24.8. Bilaga 1 -5 Lokalresursplan Mora

(1)

Första version av:

Lokalresursplan

Mora kommun 2013-11-04

(2)

Innehållsförteckning

Innehåll

Förord ... 3

1. Planeringsförutsättningar ... 4

1.1 Utgångspunkter för kommunens lokalresursplanering ... 4

1.2 Sammanfattning av denna lokalresursplan ... 5

2. Omvärld och långsiktig utveckling ... 9

2.1 Vision och mål ... 9

2.2 Befolkningsutveckling ... 9

2.3. Näringsliv och arbetsmarknad ... 10

2.4 Boendeplaneringsprogram ... 10

3. Lokalbestånd, lokalkostnader och lokalförändringar ... 12

3.1 Lokalbestånd 2012 ... 12

3.2 Lokalkostnader ... 13

3.3 Underhåll- och reinvesteringsbehov samt strategiskt ägande ... 14

3.4 Planerade förändringar i lokalbeståndet ... 16

3.5 Lokalbeståndets utveckling ... 18

3.6 Lokalanvändning och framtida lokalbehov ... 19

4. Slutsatser och förslag till åtgärder ... 33

5. Förslag till åtgärder ... 34 BILAGA 1 Lokalrevision – Barn- och utbildningsförvaltningen

BILAGA 2 Lokalrevision – Gymnasieförvaltningen BILAGA 3 Lokalrevision – Socialförvaltningen BILAGA 4 Lokalernas strategiska ägande

BILAGA 5 Detaljer för övriga fastighetsinvesteringar och energitjänsteprojektet 2013 BILAGA 6 Exempel på faktablad för enskilda fastighetsobjekt

(3)

Förord

Kommunen disponerar ungefär 161 410 kvadratmeter ägda och hyrda lokaler. Målet är att lokalerna ska stödja kommunens verksamheter och bidra till att de når sina mål i en ändamåls- enlig, attraktiv, sund och säker verksamhetsmiljö och till så låga kostnader som möjligt. Detta kräver samordning och planering.

Därför genomfördes under 2013 ett projekt med målet att utveckla kommunens lokalresursplanering. Resultatet av projektet är en arbetsmodell för kommunens lokalresursplanering samt denna lokalresursplan som beskriver framtida lokalbehov, planerade förändringar i lo- kalbeståndet samt det beräknade över- och underskott på lokaler.

Analysen ger en plattform för vidare systematiskt arbete och beslut. Planen bygger på analyser av lokalanvändningen i ca 78 procent av lokalbeståndet. Analyserna har gjorts i samverkan mellan Tekniska förvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Gymnasieförvaltningen, Socialförvaltningen samt kommunledningskontoret. En sammanfattning av analyserna redovi- sas i avsnitt 3 ”Lokalbestånd, lokalkostnader och lokalförändringar” och mer detaljerade lokal- revisioner per förvaltning redovisas i bilagorna 1-3. Tanken är att lokalresursplanen ska revi- deras varje år och samordnas med kommunens fysiska planering, verksamhetsplanering och budgetarbete.

I denna första lokalresursplan ges lokalanvändningen stort utrymme. I kommande lokalresursplaner bör lokalernas ändamålsenlighet och flexibilitet lyftas fram. Liksom en fördjupad redovisning av pågående och planerade projekt och framtida årskostnader för lokalerna.

Denna lokalresursplan bygger på uppgifter från 2012 som redovisats under 2013.

Med denna lokalresursplan har kommunen nu tillgång till ett omfattande material där uppgifter om verksamhetens volymer och lokalbehov samordnats med uppgifter om tillgängliga lokaler, planerade investeringar och kostnader. Här finns också förslag till åtgärder. Därmed har grunden lagts för kommunens fortsatta lokalresursplanering med ett helhetsperspektiv.

Lokalresursplanen har genomförts i ett givande samarbete med verksamheterna och har ökat den gemensamma kunskapen om hur kommunens lokalförsörjning har gått till tidigare och hur den bör gå till framöver.

Mora 2013-11-04

Urban Mårtensson Fastighetschef

Ida Jansson Bertil Oresten

FM Konsulterna AB FM Konsulterna AB

(4)

1. Planeringsförutsättningar

Avsnittet beskriver utgångspunkterna för kommunens lokalresursplanering och introducerar lokalresursplanen.

Detta dokument innehåller en första version av lokalresursplan för Mora kommun. Lokalre- sursplanen är resultatet av ett utvecklingsarbete som pågått under 2013 för att utveckla kommunens lokalresursplanering. Denna lokalresursplan är det första i sitt slag som utvecklats för Moras kommun och förhoppningen är att den kommer att vidareutvecklas och förbättras under kommande år. Bedömningen är att det kommer att ta ytterligare ett par år innan innehåll och arbetsformer har satt sig.

Projektet har även ett förslag till ”Arbetsmodell för lokalresursplanering och servicetjänster”.

Detta dokument redogör för vilka principer som ska gäll för lokalresursplaneringen, vilka rol- ler och ansvar som finns samt hur organisationen se ut.

Projektet har även genomfört informationsträffar och utbildningar i lokalresursplanering för politiker, styrgrupp, projektgrupp samt tekniska förvaltningen.

1.1 Utgångspunkter för kommunens lokalresursplanering

Utgångspunkten för kommunens lokalresursplanering är att det ska finnas en etablerad ar- betsprocess med tydlig roll- och ansvarsfördelning. Processen ska resultera i en lokalresursplan som redogör för kommunens mål med lokalförsörjningen, aktuell lokalanvändning samt rangordnade åtgärder som krävs för att målen ska uppnås.

Lokalresursplanen ska bygga på uppgifter både från tekniska förvaltningen och från lokalnyttjande förvaltningar. Denna lokalresursplanen bygger på uppgifter som redovisats till utredningen under 2013. År 2012 är basår, eftersom det är det senaste året med ett färdigt bokslut.

Prognoser över befolkningsutveckling, elevutveckling, etcetera bygger på Befolkningsprognos Mora kommun 2011-2021.

Redovisade årskostnader avser kommunens totala kostnader för att äga, förvalta och hyra lokaler utan hänsyn till interna transaktioner som internhyror och avgifter eller externa intäkter.

I kommande lokalresursplaner bör därför både tekniska förvaltningens kostnader och lokalnyttjande förvaltningars lokalkostnader utöver internhyran redovisas där så är möjligt. Pro- gnoser över framtida årskostnader redovisas översiktligt och bör utvecklas i kommande lokalresursplaner.

En stor del av arbetet med denna lokalresursplan har handlat om att få fram kvalitetssäkrade uppgifter. Detta arbete har gett värdefull kunskap om vilka uppgifter som finns tillgängliga, var uppgifterna finns och vilka resurser som krävs för att få fram kvalitetssäkrade underlag. Ruti- ner för faktainsamlingen bör utvecklas.

I kommande lokalresursplaner bör det vara möjligt att skilja mellan pågående, planerade/beslutade och ej beslutade projekt, för att få en samlad bild av hur olika förändringar i lokalbeståndet påverkar kommunens totala lokalanvändning och lokalkostnader.

1.1.1 Vision, mål och uppföljning

Övergripande mål är att kommunen ska ha en ändamålsenlig, attraktiv, sund och säker verk- samhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet, minsta möjliga miljö och klimatpåverkan samt en effektiv användning av kommunens resurser.

Kommunstyrelsen ska varje år formulera och följa upp mål för kommunens fastighetsinnehav, lokalanvändning, lokalkostnader och energi- och vattenanvändning.

