Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun

(1)

från Skolverket 2007:41

ningsinspektion i Karlskoga kommun 2005:64

Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Kommunrapport Skolrapporter

Grundskolor

Lekenskolan, Tärnstigens skola och Korsträskskolan F-6 Parkskolan, Bäckskolan och särskolan Oasen F-6

Vidselskolan, Tväråselskolan och Vistträskskolan F-9 Älvåkraskolan 7-9

Gymnasieskola

Älvsbyns gymnasieskola

(3)

Postadress: Nygatan 18-20, 903 27 Umeå Besöksadress: Nygatan 18-20

942 85 Älvsbyn 1 (6)

Dnr 53-2006:1551

Genomförd utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Älvsbyns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 15 september 2006 till den 25 oktober 2006.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomfö- rande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en hel- täckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergri- pande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje rektorsområde.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsni- vå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att för- bättra kvaliteten (förbättringsområden).

I rektorsområdesrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 14 maj 2007 skall Älvsbyns kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åt- gärder som vidtagits mot brister i kommunen samt brister på skol- och verk- samhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

(4)

Dnr 53-2006:1551

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Skolverket bedömer att verksamheterna i Älvsbyns kommun arbetar medvetet för att skapa en trygg och trivsam lärandemiljö för barn, elever och studerande. I de allra flesta fall uppnås också detta. Det finns dock grundskolor som behöver intensifiera sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö. Verbala kränkningar förekom- mer i varierande grad vid flera grundskolor. Kommunen måste försäkra sig om att berörda skolor förstärker sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö och att de vidtar åtgärder om incidenter skett.

Kvalitetsarbetet i kommunen behöver förbättras. Arbetet med kontinuerliga upp- följningar, dokumentation och analyser behöver utvecklas. Nyttan av ett kvalitetsarbete måste förankras så att kvalitetsredovisningarna blir ett verktyg för att åstad- komma förbättringar i verksamheterna och därigenom bidra till att förverkliga de nationella målen. Alla kvalitetsredovisningar behöver i högre grad redovisa en be- dömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverk- ligats. Elever och föräldrar bör göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Det är enligt inspektörerna således viktigt att kommunens styrning och ledning av verksamheterna på ett tydligt sätt även omfattar deras kvalitetsarbete och hur det genomförs och fungerar. Rektorernas resultatansvar behöver också tydliggöras.

Kommunen bör säkerställa att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal i tillräcklig omfattning i samtliga förskolor och att fler lärare har specialpedagogisk utbildning i grundskolan och särskolan. Med utgångspunkt i elevens rätt till likvär- dig utbildning har kommunen och rektorerna också skäl att uppmärksamma den enskilde lärarens möjlighet till kompetensutveckling.

Personalen visar ett tydligt engagemang i sitt uppdrag och eleverna är överlag positiva till skolan. Kommunens skolor har tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärarna bedriver i huvudsak undervisning i ämnen som de har utbildning i. In- spektionen visar dock att kommunen och grundskolorna i liten omfattning följer upp och utvärderar det samlade pedagogiska arbetet och vilka resultat som uppnås.

Den uppföljning som genomförs koncentreras ofta till ämnena svenska, engelska och matematik. Grundskolorna behöver också i större utsträckning diskutera mål att sträva mot och se till att dessa mål i högre utsträckning kopplas till undervisningen.

De senaste åren har betygsresultaten i grundskolan försämrats för att sedan under år 2006 förbättras. Det finns påtagliga variationer i resultaten och betygssättningen mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan. Kommunen bör således analysera de skillnader som finns för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. En övergripande analys av studieresultaten inom vuxenutbildningen bör också genomföras.

Kommunen strävar efter tidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd och genomför årligen en inventering av resursbehov. Enligt inspektörerna behöver stödet inom förskolan ses över så att alla barns rätt till särskilt stöd säkerställs.

Inom grundskolan dominerar stödåtgärder som sker utanför den klass eller grupp

(5)

Dnr 53-2006:1551

eleven tillhör. Kartläggningar och förändringar av elevers lärandemiljö genomförs sällan. Mot bakgrund av ovanstående behöver kommunen utvärdera de olika stöd- åtgärder som genomförs inom verksamheterna.

Inspektionen har också visat att verksamheterna har ett flertal brister i förhållande till lagstiftningen. Det rör exempelvis mottagande och beslut inom särskolan, elevernas tillgång till förskoleklass och tillgång till modersmålsundervisning. Kommu- nen måste således förbättra sin styrning och ledning samt sin egen tillsyn över verk- samheterna.

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Flertalet förskolor och skolor saknar en egen likabehandlingsplan (6 § lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Kommunen har inte en verksamhet som benämns förskoleklass och som i för- hållande till förskola och grundskola är tydligt avgränsad. Kommunens information om skolformen och om föräldrarnas valmöjligheter blir således bristfällig och kommunen anvisar inte tydligt plats inom förskoleklassen. (2 b kap. 1 – 3 §§

skollagen).

- Det saknas beslut om mottagande i särskolan och det saknas dokumentation och beslut när elever på försök tas emot som elev i särskolan (3 kap. 3 § och 6 § skollagen).

- Kommunen erbjuder inte och informerar inte elever och föräldrar om rätten till modersmålsundervisning. Vidare medverkar inte kommunen och förskolorna till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt mo- dersmål (2 kap. 9 – 14 §§ grundskoleförordningen och 5 kap. 7 § gymnasieför- ordningen samt läroplanerna för förskolan, det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna).

- Kommunen erbjuder inte och informerar inte om rätten till studiehandledning på modersmålet (5 kap. 2 § grundskoleförordningen och 8 kap. 5 – 6 §§ gymna- sieförordningen samt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och läropla- nen för de frivilliga skolformerna).

- Kommunens kvalitetsredovisning omfattar inte förskoleklass, vuxenutbildning och svenska för invandrare (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Det saknas beslut avseende särskild undervisningsgrupp och anpassad studie- gång för eleverna i den så kallade Nornaskolan (5 kap. 5 § och 10 § grundskole- förordningen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

(6)

Dnr 53-2006:1551

Vidare bedömer Skolverket att följande områden i kommunen är i behov av förbättringsinsatser.

- Kommunens uppföljning och utvärdering av förskoleverksamhetens samt vuxenutbildningen resultat behöver förbättras.

- Samverkan mellan olika skolformer bör förbättras.

- Kommunens och skolornas uppföljning och utvärdering av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen behöver förbättras.

- Arbetet med att analysera variationen i resultat mellan skolor, gymnasieskolornas olika program samt resultaten mellan flickor och pojkar behöver förbättras.

- Kommunen bör arbeta för att förbättra elevernas inflytande över sin utbildning.

- Kommunens och grundskolornas arbete med en likvärdig bedömning och be- tygssättning behöver förbättras.

- Kommunens, förskolornas och skolornas kvalitetsarbete behöver förbättras.

- Kommunens och verksamheternas arbete med barn och elever i behov av sär- skilt stöd behöver förbättras.

