KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE GRUNDSKOLAN
2011
RAPPORT UR ETT
KOMMUNSTYRELSEPERSPEKTIV
RAPPORT FRÅN NÄTVERKET 3KV(H)
Kalmar Kommun, Karlskrona kommun, Kristianstad kommun och Växjö kommun
Inledning
Bakgrund
De fem 3KVH-kommunerna (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad) har under flera år arbetat med kvalitets- och kostnadsjämförelser mellan olika kommunala verksamheter. Kommunerna ingår också i SKL:s särskilda jämförelseprojekt och bildar där ett eget nätverk.
Rapporter har tagits fram inom ett flertal verksamhetsområden. Rapporterna har varit omfattande och detaljerade och målgruppen har varit främst facknämn- derna/förvaltningarna. Rapporterna har också delgetts kommunstyrelsen. Ur kommunsty- relsens perspektiv har rapporterna kunnat uppfattas som alltför omfattande och detalj- rika.
Ekonomer och kvalitetsansvariga på kommunledningskontoret eller motsvarande i res- pektive kommun utgör styrgrupp för jämförelserna. Gruppen har diskuterat och enats om förslag på ett nytt arbetssätt där de tidigare verksamhetsrapporterna kompletteras med rapporter som tydligare fokuserar på kommunstyrelseperspektivet och där jämförelsen mellan kommunerna ska vara i centrum. Föreliggande rapport är en sådan. Tyvärr har Halmstads kommun i sent skede avböjt att vara med i arbetet med att ta fram denna typ av rapporter. Uppgifter för Halmstad kommer därför enbart att ingå bland vissa av stati- stikuppgifterna i syfte att bredda det använda jämförelsematerialet.
Syfte
Den nya arbetsmodellen, som för övrigt har fastställts av kommunstyrelsen i respektive kommun, är tänkt att ge förbättringar inom följande områden:
- Kommunstyrelsen får en överskådlig inblick i verksamheterna i den egna kommunen jämfört med de övriga kommunerna. Även möjligheten att utöva uppsiktsplikten över verksamheterna snabbas upp och förenklas. Rapporterna bör kunna ge underlag för att ställa verksamhetsutvecklande frågor och krav.
- Kvalitetssäkra statistiken genom att underlaget för jämförelserna är erkänd, nationellt övergripande statistik.
- Arbetet med att ta fram rapporterna blir totalt sett mindre resurskrävande.
Jämförelserna
Nyckeltalen grupperas inom områdena volym, kostnader samt objektiv kvalitet. Den subjektiva (upplevda) kvaliteten mäts med brukarundersökning och med resultat ur med- borgarundersökning. Kommunledningskontoret eller motsvarande i respektive kommun sammanställer statistiken och skriver rapporten med slutsatser utifrån objektiva fakta.
Inga värderingar görs. Berörd verksamhet svarar för brukarundersökning och kommente- rar också den egna kommunens resultat i rapporten.
Huvudansvaret för att sammanställa rapporterna fördelas mellan kommunerna. Denna rapport har sammanställts av Karlskrona kommun.
Demografi
Av nedanstående tabell framkommer de i 3KV(H)-kommunerna ingående huvudmänn- ens befolkningsuppgifter per 2010-12-31.
Åldersgrupp Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad
Antal invånare 62 815 64 032 79 543 83 005 91 800
Antal 6-åringar 653 768 855 948 1 028
Andel 6-åringar i % 1,0 1,2 1,1 1,1 1,1
Antal barn 7-16 år 6 422 6 813 8 784 9 056 9 609
Andel barn 7-16 år i % 10,2 10,6 11,0 10,9 10,5
Antal barn 6-16 år 7 075 7 581 9 639 10 004 10 637
Andel barn 6-16 år i % 11,3 11,8 12,1 12,1 11,6
Grundskolans organisation Kalmar
Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och särskola inom sina geografiska områden. I Södermöre kommundelsförvaltning som utgör den södra delen av Kalmar kommun finns sex enheter. Barn- och ungdomsförvaltningen, vars verksamhet bedrivs inom övriga delar av Kalmar kommun, har 15 enheter som bedriver grundskoleverksamhet. Dessa är tillsammans med förskolor indelade i sex nät utifrån geografiskt läge. Av de totalt 21 kommunala enheter som bedriver grundskoleverksamhet, avser en årskurserna 1-3, fem 1-5, åtta 1-6, tre 1-9, tre 6-9 och en 7-9. Utöver den kommunala verksamheten finns fyra verksamma friskolor, varav tre 1-6 och en 7-9.
