Mölndals stad Välfärdsbokslut Fullständig version

(1)

Mölndals stad Välfärdsbokslut

2011

Fullständig version

(2)

(3)

Innehåll

Inledning

Sammanfattning

1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

1.1.2 Inkomst 1.1.3 Barnfattigdom 1.1.4 Arbetslöshet 1.1.5 Utländsk bakgrund 1.1.6 Ohälsotal

1.2 Allmänt hälsotillstånd

1.2.1 Medelålder och medellivslängd 1.2.2 Självskattad hälsa

1.2.3 Nedsatt välbefinnande

2 Delaktighet, inflytande och gemenskap

2.1 Delaktighet i samhället och social gemenskap 2.1.1 Valdeltagande

2.1.2 Socialt deltagande

2.1.3 Trygghet i den offentliga miljön 2.1.4 Tillit

2.1.5 Kränkande behandling 2.1.6Tankar på självmord

3 Trygga och goda uppväxtvillkor

3.1 Villkor för föräldraskap

3.1.1 Fördelning av föräldraledighet 3.1.2 Deltagande i föräldragrupper 3.1.3 Andel barn i förskola

3.1.4 Barns tandhälsa 3.2 Tillhörighet och trivsel

3.2.1 Barn och ungas trivsel i skolan 3.2.2 Psykisk hälsa bland unga

3.2.3 Andel elever som uppnår målen i år 9 3.2.4 Ungas framtidstro

4 Goda levnadsvanor

4.1 Fysisk aktitet

4.1.1 Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag 4.2 Matvanor

4.2.1 Konsumtion av frukt och grönsaker 4.3 Tobak

4.3.1 Använder tobak dagligen 4.3.2 Tobak bland ungdomar 4.3.3 Rökning bland gravida 4.4 Alkohol

4.4.1 Frekvent berusningsdrickande vuxna 4.4.2 Ungdomars alkoholkonsumtion 4.5 Livsstilssjukdomar

4.5.1 Övervikt och fetma 4.5.2 Lungcancer

4.5.3 KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom 4.5.4 Hjärtinfarkt

5 Åldrande med livskvalitet

5.1 Vitalitet och aktiv livsstil 5.1.1 Socialt deltagande 5.1.2 Nedsatt välbefinnande

5.1.3 Hemtjänst 5.1.4 Pension 5.2 Trygg närmiljö

5.2.1 Fallskador

5.2.2 Avstår från att gå ut på grund av rädsla

Reflektera gärna!

Karta över prognosområden

(4)

Välfärdsbokslut Mölndals stad 2011

Inledning

Detta är ett välfärdsbokslut – en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av mölndalsbornas levnadsvillkor och hälsa.

Sammanställningen lyfter fram faktorer som har betydelse för både hälsan i stort och för hur den fördelas i befolkningen. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge stöd i planering och i beslut om till exempel fördelning av resurser.

Välfärdsbokslut som görs regelbundet kan ge en bild av utvecklingen över tid.

Rapporten består av fem kapitel, ett för vart och ett av de fokusområden som är prioriterade i folkhälsoarbetet. Därutöver finns ett avsnitt om Förut- sättningar för god hälsa på lika villkor. I varje kapitel presenteras indikatorer, fakta och statistik. Indikatorerna är kopplade till de mål som finns för varje fokusområde. De fyra fokusområdena är:

Hel rapport och delar

Välfärdsbokslutet finns i en fullständig version med alla fem kapitel. Varje kapitel finns också som en självständig rapport för tillfällen då det passar bättre. Till kapitel 1 finns en förklarande karta sist i rapporten. Materialet finns att hämta på stadens hemsida (www.molndal.se).

Källor och referenser

Uppgifterna i rapporten kommer dels från olika offentliga register och myndigheter, till exempel Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbets- förmedlingen och Skolverket, dels från enkäter genomförda bland ungdomar och vuxna. Enstaka uppgifter bör tolkas med viss försiktighet. Vid jämförelser över tid bör fokus vara på att se trender och mönster snarare än mindre förändringar.

Mera information

Sammanställningen är gjord vintern 2011/2012 av Maria Karlsson och Linn Malmer, båda folkhälsovetare samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare inom kommunledningskontoret, Mölndals stad. Vi svarar gärna på frågor om materialet.

Definition av hälsa:

Hälsa är att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna klara sina personliga livsmål.

Vår vision:

• Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro.

• Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälso- samma val och etablera goda levnadsvanor.

• Delaktighet, inflytande och gemenskap

• Trygga och goda uppväxtvillkor

• Goda levnadsvanor

• Åldrande med livskvalitet

Vision, fyra fokusområden och inriktningsmål fastställ- des av kommunstyrelsen 2009 och finns beskrivna i skriften Gott liv i Mölndal.

Gott liv i

Mölndal!

MÅL OCH INRIKTNING FÖR FOLKHÄLSOARBETET Gott liv i Mölndal1

(5)

Sammanfattning

Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslöshet och ohälsotal är samtidigt lägre, men det finns skillnader mellan olika områden inom staden och mellan kvinnor och mäns villkor. En av de mest ekonomiskt utsatta grupperna är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn.

Delaktighet, inflytande och gemenskap

En majoritet av mölndalsborna är socialt aktiva och valdeltagandet är högt.