- Grundskolelevernas tillgång till datorer behöver förbättras.

- Tillgången till förskollärare inom förskoleverksamheten och personal med specialpedagogisk utbildning inom särskolan behöver förbättras.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef

Solweig Bäckman

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren,

undervisningsråd Jonas Hedström samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lind- mark.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(7)

Följande brister vid respektive rektorsområde eller verksamhet måste åtgärdas

Förskoleverksamheten

- Några förskolor i kommunen har inte upprättat kvalitetsredovisningar (1 § för- ordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Lekenskolans rektorsområde

- Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2

§ grundskoleförordningen).

- Skolorna har inte upprättat en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).

- Lekenskolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

Parkskolans rektorsområde

- Parkskolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

Vidsels rektorsområde

- Den biträdande områdeschefen har ledningsansvaret som vilar på en rektor utan att benämnas rektor (1 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolorna har inte upprättat kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Åtgärdsprogram har inte utarbetats för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap.

1 § grundskoleförordningen).

- I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (avsnitt 2.2 läroplan för det obligatoriska skolvä- sendet och bilagan till förordning om kursplaner för grundskolan).

Älvåkraskolans rektorsområde

- För eleverna i särskild undervisningsgrupp är rektorsfunktionen delad och det är oklart vem som i praktiken har ledningsansvaret för den pedagogiska utvecklingen av skolorna (2 kap. 2 § skollagen).

- Grundskolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

(8)

- I ämnet matematik innebär gruppindelningen av eleverna att vissa elever inte ges möjlighet att nå alla betygssteg (avsnitt 2.2 läroplan för det obligatoriska skolvä- sendet och bilagan till förordning om kursplaner för grundskolan).

- Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av stöd (5 kap. 1 § grund- skoleförordningen).

- Det saknas beslut om anpassad studiegång (5 kap. 10 § grundskoleförordning- en).

Älvsbyns gymnasium

- Kommunens avtal med Älvsby folkhögskola omfattar undervisning i andra äm- nen än karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. (1 § lag om entreprenadförhållanden inom skolan).

(9)

Utbildningsinspektion i Älvsbyns kommun

Innehåll

Inledning ... 1

Underlag ... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället ... 2

Sammanfattande bedömning... 3

Bedömning av resultaten... 4

Bedömning av verksamheten ... 8

Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...15

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnom- sorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Älvsbyns kommun.

Skolverket sände den 11 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 18 september till den 25 oktober 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna.

Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se /Inspektion).

De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolorna.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspek- törerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observa- tioner, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Älvsbyns kommun genomfördes intervjuer med representanter från barn- och utbildningsnämnden, kommunens resurs-

(10)

team samt förvaltningen. Samtliga grundskolor, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt svenska för invandrare har besökts. Inter- vjuer har genomförts med elever, föräldrar, personal och skolledning. Vidare har intervjuer med personalrepresentanter från alla förskolor genomförts. Samt- liga rektorer med ansvar för förskoleverksamhet har också intervjuats. Inga förskolor har besökts. Bedömningen av förskoleverksamheten vilar på kommunens dokumentation och genomförda intervjuer. Resultatet av inspektionen i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället

Älvsbyns kommun Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 362 Skolbarnsomsorg 250 Förskoleklass 73 Grundskola 917

Obligatorisk särskola 29

Gymnasieskola 238 Gymnasiesärskola 0 Kommunal vuxenutbildning 102 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 26 Svenskundervisning för invandrare 37 Källa: Kommunens egna uppgifter

Älvsbyns kommun har cirka 8 500 invånare och tillhör i statistiksammanhang kommungruppen glesbygdskommuner. Befolkningen i kommunen ökade med ett fåtal invånare förra året. Kommunen tar emot asylsökande barn och vuxna.

Under flera år har kommunen ett vikande elevunderlag och delar av byskolors verksamheter har flyttats till centralorten och Vidsel. I kommunen pågår en översyn av organisationen där även skolstrukturen ses över. En förändrad organisation träder i kraft hösten 2007.

Kommunens barn- och utbildningsnämnd ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasiesär- skola och gymnasieskola. Inom grundskolan genomför kommunen undervisning för nyanlända elever med utländsk bakgrund i form av så kallad förbere- delseklass.

Förskoleverksamheten i Älvsbyn bedrivs i form av förskola. Av kommunens samtliga barn i åldrarna 1–5 år är drygt 80 procent inskrivna i förskoleverksam- het. Sammanlagt finns det 10 kommunala förskolor i kommunen. Förskolorna är fördelade på tre rektorsområden. I kommunen finns inga familjedaghem eller enskilda förskolor.

Grundskolan är organiserad i fyra rektorsområden. Den obligatoriska särskolan är ett eget rektorsområde med en rektor sedan hösten 2006. Eleverna i särsko- lan undervisas i grundsärskole- och träningsskoleklasser. Skolbarnsomsorg ut- gör en integrerad del i grundskolans verksamhet.

Kommunens gymnasieskola, Älvsbyns gymnasium, erbjuder åtta nationella program. Det är barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, hotell- och

(11)

restaurangprogrammet, medieprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, om- vårdnadsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Dessutom finns det individuella programmet, som genomförs av Älvsby folk- högskola. Av kommunens ungdomar i årskurs nio sökte närmare 75 procent till Älvsbyns gymnasieskola år 2005. Inom gymnasieutbildningen finns ett samarbetsavtal mellan kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn som benämns

”Fyrkantensamverkan”. Samarbetsavtalet innebär att eleverna har tillgång till hela utbudet av gymnasieprogram i de fyra kommunerna. Inom avtalsområdet gäller fri sökning för de fyra kommunernas elever.

Kommunstyrelsen ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, särvux och undervisning i svenska för invandrare. Inom vuxenutbildningen genomför kommunen grundläggande och gymnasial utbildning samt vårdutbildning och datakurser. Utöver detta samarbetar kommunens vuxenutbildning med högsko- la och universitet. Kvalificerad yrkesutbildning och collegeutbildning utgör ett par exempel på samarbete. Vuxenutbildningen i Älvsbyns kommun leds av en rektor.

Inom vuxenutbildningen finns även ett samarbetsavtal motsvarande det i gymnasieskolan. Samarbetet mellan kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn innebär att de studerande har tillgång till hela utbudet av vuxenutbildning i de fyra kommunerna. I samarbetet ingår också gemensamma rektorsträffar och kompetensutveckling för personalen.

Sammanfattande bedömning

Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet.

Skolverket bedömer att verksamheterna i kommunen arbetar medvetet för att skapa en trygg och trivsam lärandemiljö för barn, elever och studerande. I de allra flesta fall uppnås också detta. Det finns dock grundskolor som behöver intensifiera sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö. Verbala kränkningar förekommer i varierande grad vid flera grundskolor. Kommunen måste försäk- ra sig om att berörda skolor förstärker sitt arbete med att skapa en bra lärande- miljö och att de vidtar åtgärder om incidenter skett.

