1
Sollentuna kommun 2016-03-22
Revisorerna
Kommunfullmäktige i Sollentuna kommun
Revisorernas redogörelse för 2015
Vi har utfört vår granskning enligt kommunallagen, fastställt revisionsreglemente samt god revisionssed.
Revisorerna som är fem till antalet har haft ett tiotal sammanträden under året.
Kommunens revisorer är; Rolf Hagstedt (ordförande), Curt Berglund, Nils-Åke Borgström, Jan-Eric Nyberg och Stina Bergman Ericsson. Revisorerna biträds av sakkunniga från PwC.
Revisorernas uppdrag enligt kommunallagen är att årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. I uppdraget ingår också att som lekmannarevisorer, på samma sätt som gäller för den kommunala förvaltningen, granska den verksamhet som bedrivs i de företag som ägs av kommunen. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvi- sande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
De samlade revisionsinsatserna består av såväl verksamhetsrevision som redovis- ningsrevision. Verksamhetsrevision syftar till att bedöma om nämndernas verksam- het är ändamålsenlig och om den sköts på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen bedöms genom såväl verksamhets- som redovisningsrevisions- insatser. Bedömningen av om räkenskaperna är rättvisande sker inom ramen för redovisningsrevisionen.
Nedan lämnas en redogörelse för de granskningar samt övriga aktiviteter som ge- nomförts under året.
Granskning av Årsredovisning 2015
Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksam- heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b).
Vi bedömer att måluppfyllelsen avseende de finansiella målen som delvis förenlig med fullmäktiges mål.
Vi bedömer också, utifrån redovisningen av måluppfyllelsen i årsredovisningen att det verksamhetsmässiga resultatet delvis är förenligt med fullmäktiges mål. Av de åtta målen bedöms ett vara uppfyllt, sex delvis uppfyllda och ett mål bedöms som ej uppfyllt. Nämnderna har totalt fastställt 85 åtaganden för 2015 kopplat till de kom- munövergripande målen. Av dessa är 66 bedömda som uppfyllda eller att årets
2
ambitionsnivå är uppfylld, vilket motsvarar ca 77 procent. Antalet åtaganden som bedömts som delvis uppfyllda är 17 och två åtaganden är bedömda som ej uppfyllda.
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag, normer och i övrigt god redovisningssed och att räkenskaperna är rättvisande. Vi kan dock inte uttala oss om substansen i anläggningsredovisningen. I granskningen av de
materiella anläggningstillgångarna har vi t.ex. inte kunnat verifiera existens och full- ständighet avseende kommunens fastigheter i jämförelse med Lantmäteriets ägar- uppgifter. Detta eftersom kommunens anläggningsregister inte innehåller fastig- hetsbeteckningar. Det har heller inte varit möjligt att på ett enkelt sätt stämma av årets avskrivningar i resultaträkningen mot årets avskrivningar i balansräkningen.
Vidare noteras även brister när det gäller anpassning till kravet om komponent- avskrivning, brister i rutiner för aktivering av ianspråktagna anläggningar samt en osäkerhet i huruvida alla investeringsutgifter, kopplat till den s.k. ”fördyrningen”, i byggnationen av friidrottshallen utgörs av värdehöjande komponenter.
Vi bedömer dock att de noterade avvikelserna och osäkerheterna inte är materiella och därför inte påverkar vår bedömning att räkenskaperna är rättvisande. Vi förut- sätter dock att noterade avvikelser åtgärdas under 2016.
Granskning av Trafik- och fastighetsnämndens och kommunsty- relsens agerande i samband budgetöverskridande i projekt för investering i friidrottshall
Inom ramen för granskningen av årsredovisningen har också en granskning genom- förts av Trafik- och fastighetsnämndens och Kommunstyrelsens agerande i samband med att det konstaterades att investeringen i friidrottshallen vid Sollentunavallen skulle bli dyrare än beräknat.
Under 2012 och 2013 upphandlade Trafik- och fastighetsnämnden markentreprenad och byggentreprenad för uppförande av en ny friidrottshall på Sollentunavallen.