Karlskrona
Barn- och ungdomsnämnden har även här det samlade ansvaret för förskoleverksamhet och grundskola. Grundskolan är då uppdelad i fem olika geografiska områden med i nu- läget 30 kommunala grundskolor samt därutöver fem fristående grundskolor. Idag pågår en successiv utveckling mot en uppdelning av skolorna i årskurs F–5-skolor respektive 6–9-skolor. Härutöver finns ett antal s.k. profilskolor inom främst matematik, idrott och kultur. Sedan flera år tillämpas ett fritt skolval för eleverna inom grundskolan.
Nämnden har också ansvaret för verksamheten i grundsärskolan, medan övriga delar av särskoleverksamheten numer tillhör utbildningsnämndens ansvarsområde.
Kristianstad
Barn- och utbildningsnämnden har det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. Verksamheterna är organiserade i fem skolområden varav fyra ansvarar för förskola och grundskola, medan det femte ansvarar för gymnasieskola och vuxenutbildning.
I Kristianstad finns det 33 kommunala grundskolor och fem fristående. Grundskolorna i de mindre orterna omfattar förskoleklass till och med årskurs 5. I flertalet av grundskolor- na bedrivs undervisning åldersintegrerat från förskoleklass till årskurs 2, i vissa fall upp till årskurs 3, s.k. barnskola. Det finns 14 kommunala och fyra fristående grundskolor som har verksamhet upp till årskurs 9.
De flesta barnen går i en kommunal skola nära hemmet. Det finns möjlighet att välja annan kommunal skola eller en friskola. Ett antal grundskolor har valt att satsa på egna profiler såsom musik, idrott, dans eller bild.
Kommunala resursskolor är organiserade under ett och samma skolområde och är geo- grafiskt spridda i kommunen. Nämnden ansvarar också för grund- och gymnasie- särskola.
Växjö
Skol- och barnomsorgsnämnden ansvarar för grundskola, förskola, förskoleklass, fritids- hem, fritidsgårdsverksamhet samt kulturskolan. Verksamheten är organiserad i 14 resul- tatenheter. I var och en av dessa enheter finns grundskolor. I nuläget finns 37 skolen- heter uppdelade på 4 stycken F–9-enheter, 4 stycken 7–9-enheter, 25 stycken F–6- enheter samt 4 stycken F–3-enheter. I ledningen för var och en av dessa finns en rektor.
Utöver detta finns resursskolorna samlade i en särskild resursenhet. Det finns dessutom 6 stycken fristående skolor i kommunen. Vid ungefär 10 av skolorna finns internationella klasser för mottagande av elever som kommer från annat land.
Skolval genomförs årligen till förskoleklass, årskurs 4 samt årskurs 7.
Bakgrundsvariabler
Huvudman Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad
Antal grundskolor i respektive kommun
Kommunala 21 30 33 37 40
Fristående 4 5 5 6 3
Övriga bakgrundsfakta/volymtal
Snitt antal elever elever/skola 242 165 203 199 194
Andel elever i friskolor i % 8,0 21,9 7,3 7,7 7,3
Andel elever, utländsk bakgrund 17,6 13,3 28,0 20,1 22,3
Antal lärare (årsarbetare) 453 411 545 587 618
Antalet elever per skola har en spridning på nästan 50 % mellan högsta och lägsta värde. Kalmar har således flest antal elever med 242 per skola att jämföra med Karlskronas lägsta antal om enbart 165 elever per skola. Denna skillnad motsvarar då i stort sett 10 skolenheter. Övriga kommuner ligger sedan relativt jämnt fördelade kring 200 elever per skola, vilket samtidigt överensstämmer väl med rikssnittet om 201 elever.
