Avlämning

Fastighetsinnehavare får själv transportera bort återvinningsbart grovavfall för avlämning i sorterat skick på SÖRAB:s återvinningscentraler eller på annan av ”nämnden” anvisad plats.

8 § Trädgårdsavfall

8.1 Förvaring

Trädgårdsavfall⁹ ska förvaras skilt från övriga avfall så att det kan hanteras särskilt.

8.2 Hemkompostering, eldning m.m.

Trädgårdsavfall bör komposteras eller flisas på egen fastighet om det kan ske på sådant sätt att risk för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.

Öppen eldning inom tätt bebyggt område ska undvikas även om eldning sker med torrt vedartat avfall. Fuktigt trädgårdsavfall, gräs, blast, löv och liknande får ej brännas. Totalt eldningsförbud meddelas av

länsalarmeringscentralen.

8.3 Hämtning vid fastigheten

Fastighetsinnehavare kan beställa separat returkärl eller säck som hämtas efter budning

8.4 Avlämning

Fastighetsinnehavare får själv transportera bort trädgårdsavfall för

avlämning på SÖRAB:s återvinningscentraler eller på annan av ”nämnden”

anvisad plats.

9 § Hushållens farliga avfall

9.1 Förvaring

Farliga avfall och batterier ska förvaras skilt från övriga avfall, så att de kan omhändertas särskilt. Olika slag av farligt avfall får inte blandas.

9.2 Avlämning

Kemikalier, läkemedelsrester, batterier, lysrör/lågenergilampor, döda djur och asbest ska fastighetsinnehavaren transportera bort för avlämning till de mottagare och/eller platser som anges i bilaga 1.

10 § Latrin

10.1 Hämtningsplats

Fastighetsinnehavare byter, försluter och ställer ut latrinbehållare som ska hämtas till en lättåtkomlig hämtningsplats som avtalats med ”nämnden”.

9 För definition se bilaga 1

(7)

För permanentboende ska hämtning ske var fjärde vecka. För fritidsboende ska sommarhämtning ske var fjärde vecka under 24 veckor. Vid budning ska hämtning ske senast sju dagar efter beställning. dagar efter beställning 11 § Matavfall från affär, restaurang och dylikt

11.1 Matavfall

Matrester från livsmedelsaffärer, storkök, restauranger och dylikt ska hanteras på sätt som anges i bilaga 1

Utsorterat matavfall hämtas normalt måndag till fredag och efter behov en till tre gånger per vecka.

12 § Slam från enskild avloppsanläggning

12.1 Tömningsplats

Slamavskiljare, sluten tank, fettavskiljare och dylikt ska vara lätt tillgänglig för tömning samt tydligt markerad. Lock, manlucka eller annan anordning bör utformas för hantering av en (1) man och får inte vara övertäckt vid tömningstillfället. Fastighetsinnehavare svarar för anläggningens underhåll och funktion. Slanganslutningen skall vara typ som används i kommunen.

Avståndet mellan tömningsfordonets uppställningsplats och slamavskiljare/

sluten tank får vid nyanläggning ej överstiga 20 meter och dess botten får ej ligga lägre än 4 meter under fordonets uppställningsplats.

12.2 Slamavskiljare och sluten tank

Vid permanentbostad sker tömning en gång per år. Vid fritidsbostad sker tömning en gång vartannat år; om WC är inkopplat till anläggningen ska tömning ske minst en gång om året. Tätare tömning sker på

fastighetsinnehavares beställning.

12.3 Fettavskiljare

Fett från fettavskiljare vid affär, restaurang och liknande verksamhet ingår i begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.

Tömningsfrekvensen anpassas till anläggningens användning, typ och storlek, dock ska tömning ske minst en gång per år.

13-16§§ REGLER FÖR UNDANTAG

13 § Anmälan, prövning och avgifter

Anmälan eller ansökan som avser undantag från renhållningsordningens föreskrifter ska vara skriftlig samt lämnas till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, som prövar dessa frågor. Blanketter för de vanligaste dispensansökningarna kan erhållas från miljö- och hälsoskyddskontoret.

(8)

För prövning, samt för tillsyn som föreskrivs med anledning därav, har miljö- och hälsoskyddsnämnden rätt att ta ut avgift från

fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren med stöd av 27 kap.

miljöbalken.

Begäran om tillfälligt uppehåll i hämtning av avfall enligt 17§ lämnas in till och handläggs av miljö- och hälsoskyddskontoret. Blankett för sådan begäran kan erhållas från miljö- och hälsoskyddskontoret.

14 § Omhändertagande av avfall på fastighet

14.1 Annat avfall än trädgårdsavfall

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare, som avser att på fastigheten ta hand om annat avfall än trädgårdsavfall som uppkommit hos dem, ska anmäla detta till kommunen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreskriver om hur anmälan ska utformas för att kunna: ¹⁾bedöma om verksamheten eller åtgärden lämpligen bör ske på fastigheten, ²⁾ meddela lämpliga råd och anvisningar samt ³⁾ ställa de krav som bedöms erforderliga för att undvika risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

14.2 Kompostering

För kompostering som uppfyller kommunens krav tillämpas normalt följande regler:

1. Köksavfall (matavfall eller bioavfall) får efter anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret komposteras på fastigheten Kompostering av latrin kräver tillstånd från Miljö- och hälsoskyddsnämnden

2. Slam från egen avloppsanläggning får efter tillstånd från Miljö- och hälsoskyddsnämnden komposteras eller på annat sätt återvinnas eller användas för jordförbättring, om omhändertagandet sker på

jordbruksfastighet.