Under genomförandetiden uppstod problem avseende de geotekniska förutsättning- arna vilket försenade markarbetena. Detta har i sin tur lett till försening av och stör- ning för byggentreprenaden med kostnadsökningar till följd.
Under vintern/våren 2014 konstaterades att markentreprenaden som enligt planen skulle vara klar i april 2014 skulle bli försenad. Markentreprenaden beräknades bli klar i slutet av juli. Byggnadsentreprenören skulle enligt planeringen ha startat sitt arbete i april. Denne hade också konstaterat stora brister i spånten.
Trafik- och fastighetsnämnden fick förvaltningsinformation i slutet av november 2014 om fördröjningen. Förvaltningsinformation lämnades vid ytterligare två till- fällen, i december 2014 samt i februari 2015 innan nämnden i september 2015 fat- tade ett aktivt beslut ärendet. Beslutet avsåg en hemställan till Kommunstyrelsen om utökad budgetram för genomförandet.
Vår bedömning är att Trafik- och fastighetsnämnden har varit passiv vad avser att inhämta information om och att agera i den uppkomna situationen.
3
Enligt reglemente för Trafik- och fastighetsnämnden, punkten 2.5 sägs följande:
”Vid behov av omprioriteringar inom limiten ska nämnden skyndsamt, före det att omprioriteringen görs, meddela kommunstyrelsen”. Detta sker mer än ett år efter att det borde ha blivit uppenbart att investeringen riskerade att bli väsentligt dyrare än beräknat. Dessförinnan har nämnden vid två tillfällen erhållit förvaltningsinformat- ion men inte fattat något aktivt beslut i ärendet.
Nämnden har heller inte efterfrågat eller erhållit en kalkyl som förklarar vad fördy- ringen består av. En sådan kalkyl har, sedan vi, revisorer efterlyst en sådan, sam- manställts för vår räkning. I samband med detta har vi fått information om att i de s.k. stilleståndskostnaderna och hindersersättningarna till del utgörs av värdehö- jande komponenter. Inte heller Kommunstyrelsen har, på eget initiativ, informerat sig om situationen förrän ett beslut om överenskommelsen med byggentreprenören träffades och beslutet att utöka trafik- och fastighetsnämndens budgetram för pro- jektet togs i oktober 2015.
Sammantaget anser vi att Trafik- och fastighetsnämnden förtjänar kritik för sin pas- sivitet. Vi gör också bedömningen att Kommunstyrelsen, utifrån sin uppsiktsplikt, borde ha informerat sig om situationen i ett betydligt tidigare skede.
Redovisning av specialdestinerade statsbidrag
Inom ramen för årsredovisningsgranskningen har också en granskning genomförts avseende redovisning av specialdestinerade statsbidrag. Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga:
Finns det en periodisering av specialdestinerade statsbidrag som överensstämmer med god redovisningssed?
Den sammanfattande bedömningen var att det inte finns en ändamålsenlig hante- ring som gör att periodisering av specialdestinerade statsbidrag överensstämmer med god redovisningssed. Bedömningen grundade sig på att det i granskningen framkommit att ca 8 mnkr avseende specialdestinerade statsbidrag har periodiserats och skuldförts i bokslutet trots att det inte föreligger någon sådan förpliktelse. Där- emot kunde vi konstatera att det tillfälliga stöd som utbetalats med anledning av den rådande flyktingsituationen har hanterats korrekt.
Granskning av nämndernas ansvarsutövande, 2015
Enligt kommunallagen ska revisorerna granska all verksamhet årligen. Avsikten är att bedöma om styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar fullgjort sin uppgift.
Revisorerna ska bedöma ”om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig.” Syftet med den övergripande granskningen av ansvarsutövandet var att besvara följande revisionsfråga:
Har verksamheten som bedrivs inom styrelser och nämnder skötts på ett ända- målsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt?