Samtidigt anger 15 procent ett lågt socialt deltagande. Detta är vanligast bland äldre över 65 år. Många ensamstående män och även unga män saknar emotionellt stöd. Nästan en fjärdedel av befolkningen har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt kvinnor, dels de unga, 16-29 år, dels de äldre över 65 år.

Trygga och goda uppväxtvillkor

Fler pappor än genomsnittet i riket tar ut föräldradagar. En majoritet av ungdomarna i åk 8 trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppnår målen i alla ämnen i åk 9 varierar mellan skolorna i staden. Det är fler flickor än pojkar som uppnår målen samtidigt som det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Flickorna uppger psykisk ohälsa i högre grad än pojkar.

Goda levnadsvanor

En majoritet av mölndalsborna är fysiskt aktiva. Samtidigt är mer än varannan man överviktig och många 14-åringarna når inte upp till rekommende- rad mängd fysisk aktivitet per dag. Vi är tobaksfria i högre utsträckning än genomsnittet i länet och rökningen har minskat bland både kvinnor och män. Berusningsdrickandet är vanligare bland män än bland kvinnor och högst i åldrarna 20-29 år. Bland ungdomar har andelen som aldrig druckit alkohol eller varit berusade ökat och färre blir bjudna på alkohol av sina föräldrar.

Åldrande med livskvalitet

Många äldre har högre allmän pension än genomsnittet i regionen. En lägre andel äldre än i riket och länet har hemtjänst. Andelen kvinnor som vårdats på sjukhus på grund av fallskada har minskat, samtidigt som fallskadorna har ökat något bland männen. Runt 12 procent i gruppen över 65 år har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger 37 procent ett lågt socialt deltagande och många uppger att de har avstått från att gå ut på grund av rädsla.

Reflektera gärna!

Sist i rapporten finns frågor som stöd för reflektion och diskussion.

(6)

1. Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Folkhälsan i Sverige är god jämfört med i andra länder, men ojämnt fördelad mellan olika grupper och olika delar av landet. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i landet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för på lika villkor för hela befolkningen. Tydliga samband finns mellan hälsa och sociala och ekonomiska förutsättningar.

INDIKATORER som ger bakgrundsinformation:

Ekonomiska och sociala förutsättningar:

• Utbildning • Inkomst • Barnfattigdom • Arbetslöshet • Utländsk bakgrund • Ohälsotal

Allmänt hälsotillstånd:

• Medelålder medellivslängd • Självskattad hälsa • Nedsatt välbefinnande

1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

1.1.1 Utbildning

Mycket tydliga samband finns mellan utbildningsnivå och hälsa. Utbildning ger förutsättningar för den enskilde att finna en plats på arbetsmarknaden, att få en stabil ekonomi och kunna påverka sin egen situation och att vara aktiv och delaktig i samhällslivet. Samband finns även mellan utbildning och goda levnadsvanor. Ohälsa såsom ängslan, oro, ångest samt värk från rygg, nacke och leder är också betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland högutbildade. Utbildningslängden är även starkt kopplad till med- ellivslängden. Varje extra år i skolan minskar risken att dö i förtid med 10 procent.

Aktuell situation

Mölndalsborna har generellt sett en hög utbildningsnivå, men andelen med eftergymnasial utbildning varierar mellan olika områden. Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i norra Mölndal, medan andelen är lägre i delar av centrala Mölndal, i delar av Lindome och på glesbygden.

Diagram 1: Andel (%) av befolkningen fördelat på utbildningsnivå¹, 25-64 år

1. Diagrammet visar eftergymnasial utbildning som är kortare än 3 år samt minst 3 år eller längre. Gymnasial utbildning innebär utbildning som är kortare än 3 år samt 3 år. Förgymnasial utbildning innebär folkskoleutbildning samt grund- skoleutbildning.

Källa: SCB

45 50

32 41

34 42

0 10 20 30 40 50 60

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Mölndal VästraGötaland Riket

Förgymnasialutbildning Gymnasialutbildning Eftergymnasialutbildning

Häll31 Lind42

R

Lind41 T J

S Möln12 K L

Kåll22 D

Möln11

Kåll21 G

Q Y

X

P E

A N

O

Möln11 M F

B C

H

±

Förklaring Prognosområden Eftergymnasial utbildning (%)

0%

0,1% - 15,7%

15,8% - 22,6%

22,7% - 29,6%

29,7% - 39,1%

39,2% - 53%

Eftergymnasial utbildning

Häll31 Lind42

R

Lind41 T J

S Möln12 K L

Kåll22 D

Möln11

Kåll21 G

Q Y

X

P E

A N

O

Möln11 M F

B C

H

±

Förklaring Prognosområden Eftergymnasial utbildning (%)

0%

0,1% - 15,7%

15,8% - 22,6%

22,7% - 29,6%

29,7% - 39,1%

39,2% - 53%

Eftergymnasial utbildning

Karta 1: Andel (%) med eftergymnasial utbildning

(7)

Kvinnorna i Mölndal är bland de mest utbildade i regionen. 50 procent har eftergymnasial utbildning. Bland männen är andelen 45 procent. Mölndal har näst högst utbildningsnivå i länet. Endast Göteborg har en något högre andel med lång eftergymnasial utbildning.

1.1.2 Inkomst

Ekonomisk trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Att befinna sig i en långvarig ekonomiskt utsatt situation är negativ för hälsan då oro och stress ökar och på sikt även risken för utanförskap. Det finns även ett omvänt samband, där ohälsa påverkar den sociala och ekonomiska situationen. Inkomstskillnaderna är idag de högsta sedan SCB började sina mätningar 1975. Personer med funktionsnedsätt- ning är till exempel en grupp som har lägre inkomster än befolkningen i övrigt.

