BIBLIOTEKSPLAN
Älvsbyns kommun
BIBLIOTEKSPLAN för Älvsbyns kommun
Innehållsförteckning
Inledning s. 3
Omvärlden s. 3
Kommunen s. 3-4
Övergripande mål för verksamheten s. 4
Styrande för verksamheten s. 5
Bibliotekets roll för:
demokratin s. 5
barn och unga s. 6
utveckling och livslångt lärande s. 6-7
besökarna s. 7
kulturen s. 7-8
Folkbibliotekets organisation och verksamhet s. 8
Övrig verksamhet s. 8
Ökad samverkan s. 8
Systematiskt kvalitetsarbete s. 9
Uppföljning s. 9
Handlingsplan för genomförande s. 9
Bilagor:
Bibliotekslagen
Unescos folkbiblioteksmanifest 1994
Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 (utdrag ur) Verksamhetsbeskrivning och personal
Nyckeltal: biblioteket 2005 samt vård och omsorg skolbibliotek, vuxenutbildning
INLEDNING
Den 1 januari 2005 utökades bibliotekslagen och innehåller nu krav på att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka och att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Utgångspunkten är att
biblioteken är en gemensam angelägenhet för alla politiska områden i kommunen.
Biblioteksplanen skall beröra alla typer av bibliotek inom en kommun och inom regionen och särskild vikt skall läggas vid följande tre områden: funktionshindrades tillgång till kultur, barns tillgång till litteratur och integration och kulturell mångfald.
OMVÄRLDEN
Informationsutbudet är idag enormt och teknikutvecklingen ger den enskilde ökade
möjligheter att ta del av allt mer information. Krav på utbildning och livslångt lärande ökar.
Bibliotekets verksamhet och utbud genomgår stora förändringar i takt med omvärldens utveckling. Behovet av snabb och kortfattad information ökar. De nya medierna såsom
Internet, elektroniska databaser, e-böcker, ljudböcker, mp3-musik, dataspel för barn och DVD efterfrågas allt mer. Befolkningsstrukturen och samhällsutvecklingen i kommunen ställer stora krav på en tidsenlig och fungerade biblioteksverksamhet.
KOMMUNEN Geografiskt läge
Kommunen ligger i Norrbotten inom den så kallade fyrkanten, d v s Älvsbyn, Piteå, Boden och Luleå. Området kan sägas motsvara ett storstadsalternativ med ca 150 000 invånare.
Befolkning och boende
Kommunens yta: 1 713 kvadratkilometer Folkmängd 8655 inv (2005)
Tätorter: Älvsbyn (5 004 inv), Vidsel (594 inv), Korsträsk (368 inv), Vistträsk (293 inv).
Åldrarna 0-24 år utgör 28 %, 25-64 år utgör 50 % och 65 år och äldre står för 22 % av
befolkningen. Könsfördelningen är ganska jämn i alla åldersgrupperna. Flertalet av invånarna bor i eget hus.
Arbete och näringsliv
Kommunen är den största arbetsgivaren. Det finns ett antal större och mindre företag inom olika näringsområden i kommunen. Drygt 1000 registrerade företag finns registrerade i kommunen. Spridningen mellan olika branscher är jämn med en tyngdpunkt på trä, livsmedel och teknik/materieltest verksamheter. Dessa tre områden domineras av Älvsbyhus, Polarbröd och RFN provplats Vidsel.
Utpendlingen till arbetsplatser i främst fyrkanten är betydligt större än inpendlingen.
Utbildningsnivå
Den eftergymnasiala utbildningsnivån ligger lägre än riksgenomsnittet. En högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Närmaste universitet är i Luleå samt dess filial i Piteå för musik- och medieutbildningar.
Skolor
Det finns grundskolor i de flesta delar av kommunen, åk 4 – 9 finns i Älvsbyn och Vidsel.