Kvalitetsarbetet i kommunen behöver förbättras. Arbetet med kontinuerliga uppföljningar, dokumentation och analyser behöver utvecklas. Nyttan av ett kvalitetsarbete måste förankras så att kvalitetsredovisningarna blir ett verktyg för att åstadkomma förbättringar i verksamheterna och därigenom bidra till att förverkliga de nationella målen. Alla kvalitetsredovisningar behöver i högre grad redovisa en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Elever och föräldrar bör göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Det är enligt inspektörerna således viktigt att kommunens styrning och ledning av verksamheterna på ett tydligt sätt även omfattar deras kvalitetsarbete och hur det genomförs och fungerar. Rektorernas resultatansvar behöver också tydliggöras.

Kommunen bör säkerställa att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal i tillräcklig omfattning i samtliga förskolor och att fler lärare har specialpedago-

(12)

gisk utbildning i grundskolan och särskolan. Med utgångspunkt i elevens rätt till likvärdig utbildning har kommunen och rektorerna skäl att uppmärksamma den enskilde lärarens möjlighet till kompetensutveckling.

Personalen visar ett tydligt engagemang i sitt uppdrag och eleverna är överlag positiva till skolan. Kommunens skolor har tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärarna bedriver i huvudsak undervisning i ämnen som de har utbildning i. Inspektionen visar dock att kommunen och grundskolorna i liten omfattning följer upp och utvärderar det samlade pedagogiska arbetet och vilka resultat som uppnås. Den uppföljning som genomförs koncentreras ofta till ämnena svenska, engelska och matematik. Grundskolorna behöver också i stör- re utsträckning diskutera mål att sträva mot och se till att dessa mål kopplas till undervisningen i högre utsträckning.

De senaste åren har betygsresultaten i grundskolan försämrats för att sedan under år 2006 förbättras. Det finns påtagliga variationer i resultaten och betygs- sättningen mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan. Kommunen bör således analysera de skillnader som finns för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. En övergripande analys av studieresultaten inom vuxenutbildningen bör också genomföras.

Kommunen strävar efter tidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd och genomför årligen en inventering av resursbehov. Enligt inspektörerna behöver stödet inom förskolan ses över så att alla barns rätt till särskilt stöd säkerställs. Inom grundskolan dominerar stödåtgärder som sker utanför den klass eller grupp eleven tillhör. Kartläggningar och förändringar av elevers lä- randemiljö genomförs sällan. Mot bakgrund av ovanstående behöver kommunen utvärdera de olika stödåtgärder som genomförs inom verksamheterna.

Inspektionen har också visat att verksamheterna har ett flertal brister i förhål- lande till lagstiftningen. Det rör exempelvis mottagande och beslut inom sär- skolan, elevernas tillgång till förskoleklass och tillgång till modersmålsundervis- ning. Kommunen måste således förbättra sin styrning och ledning samt sin egen tillsyn över verksamheterna

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana övergri- pande brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda.

I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekan- den och rekommendationer avseende kvaliteten.

Bedömning av resultaten

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94).

Inspektörernas bedömningar av resultaten i kommunens skolor finns närmare beskrivna i respektive skolrapport. Nedan görs en bedömning av kommunens övergripande ansvar för resultaten i verksamheterna.

(13)

Förskoleverksamhet

Vid intervjuer med personal och föräldrar framkommer att kommunen generellt når goda resultat inom förskoleverksamheten. Förskolorna arbetar mål- medvetet med att ge barnen trygghet, självförtroende och självkänsla. Persona- len skapar inre och yttre miljöer som syftar till att stimulera barnens kreativitet och lust att lära. Förskolornas personal anser att de lyckas i sitt arbete genom att barnen trivs, utvecklas och att föräldrarna är nöjda med verksamheten. Detta bekräftas också av föräldrarna.

Förskoleverksamheten finns beskriven i kommunens kvalitetsredovisning. Re- dovisningen saknar bland annat en bedömning av hur väl förskolorna arbetat i riktning mot läroplanens mål att sträva mot. (Se vidare under avsnittet Bedöm- ning av verksamheten).

Enligt läroplanen skall förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. I sin kvalitetsredovisning fokuserar också kommunen på samverkan mellan förskola och skola för att utveckla en helhetssyn på barnen i enlighet med läroplanens intentioner. In- spektörerna konstaterar dock att denna målsättning inte nås fullt ut. Flertalet förskolor upplever att samverkan mellan förskola och skola inte fungerar till- fredsställande. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan skolformerna bör förbättras.

Barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildningen

Den enskilda läraren har totalt sett god kunskap om elevernas kunskapsutveckling. När det gäller kunskapsresultaten hos de yngre grundskoleeleverna är det enligt inspektörerna svårt att bedöma skolornas resultat i alla ämnen. Uppfölj- ning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling sker i skolorna på indi- vidnivå och någon sammanställning av elevernas resultat på skolnivå framkommer inte. Kommunen och skolorna koncentrerar sitt arbete till att följa elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, matematik och engelska.

Kommunen eller rektorerna efterfrågar inte heller skolornas resultat i andra ämnen.

Klasslärare och specialpedagoger samt speciallärare följer systematiskt elevernas språk- och läsutveckling samt genomför diagnoser av olika slag fastställda av barn- och utbildningsnämnden. Skolorna i kommunen genomför de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9.

Kommunen sammanställer resultat av diagnoser och nationella prov samt betygsresultat i syfte att följa kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa samman- ställningar har föranlett kommunen att i språk - och läsutveckling samt matematik genomföra insatser främst för de yngre eleverna. Inspektörerna konstaterar dock att kommunen och grundskolorna behöver ytterligare följa upp, doku- mentera och utvärdera skolornas resultat i samtliga ämnen.

Av tabell 1 framgår att grundskolans betygsresultat år 2005 ligger i linje med rikets resultat.

(14)

Tabell 1: Betygsresultaten i grundskolan i Älvsbyns kommun under åren 2004- 2006.

Källa: Skolverkets statistik

Under åren 2003-2005 har resultaten i huvudsak försämrats. Resultaten för år 2006 visar dock en förbättrad måluppfyllelse för kommunens grundskolor.

Kommunen och skolorna bör således genomföra en analys för att uppnå en fortsatt ökad måluppfyllelse.

Det finns variationer i resultaten mellan Älvåkraskolan och Vidselskolan samt mellan flickor och pojkar. Flickornas meritvärde har legat på en jämn nivå över riksgenomsnittet, medan pojkarnas varierat över åren men legat under riksgenomsnittet. Inspektörerna konstaterar också att det finns skillnader i betygsresultaten mellan pojkar och flickor i olika ämnen. Andelen pojkar som uppnått betyget mycket väl godkänd i exempelvis bild samt hem- och konsumentkun- skap är låg. I ämnet idrott och hälsa har fler pojkar än flickor nått de högre be- tygsstegen.