(5)

Planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen och lokalanvändningen ska dokumente- ras i lokalresursplanen som ska omfatta samtliga verksamheter, fastigheter, lokaler och bostä- der.

När det gäller analyser och uppföljning mot mål, så finns det än så länge inga redovisade mål att jämföra med, varför utfallet istället jämförs med generella riktvärden. I kommande lokalresursplaner bör direktiv och mål för lokalförsörjnigen och lokalanvändningen fastställas. Utifrån ledningens direktiv kan mål och mätetal fastställas som syftar till att tillgodose behovet av upp- följning på strategisk, taktisk och operativ nivå.

1.1.2 Lokalresursplanen

Planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen och lokalanvändningen ska redovisas i lokalresursplanen. Lokalresursplanen tas fram av lokalresursplaneraren i samarbete med lo- kalberedningsgrupper samt lokalstyrgruppen. Lokalresursplanen beslutas av kommunstyrelsen. I lokalresursplanen redovisas:

1. Planeringsförutsättningar

I avsnitt 1 redogörs för förutsättningarna för framtagandet av lokalresursplanen.

2. Omvärld och långsiktig utveckling

I avsnitt 2 redogörs kortfattat yttre faktorer som påverkar verksamheternas utveckling och framtida lokalbehov. I avsnittet berörs kommunens befolkningsutveckling, närings- liv och bostadsbyggande.

3. Lokaler, lokalbehov och förändringar

I avsnitt 3 redovisas en sammanfattande lokalresursplan för kommunen som helhet. I avsnittet redovisas kommunens lokaler och lokalkostnader år planerade lokalföränd- ringar åren de närmsta åren enligt kommunens och tekniska förvaltningens investe- ringsplanering. I lokalrevisionerna jämförs lokalbeståndet med redovisade lokalbehov och resultatet visar var det kommer att uppstå över- eller underskott under de närmsta ca 10 åren.

4. Slutsatser och förslag till åtgärder

I avsnitt 4 redovisas slutsatser och förslag hur kommunen kan påbörja lokalresursplanering på strategisk, taktisk och operativa nivå.

1.2 Sammanfattning av denna lokalresursplan

Mora kommun hade 2012 ett fastighetsbestånd på till 161 410 kvadratmeter till en årskostnad av 123,5 mkr, se tabell 1. Kommunen har ökande kostnader samtidigt som kommunen enligt prognosen i Kommunplanen i år, 2013, kommer få ett negativt resultat. Prognosen för 2013 följs av svagt positiva prognoser för 2014 och 2015. Det planeras för nya investeringar i lokal- beståndet samtidigt som stora delar av det befintliga beståndet har ett eftersatt underhåll. Det är två faktorer som kommer att öka kommunens lokalkostnader ytterligare.

I nuläget, om samtliga beslutade och planerade avvecklingar genomförs, minskar årskostna- derna i storleksordningen 2,7 mkr. De beslutade och planerade investeringarna å andra sidan uppgår till ca 208,8 mkr. Det skulle öka kommunens årkostnader för räntor och avskrivningar med ca 12,1 mkr (år 1) och driftskostnaderna med ca 2,4 mkr.

Sammantaget kommer därmed årskostnaderna att öka med drygt 11,8 mkr, från 123,5 år 2012 till 134,5 år 2020. Utöver ovanstående lokalförändringar finns diskussioner kring ytterligare investeringar och avvecklingar, som om de genomförs skulle öka årskostnaden med ytterligare

(6)

Samtidigt visar lokalrevisionerna för förskola och grundskola samt gymnasiet att det finns ett lokalöverskott inom kommunen. Den möjliga besparingspotentialen, i form av minskade års- kostnader, bedöms uppgå till ca 23,4 mkr. Besparingspotentialen utgår från en jämförelse mellan befintligt lokalnyttjande och riktvärden. Den redogör för en teoretiskt möjlig besparingspotential. Det finns även vakanta lokaler som årligen kostar kommunen ca 3,3 mkr, vilket är ytterligare en besparingspotential.

Så för att inte enbart öka kommunens lokalkostnader genom investeringar och reinvesteringar måste också besparingar i det befintliga beståndet genomföras. Besparingarna ger möjligheter till minskade lokalkostnader upp mot 18 mkr, men kan även skapa utrymme för ytterligare investeringar. Ett mål kan vara att lokalkostnaderna ska vara i balans och inte öka efter att investeringar genomförts.

Tabell 1. Sammanställning av lokalbestånd, nyttjade och vakanta lokaler samt årskostnader.

Lokalresursplan 2012-2021

Prognos för skolan fram hit

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Summa lokaler 2012-2021

161 410 169 795 162 696 157 804 157 804 150 622 150 622 150 622 150 622

157 414 158 916 151 817 149 677 149 677 142 801 142 801 142 801 142 801

3 996 3 344 3 344 921 921 615 615 615 615

Lokalbehov [kvm] 127 315 137 160 130 669 128 681 129 118 122 507 122 680 124 654 125 179

30 099 29 291 28 683 28 202 27 765 27 500 27 327 25 353 24 828

0 0 0 -4 892 0 -7 182 0 0 0

161 410 162 260 155 161 150 598 150 598 143 416 143 416 143 416 143 416

123 539 105 123 539 105 127 089 560 128 393 779 128 393 779 132 228 415 132 228 415 138 811 688 138 811 688

3 263 941 3 263 941 3 263 941 880 096 880 096 734 614 734 614 734 614 734 614

23 380 548 22 530 823 21 930 994 21 393 462 20 940 689 20 660 175 20 443 192 18 768 345 18 298 337

0 53 500 000 50 000 000 92 000 000 40 000 000 0 118 400 000 0 0

Lokalbank

Lokaler [kvm]

Nyttjande [kvm]

Vakanta [kvm]

Möjliga besparingar[kvm]

Anskaffa/avveckla [kvm]

Summa [kvm]

S 1 - Summa årskostnader lokaler [kr]

Varav kostnad vakanta lokaler [kr]

S 2 - Möjliga besparingar[kr]

Investeringar [kr]

Kommentar till tabellen: I tabellen saknas uppgifter om hur investeringarnas from 2015 påverkar lokala- rean, ingen uppskattad lokalökning är tillagd. I tabellen framgår utöver verksamhetsdata också de möjliga besparingar som tagits fram i lokalrevisionerna.

Lokalrevisioner

Lokalrevisioner har utförts för ca 78 procent av lokalbeståndet där lokalanvändningen analy- serats och de framtida lokalbehoven undersökts och jämförts med tillgängliga lokaler. Lokalre- visioner har genomförts för följande förvaltningars verksamheter och lokaler:

För- och grundskoleförvaltningen (bilaga 1) Gymnasieförvaltningen (bilaga 2)

Socialförvaltningen (bilaga 3)

Lokalrevisionerna visar ett relativt konstant lokalbehov framöver. De visar även att det finns möjliga besparingar på 30 099 kvadratmeter inom det nyttjade beståndet och ytterligare 3 996 kvm vakanta lokaler (tabell 1). Totalt uppgår besparingspotentialen till drygt 34 095 kvm.

Årskostnaden för den möjliga besparingen inom det nyttjade beståndet uppgår till cirka 23,4 mkr per år och för de vakanta lokalerna 3,26 mkr, totalt 26,6 mkr. De enskilt största besparingspotentialerna finns inom grund- och gymnasieskolan samtidigt som socialförvaltningen står inför ökade lokalbehov framöver.