I Älvsbyn finns lärcentrum och ungdomsgymnasium, Älvsby folkhögskola finns också i centralorten. Större gymnasie skolor finns i övriga fyrkanten, Piteå och Luleå är de gymnasieorter som elever väljer utanför kommunen.
Kulturliv och kulturinstitutioner
Kommunen har många aktiva föreningar och det finns ett antal lokaler för kulturaktiviteter såsom bygdegårdar, Folkets Hus med bio, teatersalong och andra lokaliteter för arrangemang.
I Vidsel finns ”Kulturhuset” med bio och större lokal för arrangemang.
Kommunala musikskolan och Älvsby Brass bedriver en omfattande musikundervisning både på skoltid och kvällstid.
Älvsby konstförening bedriver utställningsverksamhet i konstgården, sommartid finns ett galleri i Storforsen där ambitionen är att visa god konst från länet.
Älvsby folkhögskola erbjuder flera utbildningslinjer och har även en hantverksinriktad profil med möbelrenovering. Folkhögskolan har även programverksamhet så som föreläsningar, musik och teaterföreställningar i sina lokaler. Ett bibliotek med religiöst mediebestånd finns på folkhögskolan.
Följande museer finns i kommunen:
• Bagerimuseum
• Bensinmuseum
• RFN Museum
• Skogs- och flottningsmuseum
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR VERKSAMHETEN
Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass.
Bibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar.
(Hämtat ur "Unescos folkbiblioteksmanifest 1994").
Skolbiblioteket är till för alla i skolsamhället, oavsett ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning eller social status.
Tillgängligheten till skolbibliotekets samlingar och tjänster bör i enlighet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna inte underkastas någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller kommersiella påtryckningar.
(Hämtat ur "Unescos skolbiblioteksmanifest 1999").
STYRANDE FÖR VERKSAMHETEN
Unescos folkbiblioteksmanifest - utgavs 1949, reviderades 1972, utkom i ny version 1994.
Unescos skolbiblioteksmanifest - utfärdades 1999.
Bibliotekslagen - trädde i kraft 1997, reviderades december 2004, avser det allmänna biblioteksväsendet och fastslår att kommunerna svarar för folk- och skolbiblioteken.
BIBLIOTEKETS ROLL FÖR DEMOKRATIN
Den grundlagsfästa yttrandefriheten kräver att alla har tillgång till ett språk, till kunskaper och information. Biblioteket skall erbjuda fri tillgång till litteratur, information och
upplysning - en grundförutsättning för demokrati, yttrandefrihet, lärande och utveckling.
Mål
Biblioteket skall värna den grundlagsfästa yttrandefriheten och ge alla kommuninvånare tillgång till kunskap om det samhälle vi lever i.
I sitt medieurval skall biblioteket vara neutralt i moraliska, politiska och religiösa frågor.
Informationstjänster och medier skall vara tillgängliga för allmänheten, både via Internet och på biblioteken.
För personer med olika kulturell bakgrund skall det finnas tillgång till litteratur från deras ursprungsländer eller etniska bakgrund och det skall även finns information om det svenska samhället.
Biblioteket skall erbjuda särskilda insatser för läshandikappade.
Genomförande
Bibliotekets tillgänglighet för allmänheten skall prioriteras och utökas med mer öppethållande under kvällstid om förstärkning av personal sker.
Biblioteken skall vara utformade så att de är tillgängliga för alla besökare.
Huvudbiblioteket, filialen och skolbiblioteken skall för besökarna ha datorer uppkopplad mot Internet i erforderlig omfattning.
Informationstjänster och medieutbud skall göras tillgängligt för allmänheten genom att bibliotekskatalogen ständigt uppdateras och är tillgänglig både i biblioteken och via Internet.
För personer med olika kulturell bakgrund skall litteratur inom deras olika språkgrupper synliggöras via bibliotekskatalogen.