Personal i grundskolorna uppger att pojkar tydligare än flickor visar när de saknar motivation eller känner ointresse av skolarbete. Rektorer och personal är medvetna om att flickor generellt når högre resultat än pojkar men någon när- mare analys har ändå inte genomförts. Kommunen bör närmare analysera skillnader i resultaten mellan flickor och pojkar samt även mellan skolorna.

Resultaten i kommunens gymnasieskola är högre i förhållande till resultaten i riket, enligt nästa tabell.

Älvsbyns kommuns grundskolor

Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen

Andel elever behöriga till gymnasieskolan

Genomsnittligt meritvärde

2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Vidselskolan 85,7 74,1 88,0 94,3 74,1 92,0 194,0 178,1 208,6

Älvåkraskolan 75,3 74,5 80,0 94,8 92,9 95,5 197,3 207,5 206,8

Älvsbyns kommun

78,0 74,4 81,5 94,7 88,8 94,8 196,4 201,1 207,2

Riket 74,9 75,5 76,0 90 89,2 89,5 206,9 206,3 206,8

(15)

Tabell 2: Betygsresultat från gymnasieskolan i Älvsbyn.

Källa: Skolverkets jämförelsetal.

Ingen elev har reducerat program år 2005 medan närmare 70 procent har ut- ökat program. Det finns en kultur i Älvsbyns gymnasieskola att eleverna nyttjar möjligheten att studera i högre takt under studietiden. Ett uttryck för detta är att andelen elever som har utökat program är hög jämfört med riksgenomsnittet. Det finns också skillnader i resultaten mellan olika program. När det gäller exempelvis resultaten i olika kärnämnen är det en hög andel elever på de yrkes- förberedandeprogrammen som har betyget icke godkänd. Inspektörerna bedö- mer därför att kommunen och skolan närmare bör analysera och vidta relevanta åtgärder om det finns något samband mellan resultat, andelen icke godkända betyg respektive förekomsten av utökade program.

Inspektionen visar att alla grundskolor och gymnasieskolan arbetar medvetet med att skapa en trygg och trivsam lärandemiljö för eleverna. I de allra flesta fall uppnås också detta. De flesta elever trivs och upplever skolan som en trygg miljö. Det finns dock skolor som behöver intensifiera sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö för alla elever, vilket framgår av skolrapporterna. Verbala kränkningar förekommer i varierande grad vid flera grundskolor. Skolorna rea- gerar och agerar i de flesta fall kraftfullt när incidenter inträffat. Inspektörerna bedömer att kommunen måste försäkra sig om att berörda skolor förstärker sitt arbete med att skapa en bra lärandemiljö och att de vidtar åtgärder om incidenter skett.

Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2 006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan krän- kande behandling. I det målinriktade arbetet ingår att vidta åtgärder för att fö- rebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i fö- rekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.

Resultatmått från gymna- sieskolans statistik.

2003 2004 2005 Glesbygds Kommuner 2005

Samtliga kommuner 2005 Andel elever med slutbetyg, 83 91 89 - 83 varav behöriga till universi-

tets- och högskolestudier (procent)

94 90 96 90 89

Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år (procent)

75 87 75 76 76

Andel elever med reducerat program (procent)

0 0 0 8 5

Andel elever med utökat program (procent)

66 88 69 32 22

Genomsnittlig betygspoäng 13,6 12,8 13,9 14 14,0

(16)

Vid inspektionstillfället framkommer även att flertalet förskolor, skolor och vuxenutbildningen saknar en egen likabehandlingsplan. En gemensam likabehandlingsplan för kommunen är fastställd. Inspektörerna vill poängtera att varje enskild verksamhet skall ha en likabehandlingsplan som riktas mot varje verk- samhets specifika behov. Planen skall användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten och följas upp varje år.

I arbetet med elevinflytande ges eleverna i gymnasieskolan goda möjligheter att påverka såväl undervisningens innehåll och utformning som frågor som berör skolan i stort. I grundskolornas senare år behöver de vuxna ta ett större ansvar för att medvetandegöra eleverna om deras rätt till delaktighet och inflytande samt i högre grad skapa förutsättningar för att eleverna skall erhålla ett reellt inflytande över sin utbildning. Kommunen bör således arbeta för att öka elevin- flytandet.

De enskilda pedagogerna samarbetar med hemmen om elevernas skolgång i olika former medan skolorna och kommunen som helhet inte har upparbetade samverkansorgan. Skolorna bör förbättra arbetet med skolornas former för övergripande samverkan med hemmen.

Vuxenutbildningen i kommunen har resultat i huvudsak i linje med riksgenomsnittet. Inspektionen visar att de studerande har en bra miljö för lärande. I samtliga intervjuer framkommer uppfattningen att kränkande behandling och mobbning inte förekommer vid skolan. Inspektörernas intervjuer bekräftar denna bild.

En sammanställning av kursutvärderingar visar att de studerande är nöjda eller mycket nöjda med utbildningen. De trivs och blir väl bemötta samt är nöjda med det stöd som ges i studierna. De studerande upplever att lärarna har god kompetens. Lärarna utgår från de studerandes mål med studierna, motiverar dem och ger dem råd för att de skall lyckas. De studerande förväntas ta ett stort ansvar för sina studier. Kursutvärderingar genomförs och resultaten bearbetas och används av lärarna som underlag i deras förbättringsarbete. Någon övergri- pande analys av studieresultaten genomförs inte inom vuxenutbildningen varför kommunen i sitt ledningsansvar bör följa upp detta.

Bedömning av verksamheten

Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kom- munikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd;

utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet.

Ledning och styrning av verksamheten

Barn- och utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning i kommunen. Förvalt- ningen leds av barn- och utbildningschefen som ansvarar för rektorerna och resursteamet i dessa verksamheter. Särskolan utgör ett eget rektorsområde sedan hösten 2006. Vuxenutbildningen som styrs av kommunstyrelsen, har en egen rektor. Som tidigare nämnts pågår en översyn av organisationen där även skolstrukturen ses över. En förändrad organisation träder i kraft hösten 2007.

(17)

Enligt intervjuer har förskoleverksamheten en undanskymd plats i kommunen.

Många menar att de förskolepedagogiska diskussionerna hamnar i skymundan i förhållande till frågor som är aktuella i skolan. Det finns också en tendens att förskolan mer måste ta efter skolans pedagogik och terminologi. En påtaglig känsla hos förskolepersonalen är att skolan är viktigare än förskolan. Inspektö- rerna bedömer att kommunen bör tydliggöra förskolans roll och funktion.

Inspektionen visar att rektorerna överlag är förtrogna med sina verksamheter.

Rektorerna uppger att tiden inte räcker till för att vara delaktiga i verksamheterna och för att bedriva pedagogiskt ledarskap i den utsträckning de önskar. Per- sonalen anser att ledningen av förskoleverksamheten generellt fungerar bra. Det framkommer dock önskemål om ett tydligt pedagogiskt ledarskap. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, poängteras den pedagogiska ledningen som en viktig faktor för förskolans kvalitet. Rektorn skall ha möjlighet att följa det dagliga arbetet i förskolan. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen av sina verksamheter.