Aktuell situation - medianinkomst

Medianinkomsten¹ är högre i Mölndal än i både Västra Götaland och i riket.

Det skiljer dock relativt mycket mellan olika områden i kommunen. Högst är medianinkomsten i delar av östra Mölndal (267 tkr) samt i Eklanda (259 tkr) och i Toltorpsdalen (253 tkr). Lägst är den i delar av centrala Mölndal (170 tkr), Jungfruplatsen (178,2 tkr) och Åby (181 tkr).

Medianinkomsten skiljer sig också åt mellan kvinnor och män. Tabellen nedan bygger på uppgifter från 2010 och visar att medianinkomsten i kommunen var för kvinnor 256 tkr och för män 326 tkr. Siffran för totala Mölndal var samma år 287 tkr. I Mölndal är skillnaden i medianinkomst mellan könen större än i både Västra Götaland och riket.

1. Medianinkomsten är den mellersta inkomsten i en grupp och det är lika många Män Kvinnor Differens Samtliga

Mölndal 325,5 256,3 70 286,7

VästraGötaland 294,4 232,2 62 260

Riket 294,2 233,8 60 261,2

Tabell 1: Medianinkomst 2010. Avser åldrarna 20-64 år.

Källa: SCB

Häll31 Lind42

R

Lind41 T J

S Möln12 K L

Kåll22 D

Möln11

Kåll21 G

Q Y

X

P E

A N

O

Möln11 M F

B C

H

±

Förklaring Prognosområden Medianinkomst (tkr)

170,4 - 191,4 191,5 - 216,1 216,2 - 232,4 232,5 - 266,9

Medianinkomst

Häll31 Lind42

R

Lind41 T J

S Möln12 K L

Kåll22 D

Möln11

Kåll21 G

Q Y

X

P E

A N

O

Möln11 M F

B C

H

±

Förklaring Prognosområden Medianinkomst (tkr)

170,4 - 191,4 191,5 - 216,1 216,2 - 232,4 232,5 - 266,9

Medianinkomst

Karta 2: Medianinkomst

(8)

Aktuell situation - Låg inkomst

Störst andel med låga inkomster¹ (28 %) finns i gruppen ensamstående med hemmavarande barn. Även gruppen ensamstående utan hemmavarande barn är utsatt, 12 procent av dessa har låga inkomster.

Andelen familjer med låga inkomster är mindre i Mölndal jämfört med i Västra Götaland men andelen familjer har ökat generellt sedan 2001, precis som i landet i övrigt. Diagram 3 visar hur den mest utsatta gruppen - ensamstående med barn - ökat i riket, Västra Götaland och i kommunen sedan början av 2000-talet.

Totalt sett finns flest ensamstående med barn i Östra Kållered. Flest ensam- stående kvinnor med barn finns i Östra Kållered och flest ensamstående män med barn finns i Östra Lindome.

Aktuell situation - Kontantmarginal

En relativt stor andel, 20 procent har svårt att skaffa fram 15 000 kronor på en vecka om man skulle hamna i en situation där man behöver det. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och mäns möjligheter, men sedan 2007 har andelen män som saknar kontantmarginal ökat.

Ungefär 15 procent har haft svårt att hantera löpande utgifter för hyra, mat och räkningar någon eller flera gånger under senaste året. Kvinnor och unga vuxna är mest utsatta, men andelen män har ökat.

1.1.3 Barnfattigdom

Enligt Rädda Barnens årsrapport 2010 får barn som växer upp i fattigdom sämre utbildning, sämre hälsa, sämre möjligheter till fritidsaktiviteter, t.ex. i form av lek och en meningsfull fritid samt lever under mer otrygga förhållanden än andra barn.

Barnfattigdomen² i Mölndal är 7 procent jämfört med 13 procent i Västra Götaland visar uppgifter från år 2010. En mindre ökning har skett sedan 2008 då siffrorna var 6 procent respektive 11 procent. Som beskrivs ovan är barn i familjer med en ensamstående förälder överrepresenterade. Speciellt utsatta är barn med utländsk bakgrund, dvs. minst en utlandsfödd förälder.

17 % av dessa barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll.

1. Låg inkomst definieras genom andel familjer med en disponibel inkomst (per konsum- tionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten, dvs. under 88 669 kr för 2009. Dispo- nibel inkomst beräknas som summan av de skattepliktiga inkomsterna (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och övriga negativa transfereringar.

2. Begreppet barnfattigdom används för att beskriva andel barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Måttet utgår med andra ord från barnens situation.

3. Med ekonomiskt utsatta menas familjer med låg inkomst (se ovan) och/eller som fått socialbidrag (försörjningsstöd) minst en gång under året.

12,1 27,7 5,7

5,1 10,4

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Ensamståendeutanhemmavarandebarn under18år Ensamståendemedhemmavarandebarn

under18år Övrigafamiljermedhemmavarandebarn

under18år Pensionärsfamiljer FamiljermedsjukͲochaktivitetsersättning

Diagram 2: Andel (%) av respektive famil- jetyp med låg inkomst, 2009

Källa: SCB, Totalräknad inkomst- och förmö- genhetsstatistik.