Biblioteket skall arbeta för att erbjuda uppsökande tjänster för barn, ungdom och äldre som själva inte kan komma till biblioteket genom att på sikt anställa bibliotekarie för tjänsten.
BIBLIOTEKETS ROLL FÖR BARN OCH UNGA
Biblioteket ger barn och unga färdigheter som behövs för att utveckla inlevelseförmågan , språket och för att kunna ta sitt ansvar som medborgare.
Mål
Biblioteket skall stimulera och stärka läs- och biblioteksvanor hos barn redan från tidig ålder.
Specifikt för Älvsbyns gymnasium och Älvåkraskolan gäller följande mål:
Skolbiblioteket ska bidra till uppfyllelsen av skolans mål genom att vara skolans informationscentral, stärka användarnas informationskompetens och ge lässtimulans.
Genomförande
Biblioteket skall kontinuerligt och aktivt samarbeta med förskola, skola och BVC så att barnen får tillgång till ett rikt och varierat litteraturutbud, utvecklar biblioteksvana samt förmåga till kunskapssökning. Alla nyfödda får bokgåva från biblioteket som förmedlas av BVC.
Läsfrämjande åtgärder för barn och unga skall ha särskild prioritet och skall genomföras i samarbete mellan bibliotek och skola.
Barn och unga skall, genom förskola och skola, besöka något av kommunens bibliotek minst en gång per år.
Skolbibliotek eller välutrustade ”bokrum” ska finnas i kommunens alla skolor.
Elevens lärande skall stärkas genom samarbete mellan bibliotek och skola.
Folk- och skolbibliotek har gemensam bibliotekskatalog.
Förskola och skola erbjuds kvalitets tid på huvudbiblioteket under icke öppettid.
Förskola och skola erbjuds ”temavagnar” till klasser.
BIBLIOTEKETS ROLL FÖR UTVECKLING OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare.
Mål
Biblioteket skall stödja såväl den enskildes behov av biblioteksservice för självstudier som formell utbildning på alla nivåer och därigenom ge stöd till den lärande människans behov av information och kunskap.
Genomförande
Handleda i kunskapen att orientera sig i den stora informationsmängden och att hitta och värdera relevant information för att omvandla denna till kunskap.
Med ett varierat medieutbud, elektroniska informationstjänster och kompetent bibliotekspersonal skall information och kunskaper förmedlas till den enskilde.
Samverka med lokala, regionala och nationella bibliotek för att tillhandahålla medier för den enskildes behov.
Litteraturen som behövs för grundläggande universitetsutbildningar ska finnas på biblioteket.
På sikt ska hälften av medieanslaget gå till nya medier.
Samarbete skall ske mellan bibliotek, skola och näringsliv för att tillgodose den lärande människans behov.
BIBLIOTEKETS ROLL FÖR BESÖKARNA
Folkbiblioteket skall ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt.
Mål
Folkbibliotekets organisation och verksamhet skall tillgodose besökarnas behov.
Bibliotekspersonalen skall ge besökarna snabb och effektiv service.
Bibliotekspersonalen skall ha adekvat utbildning och kompetens för sitt område.
Genomförande
Folkbiblioteksverksamheten skall vara välorganiserad och tillgänglig för besökarna.
Personalens fortbildning skall stärka yrkeskompetensen och leda till utveckling av verksamheten.
Planeringssamtal mellan personal och ledning skall klargöra vilken kompetensutveckling som krävs för den enskilde personen och arbetslaget.
BIBLIOTEKETS ROLL FÖR KULTUREN
Biblioteket skall vara en levande kraft för främjandet av kultur.
Mål
Biblioteket skall vara en aktiv part i och en tillgänglig mötesplats för kommunens kulturliv.
Biblioteket skall förmedla kulturella upplevelser i mötet med litteraturen för att fördjupa läsupplevelsen och väcka läslust.
Biblioteket ska fungera som det offentliga vardagsrummet med bl a musikavlyssning.