3. Ansökan om gemensam kompostering för mer än en flerbostadsfastighet kan tillåtas om det föreligger fördelaktiga skäl för en sådan samordnad lösning.

14.3 Annat omhändertagande än kompostering

Omhändertagande av avfall från fastighet måste kunna ske utan någon risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I kommunen gäller därför generellt förbud mot att avfall eldas upp samt mot att det grävs ned eller bortskaffas på annat sätt. För trädgårdsavfall gäller dock

bestämmelserna i 8§.

(9)

15 § Befrielse från hämtning under begränsad period

Ansökan om befrielse från hämtning ska vara inlämnad till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast två månader före avsedd period. Befrielse beviljas för högst två år i taget, därefter måste ny ansökan lämnas in.

15.1 Befrielse från sophämtning

Efter ansökan och i enskilda fall kan fastighetsinnehavare eller

nyttjanderättshavare tillåtas att själva transportera bort hushållssopor i 6§

som uppkommit hos dem och som annars skulle hämtas av kommunen.

Förutsättningarna för en sådan befrielse är att:

1. Sökanden omhändertar sitt köksavfall enligt 14§ i enlighet med kommunens föreskrifter,

2. Sökanden kommit överens med ”nämnden” om att lämna sitt farliga avfall och grovavfall till SÖRAB:s återvinningscentraler eller de mottagningsanläggningar som ”nämnden” anvisar

3. Sökanden själv utför borttransporten av hushållssoporna från fastigheten till av ”nämnden” anvisad plats, och att

4. Risken för skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön bedöms försumbar.

15.2 Befrielse från latrinhämtning

Befrielse från hämtning av latrin i 10§ kan medges om latrin som uppkommer på fastigheten omhändertas i enlighet med 14§.

15.3 Befrielse från slamtömning

Befrielse från tömning av slam i 12§ kan medges om slam som uppkommer på fastigheten får omhändertas i enlighet med 14§.

16 § Uppehåll i hämtningen

Begäran om uppehåll i hämtningen ska vara inlämnad till miljö- och

hälsoskyddsnämnden senast en månad före avsedd period. Uppehåll beviljas för sex respektive tolv månader i taget, därefter måste ny begäran lämnas in.

16.1 Uppehåll i hämtning av sopor eller latrin

För permanentbostad kan uppehåll i sop- och latrinhämtning medges om fastighetsinnehavaren kan intyga att fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period av minst 6 månader. För fritidshus gäller motsvarande regler om fastigheten inte kommer att nyttjas under en

sammanhängande period av minst 12 månader.

16.2 Uppehåll i tömning av slam från enskild avloppsanläggning Uppehåll i tömning av slam från slamavskiljare, sluten tank och fettavskiljare kan medges om fastighetsinnehavaren kan intyga att

(10)

fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period av minst 12 månader.

17-18 §§ IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

17 § Ikraftträdande

Denna renhållningsordning träder i kraft den 1 juli år 2001, då

renhållningsordning som antagits av fullmäktige 1998-04-27 upphör att gälla.

Undantag som miljö-och hälsoskyddsnämnden har medgivit med stöd av 1998 års renhållningsordning upphör att gälla 1 juni år 2001 dock med den tidsfrist som anges i övergångsbestämmelserna i 19§.

18 § Övergångsbestämmelser

Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare som medgivits undantag från renhållningsordning antagen 1998-04-27 och som vill ansöka om undantag enligt 13- 17§§ ovan, ska senast2001-12-31 inlämna en ny ansökan om undantag i enlighet med förutsättningarna i 13- 17§§. Om ansökan inte inlämnats senast angivet datum upphör tidigare lämnat medgivande att gälla.

(11)

BILAGA 1 TILL RENHÅLLNINGSORDNING

A. Förklaring av vissa uttryck¹⁰

• Med hantering av avfall avses en verksamhet som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande.

• Med insamling avses uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport.

• Med återvinning avses t.ex. utnyttjande av material och kompost samt utvinning av energi.

• Med bortskaffande avses t.ex. deponering på avfallsupplag eller förbränning för destruktion.

• Med brännbart avfall avses sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat.

• Återvinningscentral är en bemannad anläggning med begränsat

öppethållande för mottagning av sorterat avfall som hushållen själva får transportera bort (d. v. s. grovavfall, trädgårdsavfall¹¹ , batterier

elektronik o. dyl.). De tre närmaste drivs av SÖRAB och de är Smedby i Upplands-Väsby, Hagby i Täby och Brotorp i Sundbyberg.

• Återvinningsstationer är obemannade platser med behållare där hushåll och andra kan sortera främst returpapper och förpackningar, som ska omhändertas av särskilda producenter.

• Miljöstation är en station där hushållen kan lämna sitt farliga avfall.

Miljöstationen kan vara obemannad, men ska ha tillsyn. Miljöstation finns också på de bemannade återvinningscentralerna

B. Avfallsslag

Avfall indelas i tio huvudgrupper enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om kommunal avfallsplanering.

Avfallsslag och benämning

1. Hushållsavfall och därmed jämförligt (inkl grovavfall) 2. Park- och trädgårdsavfall

3. Bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor 4. Avfall från energiutvinning

5. Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten 6. Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten

7. Avfall från utvinning av minerala produkter och fossila bränslen 8. Branschspecifikt industriavfall

9. Ej branschspecifikt industriavfall

10. Specialavfall (farligt avfall och annat specialavfall)

10 Källa: Renhållningsförordningen (SFS 1998:902)

11 Gäller endast Sörab:s återvinningscentraler

(12)

C. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall

C1. Vissa definitioner :

Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet.¹² Vid osäkerhet om vad som ingår i nedan angivna hushållsavfall avgörs frågan av kommunens miljö-och hälsoskyddskontor.