Diagram 3: Andel (%) ensamstående föräldrar med hemmavarande barn upp till 18 år med låga inkomster, 2001-2009

Källa: SCB, Totalräknad inkomst- och förmö- genhetsstatistik

0 5 10 15 20 25 30 35 40

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Diagram 4: Andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta³ hushåll.

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), 2010.

32 6

13

31 6

13

17 3

7

0 5 10 15 20 25 30 35

Andelbarnmedutländskbakgrundsom finnsiekonomisktutsattahushåll Andelbarnmedsvenskbakgrundsom

finnsiekonomisktutsattahushåll Andelbarntotaltsomfinnsiekonomiskt

utsattahushåll

(9)

1.1.4. Arbetslöshet

Arbetet utgör till stor del en människas identitet, det bidrar till ett socialt liv, ekonomiska resurser och till delaktighet i samhällslivet. Arbetslöshet innebär därmed motsatsen och kan i förlängningen leda till utanförskap.

Den totala arbetslösheten omfattar dels öppet arbetslösa, dels personer som deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program. Med öppet arbetslösa menas personer som aktivt söker arbete och som omgående kan tillträda.

Deltidsarbetslösa är inte medräknade i den öppna arbetslösheten.

Aktuell situation – vuxna

I december 2011 var den totala arbetslösheten i Mölndal 4,4 procent i jäm- förelse med 6,3 procent i Västra Götaland och 6,5 procent i riket. Andelen öppet arbetslösa var vid samma tillfälle 2,7 procent bland männen och 2,2 procent bland kvinnorna, vilket är lägre andelar än i Västra Götaland som helhet. I både Mölndal och i regionen är män arbetslösa i högre utsträckning än kvinnor.

Aktuell situation – ungdomar

Den totala arbetslösheten bland ungdomar, 18-24 år var 6,9 procent i januari 2012 i jämförelse med riket 10,6 procent och i Västra Götaland 10,1 procent.

Andelen öppet arbetslösa var vid samma tidpunkt 3,7 procent och andelen i program med aktivitetsstöd var 3,2 procent. Precis som bland vuxna är det betydligt fler män än kvinnor som är arbetslösa, 8,6 procent respektive 5,2 procent.

Ungdomsgarantin innebär att arbetslösa ungdomar under 25 år som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen mer än tre månader erbjuds särskilda insatser för att öka möjligheterna att få ett arbete eller återgå till utbildning inom det vanliga utbildningssystemet.

Diagram 5: Andel (%) öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, 16-64 år, 2001-2011

Källa: Arbetsförmedlingen

Diagram 6: Andel (%) öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, 18-24 år, 2001-2011

Källa: Arbetsförmedlingen

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Mänöppetarbetslösa Mäniprogram Kvinnoröppetarbetslösa Kvinnoriprogram

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Mänöppetarbetslösa Mäniprogram Kvinnoröppetarbetslösa Kvinnoriprogram

(10)

1.1.5. Utländsk bakgrund

I gruppen med utländsk bakgrund är andelen som drabbas av psykisk ohälsa högre än i gruppen födda i Sverige. Orsaker till denna skillnad kan vara brist på sociala nätverk och svårigheter att komma in i samhället, vilket också påverkar socioekonomiska faktorer.

Andelen med utländsk bakgrund¹ är 17 procent i Mölndal vilket är lägre än i Göteborg där siffran är 29 procent. I regionen och riket är andelen 19 procent. Majoriteten med utländsk bakgrund är i åldrarna 40-64 år och de vanligaste ursprungsländerna är Iran, Irak, Finland, Jugoslavien och Polen.

1.1.6. Ohälsotal

Ohälsotalet ses gärna som ett mått på ohälsa, men anger bara det antal dagar per försäkrad som socialförsäkringssystemet ersatt i form av sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning under ett år.

Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald ersättning divideras med antal personer i befolkningen 16-64 år.

Ohälsotalet kan rymma även positiva aspekter. En kortare sjukfrånvaro kan t ex vara positiv om den förhindrar en längre sjukskrivning som annars hade uppstått. En kort arbetsdag kan vara början på vägen tillbaka efter en sjuk- domsperiod. Frånvaro från arbetet har många orsaker. Arbetsplatsen i sig kan bidra till både hälsa och ohälsa, såväl fysisk som psykisk. Brister i den psykosociala arbetsmiljön har större betydelse för kvinnors sjukskrivning än mäns.

Ohälsotalen har minskat i hela landet sedan början av 2000-talet. I Mölndal är ohälsotalen i genomsnitt 25 dagar men varierar mellan kommunens olika delar, från 10 till över 40 dagar. Högsta ohälsotalen finns i västra Mölndal, Åby, Jungfruplatsen och Bifrost (ca 30-40 dagar). De lägsta talen finns i östra Mölndal, samt i Solängen, Eklanda, Toltorpsdalen och Krokslätt

(10-15 dagar).