Personalen och rektorerna i skolorna visar ett tydligt engagemang för pedagogisk utveckling. Rektorerna är förtrogna med sina verksamheter och lyfter pedagogiska områden som de vill driva i sina ledarroller. Som tidigare nämnts fungerar det pedagogiska genomförandet vid skolorna bra medan däremot ut- värdering av det samlade pedagogiska arbetet vid skolorna genomförs i liten omfattning. Intervjuer bekräftar också att lärarnas egna uppföljningar, utvärde- ringar och dokumentation inte självklart ses som en del i kvalitetsarbetet och dessa efterfrågas inte heller av rektorerna. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Kommunen bör således tydliggöra rektorernas resultatansvar.

Det framkommer en särskild otydlighet om ansvarsfördelningen mellan särsko- lans rektor och grundskolornas rektorer. Inspektionen visar på brister i mottagande och beslut kring elever till obligatoriska särskolan. I förberedelsefasen kommer rektorn för särskolan in i ett sent skede. I skolans kontakter med hemmen är rektorer inte alltid med i hela processen. Inspektörerna konstaterar ock- så att det finns en otydlighet och osäkerhet bland personal om ansvarfördel- ningen mellan förvaltningschef, rektorn för särskolan och rektorerna i grundskolan samt resursteamet. Enligt inspektörerna finns en uppenbar risk för att detta leder till att hanteringen och beslut av olika ärenden försvåras och att för- valtningschefen överlåter ansvar till annan personal som därigenom övertar ansvar och beslutsrätt från rektorn. Vidare försvåras vårdnadshavarnas insyn i handläggningen.

Kvalitetsarbetet

Kommunen har en struktur för kvalitetsarbetet. Det finns tydliga anvisningar för hur kvalitetsredovisningarna skall utarbetas och utformas samt vad som skall utvärderas. Kommunen uppger att den medvetet har begränsat omfatt- ningen av kvalitetsredovisningen och försökt fokusera på prioriterade områden.

Ambitionen är att den skall vara tillgänglig för alla. Inspektörerna konstaterar att även om det finns riktlinjer från kommunen varierar utformning av försko- lornas och skolornas kvalitetsredovisningar och dessas användbarhet. Förank-

(18)

ringen av nyttan med kvalitetsarbete varierar påtagligt mellan verksamheterna.

Förskolorna och skolorna saknar återkoppling från barn- och utbildnings- nämnden på inlämnade kvalitetsredovisningar.

I kvalitetsredovisningarna framträder inte någon övergripande analys av kommunens samlade resultat vilket kan försvåra möjligheten att vidta rätt åtgärder.

Vidare behöver bedömningen av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats bli tydlig. I kommunens kvalitetsredovisning saknas också redovisning av förskoleklassen och vuxenutbildningen samt svenska för invandrare.

Inspektörerna konstaterar även att vid några skolor och inom vuxenutbildningen saknas arbetsplaner. Vid intervjuer i skolorna framkommer också en upp- fattning om att arbetsplaner inte behöver upprättas. Inspektörerna konstaterar att för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Den skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Kommunen och skolorna behöver således tydliggöra detta.

Kommunen behöver också se över och rätta till benämningen på ett antal planer i verksamheterna. Andra namn på dokument än i författningarna gällande benämningar leder enligt inspektörerna till begreppsförvirring och det är svårt att avgöra vilket krav i lagstiftningen som respektive dokument avser att uppfyl- la.

Förskoleverksamheten ingår i kommunens kvalitetsredovisning men den är i liten utsträckning representerad och inom ett fåtal målområden. Någon tydlig slutsats av hur förskoleverksamheten som helhet uppnår de nationella målen går inte att dra. Vidare saknas en bedömning av hur faktorer som exempelvis resurser, personalens kompetens, barngruppernas storlek, lokaler och miljö påverkar förskolornas möjlighet att arbeta enligt läroplanen. Inspektörerna vill betona vikten av en tydlig pedagogisk dokumentation. Genom dokumentation kan verksamheten i förskolorna synliggöras och bidra till utveckling och kvali- tetshöjning av verksamheten. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, poängteras vikten av att personalen dokumenterar, synliggör och reflekterar över förskolans processer och på så sätt fångar i vilka situationer barn lär, utvecklas och mår bra. Dokumentations- och reflektionsarbetet skall ses som en del i det dagliga arbetet tillsammans med barnen och inte något som ligger vid sidan av.

Flera förskolor har upprättat egna kvalitetsredovisningar men några saknar skriftlig redovisning. Inspektörerna anser att de redovisningar som finns måste förbättras så att de tydligt innehåller en bedömning av i vilken mån respektive förskola har nått de nationella målen för verksamheten. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning för verksamheter inom skolväsendet med mera, skall varje kommunal förskola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Inspek- törerna vill dessutom lyfta fram betydelsen av att informera och ge föräldrar möjlighet till att vara delaktiga kring arbetet med kvalitetsredovisningen och dess innehåll.

Skolornas kvalitetsredovisningar innehåller utvecklingsområden som mer hand- lar om vilka aktiviteter som skolorna genomfört. Någon tydlig koppling från uppställda mål till åtgärder och därefter nya mål avseende varje rektorsområdes utvecklingsområden framkommer inte. För utvecklingsområdena finns inte heller någon tydlig plan över hur dessa skall följas upp och utvärderas. Vidare

(19)

utgör utvärdering av både lokala utvecklingsområden och barn- och utbild- ningsnämndens mål i skolorna inte en självklar del i arbetet. Ett rektorsområde, Parkskolan, redovisar däremot både utvärdering av sina egna och nämndens mål. Vidselskolan, Lekenskolan och vuxenutbildningen saknar kvalitetsredovisningar medan redovisningarna för flera skolor mer har formen av en verksam- hetsberättelse.

Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se till att arbetet med kontinuerliga uppföljningar, dokumentation och analys utvecklas så att kvalitetsredovisningarna blir ett verktyg för att nå målen för utbildningen. Nyttan med kvalitetsarbete behöver förankras och rektorernas resultatansvar behöver tydliggö- ras. Alla kvalitetsredovisningar behöver i högre grad redovisa en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Ele- ver och föräldrar bör göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Det är enligt inspek- törerna således viktigt att kommunens styrning och ledning av skolorna på ett tydligt sätt även omfattar skolornas kvalitetsarbete och hur det genomförs och fungerar.

Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning, skall kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare skall skolans, förskolans och fritidshemmens kvalitetsredovisningar utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vård- nadshavare och elevers vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet.

Från 1 juni skall också uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna.

Pedagogisk verksamhet

Inspektörernas bedömningar av den pedagogiska verksamheten i grundskolorna och gymnasieskolan finns närmare beskrivna i respektive skolrapport. Samman- taget är intrycket att genomförandet av det pedagogiska arbetet fungerar väl men att uppföljningen, dokumentationen och utvärderingen av verksamheternas arbete behöver förbättras. I skolrapporterna lyfts ett antal olika områden som är i behov av förbättringsinsatser.