När det sedan gäller antalet elever i fristående skolor avviker Karlskrona klart från övriga kommuner, som ligger väl samlade runt 7 – 8 %. Kommunen har således i stort sett tre gånger fler elever i friskolor än den kommun som ligger närmast dvs. Kalmar. Friskolorna i Karlskrona är inte påtagligt fler till antalet utan har i stället främst ett relativt stort antal elever per skola. Karlskrona tillhör för övrigt den grupp av kommuner i riket som har högst andel elever utanför den kommunala grundskolan. Som jämförelse ligger för övrigt rikssnittet idag på enbart dryga 12 %.
Även andelen elever med utländsk bakgrund uppvisar en stor spridning mellan högsta och lägsta värde. Kristianstad i topp med sina 28 % ska då jämföras med Karlskrona med enbart drygt 13 % i den andra ändan. Övriga kommuner redovisar samtidigt andelar på mellan knappt 18 och drygt 22 %, vilket är väl i nivå med nuvarande rikssnitt om 20,5
%.
Grundskolan 2010
Indikatorer/Värde och ranking
"Bäst" värde av 3KV-kommunerna
"Sämst" värde av 3KV-kommunerna
Kalmar Karls- Kristian- Växjö 3KV- Halm- Riks-
krona stad snitt stad medel
Objektiva nyckeltal
Def.
Nettokostnad per elev grundskolan 2010 1 Kr 77 295 84 428 79 616 77 625 79 741 81 796 85 900
Jämfört med 2009 %-förändr -3,7 2,2 9,5 4,3 1,2
Nettokostnad per elev undervisning 2010 2 Kr 43 649 41 259 38 552 39 553 40 753 41 125 43 700
Jämfört med 2009 %-förändr -1,1 -1,5 -1,1 2,5 -1,0
Avvikelse från standardkostnad 2010 3 % -8,8 -1,4 -4,3 -8,4 -5,7 -0,8
Kostnad/elev för elevvård 2010 4 Kr 2 294 1 827 1 553 1 276 1 737 2 353 2 425
Jämfört med 2009 %-förändr 5,7 -2,8 6,4 3,7 8,4
Andel lärare med pedagogisk högskoleexame 5 % 89,4 88,8 89,4 92,1 89,9 90,5 86,9
rank 130 151 131 67 120 102
Jämfört med 2009 %-enh 0,1 0,0 1,1 0,2 0,3 0,6 1,1
Genomsnittligt meritvärde 2010 6 209,3 201,3 200,6 207,8 204,7 209,0 208,8
rank 81 178 187 101 137 88
Jämfört med 2009 %-enh 2,0 -1,7 -2,0 -2,7 -1,1 -0,7 -0,4
Avvikelse meritvärde från Salsa 2010 7 % -4 -13 -8 -2 -6,7 -2
Jämfört med 2009 %-enh 3 -4 -5 -2 -2,0 1
Andel elever med minst G i alla ämnen 2010 8 % 83,4 76,7 71,3 76,5 77 80,1 76,6
rank 53 145 227 149 143 91
Jämfört med 2009 %-enh 1,2 -0,5 -1,5 -4,4 -1,3 -2,2 -0,4
D:o med avvikelse från Salsa 2010 9 % 2 -6 -7 -2 -3 2
rank 99 231 250 178 189 99
Jämfört med 2009 %-enh 1 -1 -2 -2 -1 -1
Andel godkända i matematik ämnesprov åk 9 10 % 85,5 78,8 84,2 88,7 84,3 86,1 82,5
rank 83 192 100 38 103 71
Jämfört med 2009 %-enh 10,4 -7,4 -4,2 -4,4 -1,4 -4,9 -4,5
Andel godkända i engelska ämnesprov åk 9 2 11 % 97,4 94,6 92,8 95,1 95 95,7 95,8
rank 58 185 240 170 163 144
Jämfört med 2009 %-enh 2,1 0,2 0,0 -1,7 0,1 -0,8 0,0
Andel godkända i svenska ämnesprov åk 9 20 12 % 95 92 92,6 94,7 93,6 92,7 94,9
rank 132 231 212 146 180 210
Jämfört med 2009 %-enh -1,7 -3,3 -3,8 -2,2 -2,7 -5,4 -1,8
Andel elever behöriga till gymnasiet 2010 13 % 92,6 89,8 84,4 88,4 88,8 90,3 88,2
rank 50 103 229 134 129 93
Jämfört med 2009 %-enh 0,8 1,8 -3,2 -0,9 -0,4 -1,3 -0,6
Antal lärare/rektor 2010 14 24 16 19 20 20 18
Antal lärare per 100 elever 2010 15 8,7 8,5 7,5 8 8,2 8 8,3
Informationsindex, webb 2011 16 % 83 83 94 61 80 80 79
Kalmar Karls- Kristian- Växjö 3KV- Halm- Riks-
krona stad snitt stad medel
Subjektiva nyckeltal
Medborgarundersökningen
Vad tror eller tycker du om grundskolan 17 Index 62 60 57 61 60 56 57
i din kommun?