1. Med utländsk bakgrund menas utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Diagram 7: Andel (%) med utländsk bakgrund

Källa: SCB, BEFPAK 2011-09-30 Diagram 8: Andel (%) med utländsk bak- grund i kommunen, regionen, Göteborg och riket

Källa: SCB, BEFPAK 2010-12-31

17,6 19,4

29,9

19,1

0 5 10 15 20 25 30 35

Mölndal VästraGötaland Göteborg Riket

Diagram 9: Antal ohälsodagar per försäkrad, 16-64 år, 2004-2010

Källa: SCB

20 25 30 35 40 45 50 55 60

2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004

MölndalKvinnor MölndalMän RegionenKvinnor RegionenMän RiketKvinnor RiketMän

Häll31 Lind42

R

Lind41 T J

S Möln12 K L

Kåll22 D

Möln11

Kåll21 G

Q Y

X

P E

A N

O

Möln11 M F

B C

H

±

Förklaring Prognosområden Ohälsotal

9,3 - 14,8 14,9 - 21,9 22,0 - 26,5 26,6 - 31,5 31,6 - 40,7 40,8 - 76,3

Ohälsotal

Häll31 Lind42

R

Lind41 T J

S Möln12 K L

Kåll22 D

Möln11

Kåll21 G

Q Y

X

P E

A N

O

Möln11 M F

B C

H

±

Förklaring Prognosområden Ohälsotal

9,3 - 14,8 14,9 - 21,9 22,0 - 26,5 26,6 - 31,5 31,6 - 40,7 40,8 - 76,3

Ohälsotal

Karta 3: Ohälsotal

0 5 10 15 20 25 30

Mölndal Östra Mölndal

Västra Kållered Östra Kållered

Västra Lindome Östra Lindome

Västra Mölndal

(11)

1.2 Allmänt hälsotillstånd

1.2.1. Medelålder och medellivslängd Aktuell situation

Medellivslängden för en befolkning är ett generellt mått på levnadsförhål- landena. Den återstående medellivslängden för nyfödda barn i Mölndal under åren 2006-2010 var för pojkar 79,5 år, och för flickor 83,5. Siffrorna för riket var aningen lägre 79,1 år för pojkar och 83,2 år för flickor. Totalt sett blir vi allt äldre i Sverige, men under senare år har medellivslängden ökat snabbare bland männen än bland kvinnorna.

Medelåldern i Mölndal är något lägre än genomsnittet i landet och länet. År 2010 var medelåldern i Mölndals stad 39 år, jämfört med 40,8 år i Västra Götalandsregionen och 41,1 år i riket.

Diagram 10: Medellivslängd i Mölndal, 2006-2010

Källa: SCB

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Män Kvinnor

1.2.2. Självskattad hälsa

Det självskattade allmäntillståndet är ett mått på upplevd hälsa och välbefinnande. Personer som skattar sin hälsa högt lever längre än personer som skattar sin hälsa lågt. Kvinnor som grupp tenderar dock att skatta sin hälsa lägre trots att de i genomsnitt lever längre. Den självskattade hälsan påverkas även av sociala faktorer, arbetare anger ofta lägre självskattad hälsa än tjänstemän.

Tre fjärdedelar av mölndalsborna upplever en god hälsa och uppger sig må bra eller mycket bra. Andelen har ökat sedan 2007 och är lite högre än i länet. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att uppleva god hälsa, 77 respektive 74 procent. Hur fördelningen ser ut i olika åldergrupper finns inga nya uppgifter för, men under perioden 2005-2008 låg den själv- upplevda hälsan på en hög nivå i de yngre åldersgrupperna, för att sedan sjunka i de äldre åldrarna.

1.2.3 Nedsatt välbefinnande

Nedsatt välbefinnande är ett begrepp som omfattar flera funktioner och relaterar till förmåga att klara vardagen och till uppkomst av utmattningstill- stånd. Nedsatt välbefinnande har ökat sedan 1980-talet, främst bland yngre, men nu har trenden avstannat.

I Mölndal upplever 16 procent nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är vanligare i yngre åldrar än bland äldre. Kvinnor rapporterar nedsatt välbefinnande i större omfattning än män, framför allt i åldersgruppen 16-29 år där detta gäller 27 procent av kvinnorna och 15 procent av männen.

Personer med kort utbildning har sämre välbefinnande än de med lång utbildning. Bland unga kvinnor, 16-29 år med kort utbildning anger 29 procent nedsatt välbefinnande mot 19 procent av männen. Motsvarande siffra för unga med lång utbildning är ca 16 procent, lika för båda könen.

Källa: Hälsa på lika villkor 2011

Diagram 11: Andel i befolkningen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra, 16-84 år

66 68 70 72 74 76 78

Män Kvinnor Samtliga

Mölndal Regionen

(12)

2. Delaktighet, inflytande och gemenskap

Upplevelsen av att vara delaktig och att höra till har stor betydelse för vår hälsa, liksom känslan av sammanhang i tillvaron och att ha möjlighet att påverka sitt eget liv. Att delta i socialt och kulturellt liv och i demokratiska sammanhang är hälsofrämjande. Formerna för människors deltagande varierar, t ex mellan olika åldersgrupper och kön, beroende på socioekono- misk bakgrund, funktionsnedsättning mm.

Ett demokratiskt samhälle förutsätter delaktiga medborgare och tillerkänner också alla människors lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Tillit och förtroende är en förutsättning för ett tryggt samhälle.

INDIKATORER kopplade till målen:

Delaktighet i samhället och social gemenskap:

• Valdeltagande • Socialt deltagande • Trygghet i den offentliga miljön • Tillit • Kränkande behandling • Tankar på självmord

2.1. Delaktighet i samhället och social gemenskap

2.1.1 Valdeltagande

Att rösta innebär att påverka och aktivt delta i samhällslivet. Det finns samband mellan lågt valdeltagande, arbetslöshet respektive låg inkomst. Att vara gift eller sambo, ha ett utvecklat socialt nätverk, vara föreningsaktiv och ha förtroende för andra människor visar samband med högt valdeltagande.