Biblioteket skall främja kunskapen om vårt lokala, skrivna kulturarv.
Genomförande
Tillsammans med andra kommunala förvaltningar, kulturföreningar och studieförbund arrangera återkommande biblioteksanknutna kulturaktiviteter bl a ”bibliotekets dag”.
Stimulera till läsupplevelser genom boktipsrekommendationer och inbjudande skyltning i biblioteken.
Utreda om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att ordna lyssnarplatser på biblioteket.
Förvalta och presentera vårt skrivna kulturarv.
FOLKBIBLIOTEKETS ORGANISATION OCH VERKSAMHET Huvudbibliotek
Huvudbiblioteket är placerat i Älvsbyn och har hela kommunen som upptagningsområde samt fungerar som resurs för övriga bibliotek i kommunen.
Här finns bibliotekets ledning, de flesta medierna, referensavdelning, släktforskningsmaterial, bibliotekarier, magasinerade äldre böcker och tidskrifter. Samordningen av kommunens medieinköp sker från huvudbiblioteket.
Förutom dom sedvanliga arbetsuppgifterna på huvudbiblioteket och filialen handlägger bibliotekspersonalen även följande verksamhetsområden:
• Föreningsbidrag och halltider
• Ungdomsfrågor
• Kulturverksamhet
• Konsumentverksamhet
• Studieförbund
Filial finns i Vidsel som även fungerar som skolbibliotek. Samordning av öppettider och mediebestånd sker mellan skolbibliotekarien och filialföreståndaren.
Filialerna är beroende av huvudbiblioteket för sin utlåningsverksamhet.
I de byar som önskat finns ”boklådor” som sköts av respektive byaföreningen.
Bibliotekskatalogen
Bibliotekskatalogen är tillgänglig dygnet runt, via Internet, och där kan man söka efter medier, se sina egna lån, göra omlån och reservera medier. På sikt ska även lån, via dator, kunna ske när huvudbiblioteket inte är bemannat.
Medieplan
En medieplan för Älvsbyns kommunbibliotek är under utarbetande.
ÖVRIG VERKSAMHET ÖKAD SAMVERKAN
Biblioteket skall utveckla kontakter med kulturföreningar, studieförbund, näringsliv och övriga förvaltningar för samverkan kring biblioteksanknutna kulturaktiviteter.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Biblioteket skall kontinuerligt undersöka biblioteksbesökarnas uppfattning om sitt bibliotek.
Regelbundna enkätundersökningar skall genomföras för att mäta servicenivån.
UPPFÖLJNING
Biblioteksplanen för Älvsbyns kommun skall revideras vart annat år eller när behov föreligger.
HANDLINGSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE
Handlingsplan för genomförande av biblioteksplanen skall upprättas.
SFS nr: 1996:1596
Departement/
myndighet: Kulturdepartementet
Rubrik: Bibliotekslag (1996:1596)
Utfärdad: 1996-12-20
Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:1261
Omtryck: 1998:1249
---
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.
2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek.
Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.
Varje kommun skall ha folkbibliotek.
3 § På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid.
Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.
4 § Ett länsbibliotek bör finnas i varje län.
Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med
kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter.
För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler.
5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera
skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.
6 § Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för
biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice.
7 § Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten.
Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap.
Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för
lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten.
7 a § Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka.
Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261).
8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.
9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker,
informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
10 § Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek,
forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.
Sveriges riksdag 100 12 Stockholm
Telefon: 08-786 40 00 (växel)
Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000
E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Unescos Folkbiblioteksmanifest Bakgrund
År 1949 antog UNESCO ett folkbiblioteksmanifest, som beskrev folkbiblioteket som en levande samhällskraft, en demokratisk institution för utbildning och ett folkets universitet. För att omsätta manifestets idéer i praktisk handling inrättades under 1950-talet tre modellbibliotek: i New Delhi, vid Columbia University i Medellín och i Enugu i Nigeria.