Förskoleklassen

I Älvsbyns kommun benämns inte skolornas verksamhet för sexåringar som förskoleklass. Kommunen använder begreppet barnskola som består av ålders- blandade grupper med framförallt barn i sex och sju års ålder. Inspektionen visar att den pedagogiska verksamheten i barnskolorna i huvudsak motsvarar lagstiftningens krav på förskoleklassen och den strävar mot skolformens mål.

Enligt inspektörerna finns det dock behov av att i vissa delar tydliggöra målen för skolformen i förhållande till grundskolans verksamhet. Det är viktigt för kommunen och skolorna att följa upp och utvärdera barnskolorna så att respektive åldersgrupp får en verksamhet som motsvarar den skolform som de går i.

Barnen som börjar i barnskolan skrivs in i grundskolan. Enligt grundskoleför- ordningen skall inskrivning i grundskolan ske under vårterminen det år som de blir skolpliktiga. Det är inte fallet för många av de barn som börjar barnskolorna. De skrivs således in i grundskolan trots att de skall tillhöra förskoleklassen.

(20)

Att inte använda den korrekta benämningen på verksamheten för sexåringar får även konsekvenser för valalternativen för föräldrar när deras barn lämnar för- skoleverksamheten. Enligt skollagen skall en kommun anvisa plats i förskole- klass från och med den hösttermin det år som barnet fyller sex år till dess att barnet skall fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 tim- mar om året. Förutom ovanstående verksamhet kan ett barn gå kvar i förskole- verksamheten till dess barnet börjar skolan. Vidare skall, om en vårdnadshavare begär det, barnet redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja i skolan. Enligt inspektörerna kan det framstå för föräldrarna som att det i Älvsbyns kommun endast finns två alternativ, förskola eller skola. Om inte tydlig information ges till föräldrarna om att barnskolan innehåller verksamhet motsvarande förskoleklass får inte föräldrarna rätt valalternativ. Att begreppet förskoleklassen inte används, i kombination med att barnen skrivs i grundskolan, leder också till otydlighet och osäkerhet om vilken skolform barnen tillhör samt vilka rättigheter de har. Vida- re står det inte klart i vilken omfattning barnen går om en årskurs i grundskolan eller inte. Sammantaget bedömer inspektörerna att Älvsbyns kommun sätt att hantera skolformen förskoleklass inte är förenlig med bestämmelserna i skollagen och grundskoleförordningen.

Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning

Vid inspektionstillfället upprättas ännu inte individuella utvecklingsplaner i kommunens grundskolor. Rektorerna driver arbetet i olika utsträckning och hos personalen framskymtar en osäkerhet om bland annat vilka termer och formu- leringar som skall användas i planerna samt hur mål att sträva mot kan bedö- mas. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtalet.

Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområ- den lyfts fram (se vidare Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2 006:10). Mot bakgrund av ovanstående vill inspektörerna betona att skolorna måste intensifiera sitt arbete med att upprätta individuella utvecklingsplaner för varje elev.

Vid inspektionen framkommer att eleverna i grundskolorna anser att mål och betygskriterier är svåra att förstå. Enligt inspektörerna kan detta medföra svå- righeter för eleverna att utveckla sin förmåga att själva bedöma sina resultat.

Inspektörerna bedömer att särskilt verksamheterna för de yngre eleverna i stör- re utsträckning behöver diskutera mål att sträva mot och att dessa mål i högre utsträckning kopplas till undervisningen. Enligt intervjuer förs bedömningsdis- kussioner lärare emellan inom respektive skolverksamhet men några återkom- mande diskussioner mellan skolornas pedagoger förekommer inte.

Det är relativt stora skillnader i betygsresultat mellan Vidselskolan och Älvåk- raskolan. I olika intervjuer framkommer ofta uppfattningen att betygssättningen på Vidselskolan utgår från högre krav än vid Älvåkraskolan. De högre betygs- stegen förekommer också mer sparsamt i Vidselskolan. Det finns också en skill- nad mellan resultaten av de nationella proven i årskurs 9 och slutbetygen i äm- nena svenska och matematik. Mot bakgrund av ovanstående behöver kommunen intensifiera sitt arbete för att främja en likvärdig bedömning och betygs- sättning. Det är viktigt att se detta arbete i ett sammanhang. Det behöver exempelvis relateras till kunskapen om mål och betygskriterier hos personal och elever. Det är också viktigt att diskutera bedömning av måluppfyllelse i de års-

(21)

kurser då betyg inte sätts samt skolornas arbete med uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen.

Arbetet med stöd

Enligt intervjuer anpassas den dagliga verksamheten vid förskolorna efter barnens behov, erfarenheter och åsikter. I kommunen finns också en särskild för- skoleavdelning där antalet barn är lägre för att bättre kunna integrera barn i behov av särskilt stöd. Vidare är personalbemanningen utökad med två heltids- tjänster. Kommunens resursteam samarbetar med denna avdelning och samarbetet fungerar väl. Det finns vid inspektionstillfället ett behov av att utöka verksamheten då flera barn står i kö och önskar placering vid denna avdelning. In- spektörerna konstaterar att detta system innebär en risk för att barn i behov av särskilt stöd vid övriga förskolor inte alltid får sina behov tillgodosedda. Inspek- törerna anser att kommunen måste se över sin förskoleverksamhet så att den bättre säkerställer alla barns rätt till särskilt stöd. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, betonas också att barns behov av särskilt stöd skall tillgo- doses i den ordinarie verksamheten hellre än genom särlösningar.

Kommunen strävar efter tidiga insatser och genomför årligen en inventering av barns och elevers behov av särskilt stöd. Inspektörernas intryck är att specialpedagoger/speciallärare vid grundskolorna har god kännedom om sina elev- grupper. Kartläggningar av elevernas skolsituation och förändringar i elevernas lärandemiljö genomförs dock sällan. Anpassning av stödåtgärder efter elevers individuella behov bör i möjligaste mån genomföras inom klassen ram. I detta sammanhang är det också viktigt att relatera till antalet elever i kommunen som går om en årskurs inom grundskolan, ett så kallat bonusår. Inspektörernas intryck är att bonusåret under de tidigare skolåren används i hög utsträckning som en stödåtgärd. Vid inspektionen fanns i årskurserna 7–9 ett tjugotal elever som någon gång under skoltiden gått om ett år. Inspektörerna vill uppmärk- samma kommunen och skolorna på att möjligheten att låta en elev gå om skall grundas på en individuell bedömning och får inte bli ett system i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Kommunen har en verksamhet inom grundskolan benämnd Nornaskolan.

Verksamheten är avsedd för elever i årskurserna 2 till 5 vars hemskola inte har kunnat ge den undervisning och de stödåtgärder som behövs. Inspektionen visar att eleverna trivs och personalen är erfaren och kunnig. Enligt uppgift från förvaltningsledningen är Nornaskolan en del i kommunens specialpedagogiska arbete och betraktas som en form av anpassad studiegång med fritidsverksam- het. I verksamheten görs avvikelser från timplanen. Det saknas dock beslut om anpassad studiegång. Inspektörerna vill i sammanhanget betona att trots att en elev har anpassad studiegång skall eleven få en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan.