I genomsnitt var valdeltagandet i Mölndal något högre än i både Västra Götaland och riket. Valdeltagandet i Mölndal har ökat i alla tre valen sedan 2006. Det högsta valdeltagandet samt den största ökningen hade valet till riksdagen. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika delar av kommunen. Lägst var det i Mölndals centrum, Brattås och Krokslätt och högst i Glasberget, Valås, Stretered och Eklanda.

2.1.2 Socialt deltagande

Att delta i sociala, kulturella och demokratiska sammanhang kan ge känsla av samhörighet, bättre självkänsla och ökat självförtroende. Möten med andra kan också föra med sig kunskap och insikter som leder till mera hälsofräm- jande beteende. Kulturaktiviteter har visat sig kunna påverka hjärnan och öka motståndet mot sjukdomar och skadlig stress. Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa och även en ökad förmåga att återhämta sig efter sjukdom än socialt isolerade individer.

Mål:

• Mölndalsbor i alla åldrar och med olika förutsättningar ska kunna delta i social gemenskap

• Mölndalsbor ska ha möjlighet att påverka både sin vardag och i samhällslivet

• Kvinnor och män ska kunna delta i samhällslivet på

likvärdiga villkor

Diagram 12: Andel (%) av de röstberätti- gade som röstade i valet 2010¹

1. Mölndal 1 motsvarar Mölndals norra delar inklusive Mölndals centrum. Mölndal 2 motsvarar Mölndals södra delar inklusive Lindome, Kål- lered samt Hällesåker. Västra Götaland västra innefattar kommunerna Härryda, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö.

Källa: www.val.se

76 78 80 82 84 86 88 90

Mölndal1 Mölndal2 VästraGötaland Riket Riksdagen Landstingsfullmäktige Kommunfullmäktige

(13)

Andelen med lågt socialt deltagande¹ är lika stor bland män som bland kvinnor i Mölndals stad, drygt 15 procent. Andelen är oförändrad sedan 2007.

Jämfört med Västra Götaland är situationen mera positiv i Mölndal. Lågt socialt deltagande är vanligare i högre åldrar. (Se även kapitel 5.)

Runt 10 procent av mölndalsborna uppger att de saknar emotionellt stöd.

Uppgifter för hela Västra Götaland visar att andelen är betydligt högre bland ensamstående män, liksom bland de som saknar arbete, har sjuk- och aktivitetsersättning eller invandrarbakgrund.

2.1.3 Trygghet i den offentliga miljön

Trygghet i närområdet och i den offentliga miljön har stor betydelse för både trivsel och hälsa. Socialt goda och trygga miljöer underlättar kontakter mellan människor. Andelen i befolkningen som upplever otrygghet speglas i enkäter av svaret på frågan om det händer att man avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Generellt sett upplever människor i tätorter och storstäder i högre grad otrygghet än de som bor i glesbygd.

Aktuell situation – vuxna

Ungefär 25 procent av befolkningen uppger att det händer att de avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla. Andelen kvinnor som säger så är betydligt högre än andelen män, 40 procent jämfört med tio procent.

De yngsta (16-29 år) och de äldsta kvinnorna (65-84 år) är de mest utsatta.

Bland männen är det de äldsta som avstår från att gå ut på grund av rädsla.

Andelen mölndalsbor som avstår från att gå ut ensamma har ökat något sedan 2007 och är aningen högre än i regionen. (Se även kapitel 5.)

Tidigare ungdomsenkäter gjorda i Mölndal har visat att andelen flickor som känner sig otrygga i det område där de bor varit större än andelen pojkar som känt samma sak. Den senaste undersökningen visar dock att 95 procent av både flickor och pojkar känner sig trygga i sitt bostadsområde. Skillnader finns däremot vad gäller kollektivtrafiken. 60 procent av flickorna känner sig trygga när de åker kollektivt hem på kvällen, jämfört med 80 procent av pojkarna.

1. Med lågt socialt deltagande menas att ha deltagit i endast en eller ingen av nedanstående typer av aktivi- teter de senaste 12 månaderna. Studiecirkel/kurs på din arbetsplats, Studiecirkel/kurs på din fritid, fackför- eningsmöte, I annat föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, kyrkan, sporttillställning, skrivit insändare i tidning/tidskrift, demonstration av något slag, offentlig tillställning t.ex. nattklubb, danstillställning eller liknande, större släktsammankomst, privat fest hos någon.

I länet

Diagram 13: Andel (%) som har ett lågt socialt deltagande

Diagram 15: Andel (%) av befolkningen som avstår från att gå ut ensamma

Källa: Hälsa på lika villkor 2011.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

16Ͳ29 30Ͳ44 45Ͳ64 65Ͳ84

Diagram 14: Andel (%) som har ett lågt socialt deltagande uppdelat på ålder

0 5 10 15 20 25

Mölndal Regionen

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Mölndal Regionen

(14)

2.1.4 Tillit

Att känna tillit till andra människor har en positiv inverkan på vår hälsa.

När människor möts och avstånden mellan ”vi” och ”dom” minskar, skapas förutsättningar för tillit och förtroende, både för enskilda medmän- niskor och till samhället i stort. Vi tenderar att lita mera på andra männis- kor när vi känner förtroende för staten och välfärdssystemen. Länder med höga nivåer av tillit visar också en bättre folkhälsa.