Grundskolan i Mora har många verksamhetsställen och en del med väldigt små elevunderlag. I grundskolan ligger lokalanvändningen per elev på 18 kvadratmeter bruksarea, vilket kan jäm- föras med riktvärdet 12 kvadratmeter bruksarea per elev. Den möjliga besparingspotentialen inom grundskolan uppgår till 13 600 kvadratmeter.

(7)

Gymnasieskolan har sedan ett par år tillbaka haft minskande elevkullar, vilket har lett till att elevunderlaget minskat kraftigt. Prognoserna visar att underlagen kommer att ligga på en relativt konstant nivå framöver. I gymnasieskolan ligger lokalanvändningen i genomsnitt på 28 kvadratmeter per elev vilket är högt jämfört med riktvärdena 12 för teoretiska program och 18 för praktiska program. Det ger en möjlig besparingspotential på 12 600 kvadratmeter.

Då andelen äldre ökar i Mora ökar också behovet av hemtjänst och särskilda boenden. Den senaste tiden har även individ- och familjeomsorgen upplevt ett ökat tryck på boenden. Pro- gnoserna för behovet av äldreomsorgsplatser visar ett behov av ytterligare 45 platser inom en tioårs period.

Databas

Insamlade uppgifter från verksamheterna och Tekniska förvaltningen har sammanställts på separata faktablad för varje fastighet. På dessa faktablad finns nyckeltal om lokalanvändningen och lokalkostnaderna, prognoser över verksamhetens volymer och framtida lokalbehov, samt planerade investeringar och framtida årskostnader för lokalerna.

Faktabladen innehåller en unik samordning av uppgifter från verksamheterna och Tekniska förvaltningen som bör utvecklas i kommande lokalresursplanering. Ett mervärde är också att de enkelt kan utvecklas till förvaltningsplaner för respektive fastighet. Faktabladen är gjorda i Excel och överlämnas digitalt. Se exempel på ett faktablad i bilaga 6.

Underhålls och reinvesteringsbehov

Kommunens lokalbestånd av ägda lokaler bedöms av tekniska förvaltningen ha ett omfattande underhålls- och investeringsbehov. Utifrån dels ett underhållsperspektiv men även ur strategisk synpunkt har tekniska förvaltningen gjort bedömningen att för 12,5 procent av beståndet, drygt 15 500 kvadratmeter, är det osäkert huruvida fortsatt ägande är aktuellt. För ytterligare 15 500 kvadratmeter finns förslag till avyttringar. Det saknas redovisade uppgifter på hur många kronor det eftersatta underhållet uppgår i per kvadratmeter.

Slutsatser och förslag till åtgärder

I nuläget har kommunen en ansträngd ekonomi och med de investeringar som är beslutade kommer lokalkostnaderna att öka ytterligare. För att kunna investera enligt plan och de förslag som finns och samtidigt kunna hålla kostnaderna på samma nivå som idag måste kommunen minska andra kostnader.

Det finns ett lokalöverskott inom grund- och gymnasieskolan samtidigt som individ- och äldre- omsorgen har ett ökat lokalbehov. Vuxenutbildningen har ett önskemål om samlas på ett verk- samhetsställe. Kommunen behöver investera, och kommunen behöver avveckla.

Förslagen till åtgärder presenteras i kapitel 4. Slutsatser och förslag till årgärder. Nedan följer förslagens rubriker:

Övergripande förslag

Ö 1 – Fastställa mål för lokalförsörjningen

Ö 2 – Utveckla framtagningen av kommande lokalresursplaner

Ö 3 – Framtagning av underhålls- och reinvesteringsbehov inklusive underhållsplaner Ö 4 – Lokalernas strategiska ägande

Ö 5 – Utred möjligheterna till samlad hyresadministration

Ö 6 – Lokalrevisoner för de lokalkategorier som ej genomförts, förvaltningslokaler, kulturloka-

(8)

Förslag per lokalberedningsgrupp

Lokalberedning för barn- och utbildningsförvaltningen

FÖ1/GR 1 – Utreda samverkansmöjligheter för att lokal- och kostnadseffektivisera FÖ2/GR 2 – Upprätta ramprogram för förskolor och grundskolor

GR 3 – Grundskolornas ändamålsenlighet utreds

GR 4 – Utred hur stor en enhet bör vara för att uppfylla krav och regler Lokalberedning för gymnasieförvaltningen

GY 1 – Gymnasieskolans utveckling GY 2 – Lokalprojekt gymnasieskolan GY 3 – Översyn enskilda lokaler VUX 1 – Samlad vuxenutbildning

Lokalberedning för socialförvaltningen SOC 1 – Ramprogram för äldreboenden SOC 2 – Tillgodose behovet av äldrebostäder SOC 3– Ramprogram för LSS-bostäder

SOC 4 – Tillgodo se behovet av LSS-bostäder på längre sikt SOC 5 - Översyn bostads- och lokalförsörjningsprocessen

(9)

2. Omvärld och långsiktig utveckling 2.1 Vision och mål

Visionen är att Mora år 2022 är en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklings- trend. Staden är i takt med tiden och erbjuder möjligheter för människor att trivas, utvecklas och framför allt leva ett aktivt liv.

Målet är att Mora ska vara en ledande regionstad i norra Dalarna, en region som vuxit starkare bland annat genom att kommunerna numera har många gemensamma verksamheter. I den strategiska planen för 2011-2014 fastställs bland annat att kommunen vill utveckla grundskolan, ha en stark gymnasieskola, att vård och omsorg i Mora ska vara av hög kvalitet samt att Mora kommun ska vara en knutpunkt och motor i regionen.

2.2 Befolkningsutveckling

Under 1980-talet fram till mitten av 1990-talet fanns en befolkningstillväxt i Mora på ett par procent, men under slutet av 1990-talet minskade tillväxtern och från cirka år 2000 har be- folkningsutvecklingen legat på en jämn nivå. Enligt Befolkningsprognosen 2011-2021 väntas en befolkning på cirka 20 351 invånare år 2021, jämfört med dagens cirka 20 080 invånare ger det en förväntad ökning på 1,3 procent.

Figur 1 visar befolkningsutvecklingen i Mora kommun 1980-2020. År 2010 och framåt är en pro- gnos.

Totalt i kommunen

20-64 år

65 år och äldre 0-19 år

(10)

2.3. Näringsliv och arbetsmarknad

Mora har med sitt goda pendlingsläge förutsättningar för boende med närhet till fler arbets- platser. År 2009 var inpendlingen till kommunen ca 2 300 personer och utpendlingen drygt 1 400 personer. Utpendlingen sker främst till Orsa, Älvdalen och Falun och inpendlingen sker i huvudsak från Orsa, Älvdalen och Rättvik. Med pendling avses arbetsresor mellan hemkomun och arbetskommun.

Arbetsställen inom vård och omsorg, offentlig förvaltning och industri inklusive bygg sysselsät- ter flest personer som arbetar i kommunen. Även utbildning, skog och transport har många anställda inom sina verksamheter.

Under de senaste åren har flyttningsnettot varit positivt, vilket innebär att fler personer har flyttat till kommunen än antalet som flyttat därifrån.

Åldersfördelningen nedan visar Mora till vänster och riket till höger, källa SCB. Jämförelsen visar att åldersgruppen 20-40 år är lägre jämfört med riket i övrigt vilket ökar försörjnings- bördan för den arbetsföra befolkningen.

Figur 2 Åldersfördelning i Moras kommun (vänster) jämfört med riket (höger).