En andra version av UNESCO:s folkbiblioteksmanifest utkom 1972. I november 1994 antogs en tredje version. Även här anges folkbibliotekens mål och vilka tjänster ett folkbibliotek bör tillhandahålla. Manifestet ger uttryck för vad som är önskvärt och eftersträvansvärt, även om vägen dit kan vara lång i många delar av världen.
Statens kulturråd utsåg hösten 1995 Ljusdals kommunbibliotek till svenskt modellbibliotek. Att valet föll på Ljusdals kommunbibliotek, som var ett av flera möjliga alternativ, berodde på att förutsättningarna ansågs goda för ett inspirerande utvecklingsarbete.
Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994
Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas egna deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information.
Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället.
UNESCO uttrycker i detta manifest sin tilltro till folkbiblioteket som en levande kraft för främjande av utbildning, kultur och information och som en viktig drivkraft i strävan efter fred och andlig utveckling.
UNESCO uppmanar därför stat, landsting och kommuner att stödja och att aktivt medverka i en utveckling av folkbiblioteksväsendet.
Folkbiblioteket
Folkbiblioteket skall som lokalt kunskapscentrum göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare.
Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion,
nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet,
exempelvis språkliga minoriteter, personer med olika handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården.
Alla åldersgrupper skall kunna finna material som tillgodoser deras behov.
Samlingar och tjänster skall omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov skall tjäna som
grundläggande princip. Samlingarna skall spegla tidsanda och
samhällsutveckling men skall också tjäna som minne för mänsklig strävan och fantasi.
Folkbibliotekets samlingar och utbud av tjänster skall inte vara föremål för någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur och inte heller för kommersiella påtryckningar.
Folkbibliotekens uppgifter
Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att:
1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet
5. Främja kunskap om kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt om
vetenskaplig forskning och utveckling
6. Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksformer
7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald 8. Stödja muntlig berättartradition
9. Garantera medborgarna tillgång till alla slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper
11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning
12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet.
Lagstiftning, finansiering och samverkan
Folkbibliotekets tjänster skall i princip vara avgiftsfria. Folkbiblioteken är ett samhällsansvar. De bör därför ha stöd i en särskild lagstiftning och bekostas av allmänna medel. Folkbiblioteken bör ses som ett viktigt led i en långsiktig strategi för kultur, informationsspridning, utbildning och ökad läskunnighet.
För att säkerställa och främja en nationell samordning och samverkan inom biblioteksområdet bör statsmakterna genom lagstiftning och
biblioteksplanering fastställa en nationell bibliotekspolitik. Denna bör grundas på en samsyn och en gemensam standardnivå.
Nätverket inom folkbiblioteksområdet bör utformas med hänsyn till strukturen inom hela det allmänna biblioteksväsendet.
Ledning och förvaltning
Ett handlingsprogram bör upprättas som utifrån lokala behov tydligt fastställer mål, prioriteringar och utbud av tjänster. Folkbiblioteket bör dessutom ha en effektiv organisation och skötas på ett fackmässigt sätt.
Folkbiblioteket bör samarbeta såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt med berörda intressenter; exempelvis olika användargrupper och yrkeskategorier.
Folkbibliotekets tjänster skall vara tillgängliga för alla. Detta förutsätter att biblioteksbyggnaderna är centralt belägna, att lokalerna är anpassade för läsning och studier, försedda med lämplig teknisk utrustning och ha tillräckligt öppethållande för att passa användarna. Detta innebär också att biblioteket genom uppsökande verksamhet skall erbjuda sina tjänster också till dem som inte själva kan komma till biblioteket.
Bibliotekets tjänster skall anpassas till lokala behov.
Bibliotekarien skall aktivt fungera som förmedlare av bibliotekets resurser.
Grundutbildning och fortbildning för bibliotekarier är en förutsättning för en fullgod kvalitet på bibliotekets tjänster.