I Mölndal anger 23 procent i åldrarna 16-84 år att de tvärt om har svårt att lita på andra människor. Unga kvinnor (16-29 år) är den grupp som har svårast att lita på andra, dvs. 40 procent i jämförelse med 28 procent av jämnåriga män.

2.1.5 Kränkande behandling

Förekomsten av diskriminering tar sig olika uttryck i samhället och har samband med kön, ålder, födelseland, funktionshinder och sexuell lägg- ning. Kränkande behandling och psykisk ohälsa har visat sig ha starka samband. Statistiken visar att allt färre upplever sig kränkta, men att bland dem som upplever kränkande behandling är ohälsan fortfarande hög.

Män upplever att etnisk tillhörighet och utseende är bland de vanligaste orsakerna till kränkande behandling. Kvinnorna uppger att de främst blir utsatta på grund av kön och ålder. Hälften av de som besvarat enkäten Hälsa på lika villkor anger att de blivit utsatta för kränkande behandling på grund av ”Annat”.

2.1.6 Tankar på självmord

Den som begår självmord upplever att det inte finns någon annan utväg än att avsluta livet. Upplevelsen kan vara en följd av allvarlig psykisk ohälsa eller psykiatrisk sjukdom.

Kvinnor har haft självmordstankar i högre utsträckning än män och andelen kvinnor i Mölndals stad som övervägt att ta sitt liv, 7 %, är aningen högre än i Västra Götalandsregionen. Andelen är högst i den yngre befolkningen i åldrarna 16-29 år.

Diagram 17: Andel (%) i befolkningen som allvarligt har övervägt att ta sitt liv de senaste12 månaderna.

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Mölndal Regionen

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

Vetej Annat Utseende Könsidentitet/uttryck Hudfärg Religion Funktionsnedsättning Ålder Sexuellläggning Kön Etnisktillhörighet

Män Kvinnor

Diagram 16: Andel (%) som uppger att de blivit utsatta för kränkande behandling.

(15)

3. Trygga och goda uppväxtvillkor

Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och ungas hälsa. En trygg anknytning mellan barn och förälder/vårdnadshavare är viktig för självkänsla och självförtroende, liksom att ha en trygg vardag i förskola och skola. Känslan av tillhörighet är betydelsefull och positiv gemenskap med kompisar och vänner betyder mycket.

Nästan hälften av all ohälsa bland barn går att härleda till de förhållanden som familjen lever under. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer löper större risk för skador, sen utveckling, depression och ångest samt övervikt. Hälsofrämjande insatser i barn och ungas vardag och närmiljö, minskar risken för ohälsa senare i livet och kan kompensera och utjämna skillnader i uppväxtvillkor.

Villkor för föräldraskap:

• Fördelning av föräldraledighet • Deltagande i föräldragrupper • Andel barn i förskola • Barns tandhälsa

Tillhörighet och trivsel:

• Barn och ungas trivsel i skolan • Psykisk hälsa bland unga • Andel elever som uppnår målen i år 9 • Ungas framtidstro

3.1. Villkor för föräldraskap

3.1.1 Fördelning av föräldraledighet

Föräldrar är avgörande för barns hälsa och välfärd. Forskning visar att fä- der som engagerar sig i barnet främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning. Studier visar också att när föräldrapar delar på föräldraledighet och engagemang för barnet minskar risken för separation.

Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenning kan betalas ut längst tills barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår i grundskolan. Vid gemensam vårdnad har föräldrar rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Av dessa är 60 dagar med sjukpenningnivå reserverade för var och en av föräldrarna.

Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldrapenningen, men sedan år 2000 har männens andel uttagna föräldradagar ökat. Högutbildade män och lågutbildade kvinnor tar ut flest föräldradagar. I Mölndal tar en något större andel pappor ut föräldradagar än i länet och riket, vilket stäm- mer med befolkningsstrukturen i kommunen.

Mål:• Goda villkor ska råda för föräldraskap

• Barn och unga ska känna tillhörighet i en kamratgrupp och i sin vardag

Diagram 18: Andel (%) uttagna föräldradagar i netto, 2010.

Källa: Försäkringskassan

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Män Kvinnor

(16)

3.1.2 Deltagande i föräldragrupper

Att stödja föräldrar i föräldraskapet och att hitta rätt i rollen som föräldrar är ett sätt att främja hälsa och positiv utveckling hos barn. Alla blivande och nyblivna föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp, först på möd- rahälsovården och sedan under barnets första levnadsår på BVC (barnhäl- sovården).

Den nya modellen VG Primärvård söker fortfarande sina former. Under 2009-2011 har flera BVC-mottagningar inte haft tillräckligt många inskrivna barn i samma ålder för att kunna erbjuda alla föräldrar att delta i grupp.

3.1.3 Andel barn i förskola

En förskola med tillräckliga resurser erbjuder ett komplement till hemmet.

Genom förskolan kan barns sociala och emotionella kompetens utveck- las, och via förskolan kan barn och familjer som behöver stöd identifieras tidigt. Den allmänna förskolan innebär att alla barn har rätt till förskola 15 timmar per vecka från hösten det år de fyller 3 år. Dessa timmar är kost- nadsfria för föräldrarna.