Inspektörerna konstaterar att verksamheten vid Nornaskolan är att likställa med särskild undervisningsgrupp. Kommunen måste därför följa bestämmelserna i grundskoleförordningen. Exempelvis måste besluten om placering i särskild undervisningsgrupp tydliggöras och kompletteras med besvärshänvisning. Ef- tersom den särskilda undervisningsgruppen har en egen rektor framträder även en otydlighet i förhållande till hemskolornas rektorer om vem som ansvarar för elevens skolgång och de beslut som skall fattas. Det ger också intryck av att verksamheten är en egen skola. Inspektörerna finner det anmärkningsvärt att kommunen inte klargjort vilka bestämmelser som reglerar verksamheten vid

(22)

Nornaskolan. Kommunen måste därför se över och klargöra Nornaskolans verksamhet i enlighet med gällande författningar.

Älvåkraskolan och Vidselskolan genomför undervisning i matematik genom nivåindelade grupper. Organiseringen innebär att eleverna i enstaka fall kan byta grupper. Någon ytterligare anpassning i dessa grupperingar av pedagogiska me- toder och arbetssätt utifrån elevernas förmågor och färdigheter framkommer inte. Inspektörerna bedömer att skolorna måste säkerställa att sådana grupperingar som ovanstående är pedagogiskt motiverade och inte är permanenta eller begränsar elevernas möjlighet att nå alla betygssteg.

I kommunen finns ett gemensamt dokument framtaget kring det specialpedagogiska uppdraget. Där finns uppdraget kring en skola för alla och specialpedagogisk handledning. Inspektionen visar dock att specialpedagoger/speciallärare i förskolorna och grundskolorna arbetar främst direkt med elever, ofta utanför klassens ram och handleder sällan personal. Som helhet bedömer inspektörerna således att det är angeläget att kommunen ser över skolornas arbete med anpassning av undervisningen utifrån elevers individuella behov och förutsätt- ningar samt arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Det saknas rutiner i kommunens verksamheter för att undersöka och bedöma behovet av samt tillgodose stöd i form av studiehandledning på modersmålet.

Rektor har ansvar för att se till att elever som behöver studiehandledning på modersmålet får det. Kommunen måste se till att upprätta rutiner för att denna form av stöd fungerar enligt författningarna.

Studierna inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen bedrivs på många olika sätt och mestadels i små grupper, ofta i form av så kallad dialogpedagogik där såväl elever och de studerande som läraren är aktiva. Gymnasieskolan har en tydlig arbetsgång för elever i behov av stöd och specialpedagogen arbetar främst handledande. Det individuella stödet ges i huvudsak av de undervisande lärarna som vinnlägger sig om att ha god tillgänglighet. Vid behov av specialpedagogisk kompetens inom vuxenutbildningen köps tjänster av folkhögskolan i Älvsbyn.

Särskolan

I kommunens obligatoriska särskola sker lärandet utifrån varje elevs förutsätt- ningar och behov. Målen för elevernas kunskapsutveckling och sociala förmå- gor utarbetas i samråd med föräldrar. Eleverna har en individuell utvecklingsplan för att tydliggöra elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Persona- len betonar elevens sociala samspel i sitt arbete och uttrycker en osäkerhet om kursplanernas innehåll. Inspektörerna bedömer att personalens kunskap om kursplanerna i grundsärskolan respektive träningsskolan behöver förbättras bl a för att individuella utvecklingsplaner skall bli ett tydligare verktyg i att följa elevernas kunskapsutveckling. Det gäller även arbetet med individuella utvecklingsplaner.

Vid inspektionen framkommer en otydlighet avseende om alla elever som går i särskolan har en utvecklingsstörning eller ett autismliknande tillstånd som skollagen jämställer med utvecklingsstörning. I intervjuer med involverad personal framkommer motstridiga uppgifter om detta. Utredningar genomförs men vid inspektionstillfället finns inte beslutsunderlag till alla elever i särskolan. Det är svårt att utläsa grunden för de åtgärder som nämns i dessa elevers utvecklingsplaner och någon tydlig övergripande kartläggning och analys av dessa elevers hela skolsituation framgår inte. Det framkommer också att flera elever som har

(23)

gått i Nornaskolan senare börjat i särskolan. Flera av dessa elever har i början av sin grundskoletid också gått om ett år, det vill säga haft ett så kallat bonusår.

Någon tydlig uppföljning och utvärdering av dessa elevers skolsituation eller ytterligare genomförda åtgärder eller utredningar framgår inte för inspektörerna.

Kommunen behöver säkerställa beslutsunderlagen så att relevanta stödåtgärder ges.

För mottagande i särskolan krävs en helhetsbedömning som bör utgå från bar- nets bästa, sett på kort och på lång sikt. Den bör normalt grunda sig på den tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskoleverksamhe- tens/skolans iakttagelser av barnet samt utvärdering av de stödåtgärder som prövats. Vidare bör nödvändiga utredningar som pedagogisk, psykologisk, me- dicinsk samt social utredning genomföras. Alla dessa utredningar bör göras oberoende av varandra. Enligt intervjuer och dokument sker inte alltid så. Hel- hetsbedömningen bör även göras av annan än den/de som bidragit med utred- ningsunderlag, för att så långt som möjligt säkerställa en objektiv bedömning.

Därtill skall läggas att utredningen även måste ta ställning till om eleven har förutsättningar att nå grundskolans mål med rätt form av stöd. Vid intervjuer framkommer också oklarheter om vem som tar beslut om mottagande i särsko- lan. Enligt skollagen fattas beslut om att elev tas emot i särskolan av styrelsen för utbildningen. Kommunens ansvar att under hela processen informera, visa på konsekvenser av skolgång i särskolan på kort och lång sikt samt samråda med föräldrar och delge elevens rättigheter måste tydliggöras.

Flertalet elever i särskolan vid Älvåkraskolan och Oasen saknar beslut om mottagande i obligatoriska särskolan. Prövotid används i särskolan. Någon dokumentation om prövotiden finns inte alltid. I verksamheten finns exempel på elever som har prövotid daterad från år 2005. Intervjuer bekräftar även att någ- ra elever går i särskoleverksamhet men inte är mottagna i skolformen. Ett beslutsunderlag för mottagande som skett under hösten 2006 har delgetts inspek- törerna. Att låta eleven pröva skolgång i särskolan under en viss tid om högst sex månader bör inte användas som ett alternativ vid tveksamheter om eleven verkligen uppfyller villkoren för att tas emot i särskolan. Beslut om skolgång måste tas efter sex månader och vara välgrundat.

Bedömning av förutsättningarna för utbildningen

Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:

tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bl. a. skollagen är utgångspunkt för inspek- törernas bedömningar.