Grundskoleenkäten åk 5 och åk 8 2011 18
Jag känner mig trygg i skolan åk 5 % 97 92
åk 8 % 96 82
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får
lust att lära mig mer åk 5 % 72 71
åk 8 % 45 34
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas
åsikt åk 5 % 93 83
åk 8 % 75 59
Jag vet vad jag skall kunna för att nå målen
i de olika ämnena åk 5 % 91 90
åk 8 % 85 70
Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet
om jag behöver detta åk 5 % 97 94
åk 8 % 91 77
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
åk 5 % 92 87
åk 8 % 89 71
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen
i alla ämnen åk 5 % 97 86
åk 8 % 93 75
Grundskoleenkäten med de sju frågorna framtagna av SKL skall genomföras av samtliga kommuner
Könsuppdelad statistiksammanställning 2010 "Bäst värde" av 3KV-kommunerna
"Sämst värde av 3KV-kommunerna
Kalmar Karls- Kristian- Växjö 3KV- Halm- Riks-
krona stad snitt stad medel
Objektiva nyckeltal
Genomsnittligt meritvärde 209,3 201,3 200,6 207,8 204,7 209,0 208,8
rank 81 178 187 101 137 88
Flickor 220,4 217,2 213,7 221,8 218,3 218,7 220,3
Pojkar 198,9 186,0 188,1 196,3 192,3 198,7 197,8
Andel elever med minst G i alla ämnen 83,4 76,7 71,3 76,5 77 80,1 76,6
rank 53 145 227 149 143 91
Flickor 85 83,1 76,3 82,4 81,7 82,4 79,6
Pojkar 81,9 70,6 66,5 71,8 72,7 77,7 73,7
Andel godkända i matematik ämnesprov åk 9 85,5 78,8 84,2 88,7 84,3 86,1 82,5
rank 83 192 100 38 103 71
Flickor 85,9 80,0 86,7 87,3 85,0 84,1 82,3
Pojkar 85,0 77,7 81,9 89,7 83,6 88,3 82,6
Andel godkända i engelska ämnesprov åk 9 97,4 94,6 92,8 95,1 95 95,7 95,8
rank 58 185 240 170 163 144
Flickor 96,7 95,6 93,1 95,6 95,2 95,7 95,8
Pojkar 98,1 93,6 92,4 94,8 94,7 95,6 95,9
Andel godkända i svenska ämnesprov åk 9 95 92 92,6 94,7 93,6 92,7 94,9
rank 132 231 212 146 180 210
Flickor 95,3 95,9 95,6 98,5 96,3 95,9 97,1
Pojkar 94,6 88,2 89,8 91,5 91 89,2 92,6
Andel elever behöriga till gymnasiet 92,6 89,8 84,4 88,4 88,8 90,3 88,2
rank 50 103 229 134 129 93
Flickor 94,7 93,1 87,4 91 91,5 90,1 89,2
Pojkar 90,7 86,6 81,6 86,4 86,3 90,5 87,2
Iakttagelser och kommentarer
Kalmar
3 8 18
Generellt uppvisar Kalmar de klart bästa resultaten kombinerat med de klart lägsta kost- naderna inom 3KV-gruppen. Det är anmärkningsvärt att kommunen såväl har den klart högsta andelen elever med minst godkänt betyg i alla ämnen som den klart högsta andelen elever som är behöriga till gymnasiet efter genomgången grundskola. Den enda punkt som Kalmar har det klart sämsta värdet för är antalet lärare per rektor. I den könsuppdelade statistiken kan utläsas att Kalmars pojkar visar på bättre resultat än i övriga jämförda kommuner.