Enligt arbetsförmedlingens ”Generationsväxlingen på arbetsmarknaden– i riket och i ett region- alt perspektiv” från 2010 kommer Dalarna tillsammans med Gotland och Norrbottens län ha rikets minst gynnsamma balanstal, det vill säga vara de län som där lägst andel unga som trä- der in på arbetsmarknaden i förhållande till pensionsavgångarna under perioden 2010-2025. I Dalarna kommer drygt 53 000 lämna arbetsmarknaden till följd av ålderspension vilket motsvarar 42 procent av alla sysselsatta. Samtidigt träder bara drygt 33 000 unga in på arbetsmarknaden. Under perioden kommer dock andelen som går i ålderspension att minska något samtidigt som antalet nytillträdda ungdomar kommer öka något från 2016, vilket kommer att minska gapet något.

2.4 Boendeplaneringsprogram

Bostadsbeståndet i Moras kommun bestod 2010 av cirka 10 021 lägenheter varav 70 procent i småhus och cirka 30 procent i flerbostadshus. Av lägenheterna var drygt 62 procent ägande- rätter, 27 procent hyresrätter och 11 procent bostadsrätter.

Enligt kommunens boendeplaneringsprogram 2011-2014 kommer det finnas ett behov av fler bostäder. Just nu pågår en centrumutveckling där bland annat möjligheten till förtätning av centrala Mora diskuteras. Kommunens översiktsplan är från 2006 föreslår utökad bebyggelse i Morkarlby (Canada) och Noret (norr om sjukhuset).

(11)

Enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar ska kommunen i syfte att skapa förut- sättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken minst en gång per mandatperiod. Detta bör samordnas med övrig lokalresursplanering.

(12)

3. Lokalbestånd, lokalkostnader och lokalförändringar

I avsnittet redovisas en sammanfattning av kommunens lokalbestånd år 2012 samt planerade lokalförändringar åren 2013-2016 enligt kommunens och Tekniska förvaltningens investeringsplanering. I avsnittet redovisas också en bedömning av de framtida lokalbehoven base- rade på genomförda lokalrevisioner för kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskola, äldreboenden och LSS-boenden. Övriga lokalkategorier beräknas ha ett konstant lokalbehov.

Lokalbehoven jämförs med tillgängliga lokaler och visar beräknat över- eller underskott på lokaler.

3.1 Lokalbestånd 2012

Kommunens bestånd av ägda och hyrda lokaler omfattade i december 2012 cirka 161 400 kvm bruksarea (BRA), fördelade på cirka 122 000 kvm ägda fastigheter (76 procent) och cirka 39 000 kvm externt hyrda fastigheter (24 procent). Antalet objekt uppgick till 139.

Två procent av lokalbeståndet, 3 996 kvadratmeter, är vakanta lokaler och drygt 16 procent, 25 316 kvadratmeter, nyttjas av externa hyresgäster.

För de lokalkategorier där lokalrevisioner genomförs visas även verksamhetens lokalbehov, baserat på generella riktvärden, och det lokalöverskott som uppstår. Lokalrevisionerna visar ett lokalbehov på ca 126 900 kvadratmeter och ett överskott på ca 30 500 kvadratmeter.

Medräknat de vakanta lokalerna och lokalöverskottet ger det en total besparingspotential på 34 500 kvm bruksarea. I figur 3 illusteras lokalbeståndet per lokalkategori.

Figur 3. Mora kommuns lokalbestånd år 2012. En byggnad kan tillhöra flera kategorier om lokalerna används för olika ändamål. Byggnadens huvudsakliga användning anger vilken kategori den tillhör.

(13)

3.2 Lokalkostnader

3.2.1 Lokalkostnader 2012 per lokalkategori

Den totala kostnaden för fastigheterna uppgick till 123,5 mkr år 2012. I kostnaden ingår Tek- niska förvaltningens kostnader inklusive externa hyror. Mindre ombyggnadsprojekt kan rym- mas inom driftsramen. För lokaler som hyrs direkt av förvaltningarna ingår hyreskostnaden.

År 2012 utgjorde kommunens kostnader för lokaler cirka 9 procent av kommunens totala verksamhetskostnad inklusive avskrivningar (123,5 mkr av 1 153 mkr).

I figur 4 redovisas årskostnaden för samtliga lokaler 2012. Från bilden framgår också kostnaden för lokalbehoven och lokalöverskotten som redovisades i figur 3. I årskostnaden 2012 på ca 123,4 mkr finns en besparingspotential på ca 29 mkr.

Årskostnad

I årskostnaden som redovisats från Tekniska förvaltningen ingår följande kostnadsslag:

- externa hyror - försäkring - räntor och avskrivningar - värme - tillsyn och skötsel - övriga fastighetskostnader

- el - felavhjälpande - sophämtning

- vatten - akut underhåll - städning

- administration - planerat underhåll

Alla kostnadsslag redovisas ej för samtliga objekt på grund av olika avtal. Förvaltningens övriga lokal- kostnader har ej redovisats.

Figur 4. Årskostnad för lokaler 2012, fördelade per lokalkategori.

(14)

3.2.2 Lokalkostnad 2012 per kvadratmeter

År 2012 uppgick Tekniska förvaltningens årskostnad i genomsnitt till 765. Högst genomsnittlig årskostnad för ägda och inhyrda fastigheter hade äldreboenden (1 055 kr/kvm) och försko- lorna (1 049 kr/kvm).

För att bedöma om kostnaderna ligger på rimliga nivåer, bör kostnaderna för ingående aktivi- teter, till exempel energi, tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll och fastighets- administration undersökas och jämföras med branschnyckeltal. För förskolan och grundskolan har kostnaderna jämförts med REPAB faktas statistik. Där ligger förskolorna kostnadsmässigt i den lägre statistiken medan grundskolans kostnader placerar sig i mitten. Översiktligt ser alltså kostnaderna bra ut för dessa lokalkategorier. Analyser kan och bör genomföras för respektive objekt för att utmärkande kostnader ska kunna uppmärksammas och eventuellt åt- gärdas.

Nästa lokalresursplan bör kompletteras med verksamheternas lokalkostnader utöver internhyran, till exempel sophämtning och eget lokalunderhåll. Kostnaderna bör analyseras mer in- gående i kommande lokalresursplan.

Figur 5. Figuren visar den totala årskostnaden per kvadratmeter 2012.

3.3 Underhåll- och reinvesteringsbehov samt strategiskt ägande

Tekniska förvaltningens bedömning är att det finns ett generellt eftersatt underhåll i kommunens lokaler men det saknas underhållsplaner.

Det finns idag ingen sammanställning av det totala underhålls- och reinvesteringsbehovet.

Skillnaden mellan reinvesteringar och underhåll, är att investeringar tas upp som tillgångar i balansräkningen och skrivs av över tiden, medan underhåll redovisas som kostnader de år åtgärderna utförs.

I kommande lokalresursplan bör det finnas en tydlig bedömning av underhålls- och reinveste- ringsbehoven. Av bedömningen bör framgå hur behovet av planerat underhåll och reinveste-

(15)

ringar bedöms öka. Hur stor del av ökningen som är reinvesteringar och planerat underhåll samt hur mycket som tillkommer därutöver i hyresgästanpassningar per år.

Lokalernas strategiskt ägande

Byggnadernas och lokalernas strategiska ägande har utvärderats av fastighetsavdelningen och alla lokaler har graderats på en skala från 1-3, där de olika graderna beskrivs enligt följande:

1. Planerar för långsiktigt ägande

2. Fortsatt ägande eller avyttring är aktuellt är osäkert 3. Förslag till avyttring

I bilaga 4 framgår vilka lokaler som tillhör respektive kategori. Listan kan fungera som ett underlag för lokalstyrgruppen när de ska bedöma möjliga investerings- och/eller avyttringsför- slag.