Avfall som kommer från kommunens hushåll:

Som exempel kan nämnas sopor inkl. köksavfall, latrin samt slam från slambrunnar och slamtankar. Till hushållsavfall räknas också skrymmande avfall som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande föremål. Dit räknas även överblivna läkemedel samt miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel och annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall som kommer från hushåll.

Begreppet hushållsavfall har sådan omfattning att det svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark och byggnad för bostadsändamål.

Avfall som är jämförligt med hushållsavfall:

Med avfall från verksamhet, som är jämförligt med hushållavfall, menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet, som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning.

I begreppet ingår bl.a. köksavfall (inkl. fettavskiljarslam) städningssopor och toalettavfall från lokaler som inte i första hand är avsedd att tillgodose ett bostadsbehov. Som exempel kan nämnas sådant avfall från:

• Industrier

• Hotell, restaurang och personalmatsal

• Järnvägs- och busstation

• Skolor

• Fritidsanläggningar och andra samlingslokaler I begreppet ingår också:

• Sedvanligt kontorsavfall

• Konventionellt avfall från sjukhus och andra vårdinrättningar

• Övrigt i handel och hantverk uppkommande avfall, som med hänsyn till art och mängd är jämförligt med avfall från hushåll.

Grovavfall:

Med grovavfall menas skrymmande avfall såsom möbel, badkar,

torktumlare, spis, tvättmaskin, cykel, barnvagn, vitvara, elektronikavfall o dyl.

12 Källa 15 kap. 2§ miljöbalken

(13)

Grovavfall indelas i följande fraktioner:

1. Brännbart avfall 2. Ej brännbart avfall

3. Ej återvinningsbart grovavfall

4. EEP, elektriska och elektroniska produkter

5. CFC, kylskåp m fl vitvaror innehållande farligt köldmedium Fraktionerna 1 och 2 hämtas i områden med villor, 3 i områden med flerbostadshus och områden med gemensamma kärl, 4 och 5 hämtas hos alla.

Avfall från ny- och ombyggnader samt bränder och rivningar såsom värmepanna, radiator, rör, takränna, tegel, stängsel, heltäckningsmatta, inredningar m.m. klassas inte som grovavfall. Ej heller medräknas

motordrivet fordon eller del och tillbehör såsom däck , fälg, skärm, motor m.m. För dessa avfall gäller särskilda regler för avlämning och hämtning, som på begäran kan erhållas av ”nämnden”.

Trädgårdsavfall:

Med trädgårdsavfall menas komposterbart eller flisbart trädgårdsavfall från normal trädgårdsskötsel; i begreppet ingår även frukt, bär, skal, grönsaker m.fl. vegetabiliska avfall.

C.2 Vissa hanteringsanvisningar:

Reglerna för förvaring och borttransport av brännbart avfall och matavfall kan komma att ändras år 2002 då Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sortering av brännbart avfall.¹³

Brännbart avfall:

Brännbara hushållssopor (6§ renhållningsordningen) återvinns som energi genom förbränning.

För att uppnå bästa möjliga kvalitet på avfallsbränslet ska det källsorteras enligt renhållningsordningens bestämmelser så att det inte innehåller: grov- och trädgårdsavfall, avfall som består av sten/keramik, metaller eller glas, avfall som är farliga eller flytande samt övriga föremål som inte är

brännbara.

Bioavfall, komposterbart matavfall m.m.(ej trädgårdsavfall):

För de som valt taxeklass med sortering av bioavfall gäller att matavfall o.d.

som kött, fisk, bröd, gröt, makaroner, skal, te, kaffesump och frukt - och grönsaksrester, samt även hushållspapper och blomjord ska sorteras för sig.

Det utsorterade bioavfallet får antingen komposteras vid hushållen¹⁴ eller förvaras i ett separat kärl som hämtas av kommunen.

13 Källa: 26§ renhållningsförordningen (SFS 1998:902)

14 Hemkompostering av matavfall kräver anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

(14)

För de som valt att källsortera bioavfall för hämtning av kommunens entreprenör gäller att bioavfall ej får lämnas i bränslekärlet (det gröna kärlet).

Matavfall från affär, restaurang o. d.:

”Nämnden” har ännu ej bestämt vilka regler som ska gälla för förvaring, insamling och återvinning av matrester från livsmedelsaffärer, storkök, restauranger o.d. Matrester ska tillsvidare hanteras efter samma regler som i tillämpliga delar gäller för hushållsavfall i 6 §.

Kemikalier o.d.:

Olja, lösningsmedel, färg, fotovätska, syra, lysrör och liknande avfall ska vara så förpackat att det kan samlas in, transporteras och lagras utan risk för personal och utrustning. Förpackning ska om möjligt vara original, eller märkt med innehåll eller hur avfallet har använts. Olika kemikalier får inte blandas med varandra.

Läkemedelsrester:

Läkemedelsrester, kasserade mediciner, febertermometrar med kvicksilverinnehåll o.d. bör i första hand återlämnas till apoteken.

Batterier:¹⁵

Kasserade småbatterier ska lämnas till kommunens insamling som omfattar återvinningscentraler, miljöstation eller annan av ”nämnden” anvisad plats.

Batterier kan även lämnas till de försäljningsställen som tar emot kasserade batterier.