4
Granskningen bygger på en genomgång av respektive nämnds verksamhetsberät- telse och protokoll för 2015 och de uppdrag som fullmäktige riktat till nämnderna.
Granskningens resultat har inte sakgranskats utan utgör revisorernas interna material och som en utgångspunkt för diskussion om och bedömning av ansvars- utövandet.
Vår bedömning är att samtliga styrelser/nämnder, utifrån denna granskning, har fullgjort sitt ansvar i enlighet med uppdraget från fullmäktige.
Översiktlig granskning av delårsbokslut 2015-08-31
Syftet med den översiktliga granskningen var att ge revisorerna underlag för att kunna bedöma om delårsrapporten var upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet var förenligt med de mål som Kommunfull- mäktige beslutat. Vår bedömning lämnades till Kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlades.
Resultatet för perioden var positivt med 105 mnkr, exklusive realisationsvinster.
Prognosen för helåret pekade mot ett resultat på 2 mnkr, exklusive realisations- vinster. Budgeterat resultat för helår 2015 uppgick till 33 mnkr. Detta innebar att balanskravet bedömdes uppnås men inte årets budgeterade resultat. Nämndernas helårsprognos pekade på ett underskott om -17,9 mnkr.
Vi gjorde följande bedömningar:
Det har, i PwC:s granskning, inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Dock noterar vi att kommunen fortfarande inte har upprättat delårsrapporten enligt krav om komponentavskrivningar (RKR 11.4, materiella anläggningstillgångar).
Den översiktliga granskningen visar på att det prognostiserade resultat inte i alla delar är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget 2015.
Vi har inte funnit något som tyder på att måluppfyllelsen avseende verksam- heten är oförenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten i budget 2015. I likhet med föregående år finns det avvikelser i nämndernas arbete med och rapportering av åtaganden. Detta innebär att vi inte kan uttala oss om de av kommunfullmäktiges fastställda mål bedöms bli infriade vid årets slut.
Uppföljning av granskningar inom intern kontroll, gjorda 2011-2013
Syftet var att följa upp ett antal tidigare genomförda granskningar för att se vilka åtgärder som vidtagits där brister tidigare hade noterats. Revisionsfrågan som skulle besvaras var följande:
5
Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av den bedömning och de åtgärdsför- slag som lämnats i 2011, 2012 och 2013-års granskningar?
Totalt fanns 19 stycken rekommendationer i de tidigare genomförda granskningar- na. Av dessa bedöms 3 vara uppfyllda, 7 delvis uppfyllda och 9 ej vara uppfyllda.
Åtgärder hade vidtagits på samtliga områden, om än i varierande omfattning. I många avseenden hade arbetet med förbättringar påbörjats, men ännu inte fullt ut implementerats. Vi konstaterade att endast tre rekommendationer har åtgärdats i sin helhet.
Vår sammanfattande bedömning var därför att de åtgärder som vidtagits inte har varit tillräckligt kraftfulla. Vi förutsätter därför att kommunstyrelsen ser till att arbe- tet med att åtgärda återstående rekommendationer ges högsta prioritet. Bedöm- ningen grundar sig på följande:
Granskning av intern kontroll av löneutbetalningar (2011)
Utifrån de tre rekommendationer som lämnades i granskningen bedömdes två vara uppfyllda och en ej uppfylld. Kommunen hade inte implementerat en rutin som sä- kerställer att varje chef månatligen går igenom lönelistorna samt dokumenterar ut- förd kontroll.
Granskning av intern kontroll av materiella anläggningstillgångar (2012) Åtgärder hade vidtagits och tre av de lämnade rekommendationerna bedömdes vara delvis uppfyllda. Rekommendationen avseende löpande genomgång/inventering av inventarier bedömdes inte vara uppfylld. Endast kultur- och fritidsförvaltningen hade gjort en genomgång av sina register.