Figur 6. Fördelning av teknisk statusbedömning

(16)

3.4 Planerade förändringar i lokalbeståndet

I avsnittet redovisas pågående, planerade och diskuterade förändringar i beståndet. Underla- gen är hämtade från kommunens och Tekniska förvaltningens investeringsplanering samt från pågående och planerade utredningar som Tekniska förvaltningen har kännedom om. I tabell 2 sammanställs investeringar som är beslutade i kommunplanen, förslag till och diskuterade investeringar samt förslag till och diskuterade avvecklingar.

3.4.1 Investeringar och anskaffningar

Överst i tabell 2 syns ett utdrag ur investeringsunderlaget för kommunplanen 2013-2015. Un- der åren 2013-2016 pågår eller planeras investeringsprojekt i fastigheter för totalt 197,5 mkr.

Nyanskaffningarna gäller nya byggnader för resecentrum, återvinningscentral och räddnings- station samt Kajen restaurang. Nyanskaffningarna innebär en ökning av lokalbeståndet med 16 586 kvadratmeter.

Beräkningarna av investeringarnas årskostnader för avskrivningar och räntor utgått från 2,5 procents ränta och en avskrivningstid på 33 år. Driftskostnaderna baseras på ett schablonbe- lopp som uppgår till 20 procent av kostnaden för räntor och avskrivningar för respektive inve- stering. Genomförs samtliga beslutade investeringar i tabell 2 leder det till ökade årskostnader med ca 13,8 mkr, varav drift står för ca 2,3 mkr.

Det finns två poster som ej specificeras närmare i tabellen, den första är övriga fastighetsinvesteringar där Tekniska förvaltningen ansvarar för fördelningen. 2013 års fördelning framgår av bilaga 5, investeringarna gäller bland annat montering av ljusridåer vid flertalet hissar, en modul vid Bjäcknebackensskola samt en anpassning av fritidslokaler vid Morakarlbyhöjdens skola. Den andra posten som nämns i investeringsplanen men ej är specificerad närmare är Energiinvesteringar samt ett EPC-projekt (Energy Performance Contracting). Energiinveste- ringarna syftar till att minska kommunens energikostnader och ses som underhållskostnader i tekniska förvaltningens budget.

Förslag till investeringar och anskaffningar

Utöver budgeterade och planerade investeringar och anskaffningar finns ett antal diskuterade förslag som lyfts från nyttjande förvaltningar i lokalrevisionerna men även från Tekniska för- valtningen till lokalresursplanen.

De föreslagna investeringarna uppgår till mellan 99-108 mkr och skulle ge kostnadsökningar på ytterligare ca 6-7 mkr för avskrivningar, räntor och driftskostnader.

3.4.2 Avvecklingar

Andra halvan av tabell 2 redogör för avvecklingsobjekt. Där finns förslag som tekniska förvalt- ningen lämnat till tekniska nämnden. Dessa uppgår till 3 606 kvadratmeter som 2012 hade en årskostnad på 2,7 mkr, nämnden har under våren 2013 har fattat beslut om avveckling av samtliga objekt.

Förslag till avvecklingar

Utöver de nu (2013-08-01) beslutade avvecklingarna finns från fastighetsavdelningen ytterligare förslag till avvecklingar. De föreslagna försäljningarna och rivningarna uppgår till 7 182 kvm och en årskostnad på ca 2,3 mkr.

(17)

Tabell 2. Planerade, föreslagna och diskuterade förändringar i lokalbeståndet 2013-2018.

Investeringsprojekt

År färdig- ställande

Investerings- belopp [tkr]

Tillkommande årskostnad för avskrivning och ränta [tkr]

Tillkommande årskostnad för drift [tkr]

Area- förändring [kvm]

Utfall tidigare år [tkr]

Budget 2013 [tkr]

Plan 2014 [tkr]

Plan 2015 [tkr]

Plan 2016 [tkr] Kommentar

Sä bbenbo

Ny entre socialförvaltningen 2013 21 000 1 161 232 96 14 850 3 000 Klart 2013. Innan utbyggnad 4 870 kvm.

Mora ishall 2013 26 500 1 466 293 7 799 Inklusive renoveringar/reinvesteringar.

Ka jen res ta ura ng 2013 6 000 332 66 490 3 100 3 000 Pågår, färdigställs sommaren 2013.

Res ecentrum

Infrastruktur o byggnad 2014 20 000 1 106 221 884 1 870 14 000 3 000

Byggstart 2013, klart 2015.

Delfinansiering tillväxtverket, ca 10 mkr.

Ny å tervi nni ngs centra l 2014 30 000 2 250 450 402 12 500 12 000 Pågår, färdigställs sommaren 2013.

Rä ddni ngs s ta ti on

Nybyggnad 2016 92 000 5 088 1 018 550 42 000 50 000

Utredning pågår, byggstart tidigast 2014.

Övri ga fa s ti ghets i nves teri nga r¹ 2 000 111 22 2 000 2 000 2 000 2 000Se bilaga för detaljer.

Energi i nves teri ng s a mt EPC² 60 3 1 Inom ram. Se bilaga för detaljer.

Flyget 11 200 619 124 Utredning pågår

Summa 208 760 12 136 2 427 9 671 32 870 34 000 5 000 44 000 52 000

Återbruket/AMU-anpassningar 2 000-10 000 111-553 22-111 Utredning pågår.

Anpassning kommunala kök 10 000 553 111

Rosa huset, utemiljö 1 000-2 000 55- 111 11- 22 Utredning pågår.

Simhall

Reparation bassäng, värme, gym 25 000 1 383 277 Utredning pågår.

Mora motionscentral 10 000 553 111

Nytt äldreboende 2018 40 000 2 212 442 40 000

Noretskolans matsal Mora brandkår

Boende för ensamkommande flyktingbarn

Morastrand tillgodoser behoven via Lundskruven.

Lokalutredning kommunhusen Ingå i övriga fastighetsinvesteringar.

Morkarlbyskolan Renovering matsal mm Missbrukarbostäder

Summa låg 88 000 4 867 973 - - - - 40 000

Summa hög 97 000 5 365 1 073 0,0 0,0 0,0 0,0 40 000

Avvecklingsobjekt ^År

Avvecklings- utgift [tkr]

Avgående årskostnad drift 2012 [tkr]

Area- förändring BRA [kvm]

Hyres-

gäst Kommentar

Morkarlby fd Dagcenter 107 -306 Vakant

Fd skolan, Morkarlby "nedre

kåken" 165 -608 Extern

Zornska 324 -769 Extern

Veterinärstationen 169 -255 Extern

Garsås handel 45 -300 Extern

Lgh bfr Midsommardansen 49 -40 Extern

Brostugan 27 -95 Extern

Taxi 42 -91 Extern Alt. stort underhållsbehov

Lejonvillan 130 -345 Intern Alt. stort underhållsbehov

F.d Oskar Nilsson 33 -40 Extern Alt. stort underhållsbehov

Ponderosa 16 -90 Extern Planlagd industrimark

Noret vid ån 0 Extern Arrende, påg. långvarig tvist

Sollerö kommunalhus 482 -1 382

Extern,

Intern Stor besparingspotential

Venjas kommunhus 334 -1 257 Extern Stor besparingspotential

Åkersta, Morkarlby 126 -563 Extern

IOGT-NTO 87 -406 Extern Erbjud hyresgäst att köpa

Motorgården 28 -325 Extern

Landbobyns gammelgård 94 -200

Gamla vattenverket Stranden 9 -80

Gamla vattentornet 5 -40 Extern

Scenario 1 - förslag till avveckling

Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut Försäljning

Försäljning

Finns ej beslut

Försäljning Försäljning Försäljning

Försäljning Försäljning Försäljning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning/

Försäljning

Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut

Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut Summa samtliga investeringar hög, 306 mkr investeringsbelopp, omräknat till årskostnader för drift, avskrivningar och räntor med 20,9 mkr (år 1)

Försäljning

Samtliga tre objekt kan utvecklas för tex bostäder (om rivning möjligt). Intressenter finns för försäljning på rot.