Kasserade varor med inbyggda miljöfarliga batterier ska i första hand återlämnas till försäljningsställe, men kan även lämnas till

återvinningscentral om batterierna är demonterade. Försäljare av varor med inbyggda miljöfarliga batterier är skyldig att återta dessa varor samt se till att dessa batterier är demonterade innan de lämnas vidare till kommunens insamling.

Den som saluför blybatterier med en vikt över tre kilo (t.ex. bil- och båtbatterier) är skyldig att ta emot kasserade sådana batterier och att transportera dem till en anläggning för återvinning eller bortskaffande.

Lysrör och elektronikavfall:

Lysrör, lågenergilampor och elektronikavfall skall:

a. Förvaras särskilt vid fastighetens insamlingsställe för hämtning av kommunens entreprenör

b. Lämnas till någon av SÖRABs återvinningscentraler eller till av nämnden anvisad mottagning.

Döda djur:

Döda djur får endast lämnas på plats som anvisats av miljö- och hälsoskyddsnämnden.

15 Källa: Förordning om batterier (SFS 1997:645)

(15)

Asbest:

Asbest är ytterst farligt avfall. Asbest får endast lämnas på plats som anvisats av miljö- och hälsoskyddsnämnden.

D. Annat avfall än hushållsavfall D1 Produktionsavfall o.d.:

Vissa avfall – grupp 2-9 får avfallslämnaren transportera för återvinning och/eller bortskaffande till SÖRAB:s avfallsanläggningar eller annan av

”nämnden” anvisad avfallsanläggning, varvid gällande sorterings- och tillförselanvisningar ska följas.

Enligt plan- och bygglagen ska rivningsplan upprättas före rivning av byggnad. I planen redovisas utförd inventering av miljöskadliga ämnen och material.

D2 Farligt avfall:

För hantering av avfallsslag 10, d.v.s. farligt avfall, i vilken grupp även ingår saneringsavfall (förorenade massor), slam från oljeavskiljare och biltvätt, färgslam samt liknande avfall, gäller förordningen om farligt avfall (SFS 1996:971).

E. Vissa avfall som omfattas av producentansvar

Tidningar och förpackningar som sorterats ut av hushållen ingår sedan år 1994 inte i det kommunala ansvaret. För insamling och återvinning av dessa varor svarar särskilda materialbolag som bildats av de som producerat varorna.

E.1 Skyldighet att sortera ut returpapper:¹⁶

Producentansvaret omfattar returpapper, varmed avses tidningar. Med tidningar jämställs tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper.

Med producent menas den som yrkesmässigt för distribution inom Sverige:

tillverkar och importerar sådant papper som tidningar trycks på, trycker eller låter trycka tidningar eller importerar tidningar. En producent ska se till att lämpliga insamlingssystem tillhandahålls för att underlätta för hushåll och andra att sortera ut returpapper. Producenten ska informera hushåll och andra om sorteringen, insamlingen och borttransporten. Producenten ska också se till att returpapper transporteras bort samt materialåtervinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt.

16 Förordning om producentansvar för returpapper (uppdaterad SFS 1998:917

(16)

Hushåll och andra konsumenter av tidningar ska sortera ut returpapper från hushållsavfall och annat avfall och lämna det för insamling i de

insamlingssystem som producenten tillhandahåller.

E.2 Skyldighet att sortera ut förpackningar:

Producentansvaret omfattar alla förpackningar av papp, papper, kartong, Wellpapp, plast, stålplåt, glas, aluminium och PET.

Med producent avses den som yrkesmässigt tillverkar eller till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning. En producent ska se till att insamlingssystem tillhandahålls för att underlätta för hushåll och andra att sortera ut förpackningar. Producenten ska informera hushåll och andra om sorteringen, insamlingen och

borttransporten. Producenterna ska också se till att utsorterade

förpackningar som hushållen lämnat i producenternas insamlingssystem transporteras bort samt återvinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt sätt. Hushåll och andra förbrukare ska sortera ut förpackningar från

hushållsavfall och lämna dem för borttransport i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller.

E.3 Insamlingen i Sollentuna kommun:

I Sollentuna utförs insamlingen för närvarande av entreprenörer som utsetts av materialbolagen. Producenterna föreskriver det s.k. ”bringsystemet”;

stora behållare för de olika förpackningsslagen som tillsammans ska bilda återvinningsstationer – detta system är ännu ej fullt utbyggt i kommunen. I en del av Sollentunahems bostadsbestånd bedrivs för närvarande sk

fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper.

(17)

Supplement till

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

2009-2020

Avfallsplan för

Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad,

Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun i samarbete med SÖRAB

Delmålsperiod 2013-2016

(18)

Innehåll

1. FRAMTAGANDE AV NYA DELMÅL 2013-2016 ... 2

1.1. Bakgrund ... 2

1.2. Delmål 2016 ... 2

1.3. Arbetet med att ta fram nya delmål 2013-2016 ... 3

1.3.1. Kontaktmannagrupp ... 3

1.3.2. Samråd ... 3

1.3.3. Utställning ... 4

1.3.4. Justering av text ... 4

2. MÅL FÖR AVFALLSHANTERING I SÖRAB-REGIONEN... 5

2.1. Mål 1. Människan i centrum ... 5

2.2. Mål 2. Kvalitet ... 8

2.3. Mål 3. Minska avfallets mängd ... 9

2.4. Mål 4. Minska avfallets farlighet ... 10

2.5. Mål 5. Öka återanvändningen ... 12

2.6. Mål 6. Öka materialåtervinningen ... 14

2.7. Mål 7. Energiutvinning ... 16

2.8. Mål 8. Deponering ... 17

Bilagor

1. Uppföljning av delmål 2009-2012 2. Rapporter mm

3. Samrådsredogörelse

4. Målens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

(19)

1. FRAMTAGANDE AV NYA DELMÅL 2013-2016

1.1. Bakgrund

Sedan avfallsplanen antogs 2008 har kommunerna arbetat utifrån årliga

handlingsplaner. Arbetet har organiserats i form av tvärkommunala arbetsgrupper, och har bland annat bestått i att analysera nolläget samt ta fram underlag för vidare insatser. Det har resulterat i ett antal rapporter och utredningar som möjliggjort både konkreta insatser samt även bidragit till att vissa delmål omformulerats inför 2013- 2016. En förteckning över rapporter mm, egna såväl som andras av betydelse återfinns i Bilaga 2.