Granskning av intern kontroll av leverantörsregister (2012)
Kommunen bedömdes ha en rutin för att kontrollera bank- och plusgiro mer konse- kvent. Rekommendationen om löpande kontroller av befintliga leverantörer bedöm- des inte vara uppfylld. Inte heller rekommendationen avseende upprättandet av full- ständiga styrdokument. Arbetet med nya riktlinjer hade påbörjats, men är var i maj 2015 ännu inte slutförda.
Granskning av intern kontroll av kundfakturering (2013)
En av de lämnade rekommendationerna bedömdes delvis vara uppfylld. BUN hade påbörjat arbetet med retroaktiv avgiftskontroll. Tre rekommendationer bedömdes inte vara uppfyllda. Systematiska kontroller av ströfakturering gjordes enligt gamla riktlinjer. Det nya ekonomisystemet ser däremot inte likadant ut och nya riktlinjer och rutiner skulle tas fram tidigast hösten 2015. Kommunen hade ingen övergri- pande reglering av närståendetransaktioner- och ärenden. Internkontrollplanerna hade då, ännu inte setts över.
Granskning av intern kontroll av leverantörsutbetalningar (2013) Två av rekommendationerna bedömdes inte vara uppfyllda. Kommunen gjorde fort- farande ingen uppföljning avseende förändringar av behörigheter. Arbetet med att ta fram attestslistor för varje förvaltning hade påbörjats och fortgick och därmed bedömdes den rekommendationen vara delvis uppfylld.
6 Granskning av hanteringen av statliga ersättningar för flyktingmottagandet
Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfrågor:
Har ansvariga nämnder en tillräcklig intern kontroll som säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar inom flyktingmottagandet som kommunen har rätt till?
Redovisas statliga ersättningar för flyktingmottagandet i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 18 Intäkter från avgif- ter, bidrag och försäljningar?
Vi bedömde att den interna kontrollen i de granskade nämnderna inte var helt till- räcklig för att säkerställa att kommunen får del av de statliga ersättningarna inom flyktingmottagandet som kommunen har rätt till. Vi grundade detta på att ansök- ningar lämnas för flertalet av de statsbidrag som är möjliga att söka, men att Vård- och omsorgsnämnden inte gör några återsökningar. Det finns bidrag att söka inom äldre- och funktionshinder under vissa förutsättningar. Rutinerna var inte doku- menterade i alla fall och det var endast Överförmyndarnämnden som har området med i internkontrollplanen.
Vi bedömde att redovisningen i allt väsentlig sker enligt gällande normering och god redovisningssed. Periodiseringar gjordes i flertalet fall så att intäkten redovisas på rätt år. Vår sammanfattande revisionella bedömning grundade sig på en bedömning av granskningens kontrollmål enligt följande:
Det finns en tydlig ansvarsfördelning samt rutiner för ansökning av statliga ersättningar inom berörda verksamheter. Delvis uppfyllt.
Statliga ersättningar inom flyktingmottagandet omfattas av nämndens inter- na kontroll. Delvis uppfyllt.
Redovisning sker enligt god redovisningssed. I allt väsentligt uppfyllt.
Vi lämnade följande rekommendationer:
Ansvarsfördelningen nämnderna emellan avseende statsbidrag för flykting- mottagandet bör tydliggörs. För att det ska finnas en kommungemensam bild av vilka ersättningar som förekommer, vilka verksamheter som berörs och vem som ansvarar för att ansöka är det av vikt att ansvarsfördelningen är tydlig och accepterad samt att det finns en övergripande funktion som ansva- rar för att aktualisera och samordna arbetet.
Som en del i en kommungemensam bild och en tydligare ansvarsfördelning är det av vikt att Vård- och omsorgsnämnden ser över sina rutiner för att ut- reda om nämnden har några fall där man har rätt till statsbidrag.
Statsbidrag till flyktingverksamheten bör beaktas i underlagen till internkon- trollplanerna.
De rutiner som tillämpas bör dokumenteras. Detta avser såväl inom de enskilda nämnderna där rutiner kopplade till rapportering, ansökningar och
7
uppföljning kan anses vara väsentliga att dokumentera, som de principer och rutiner som ska gälla för redovisning och periodisering av erhållna bidrag.