Försäljning

Försäljning Försäljning

Finns ej beslut Finns ej beslut

Rivning

Försäljning Finns ej beslut Finns ej beslut Finns ej beslut Nuläge - beslutade i investeringsplan

Scenario 1 - förslag till investeringar (i investeringsplanen 2012-12-10)

Åtgärd Beslutad/förslag Summa samtliga investeringar låg, 297 mkr investeringsbelopp, omräknat till årskostnader för drift, avskrivningar och räntor 20,4 mkr (år 1).

(18)

Figur 7. Lokalbeståndet och lokalbehovets utveckling 2012-2021.

3.5 Lokalbeståndets utveckling

3.5.1 Lokalbeståndets och lokalbehovets utveckling 2012-2021

Kommunens lokalbehov bedöms vara relativt konstant framöver. Lokalbeståndets utveckling i kvadratmeter är något mer osäker då de investeringar som presenteras i avsnitt 3.3 Planerade investeringar och avvecklingar från och med 2015 saknar uppgifter om areaförändring. Under 2013-2014 kommer lokalbeståndet öka med minst 9 671 kvm. Lokalbeståndets utveckling kommer därför att ligga högre än grafen i figur 7 då vissa påslag för investeringarna saknas.

För de planerade avvecklingarna finns uppgifter om vilken area som avgår, drygt 10 000 kvadratmeter.

År 2012 uppgår lokalöverskottet till ca 37 000 kvadratmeter och det kommer finnas ett lokalö- verskott under hela perioden. Genomförs enbart planerade avvecklingar kommer lokalöver- skottet att minska till ca 22 000 kvadratmeter.

3.5.2 Lokalkostnadernas utveckling

Lokalkostnadernas utveckling kommer dels bero av beståndets underhålls- och reinvesteringsbehov. Utförs inte ett regelbundet förebyggande underhåll kommer större insatser att krävas längre fram. Då uppgifter om lokalbeståndets underhållsbehov ej redovisats till denna revision kan ingen analys genomföras.

Lokalkostnaderna kommer också att påverkas av de förändringar som genomförs i beståndet, såväl avvecklingar som investeringar och anskaffningar.

I figur 8 illustreras kostnadsutvecklingen för lokalbeståndet utifrån två perspektiv:

1. De avvecklingar som är beslutade och föreslagna, vilket leder till minskade driftskost- nader.

2. De investeringar som är beslutade och föreslagna, vilket leder till ökade kapitalkostna- der för räntor och avskrivningar samt ökade driftskostnader. I kalkylen i figur 8 ingår årskostnader för räntor, avskrivningar och drift.

(19)

Om samtliga beslutade avvecklingar genomförs minskar årskostnaderna i storleksordningen 2,7 mkr. De beslutade och planerade investeringarna å andra sidan uppgår till ca 197,5 mkr.

Det skulle ge kommunen ökade årkostnader för drift, räntor och avskrivningar på ca 13,8 mkr (år 1),De största enskilda investeringarna är nybyggnationer av räddningsstation (91 mkr), resecentrum (20 mkr) och återvinningscentral (30 mkr). Ovanstående avvecklingar och investeringar skulle innebära att den totala årskostnaden ökar med ca 11,1mkr.

Om även föreslagna och diskuterade projekten, både avvecklingar och investeringar genom- förs, ökar kostnaderna med ytterligare ca 4,3 mkr, vilket innebär att kostnaden ökar till minst 15,4 mkr. Genomförs beslutade och planerade investeringar ökar årskostnaderna med 11 mkr per år 2021 jämfört med 2012.

Figur 4. Lokalkostnadernas utveckling med respektive utan investeringar och avvecklingar.

(20)

3.6 Lokalanvändning och framtida lokalbehov

Av det totala lokalbeståndet på cirka 161 400 kvm användes år 2012 cirka 132 100 kvm av kommunens verksamheter, cirka 25 300 kvm hyrdes ut till externa hyresgäster och cirka 4 000 kvm redovisades som vakanta. I kommunens lokalanvändning ingår lokaler som fritidsförvalt- ningen hyr ut till föreningar och allmänhet (tabell 3).

3.6.1 Genomförda lokalrevisioner

Som underlag för kommunens lokalresursplan har lokalrevisioner genomförts för följande förvaltningar; Barn- och utbildnings förvaltningen, Gymnasieförvaltningen och Socialförvalt- ningen. Fokus har varit på lokalkategorierna förskolor, grundskolor, gymnasieskolan, äldrebo- enden och gruppbostäder enligt LSS.

Lokalrevisionerna omfattar totalt cirka 125 700 kvm eller 78 procent av lokalbeståndet. I lokalrevisionerna analyseras bland annat verksamheternas lokalanvändning och framtida lokalbehov, utifrån de förutsättningar som redovisats till utredningen under 2013. Syftet är att lokalrevisionerna i fortsättningen ska kunna användas som underlag för lokalresursplaner för respektive lokalkategori.

Beräknat överskott

Lokalrevisionerna visar ett relativt konstant lokalbehov framöver. De visar även att det finns möjliga besparingar på 30 099 kvadratmeter inom det nyttjade beståndet. Överskottet motsvarar cirka 19 procent av kommunens totala lokalbestånd.

Årskostnaden för den möjliga besparingen uppgår till cirka 23,4 mkr per år. De enskilt största besparingspotentialerna finns inom grund- och gymnasieskolan samtidigt som socialförvalt- ningen står inför ökade lokalbehov framöver.

Enligt lokalrevisionerna fanns år 2012 ett beräknat överskott på cirka 30 099 kvm. Lokalbeho- ven har beräknats genom att multiplicera verksamheternas volymutveckling med riktvärden för en effektiv lokalanvändning. För att minska överskotten krävs förändringar både i verksamheternas organisation och arbetsformer och i utformningen av lokaler.

Utöver lokalöverskotten i verksamheten finns vakanta lokaler, 3 996 kvadratmeter samt lokaler som hyrs ut till externa hyresgäster ca 25 300 kvadratmeter. Kommunen bör ta ställning till hur båda dessa lokalkategorier ska hanteras.

Ändamålsenlighet

I lokalrevisionerna har lokalernas ändamålsenlighet och kostnadsutvecklingen endast beskri- vits översiktligt. I kommande lokalresursplaner bör detta ges större utrymme, likaså i vilka skeden som olika investeringsprojekt befinner sig och om lokalkostnaderna ligger på rimliga nivåer. Lokalresursplanen bör även samordnas med kommunens fysiska planering, verksamhetsplanering och budgetarbete. Se vidare i förslag till arbetsmodell för kommunens lokalresursplanering.