Uppföljning av delmål 2009-2012 har genomförts för SÖRAB-regionen som helhet samt för respektive kommun. Flera av delmålen går inte att följa upp på kommunnivå varför en samlad bedömning har använts till att gälla varje kommun. I Bilaga 1 redovisas uppföljningen.

1.2. Delmål 2016

Arbetet med att nå de övergripande målen delas tidsmässigt in i tre faser. År 2009- 2012, år 2013-2016 och år 2017-2020. I arbetet med att ta fram de nya delmålen utkristalliserade sig två viktiga utgångspunkter:

1. Mäta i kg/invånare istället för procent

För att lättare följa upp delmålen bör de siffror som avser avfallsmängder i möjligaste mån redovisas som absoluta tal i stället för procent, vilket innebär kg/invånare. Fördelarna är flera, bl. a. så blir procent ett missvisande mått om den totala mängden förändras. En faktisk minskning i kg/invånare för ett avfallsslag kan ändå få en högre procentsats för att den totala mängden minskat mera. Därtill harmoniserar det bättre med hur nyckeltal redovisas i andra sammanhang, t ex det nationella statistikregistret Avfall Web.

Exempel på omräkning av procent till kg, Mål 6

2020 ska 50 % materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling. Det är då rimligt att sikta mot 45 % till 2016. 2011 är materialåtervinningen uppe i 38 %. De

resterande 7 % motsvarar 35 kg.

Således ska 35 kg/invånare och år materialåtervinnas utöver det som materialåtervinns idag. Hur detta ska ske följer av delmålen:

Delmål 6.2 År 2016 ska högst 30 kg förpackningar och returpapper per invånare och år finnas i säck- och kärlavfallet.

Enligt plockanalys ligger ca 50 kg förpackningar och tidningar i kärl- och

säckavfallet. Om vi minskar mängden till 30 kg så har vi ökat materialåtervinningen med 20 kg.

Delmål 6.3 År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare samlas in.

Idag samlas det in ca 16 kg matavfall. Om vi ökar insamlingen till 30 kg så har vi ökat materialåtervinningen med 14 kg.

Detta innebär att vi kommer upp i ca 35 kg ökad materialåtervinning, samt att målen blir lättare att följa upp genom plockanalys och insamlingsresultat.

(20)

2. Prioritera insatserna de närmsta fyra åren för att målen 2020 ska kunna uppfyllas

Då målbilden 2020 är känd och fastslagen redan 2008, vilket resultat behöver ha uppnåtts till 2016 för att det ska vara rimligt att nå slutmålen 2020? Det är åtta år till dess att huvudmålen ska vara uppfyllda. För att uppnå resultat behöver arbetet fokuseras. Särskilda områden som prioriteras under perioden 2013-2016 är matavfallsinsamling, avfallsminimering, materialåtervinning samt farligt avfall.

Exempel på sådant som inte prioriteras denna period är upphandlingsfrågor,

textilavfall och byggavfall. Förutsättningarna för att genomföra produktiva åtgärder bedöms för dessa vara bättre under nästa planperiod 2016-2020.

Nya delmål presenteras under respektive huvudmål, avsnitt 2 nedan, med målansvar, uppföljning, strategi och berörda parter.

1.3. Arbetet med att ta fram nya delmål 2013-2016

Här följer en beskrivning av hur processen bedrivits som lett fram till de nya delmålen.

1.3.1. Kontaktmannagrupp

Kontaktmannagruppen består av tjänstemän från avfallsansvariga förvaltningar och miljö- och hälsoskyddsförvaltningar i SÖRABs delägarkommuner.

Sedan 2011 har arbete bedrivits i kontaktmannagruppen med att arbeta fram nya delmål. Det har skett genom gemensamma konferenser och

kontaktmannagruppsmöten samt arbete i respektive kommun.

1.3.2. Samråd

Samråd har genomförts av SÖRAB med de aktörer som är kommungemensamma, t.

ex. miljöorganisationer fastighetsägarorganisationer, hyresgästföreningen,

kommunala tjänstemän, politiska partier, avfallsbehandlare, återvinningsindustrin, funktionshindersorganisationer, Svensk Dagligvaruhandel, myndigheter såsom Länsstyrelsen m fl. Kommunerna har svarat för samråd med de egna

avfallsentreprenörerna, de egna politikerna samt de privata och kommunala

bostadsbolag, bostadsrättsföreningar, samfällighetsföreningar och villaägarföreningar som är verksamma i respektive kommun. Samrådsinstanser samt samrådsredogörelse återfinns i bilaga 3.

Förslagen till nya delmål innebär inga ändringar av redan antagna huvudmål för avfallsplanen. De nya delmålen som föreslås ska utgör inriktningen för arbetet fram till 2016, vilket som tidigare beskrivits, medför att vissa prioriteringar har gjorts. 26 synpunkter har inkommit. De flesta är av karaktären att de snarare hör hemma i handlingsplanen, och kommer också att behandlas inom ramen för denna. Ingen av synpunkterna föranleder någon ändring av de föreslagna delmålen.