Granskning av intern kontroll avseende känslig infor- mation i ekonomisystemet
Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga:
Är den interna kontrollen avseende hantering av känslig information i ekonomisy- stemet tillräcklig?
Efter genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende hante- ring av känslig information i ekonomisystemet inte är helt tillräcklig. Bedömningen grundar sig på följande iakttagelser:
Vi bedömer att man har gjort en riskbedömning inom vilka områden (konto- grupper) som känslig information i ekonomisystemet kan förekomma. Dock noterar vi att ingen dokumenterad granskning ännu har genomförts av dessa konton.
Vidare bedömer vi att det inte finns en rutin som säkerställer att känslig in- formation inte kan förekomma i ekonomisystemet. Enligt uppgift har en översiktlig granskning, som inte är dokumenterad, genomförts under 2015.
Utifrån vår stickprovsgranskning bedömer vi att det förekommer känslig in- formation i ekonomisystemet.
Vid granskningen noterades även att initialer följt av födelsedatum eller de fyra sista siffrorna i personnumret förekommer på en del fakturor. Dessa har vi inte tagit i beaktande i vår verifiering, men det finns skäl att även se över detta förhållande.
Granskning av intern kontroll vid utbetalningar inom individ-och familjeomsorg
Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga:
Är den interna kontrollen vid utbetalningar av ekonomiskt bistånd inom social- nämnden tillräcklig?
Efter genomförd granskning bedömde vi att den interna kontrollen avseende ut- betalningar inom individ- och familjeomsorg inte fullt ut var tillräcklig. Följande iakttagelser låg till grund för bedömningen:
Rutinen för utbetalningar innehåller många manuella moment. Behörighets- attesten kan utföras (och utförs) av en person.
Handläggarens behörighet i verksamhetssystemet är omfattande. Upplägg av klient och utbetalning till samma klient kan ske av samma handläggare utan särskild attest. Det saknas en rutin eller kontroll avseende förändring av
8
uppgifter för klienter i verksamhetssystemet. Exempelvis görs ingen kontroll eller uppföljning vid förändring av bankuppgifter.
Det finns inte någon kontroll av att utbetalningar sker till rätt person. Det finns inte heller någon kontroll av att utbetalningen sker med rätt belopp utifrån underlag. Dock kan inte registrerat beviljat belopp i verksamhets- systemet avvika från vad som betalas ut.
Beslut kring rekvisitioner föregås inte av attest innan rekvisition överlämnas till klient. Avsaknad av attest av dessa beslut leder till en ökad risk för felakt- iga utbetalningar.
Socialkontoret har kontroller i form av rimlighetsbedömningar vid utbetal- ningar. Rutinen följs dock inte fullt ut.
Förstudie kring övertagande av viss hälso- och sjuk- vård, LSS
Syftet med förstudien var att kartlägga hur förutsättningarna såg ut inför kommu- nens övertagande av ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilit- ering och habilitering som sker i bostaden och på daglig verksamhet för personer som omfattas av LSS. Motsvarande förstudie genomfördes i sex ytterligare kommu- ner i länet. Generellt sett konstaterades att kommunerna såg positivt på den kom- mande förändringen inom LSS-verksamheten. Det fanns en förväntan på att
helhetsbilden över verksamheten skulle komma att underlätta och förbättra det dag- liga arbetet bland brukarna i kommunen. I förberedelsearbetet hade kommunerna hunnit olika långt och tillvägagångssättet berodde på vilka förutsättningar som fanns sedan tidigare gällande LSS-verksamheten. Efter genomförd förstudie konsta- teras att vissa risker borde tas i beaktande inför det fortsatta arbetet, både före, un- der och efter övertagandet.
Sammantaget framfördes risker och utmaningar hos kommunerna gällande överta- gandet av viss hälso- och sjukvård, LSS inom följande områden:
Framtida finansiering av den hälso- och sjukvård som omfattades av överfö- ringen.