Karlskrona
8 17 4
Trots den klart högsta nettokostnaden per elev uppvisar Karlskrona de sämsta resultaten för eleverna tillsammans med Kristianstad, både vad gäller meritvärden och andel med godkända betyg. Däremot hävdar sig Karlskrona väl när det gäller andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Karlskrona har lägst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i jämförelsegruppen, men samtidigt klart över rikssnittet. Ett positivt mått för Karlskrona är att kommunen har klart lägst antal lärare per rektor. I den könsuppdelade statistiken har Karlskrona tillsammans med Kristianstad de klart lägsta meritvärdena för pojkar. Karlskrona utmärker sig genom att ha den klart största skillnaden mellan flickors och pojkars resultat.
Det som kan utläsas av de genomförda grundskoleenkäterna är att Karlskronas åttonde- klasser genomgående uppvisar högre värden än Kristianstads. En bättre värdering av detta kan göras när samtliga kommuner genomför enkäten på ett enhetligt sätt.
Kristianstad
13 13 3
Kristianstad uppvisar i hård konkurrens med Karlskrona de sämsta resultaten i rapporten generellt. Kristianstad satsar minst resurser på undervisning och har lägst antal lärare per hundra elever jämfört med övriga. Resultatmässigt har Kristianstad låga värden avseende godkända i vissa kärnämnen och vad gäller behöriga till gymnasiet är de bland de sämre i riket. Ett positivt mått för Kristianstad är informationen om skolan via kommunens webbplats där Kristianstad har bland de högsta värdena i riket. Könsuppdelat stämmer beskrivningen av Karlskrona i stort sett in på Kristianstad, till exempel en stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat. Endast två av tre pojkar klarar godkänt i alla ämnen. Kristianstad har i jämförelse med Karlskrona mycket låga värden i grundskoleenkäten för årskurs åtta. En bättre värdering av detta kan göras när samtliga kommuner genomför enkäten på ett enhetligt sätt.
Växjö
6 19 4
Växjö är klar ”tvåa” i undersökningen mellan våra fyra kommuner. Växjö har klart högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och hög andel som har godkänt i matematik samt den enda kommun där pojkarna är bättre än flickorna i ämnet. Vad gäller informationsindex uppvisar Växjö ett dåligt resultat, även i jämförelse med riket. Ett observandum är att flickorna i Växjö presterar väldigt bra i kärnämnet svenska.
Analyser och kommentarer
Bakgrundsfaktorer
Karlskrona har relativt sett flest antal skolenheter av de jämförda kommunerna. Sam- tidigt har kommunen också det klart lägsta antalet elever per skolenhet. Jämfört med riksgenomsnittet motsvarar denna avvikelse i nuläget således en ”överdimensione- ring” med 5-6 skolenheter totalt sett.
När det gäller andelen elever som går i fristående skolor är denna i stort sett tre gånger större i Karlskrona än i de övriga jämförelsekommunerna och samtidigt också nästan dubbelt så stor som rikssnittet. Karlskronas andel överträffas i stort sett en- dast av ett begränsat antal ”storstads- och förortskommuner”. Frågan är sedan i vil- ken utsträckning och på vilket sätt detta unika förhållande påverkar kommunens olika resultat/utfall i jämförelserna av olika kostnader och kvalité.
Andelen elever med utländsk bakgrund är däremot klart lägst i Karlskrona och samti- digt också en bra bit under rikssnittet. I sammanhanget bör då samtidigt noteras att huvuddelen av dessa elever är samlade vid en enda skolenhet i kommunen.