I tabell 3 redovisas prognoser över lokalbehovets utveckling för de verksamheter och lokaler som undersökts i lokalrevisionerna. Lokalbeståndets utveckling redovisas med utgångspunkt i de förändringar som planerades av tekniska nämnden i juni 2013. För verksamheter som inte omfattas av lokalrevisioner antas lokalbehovet vara oförändrat. Underlag för beräkningarna och förklaringar till riktvärden, med mera, redovisas i lokalrevisionerna i bilaga 1-3.

(21)

Lokalresursplan 2012-2021

Prognos för skolan fram hit

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Summa lokaler 2012-2021

161 410 169 795 162 696 157 804 157 804 150 622 150 622 150 622 150 622

157 414 158 916 160 202 159 348 159 348 152 472 152 472 152 472 144 673

3 996 3 344 3 344 921 921 615 615 615 615

Lokalbehov [kvm] 127 315 137 160 130 669 128 681 129 118 122 507 122 680 124 654 125 179

30 099 29 291 28 683 28 202 27 765 27 500 27 327 25 353 24 828

0 0 0 -4 892 0 -7 182 0 0 0

161 410 162 260 163 546 160 269 160 269 153 087 153 087 153 087 145 288

123 539 105 123 539 105 127 089 560 128 393 779 128 393 779 132 228 415 132 228 415 138 811 688 138 811 688

3 263 941 3 263 941 3 263 941 880 096 880 096 734 614 734 614 734 614 734 614

23 380 548 22 530 823 21 930 994 21 393 462 20 940 689 20 660 175 20 443 192 18 768 345 18 298 337

0 53 500 000 50 000 000 92 000 000 40 000 000 0 118 400 000 0 0

Förskolor kr/kvm

6 883 6 883 6 883 6 883 6 883 6 883 6 883 6 883 6 883

652 652 652 323 323 323 323 323 323

7 535 7 535 7 535 7 206 7 206 7 206 7 206 7 206 7 206

-329

726 718 679 403 331 389 403 376 363

7 705 035 7 705 035 7 705 035 7 605 334 7 605 334 7 605 334 7 605 334 7 605 334 7 605 334

742 383 734 678 694 657 411 594 338 222 398 254 411 594 384 913 371 573

0 0 0 0 0 0 0 0 0 1022,6

Skolor Prognos för skolan fram hit kr/kvm

40 322 40 322 40 322 40 322 40 322 40 322 40 322 40 322 40 322

2 423 2 423 2 423 0 0 0 0 0 0

42 745 42 745 42 745 40 322 40 322 40 322 40 322 40 322 40 322

-2 423

13 569 12 662 12 615 12 533 12 250 12 230 12 377 10 775 10 616

36 119 279 36 119 279 36 119 279 34 129 126 34 129 126 34 129 126 34 129 126 34 129 126 34 129 126 11 465 727 10 699 119 10 659 931 10 590 502 10 351 349 10 334 081 10 458 683 9 104 541 8 970 149

0 0 0 0 0 0 0 0 0 845,0

Gymnasieförvaltningen kr/kvm

36 936 36 936 36 936 36 936 36 936 36 936 36 936 36 936 36 936

446 446 446 446 446 446 446 446 446

37 382 37 382 37 382 37 382 37 382 37 382 37 382 37 382 37 382

12 634 13 107 13 169 13 311 13 445 13 454 13 462 13 285 13 160

24 560 171 24 560 171 24 560 171 24 560 171 24 560 171 24 560 171 24 560 171 24 560 171 24 560 171 8 300 605 8 611 275 8 652 157 8 745 602 8 833 207 8 839 047 8 844 888 8 728 081 8 646 317

0 0 0 0 0 0 0 0 0 657,0

Individ och familjeomsorg Prognos saknas kr/kvm

12 677 12 677 12 677 12 677 12 677 12 677 12 677 12 677 12 677

89 89 89 89 89 89 89 89 89

12 766 12 766 12 766 12 766 12 766 12 766 12 766 12 766 12 766

2 038 2 038 1 798 1 798 1 798 1 798 1 798 1 798 1 798

10 509 220 10 509 220 10 509 220 10 509 220 10 509 220 10 509 220 10 509 220 10 509 220 10 509 220 1 677 721 1 677 721 1 480 149 1 480 149 1 480 149 1 480 149 1 480 149 1 480 149 1 480 149

0 0 0 0 0 0 0 0 0 823,2

Lokalbank

Lokaler [kvm]

Nyttjande [kvm]

Vakanta [kvm]

Anskaffa/avveckla [kvm]

Summa [kvm]

S 1 - Summa årskostnader lokaler [kr]

Varav kostnad vakanta lokaler [kr]

S 2 - Möjliga besparingar[kr]

Investeringar [kr]

Kvm BRA - Nyttjat Kvm BRA - Vakant Kvm BRA - Summa Kvm BRA - Anskaffa (+) avveckla (-)]

Summa årskostnader lokaler Möjliga besparingar[kr]

Investeringsbehov

Kvm BRA - Nyttjat Kvm BRA - Vakant Kvm BRA - Summa Kvm BRA - Anskaffa (+) Möjliga besparingar[kvm]

Investeringsbehov

Tabell 3. Sammanställning av lokalrevisioner. Obs! i summa årskostnader och lokaler ingår även övriga lokalkategorier.

(22)

3.6.2 Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolan

Kommunens bestånd av ägda (kvm BRA) och hyrda (kvm LOA) förskolelokaler uppgick år 2012 till cirka 7 535 kvm. Av det totala beståndet användes 6 200 kvm av kommunens försko- lor och öppna förskolan. Cirka 350 kvm hyrdes ut till enskilda förskolor. Antalet vakanta kvm uppgick till 652.

Årskostnaden för lokalbeståndet uppgick till 7,56 mkr. Där ingår tekniska förvaltningens kostnader för de av kommunen ägda lokalerna samt hyreskostnaden för de externt inhyrda lokalerna. I årskostnaden ingår ej lokalbidragen som Barn- och utbildningsförvaltningen betalar ut till de enskilda förskolorna. Lokalbidragen till enskilda förskolor uppgår till 2,1 mkr.

År 2013 fanns 744 platser och 683 inskrivna barn i den kommunala förskolan, det fanns då ett överskott på 61 platser. Prognoserna visar att efterfrågan på barnomsorg förväntas öka ytterst lite, idag ligger efterfrågan på ca 95 procent befolkningen i åldern 1-5 år. Den genomsnitt-liga lokalanvändningen per barn ligger på en bra nivå med ca 11 kvadratmeter (kvm) BRA jämfört med riktvärdet 10 kvm per barn och plats. Skulle alla platser vara fyllda skulle den genomsnittliga lokalanvändningen ligga på ca 10 kvm per barn. Det tyder på att de lokaler som finns är relativt lokaleffektiva, med reservation för vissa undantag.

Figur 5. Beräknat lokalbehov och lokalbestånd för kommunens förskolor 2012-2021, kvm BRA.

Skulle kommunen sträva efter en lokalanvändning i nivå med riktvärdet med dagens antal barn, så finns ett överskott på ca 876 kvm (figur 5).

Bedömningen är att det finns en liten teoretisk besparingspotential inom kommunens bestånd av förskolelokaler. Det finns dels det teoretiska överskottet på ca 876 kvm och dels vakanta förskolelokaler på 327 kvm, totalt ca 1 200 kvm.

Utöver det har kommunen ca 670 kvadratmeter som hyrs ut till privata aktörer, vilket kan ses som ett dolt lokalöverskott. De externt uthyrda lokalerna har en årskostnad på ca 387 tkr men genererar samtidigt intäkter. Kommunen bör fatta ett inriktningsbeslut angående att äga och förvalta lokaler för extern uthyrning.