För att alla skall kunna ta del av bibliotekets samtliga tjänster bör det upprättas program för uppsökande verksamhet och för användarutbildning.
Att förverkliga manifestet
Beslutsfattare på alla nivåer, liksom hela biblioteksvärlden uppmanas härmed att verka för att de principer som formulerats i detta manifest omsätts i handling.
Manifestet är utformat i samarbete med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA).
Statens kulturråd | Box 7843 | 103 98 Stockholm | tel. 08-519 264 00 | e-post: kulturradet@kulturradet.se
Unescos skolbiblioteksmanifest
Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapsamhälle.
Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. De ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare
Skolbibliotekets uppgifter
Som stöd för studierna erbjuder skolbiblioteket tjänster i form av informationssökning, via litteratur och andra medier.
Det ger hela skolsamhället möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att mer effektivt kunna hantera informationskällorna. Skolbiblioteken ingår i ett omfattande biblioteks- och informationsnätverk enligt principerna i Unescos folkbiblioteksmanifest.
Skolbibliotekets personal ger stöd vid användningen av både tryckta och elektroniska informationskällor, alltifrån skönlitteratur till facklitteratur, från både egna och andras samlingar. Skolbibliotekens material är ett värdefullt komplement till läromedel och i undervisningen.
Erfarenheter visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar.
Skolbiblioteket är till för alla i skolsamhället, oavsett ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning eller social status. Skolbiblioteket skall erbjuda alternativ för dem som inte kan ta del av gängse material och tjänster.
Tillgängligheten till skolbibliotekens samlingar och tjänster bör i enlighet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna inte underkastas någon form av ideologisk, politisk eller religiös censur eller kommersiella påtryckningar.
Skolbibliotekets mål
Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet.
Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande:
Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner.
Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare.
Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje.
Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer.
Att ge tillgång till såväl lokala som nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter.
Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet.
Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett
demokratiskt samhälle.
Verksamhetsbeskrivning och personal
Fritid & Kultur är lokaliserat till biblioteket. Handhar övergripande sektorsfrågor så som ekonomi, information, planering och kontakt med förtroendevalda, myndigheter, fackliga organisationer, allmänhet, föreningar och övriga kommunala verksamheter.
Fritid & Kultur är representerad i folkhälsorådet, samverkanskommittén och i kommunens övriga förebyggargrupper.
Personal som arbetar med uppgiften: Fritids- och kulturchef Kjell Tegnelund
Assistent Stina Vikberg
Föreningar har sin kommunkontakt med Fritid & Kultur som bereder föreningarnas bidragsansökningar till nämndens sammanträde under 1:a kvartalet årligen.
Personal som arbetar med uppgiften: Fritids- och kulturchef Kjell Tegnelund
Assistent Stina Vikberg
Konsumentv./filialförest. Birgitta Roos Karlsson Ungdomarna har sin kommunkontakt med Fritid & Kultur som bereder ärenden och drivande arbetar med ungdomsplanen. Ungdomsgården drivs på entreprenad.
Personal som arbetar med uppgiften: Fritids- och kulturchef Kjell Tegnelund Kulturverksamhet har sin bas i biblioteksverksamheten. Verksamheten har en tydlig inriktning på barn- och ungdomar. Vuxenverksamheten stöds genom bidrag till arrangerande föreningar som har öppen programverksamhet till en bred allmänhet. För ett kvalitativt och varierat utbud till barn- och ungdom under skoltid anlitas länsinstitutionerna. Fritid & Kultur arrangerar också själva programverksamheten när lokala förutsättningar finns eller
arrangemanget kräver det.
Personal som arbetar med uppgiften: Fritids- och kulturchef Kjell Tegnelund
Assistent Stina Vikberg
Assistent Lisbeth Viklund
Bibliotekarie Maria Thysell Kommunbibliotekets verksamhet bedrivs i Älvsbyn med filial i Vidsel. Biblioteket i Älvsbyn tillhandahåller ett rikt urval av medier för att tillmötesgå brukarnas behov av
information och förströelse. Biblioteket är även en självklar plats för att ta del av information och utbud inom Fritid & Kulturs verksamhetsområde.