Tre synpunkter kan belysas särskilt:

• Länsstyrelsen efterfrågar en redovisning av målens koppling till de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Denna presenteras i bilaga 4.

(21)

• Upplands Väsbys miljö- och hälsoskyddsnämnd anför att man anser delmål 4.4 bör uttryckas vagare då kommunen inte kan förutse hur många ansökningar om bygg- och rivningslov som inkommer. Detta innebär dock ingen ändring av målförslaget med motiveringen att alla kommuners ambition att nå målet bör vara lika. Samarbete och stöd vid tillsynen kan underlätta projektet.

• Sollentuna Miljö- och byggnadsnämnd anför att delmål 2.1 ska omformuleras.

De föreslår att delmålet ska vara ”År 2016 ska antalet klagomål på

nedskräpning på de allmänna insamlingsplatserna ha minskat.” Uppföljning ska ske genom att antalet inkomna klagomål ska mätas och tid som går från det att klagomålet inkommit tills åtgärden är utförd ska också mätas. I samråd med förvaltningar i kommunen föreslås att ursprungsförslaget om 80 %

kundtillfredsställelse kvarstår, men att önskemålet om minskning av klagomål vid dessa platser och hur klagomålet ska hanteras skrivs in i den årliga

handlingsplanen till Avfallsplan i Sollentuna och årligen redovisas i kommunen.

1.3.3. Utställning

Avfallsplanen beslutas i respektive kommuns fullmäktige varför utställning skett i respektive kommun. Utställningsperioden har varierat för att passa olika

sammanträdestider i kommunerna.

1.3.4. Justering av text

Vid kontroll av alla dokument som använts i kommunikationen av förslagen till Delmål 2013-2016 har det visat sig att det under mål 4.1 förkommer både skrivningen ”År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till

tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall” och skrivningen

”År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall”. Skrivningen i förslaget som ska läggas fast blir därför ”År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall, el-avfall och grovavfall”.

Vid samma kontroll av delmål 4.4 finns skrivningarna ” År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen” och ” År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen

avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt per kommun”.

Eftersom huvuddokumentet ” Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009- 2020” är en likalydande plan för de nio SÖRAB-kommunerna kommer skrivningen att vara ” År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen”.

(22)

2. MÅL FÖR AVFALLSHANTERING I SÖRAB-REGIONEN 2.1. Mål 1. Människan i centrum

Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och erbjuda den service som efterfrågas i syfte att uppfylla planens mål.

Insamling och behandling ska vara anpassad så att arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet är god.

Delmål 1.1 År 2016 ska avfallshanteringen vara en självklar del i kommunens planarbete vid ny- och ombyggnation, för att i tidigt skede säkerställa ytor och funktion av

avfallshanteringen.

Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd,

Kommunens nämnd som ansvarar för fysisk planering.

Uppföljning: Avstämning med respektive kommun.

Strategi: Genom översiktsplaner och detaljplaner säkerställa

marktillgång för återvinningscentraler och andra allmänna insamlingssystem.

Med utgångspunkt från den avfallshandbok som är framtagen av Avfall Sverige etablera medvetenheten om avfallshanteringen i förekommande planprocesser.

Huvuddelen av arbetet bedrivs i respektive kommun, men med gemensamt ansvar för att hålla nätverket för

planhandläggare aktivt. Utnyttja det faktum att avfallsfrågorna i nya PBL utgör ett allmänt intresse.

Berörda: SÖRAB,

Kommunens avfallsavdelning,

Kommunens översikts- och detaljplaneavdelning, Regionplane- och trafikkontoret,

Funktionshindersorganisationer, Huvudskyddsombud,

Arbetsmiljöverket.

Delmål 1.2 År 2016 ska det finnas en handlingsplan för åtgärder av de arbetsmiljöproblem som kartlades 2009.

Målansvar: Kommunens avfallsansvariga nämnd.

Uppföljning: Handlingsplan är framtagen.

Strategi: Under 2013 genomförs en sammanställning på hur många hämtplatser som återstår utifrån kartläggningen som

genomfördes 2009. Utifrån den läggs en handlingsplan och de prioriterade arbetsmiljöproblemen (tunga säckar, backning,

(23)

med övriga identifierade arbetsmiljöproblem och uppdateras sedan löpande.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning,

Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens exploateringsavdelning, Kommunens planavdelning,

Kommunens gatuavdelning, Fastighetsägare.

Delmål 1.3 År 2016 ska minst 80 % av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredställande insamlingssystem för hushållsavfall.

Uppföljning: Kundenkät 2016

Strategi: Utveckla systemen utifrån resultaten i tidigare kundenkät, förbättra först där missnöjet är störst.

Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens planavdelning,

Kommunernas informationsavdelning, Producenterna,

Funktionshinderorganisationer.

Delmål 1.4 År 2016 ska metoder vara etablerade för fortlöpande

återkoppling till hushåll rörande resultat av insamling samt dess miljönytta.

Målansvar: SÖRAB

Uppföljning: Kundenkät 2016.

Strategi: Genom att testa kombinationer av olika sätt att

kommunicera, ha etablerat ett arbetssätt, t ex hemsida, almanacka etc. Metoder för återkoppling ska behandlas i kommunikationsplan. Etablera ett gemensamt sätt att räkna fram och redovisa resultaten. Minst 80 % av hushållen ska anse sig ha fått återkoppling rörande resultat av insamling och dess miljönytta för att målet ska anses vara uppnått.

Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens informationsavdelning, Producenterna.

Delmål 1.5 År 2016 ska återvinningsmöjligheterna för grovavfall vara bättre jämfört med år 2012.

Målansvar: SÖRAB

(24)

t ex bättre öppettider på ÅVC, fler återvinningscentraler, flera mobila återvinningscentraler eller annat

insamlingssystem.

Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens planavdelning,

SÖRAB,

Funktionshindersorganisationer.

(25)

2.2. Mål 2. Kvalitet

Allt avfall ska vara rätt sorterat och inte skräpa ned.

Det innebär att avfall ska sorteras efter hur det ska tas omhand. Det sorterade avfallet ska uppfylla de krav som respektive behandlingsanläggning ställer.

Delmål 2.1 År 2016 ska 80 % av kommunens invånare uppleva att allmänna insamlingsplatser inte är nedskräpade.

Målansvar: Kommunal nämnd med ansvar för gaturenhållning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning.

Strategi: Genom avtalsuppföljning, ökad tillsyn, information till kommuninvånare och samarbete med andra kommunala aktörer. Med allmänna insamlingsplatser avser vi

återvinningscentraler, återvinningsstationer, batteriholkar och allmänna papperskorgar.

Berörda: SÖRAB,

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens gatuavdelning,

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Producenterna,

Håll Sverige Rent.

Delmål 2.2 År 2016 ska insamlat matavfall hålla sådan hög kvalitet så att materialet kan användas som växtnäring.

Uppföljning: Redovisa antal ton som behandlats i separat system, och vilka mängder som samrötas med slam från

avloppsreningsverk. Felklassat matavfall som förbränns eller komposteras istället för rötning redovisas också.

Strategi: Genom att upprätthålla dagens kvalitetsnivå.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, SÖRABs behandlingsentreprenör, Fastighetsägare.

(26)

2.3. Mål 3. Minska avfallets mängd Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd.

Det innebär att på olika sätt visa människor hur livsstil och konsumtionsmönster kan förändras så att

avfallsmängden per invånare minskar.

Delmål 3.1 År 2016 ska matsvinnet ha minskat med 10 kg per invånare jämfört med 2012.

Uppföljning: Minskat matsvinn mäts genom summan av mängden matavfall i restavfallet enligt plockanalys och insamlad mängd matavfall i jämförelse med motsvarande mängd 2012.

Strategi: Ta fram och sprida information om hur olika val kan

påverka mängden avfall. Visa på miljönyttan i att minimera matsvinnet och samtidigt öka utsorteringen av det matavfall som ändå uppstår.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens konsumentrådgivare,

Restauranger, storkök och livsmedelshandeln, SÖRAB

Delmål 3.2 År 2016 ska minst 50 % av restauranger, storkök och

livsmedelsbutiker i kommunen kunna redovisa att och hur de aktivt arbetar med att minska avfallsmängden.

Uppföljning: Enkät till restauranger, storkök och livsmedelsbutiker 2016.

Strategi: Genom ett strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om hur och varför det är viktigt att

avfallsminimera.

Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens avfallsavdelning,

Kommunens informationsavdelning,

Restauranger, storkök och livsmedelsbutiker, SÖRAB

(27)

2.4. Mål 4. Minska avfallets farlighet

Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall.

Det innebär att människor ska vara medvetna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Det ska vara lätt att sortera rätt. Uppkomsten av farligt avfall ska förebyggas genom dialog med producenter för att undvika att farliga ämnen byggs in i varor och produkter.

Delmål 4.1 År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall, el- avfall och grovavfall.

SÖRAB

Uppföljning: Kundenkät 2016.

Strategi: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Öka tillgängligheten för avlämning av farligt avfall, el-avfall och grovavfall.

Berörda: SÖRAB,

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Fastighetsägare,

Producenterna för el-avfall.

Delmål 4.2 År 2016 ska alla icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag (u-verksamheter), som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha inventerats. Tillsyn ska ske på deras hantering av farligt avfall minst vart åttonde år.

Målansvar: Kommunens tillsynsansvariga nämnd.

Uppföljning: Uppföljning av kommunens verksamhetsplan/tillsynsplan.

Strategi: Genom upprättande av tillsynsplan för u-verksamheter.

Inventering sker med regelbundenhet (kommunen avgör behov) och tillsyn vart åttonde år.

Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, U-verksamheter.

(28)

och kärlavfallet.

Uppföljning: Plockanalys 2016.

Strategi: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Öka tillgängligheten för avlämning av farligt avfall och smått el- avfall.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Fastighetsägare,

Producenter för el-avfall, SÖRAB.

Delmål 4.4 År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen.

Uppföljning: Uppföljning av kommunens verksamhetsplan.

Strategi: Inarbetas i tillsynsplan. Tillsyn sker på i snitt 5 projekt per år och kommun.

Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens bygglovsavdelning,

Bygg- och rivningsföretag, Fastighetsägare,

Byggherrar.

(29)

2.5. Mål 5. Öka återanvändningen Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras.

Det innebär att återanvändning ska stimuleras genom nyttjande av ny teknik och samarbete med företag/organisationer. System för att återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga. Återanvändningen får dock inte leda till en ökad miljöbelastning.

Delmål 5.1 År 2016 ska hanteringen av schaktmassor och liknande vara kartlagt samt förbättringsåtgärder föreslagna.

Målansvar: SÖRAB

Uppföljning: Färdig rapport.

Strategi: Kartläggningen omfattar återbruksgrad samt identifiering av hinder som finns för att öka återbruksgrad samt

förbättringsåtgärder föreslagna.