Formulering och uppföljning av ytterligare krav på vad utförarna ska leverera
Ansvaret för hälso- och sjukvården för enstaka platser som köps utanför kommunen.
Administration hos både beställare och utförare.
Roll- och ansvarsfördelning avseende hälso- och sjukvårdsfrågor inom daglig verksamhet, särskilt avseende verksamhet med brukare med boendebeslut (som kommer att vara kommunens ansvar efter övertagandet) och brukare från ordinärt boende (där landstinget även fortsättningsvis har ansvaret).
Enskilda mindre utförares möjlighet att ta eget ansvar för hälso- och sjuk- vårdsuppgifter.
9
Sammantaget visade förstudien att det fanns ett antal oklarheter och risker som Sol- lentuna i likhet med övriga kommuner behövde hantera och beakta i det fortsatta arbetet inför och efter själva överföringen.
Granskning av styrning och ledning av elevhälsan
Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga:
Säkerställer Barn- och ungdomsnämnden att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt?
Efter genomförd granskning var vår sammanfattande bedömning att elevhälsan i Sollentuna kommun utifrån angivna kontrollmål bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.
Bedömningen var således att elevhälsan har ett tydligt uppdrag och att det finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan såväl förvaltning och skolor som mellan skolornas elevhälsoteam och övriga medarbetare inom skolorna. Vidare bedömdes det som tydligt i och med rådande resursfördelningsmodell och ansvarsfördelning vilken tillgång till elevhälsa som ska finnas för eleverna på de olika skolorna, och det fanns fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden
avseende elevhälsans verksamhet.
Vi noterade att det fanns tillgång till skolpsykologer, men utifrån genomförda inter- vjuer framstod det som att det inte fullt ut råder likvärdiga förutsättningar för de olika skolorna att nyttja skolpsykologernas tid och kompetens i det förebyggande och främjande arbetet.
Vår rekommendation var att Barn- och ungdomsnämnden vidtar åtgärder för att sä- kerställa att det finns förutsättningar för skolpsykologerna att delta i skolornas främjande och förebyggande elevhälsoarbete i en likvärdig utsträckning.
Granskning av underhåll av gator och vägar
Syftet med granskningen var att besvara följande revisionsfråga:
Är Trafik- och fastighetsnämndens planering och genomförande av underhåll av gator och vägar ändamålsenligt i ett långsiktigt perspektiv?
Efter genomförd granskning var vår sammanfattande bedömning att Trafik och fastighetsnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig planering för ge- nomförande av långsiktigt underhåll av gator och vägar.
Vi rekommenderade Trafik- och fastighetsnämnden att införa ett antal mätbara mål med mätetal för att kvalitetssäkra standarden på kommunens gator och vägar.
Lekmannarevision
Revisorerna har under 2015 genomfört s.k. lekmannarevision i kommunens bolag.
Lekmannarevisionens inriktning har varit densamma för samtliga bolag. Årets granskning har syftat till att bedöma om bolagen arbetar på ett ändamålsenligt sätt med omvärldsanalyser och bedömningar på lång sikt i syfte att öka kunskapen om
10
framtiden för att därmed kunna utveckla sin verksamhet samt skapa handlings- beredskap. Bolagen är följande
AB Sollentunahem
Sollentuna Energi AB
AB SOLOM
Granskningsrapporter har upprättats för bolagen.
Dialog och kontakter med nämnder och kommun- styrelse m m
Revisorerna har löpande följt samtliga nämnders verksamhet genom läsning av pro- tokoll och handlingar. Granskning har även omfattat den verksamhet som bedrivits av den gemensamma nämnden för familjerättsliga frågor i kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands-Väsby.
Revisorerna har haft möten med Kommunstyrelsen, Vård- och omsorgsnämnden, Socialnämnden, Miljö- och byggnadsnämnden samt Trafik- och fastighetsnämnden.
Därutöver har revisorerna träffat Kommunfullmäktiges presidium två gånger under året.