Personal som arbetar med uppgiften: Fritids- och kulturchef Kjell Tegnelund
Assistent Stina Vikberg
Assistent Lisbeth Viklund
Bibliotekarie Maria Thysell
Assistent Maritha Bergman
Konsumentv./filialförest. Birgitta Roos Karlsson Konsumentverksamheten är lokaliserad till kommunbibliotekets lokaler. Verksamheten är inriktad på rådgivning i konsumentfrågor och aktiv hjälp av handläggare vid skuldsanering.
Personal som arbetar med uppgiften: Konsumentv./filialförest. Birgitta Roos Karlsson Studieförbundens kommunkontakt är Fritid & Kultur. Kommunbidrag till studieförbunden betalas ut 2 gånger per år i enlighet med antagna bidragskriterier. Projektbidrag som kan sökas 2 gånger per år bereds av Fritid & Kultur för ställningstagande i nämnd.
Personal som arbetar med uppgiften: Fritids- och kulturchef Kjell Tegnelund
Assistent Stina Vikberg
Nyckeltal bibliotek samt vård och omsorg (statistik från 2005)
Bibliotek
Bokbestånd Av-mediebest. Utlån Lån per invånare
HB Älvsbyn 37 990 1 444 76 261 8,7
Vidsels filial 10 146 95 6 807 11,5
Skolor 14 150 66 12 464
Summa 62 286 1 605 95 532
Besöksstatistik för HB Älvsbyn är 69 142. Filialen i Vidsel har ingen statistik.
Det finns 7 datorer för allmänheten på HB i Älvsbyn och 2 datorer i Vidsel.
Fjärrlån från andra bibliotek 444
Fjärrlån till andra bibliotek 28
Öppettider: Vinter Sommar
HB Älvsbyn
Mån, Ons 10.00-19.00 11.00-18.00
Tis, Tor, Fre 10.00-16.00 11.00-15.00
Sön 12.00-15.00 Stängt
Vidsels Filial 1/6-1/9
Tis 12.00-15.00 Stängt
Ons 8-11/12-16 Stängt
Tors 12-15/16-19 12-15 / 16-19
Jullov och juli månad stängt Gymnasiebibl.
Mån 8.00-15.00
Ons 8.00-16.30
Tors 10.00-16.30
Fre 8.00-15.00
Lovdagar stängt
Vård och omsorg
Särskilda boenden finns på Nyberga och Ugglan med ca: 100 platser. Seniorboende på Fluxen med 50 lägenheter. I Vidsel finns en fastighet med utökad service för äldre.
Vårdcentral, Folktandvård och privattandläkare finns i Älvsbyn.
Nyckeltal skolbibliotek och vuxenutbildning
Sammanställning av skolornas elevantal och ekonomi för boksamlingar exkl. KUR
Skola Antal barn Anslag Ansvarig personal
Lekenskolan 159 11600 Gerd Nilsson
Korsträskskolan 39 3429 Margareta Eriksson
Tärnstigen 48 3721 Helen Bohman, Eva Åberg
Bäckskolan 63 4565 Ulla Furtenbach
Parkskolan 214 14185 Gerd Nilsson
Vidselsskolan 165 15473 Margareta Eriksson
Birgitta Karlsson
Vistträskskolan 23 2002 Helena Olofsson
Tväråselsskolan 14 1275 Inger Öberg
Älvåkraskolan 307 18750 Margareta Eriksson
Älvsbyns Gymnasium 232 60000 Margareta Eriksson
Totalt anslag 135 000 kr Vuxenutbildning
Enstaka kurser (t ex läsa upp betyg) 150-200 personer per år
Undersköterska 10-15 personer per år
Datakurser 50-60 personer per år