Kommunens fysiska planeringsavdelning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens gatuavdelning,

Länsstyrelsen,

Stockholmsregionens avfallsråd, SÖRAB.

Delmål 5.2 År 2016 ska det finnas återbruksverksamhet på alla återvinningscentraler.

Målansvar: SÖRAB

Uppföljning: Bemannad mottagning på alla återvinningscentraler.

Strategi: Genom bemannad insamling och organiserad mottagning.

Kommunens verksamhet för sysselsättning inom psykiatri, Ideella secondhandverksamheter,

SÖRAB.

Delmål 5.3 År 2016 ska det finnas etablerad återbruksverksamhet för de kommunala verksamheterna.

Målansvar: Kommunstyrelsen

Uppföljning: Återbruksverksamhet ska finnas etablerad.

Strategi: Genom att koppla ihop kommunala verksamheters behov av inköp och avyttring ska återbruk öka. Detta kan ske t ex genom en digital tjänst för att undvika fysisk mellanlagring.

Berörda: Kommunala verksamheter, Kommunala bolag,

(30)

Kommunens avfallsavdelning.

Delmål 5.4 År 2016 ska det finnas lättillgänglig information om

återbruksmöjligheter och återbruksvinster, såväl ekonomiska som miljömässiga.

Uppföljning: Avstämning med kommunerna att det finns lättillgänglig information för alla kommuninvånare.

Strategi: Genom användning av digitala medier.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, SÖRAB.

(31)

2.6. Mål 6. Öka materialåtervinningen Minst 50 procent av hushållsavfallet ska

materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka.

Det innebär att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk

behandling. Varje verksamhet ska källsortera så att minst ett avfallsslag kan materialåtervinnas.

Det innebär också att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök

och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Resterna vid behandlingen ska vara så rena att de går att återföra till åker- eller skogsmark.

Delmål 6.1 År 2016 ska minst 45 % av hushållsavfallet

materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall.

Uppföljning: Statistiksammanställning.

Strategi: Strategiskt kommunikations- och informationsarbete, bättre insamlingssystem, utreda om flera fraktioner kan

materialåtervinnas med angivna mått på miljönytta.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, SÖRAB,

Fastighetsägare, Producenter.

Delmål 6.2 År 2016 ska högst 30 kg förpackningar och returpapper per invånare och år finnas i säck- och kärlavfallet.

Uppföljning: Plockanalys av säck- och kärlavfall 2016.

Strategi: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om varför tidningar och förpackningar ska sorteras ut särskilt, med angivna mått på miljönytta. Arbeta strategiskt för att öka möjligheten för återvinningsplatser för tidningar och förpackningar.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens fastighetsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Fastighetsbolag,

SÖRAB,

Producenterna, Fastighetsägare.

(32)

Delmål 6.3 År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare och år samlas in.

Uppföljning: Statistiksammanställning på insamlade mängder.

Strategi: Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om varför matavfallet ska sorteras ut särskilt. Arbeta med att få så många av invånarna och verksamheterna att vilja sortera ut matavfallet.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens fastighetsavdelning,

Kommunens informationsavdelning, SÖRAB,

Restauranger, storkök och livsmedelsbutiker, Fastighetsägare.

Delmål 6.4 År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att växtnäring tas tillvara.

Målansvar: SÖRAB

Uppföljning: Avtalsuppföljning

Strategi: Genom upphandling av behandlingsanläggning för matavfall som får material som kan användas som växtnäring.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, SÖRAB,

SÖRABs behandlingsanläggningar.

Delmål 6.5 År 2016 ska materialåtervinningsmöjligheterna för grovavfall vara bättre jämfört med år 2012.

Målansvar: SÖRAB,

Kommunens avfallsansvariga nämnd.

Uppföljning: Statistiksammanställning.

Strategi: Genom att analysera de strömmar som idag går till förbränning respektive deponi, med syfte att flytta materialslag uppåt i avfallstrappan. Anpassa till olika insamlingssystem (ÅVC, grovavfallshämtning, mobil ÅVC etc).

SÖRABs behandlingsanläggningar

(33)

2.7. Mål 7. Energiutvinning

Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Biogas kan ersätta fossila bränslen.

Det innebär att icke brännbart avfall ska sorteras bort. Bränslet ska vara så rent att aska och slagg till största delen kan återvinnas. Vid förbränningen ska el och värme produceras. Vid rötning av

matavfall ska biogas utvinnas och användas som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle.

Delmål 7.1 År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att biogas kan produceras.

Målansvar: SÖRAB

Uppföljning: Avtalsuppföljning.

Strategi: Genom upphandling av behandlingsanläggning för matavfall som säkerställer att biogas framställs och omhändertas.

SÖRABs behandlingsanläggningar.

(34)

2.8. Mål 8. Deponering

Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjligheter.

Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön.

Det innebär att bara avfall som det inte finns några andra behandlingsmetoder för ska

deponeras. Endast deponier som uppfyller högt ställda krav ska användas.

Det innebär även att nedlagda deponier ska vara inventerade och undersökta.

Deponier som utgör en risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas.

Delmål 8.1 År 2016 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier med klass 1 och 2 ska hanteras.

Uppföljning: Åtgärdsplan ska finnas. Åtgärdsplanen redovisar hur deponierna ska vara åtgärdade senast 2020.

Strategi: Genom att ta fram en åtgärdsplan för deponier klass 1 och 2 och säkerställa att dessa är åtgärdade till 2020.

Berörda: Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens avfallsavdelning,

Berörda markägare, Länsstyrelsen.