Kristianstad har således en mer än dubbelt så hög andel än vår kommun och också en andel betydligt över rikssnittet.
Objektiva nyckeltal
Karlskrona uppvisar den klart högsta nettokostnaden av de jämförda kommunerna men samtidigt bara den näst högsta kostnaden för undervisning. Kommunen är dessutom den kommun, som har minst avvikelse från den beräknade standardkost- naden. Övriga kommuner har således samtliga klart lägre kostnader än just den för var och en beräknade standardkostnaden.
Det genomsnittliga meritvärdet för Karlskronas elever ligger tyvärr påtagligt under rikssnittet. Av de jämförda kommunerna är det bara Kristianstad, som uppvisar ett sämre värde. Noteras bör då att flickorna i Karlskrona hävdar sig klart bättre än vad pojkarna gör. Pojkarnas meritvärden är de facto rent av lägre än motsvarande värde för Kristianstad. Avvikelsen från rikssnittet är samtidigt anmärkningsvärt stor. Kom- munens elever uppvisar dessutom den klart största negativa avvikelsen från norm- värdet beräknat enligt Skolverkets s.k. Salsa-modell. Viktigt att notera är då att denna jämförelse enbart avser elever som går i de kommunala grundskolorna.
Kommunens elever har också den (klart) lägsta andelen elever som fått godkänt i ämnesproven våren 2010 i de bägge kärnämnena matematik och svenska. I bägge ämnena ligger våra värden dessutom klart under rikssnittet. I likhet med meritvärdena är det åter främst pojkarnas mycket låga betyg som bidrar till kommunens dåliga resultat.
När det däremot gäller värdena för såväl andelen elever med minst G i alla ämnen som andelen elever behöriga till gymnasiet hävdar sig kommunen bättre. I bägge dessa nyckeltal ligger kommunen över rikssnittet och redovisar samtidigt betydligt bättre resultat än framför allt Kristianstad. Även i dessa bägge fall förklaras kommu- nens resultat utav flickornas relativt höga nivåer, medan pojkarnas prestationer åter- igen ligger klart under rikssnittet.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är lägre i Karlskrona än i de jäm- förda kommunerna men samtidigt klart över rikssnittet. Karlskronas något lägre andel kan då eventuellt till delar förklaras av att de övriga jämförelsekommunerna samtliga har högskoleutbildning till lärare på orten, vilket kan underlätta rekryteringen. Vid jämförelsen av antalet lärare per rektor uppvisar däremot faktiskt Karlskrona det klart lägsta/bästa värdet inom 3KV(H)-gruppen, vilket delvis kan vara kopplat till kommunens många och relativt små skolenheter. I sammanhanget bör då samtidigt påpekas att kommunens rektorer också är arbetsledare för ett antal andra personalgrupper, vilket gör att totala antalet anställda under varje rektor är betydligt högre.
Subjektiva nyckeltal
När det gäller de subjektiva nyckeltalen kan denna gång tyvärr inte någon fullständig och relevant jämförelse göras, eftersom det är bara Karlskrona och Kristianstad som har genomfört de planerade elevenkäterna – för årskurserna 5 och 8 - inkluderande SKL:s sju frågor om generella kvalitetsindikatorer inom grundskolan.
Enkätresultaten i Karlskrona visar nästan genomgående på en stor nöjdhet – framför allt gäller detta för eleverna i årskurs 5. Den enda fråga som uppvisar ”sämre värde”
är den som handlar om skolarbetets förmåga att väcka elevernas lust till mer lärande.
Jämfört med Kristianstad visar samtidigt Karlskrona genomgående på bättre värden på de olika frågorna – framför allt gäller detta då för årskurs 8. I sammanhanget bör då noteras att svarsfrekvensen i Kristianstad är i stort sett 100 %, medan den i Karls- krona uppgår till i snitt 91,3 % (96,7 % för åk 5 och 84,8 % för åk 8).
Definitioner
1. Nettokostnad per elev i grundskolan - SCB
Den totala nettokostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts.