Tillgång till utbildning

Alla barn som har rätt till förskoleverksamhet får plats inom tre månader. Den allmänna förskolan för fyra- och femåringar samt barn till arbetssökande och föräldralediga ingår i den ordinarie verksamheten.

Älvsbyns kommun anordnar förutom undervisning inom grundskolan och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen även undervisning inom den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt särvux. Eleverna ges möjlighet till undervisning till och med årskurs 10 i den obligatoriska särskolan för att sedan fortsätta i särskolan på gymnasienivå. Skolorna har förutsättningar att genomfö-

(24)

ra undervisning i de flesta ämnen. Om det saknas förutsättningar i något ämne genomförs undervisningen i en annan skola. Skolorna behöver dock förbättra några områden och dessa områden finns närmare beskrivna i respektive skolrapport.

Ett område som berör kommunen och samtliga skolor är modersmålsundervis- ning. Den officiella statistiken visar att några procent av eleverna i grundskolorna är identifierade som berättigade till modersmålsundervisning. Inspektionen visar dock att det finns brister i erbjudande och genomförande av modersmåls- undervisning för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Även förskolornas medverkan till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål är bristfällig. Mot bakgrund av skolornas skyldighet att informera barn, elever och föräldrar om deras rättighe- ter och skyldigheter måste kommunen se till att detta genomförs.

Inspektörerna bedömer att elevernas tillgång till datorer i grundskolorna behö- ver förbättras då endast ett fåtal datorer är i brukligt skick. Eleverna skall enligt läroplanen ha tillgång till datorer för att kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Elevernas tillgång till datorer är mycket god i gymnasieskolan. Datorerna används dagligen och elevernas data- kunskap är bra.

Vuxenutbildningen erbjuder i samverkan med olika aktörer som exempelvis Älvsby folkhögskola och arbetsförmedlingen samt försäkringskassan, ett brett och flexibelt utbud som utgår från elevernas behov och möjligheter. Den upp- sökande verksamheten sker i samarbete med olika fackliga organisationer, genom annonsering och besök på arbetsplatser. Skolan har ändamålsenliga lokaler och de studerande har exempelvis god tillgång till datorer. Biblioteket i den närbelägna gymnasieskolan ger även stöd och service till de vuxenstuderande.

Kommunens avtal med Älvsby folkhögskola innebär också att folkhögskolan bedriver undervisning åt kommunen inom det individuella programmet. Enligt lag om entreprenadförhållanden inom skolan får en kommun sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får dock endast avse undervisning i karaktärsäm- nen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil. Älvsbyns kommuns avtal med folkhögskolan omfattar även annan undervisning vilket kommunen måste se över. Inspektörerna vill i sammanhanget uppmärksamma kommunen på att om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan från kommunen medge att avtalet omfattar annan undervisning än i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil.

Intagningen till sfi är kontinuerlig. Eleverna inom sfi utgör en mycket heterogen studiegrupp. Förutom att de kommer från olika länder och har olika utbild- ningsbakgrund har de också läst svenska under olika lång tid. Sfi - eleverna ges inte möjlighet att planera sina studier tillsammans med studievägledaren. In- spektörerna finner att individanpassningen i sfi- utbildningen kan förbättras, liksom de studerandes delaktighet i planeringen av studierna.

(25)

Personalresurser

Barn- och utbildningsnämnden har en strävan att ha god tillgång till utbildad personal. Enligt Skolverkets statistik har 63 procent av personalen i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning jämfört med riksgenomsnittet som är 51 procent. Den övriga personalen har överlag någon form av barnskötarutbildning.

Enligt intervjuer är dessa statistiska uppgifter missvisande. Det råder brist på personal med pedagogisk högskoleutbildning vid tillsättning av vikariat. I intervjuer med rektorer och personal framkommer även att personal utan pedagogisk högskoleutbildning återanställts i kommunen trots att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal att tillgå. Detta resulterar i att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har minskat markant det senaste året.

Vid inspektionstillfället framkommer att kommunens policy kring fördelning mellan antal förskollärare och barnskötare är att det skall vara minst en förskol- lärare per avdelning. Vidare finns en strävan efter att det skall finnas en knapp majoritet av förskollärare i kommunen. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan framhålls betydelsen av högskoleutbildad personal i förskolan. För att kunna arbeta i enlighet med förskolans läroplan måste det finnas goda kunskaper i hela arbetslaget om barns utveckling och lärande samt förmåga att anpassa den pedagogiska miljön därefter. En viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning på barn i förskoleåld- rarna. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver säkerställa att det finns pedagogiskt högskoleutbildad personal i tillräcklig omfattning vid samtliga för- skolor och avdelningar.

För grundskolan har antalet heltidstjänster för lärare per 100 elever de senaste åren legat i nivå med riket och gymnasieskolan ligger över rikets nivå. Gymna- sie- och vuxenutbildningen har en välutbildad personal och skolorna har över- lag personal med pedagogisk utbildning. De flesta lärare i grundskolorna bedriver undervisning i ämnen som de har utbildning i. Klasslärare med utbildning i exempelvis matematik/naturorienterande ämnen eller svens-

ka/samhällsorienterande ämnen bedriver dock undervisning i engelska och alla lärare i moderna språk har inte utbildning i dessa ämnen. Ett antal verksamma speciallärare och lärare inom särskolan har inte heller specialpedagogisk utbildning.

Kompetensutveckling förekommer i begränsad omfattning inom de olika rek- torsområdena. Nämnden bekräftar också att kompetensutveckling varit ett ef- tersatt område men att det nu är möjligt att rikta resurser till detta. Personalen anser att möjligheten till individuell kompetensutveckling är begränsad. Vidare menar personalen att innehållet i kommunens riktade kompetensutveckling inte alltid är anpassad till de olika förskolornas och skolornas behov. I kommunen har tidigare en satsning i matematik och språkutveckling genomförts och nu är jämställdhetsfrågor ett utvecklingsområde.

(26)

Kommunen bör i sitt kvalitetsarbete tydligare analysera behoven av kompetensutveckling. Inspektörerna bedömer att med utgångspunkt i elevens rätt till likvärdig utbildning har kommunen och rektorerna skäl att uppmärksamma den enskilde lärarens möjlighet till kompetensutveckling.

Datum Ort

2007-02-14 Umeå

Solweig Bäckman Jonas Hedström

Veronica Bonivart- Säfström Marita Björkman

Gunhild Larsson Marie Ivarsson

(27)

Utbildningsinspektion i Lekenskolan Tärnstigens skola och Korsträskskolan förskoleklass och grundskola årskurs 1–6

Innehåll

Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Lekenskolans rektorsområde... 2 Sammanfattande bedömning... 3 Bedömning av resultaten... 4 Bedömning av genomförandet... 6 Bedömning av förutsättningarna ...10

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Lekenskolans rektorsområde som omfattar Lenkenskolan, Korsträskskolan och Tärnstigens skola den 19–20 september 2006.. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).

Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen inom två år.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Älvsbyns kommun och Lekenskolan, Korsträskskolan samt Tärnstigens skola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.