(23)

Lokalöverskottet (1,0 mkr), de vakanta lokalerna (0,2 mkr) och de externt uthyrda lokalerna (0,4 mkr, nettokostnad) har en årskostnad på ca 1,5 mkr.

Bedömningen är att den besparingspotential som finns främst rör de vakanta och externt uthyrda lokalerna. Det skulle minska årkostnaderna med 0,6 mkr och beståndet med 997 kvm.

Det lokalöverskott som finns inom de kommunala förskolorna är spritt mellan förskolorna, samtidigt som en del förskolor har behov av lokaler. De behov som finns av lokalförändringar bör kunna lösas inom befintligt bestånd eller genom samnyttjande med exempelvis grundskolor.

Förslaget är att:

Följande förslag är specifika för förskolans lokaler, utöver dessa finns ett antal övergripande förslag presenterade i kapitel 4. Slutaser och förslag till åtgärder. Dessa förslag är övergripande för samtliga lokalkategorier och har därför sammanfattats på ett och samma ställe.

FÖ 1 - Utred lokal- och kostnadseffektiviseringar där det finns samverkansmöjligheter mellan grundskolor, förskolor och grundskolor eller annan kommunal verksamhet. Utred hur lokalö- verskottet kan minska genom att samla verksamheten till ett färre verksamhetsställen för att på så sätt koncentrera såväl lokalkostnader som övriga resurser.

FÖ 2 - Upprätta ett ramprogram för förskolor för att säkerställa rätt kvalitet och en effektiv resursanvändning. Förslaget är att Tekniska förvaltningen tillsammans med Barn- och utbild- ningsförvaltningen utvecklar ett ramprogram som beskriver vilka funktioner som ska finnas i kommunens förskolor för att de ska leva upp till den moderna pedagogiken samt väga samman det med kraven på en effektiv resursanvändning. Exempelvis genom att ange det lägst antalet förskoleplatser som bör finnas per verksamhetsställe för att verksamheten ska vara ändamåls- enlig och resurseffektiv, samt ange riktvärden i kvm BRA per förskoleplats. Ramprogrammet bör även ge anvisningar för utemiljön.

Grundskolan

Kommunens lokalbestånd omfattade 2013 totalt ca 42 745 kvm BRA ägda grundskoleslokaler varav ca 39 200 kvm BRA används av den kommunala grundskolan. Resterande lokalarea nyttjas av en friskola (1 074 kvm) och ca 2 423 kvm är vakanta lokaler. I lokalbeståndet ingår även fritidslokaler som ligger i skolan. Den totala årskostnaden för grundskolelokaler uppgick till ca 36,1 mkr och kostnaden för lokaler som nyttjas av barn- och utbildningsförvaltningen uppgick till ca 33,2 mkr.

Antalet elevplatser i kommunens skolor uppgår, enligt Barn-och utbildningsförvaltningens uppskattning, till ca 2 880. Läsåret 2012/2013 går 1 960 elever i den kommunala grundskolan och 65 elever går i friskola. Prognoserna visar en ökning med ca 160 personer i åldersgruppen 6-15 år under perioden 2013-2021.

Den genomsnittliga lokalanvändningen per elev, 18 kvm BRA, ligger på en hög nivå jämfört med lokalanvändningen per elevplats, 13 kvm BRA.

Bedömningen är att lokalbehovet kommer ligga på ca 26 000- 30 000 kvadratmeter BRA under perioden 2013-2021. Lokalbehovets storlek beror av hur många kvadratmeter som man räk- nar per elev. Med dagens lokalbestånd, 42 745 kvadratmeter BRA, ger lokalbehovet en teoretisk besparingspotential på mellan 12 000 -16 400 kvadratmeter. Det motsvarar en årlig besparingspotential i lokalkostnader på omkring 10-14 mkr per år.

(24)

Figur 6. Kvadratmeter grundskolelokaler jämfört med bedömt lokalbehov baserat på 13 respek- tive 12 kvadratmeter per elev.

Kommunen har även ett par skolor med utmärkande låga elevunderlag, Nusnäs, Vika och Ven- jan har alla under 60 elever. Kommunen behöver en plan och beslut kring hur små enheter som kan finnas för att krav på lärarbehörighet, kostnads- och lokaleffektivitet med mera fortfarande ska vara uppfyllda.

Det finns nämnd- och arbetsförslagen inom förvaltningen som är exempel på hur verksamheterna kan samlas:

 Flytt av årskurs 4-6 vid Venjan till Morkarlbyskolan

 Flytt av verksamheten vid Nusnäs skola till Färnäs skola

 Flytt av årskurs 6 vid Vika skola till Morkarlbyskolan

 Flytt av Våmili förskola till Våmhus skola Ytterligare alternativ skulle kunna vara:

 Flytt av 7-9 vid Noretskolan till Morkarlbyhöjden

 Avveckling av vakanta skollokaler och lokaler som hyrs ut till privata aktörer.

Förslaget är att:

Följande förslag är specifika för grundskolans lokaler, utöver dessa finns ett antal övergri- pande förslag presenterade i kapitel 4. Slutaser och förslag till åtgärder. Dessa förslag är över- gripande för samtliga lokalkategorier och har därför sammanfattats på ett och samma ställe.

GR 1 - Utreda lokal- och kostnadseffektiviseringar där det finns samverkansmöjligheter mellan grundskolor, förskolor och grundskolor eller annan kommunal verksamhet. Lista objekt som tekniskt och verksamhetsmässigt inte lever upp till myndigheter och skolans krav. Nämnären- dena och arbetsförslagen har en tydlig inriktning där det satsas på yngre elever i kommunens småorter och samlar ihop verksamheter där det är möjligt. Förslaget är att fler satsningar av den här typen utreds.

(25)

GR 2 - Upprätta ett ramprogram för grundskolor för att säkerställa rätt kvalitet och en effektiv resursanvändning. Förslaget är att Tekniska förvaltningen tillsammans med Barn- och utbild- ningsförvaltningen utvecklar ett ramprogram som beskriver vilka funktioner som ska finnas i kommunens grundskolor för att de ska leva upp till den moderna pedagogiken samt väga samman det med kraven på en effektiv resursanvändning. Exempelvis genom att ange det lägsta antalet grundskoleplatser som bör finnas per verksamhetsställe för att verksamheten ska vara ändamålsenlig och resurseffektiv, samt ange riktvärden i kvm BRA per elevplats.

Ramprogrammet bör även ge anvisningar för utemiljön.En ny uppmätning av skolornas kapa- citetgenomförs där hänsyn tas till såväl verksamheten som lokalernas och teknikens begräns- ningar.

GR 3 - Utred grundkolornas ändamålsenlighet och kapacitet för att ha ett säkerställt underlag vid utredning av samverkansmöjligheter. Lista objekt som tekniskt och verksamhetsmässigt inte lever upp till myndigheter och skolans krav. I samband med detta bör en ny uppmätning av skolornas kapacitet genomföras där hänsyn tas till såväl verksamheten som lokalernas och teknikens begränsningar.

GR 4 - Förslaget är att kommunen utreder och fattar ett beslut om hur små enheter som kan finnas för att krav på lärarbehörighet, kostnads- och lokaleffektivitet med mera fortfarande ska vara uppfyllda.

Lokalrevisionen för barn- och utbildningsförvaltningen redovisas i bilaga 1.