2. Nettokostnad per elev för undervisning – SCB
Statistiken visar kostnaden för alla läro- och timplanebundna aktiviteter, främst löner, lönekostnader för lärare under tid för kompetensutveckling samt kostnader för ev.
vikarier. I statistiken ingår inte kostnader för kompetensutveckling såsom kurs- och seminarieavgifter.
3. Avvikelse från standardkostnad - ”Vad kostar verksamheten”
Indikatorn visar den procentuella avikelsen mellan nettokostnaden och
standardkostnaden per elev. Här hamnar kommunen med störst positiv avvikelse sist i rangordningen och vice versa. Standardkostnaden för grundskolan är den kostnad som beräknas i grundskolemodellen i kostnadsutjämningssystemet. Se ”Vad kostar verksamheten i Din kommun?”, tabell 11, för mer information. Avser samtlig regi.
4. Kostnad per elev för elevvård - SCB
Denna indikator visar kostnaden för elevvård per elev. I statistiken ingår kostnader för skolläkare och skolsjuksköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer, köpta tjänster t.
ex. från landstinget.
I statistiken ingår inte kostnader för lokaler, elevassistenter, personliga assistenter, sk olvärdar och elevförsäkringar.
5. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen – Öppna jämförelser Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober.
Källa Skolverket (Siris).
6. Genomsnittligt meritvärde – Öppna jämförelser
Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det
möjliga maxvärdet är 320 poäng.
7. Avvikelse meritvärde från Salsa – Öppna jämförelser
Modellberäknade betygsvärden har tagits fram i en modell där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands.
På kommunnivå ingår endast kommunala skolor.
8. Andel elever G i alla ämnen – Öppna jämförelser
Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket
9. D:o med avvikelse från Salsa – Öppna jämförelser
Andelen elever om uppnått målen i samtliga ämnen jämfört med förväntat resultat, där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. På kommunnivå ingår endast kommunala skolor.
10. Andel godkända i matematik ämnesprov åk 9 – Öppna jämförelser Indikatorn visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesprovet i
matematik vårterminen 2010 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen.Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne.
11. Andel godkända i engelska ämnesprov åk 9 – Öppna jämförelser Indikatorerna visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven
i engelska vårterminen 2010 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne.
12. Andel godkända i svenska ämnesprov åk 9 – Öppna jämförelser Indikatorerna visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2010 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i
ämnesprovinsamlingen.
Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne.
13. Andel elever behöriga till gymnasiet – Öppna jämförelser
Antal behöriga elever till gymnasieskolan i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola.
Uppgiften avser läsår.
14. Antal lärare per rektor – Öppna jämförelser
Antal personer som tjänstgör som lärare dividerat med antal rektorer. Som rektor räknas inte studierektor eller biträdande skolledare. Inom rektors ansvarsområde kan också finnas skolbarnomsorg eller barnomsorg vars personal inte redovisas här.
15. Antal lärare per 100 elever – Öppna jämförelser
Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare,
fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris).
16. Informationsindex, webb – SKL
Informationsindex omfattar den information som finns på kommunens hemsida.
Syftet med informationsindex är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor.
Undersökningen går till så att en extern granskare går igenom kommunens hemsida för att få svar på ett antal givna frågor. Svaret på varje fråga måste hittas inom tidsbegränsningen 2 minuter. Om ett omfattande och lättöverskådligt svar på frågan hittas inom denna tidsram så ges 3 poäng och ett kortfattat och övergripande svar ger 1 poäng. Om svaret ej finns eller inte kan hittas inom 2 minuter ges 0 poäng.
Poängen för varje fråga summeras och redovisas här som procent (%) av maxpoäng.
Källa: SKL (Information till alla)
17. Medborgarundersökningen - SCB
Medborgarnas bedömning av kommunens grundskoleverksamhet, skala 1-100. Källa SCB:s medborgarundersökningar.
18. Grundskoleenkäten
SKL har tagit fram sju gemensamma frågor för att mäta och jämföra landets kommuner när det gäller hur eleverna mår och upplever sin skolsituation.