I Mölndal är 83 procent av alla barn mellan 1 och 5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem. Den tid barnen vistas i förskolan har ökat under 2000- talet. I oktober 2002 var den genomsnittliga tiden 34 timmar per vecka för barn med förvärvsarbetande föräldrar (ej t ex föräldralediga med syskon).

Hösten 2011 var tiden 37,5 timmar.

Föräldrar som ansöker om barnomsorg får erbjudande om plats inom 4 månader, i de flesta fall i det område man önskar. I Eklanda och delar av Östra Mölndal kan det vara svårt att under våren få plats just där man helst vill ha. Det finns förhållandevis många familjedaghem i staden och omsorg kan erbjudas även på obekväma tider efter individuell prövning. Så gott som alla föräldrar använder möjilgheten att låta barnen vara kvar i barn- gruppen på förskolan (15 timmar per vecka) då de får syskon.

3.1.4 Barns tandhälsa

En god tandhälsa i unga år ger goda förutsättningar för en fortsatt god tandhälsa i vuxen ålder. Dålig tandhälsa är en tidig signal på en generellt sett ogynnsam hälsoutveckling hos barn och ungdomar. Tandhälsan bland 19-åringar visar även på resultatet av de förebyggande insatser som genom- förs inom tandvården under barnets uppväxttid.

Andelen kariesfria 19-åringar är generellt sett hög i Mölndal, men skiljer sig mellan klinikerna. Högst andel kariesfria 19-åringar är registrerade på klini- ken i Bifrost (79 %), lägst andel registrerade finns i Åby (66 %). Siffrorna bör hanteras med försiktighet, eftersom enstaka barn med mycket karies kan påverka siffrorna avsevärt från år till år.

Diagram 19: Andel barn i åldrar 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi samt pedagogisk omsorg (dvs. familjedaghem) som drivs i kommunal regi och privat regi.

Källa: Skolverket 2010

Källa: Folktandvården Västra Götaland Diagram 20: Andel (%) kariesfria 19-åring- ar per klinik 2009-2011 (DFSa 0)

85 83 84 85 86 86

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2009 2010

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Åby Tandvården Mölndals sjukhus(TMS)

Bifrost Krokslätt Lindome

2009 2010 2011

(17)

3:2 Tillhörighet och trivsel

3.2.1 Barn och ungas trivsel i skolan

Elever tillbringar mycket av sin tid i skolan, och hur de trivs har betydelse för både deras hälsa och inlärning. Trivseln i skolan har även starka samband med hur de i övrigt trivs med livet. Erfarenheter från skolan påverkar elevernas självförtroende, utveckling och framtida levnadsvanor. Samband kan ses mellan att under skoltiden ha blivit utsatt för mobbing och att som ung vuxen lida av psykisk ohälsa.

Skolhälsovårdens hälsosamtal med stöd av Elevhälsoenkäten visar att ungefär 95 procent av både pojkar och flickor i årskurs 8 trivs mycket bra eller ganska bra i skolan (läsåret 2010/2011). I den lokala ungdomsenkä- ten Läget 2011 instämmer 80 procent i samma målgrupp med att de trivs mycket bra eller bra i skolan och 85 procent trivs med sina klasskamrater.

Det är inga stora skillnader mellan flickor och pojkars svar. Runt 4 procent är utsatta för mobbning mycket ofta eller ofta. När ”ibland” inkluderas stiger siffran till 10 procent.

3.2.2. Psykisk hälsa bland unga

Majoriteten av alla barn och ungdomar i Sverige mår bra, men de senaste årtiondena har psykosomatiska symptom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk, liksom stressrelaterade symptom ökat bland unga i skolåldern. Flickor signalerar mer besvär än pojkar. Barn som inte bor hos någon av sina föräldrar rapporterar betydligt sämre psykisk hälsa än andra barn.

Ungdomsenkäten Läget visar 2011 att flickor fortfarande uttrycker större psykisk ohälsa än pojkar. Situationen för flickor i gymnasieålder ser ut att förbättras medan pojkarnas kan vara på väg åt motsatt håll.

Den nationella totalundersökningen 2009 om psykisk hälsa bland alla barn i årskurs 6 och 9 visar att Mölndal i vissa avseenden tillhör den fjärdedel av landets kommuner som har störst andel unga med betydande problem i förhållande till det nationella genomsnittet. De faktorer där detta gäller är bristande välbefinnande, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. I andra aspekter, till exempel psykosomatiska besvär och påverkan på var- dagslivet visar undersökningen att Mölndal tillhör genomsnittet.

Källa: Elevhälsoenkäten 2011

Diagram 21; Trivsel i skolan bland elever i åk 8 fördelat på kön

0 10 20 30 40 50 60

Mycketbra Ganskabra Varkenbraeller

dåligt Ganskadåligt Mycketdåligt Pojkar Flickor

(18)

3.2.3. Andel elever som uppnår målen i år 9

Goda betyg främjar möjligheter till vidare studier och ger ökade möjlighe- ter i arbetslivet. Personer med lång utbildning har generellt sett bättre hälsa än personer med kort utbildning.

Andel elever som uppnår målen i alla ämnen i årskurs 9 varierar, både avseende kön och skola. Generellt sett uppnår flickorna målen i högre grad än pojkarna. Våren 2011 var det bland flickorna totalt 86 % som uppnådde målen i alla ämnen, medan motsvarande andel bland pojkarna var 81 %.

På skolorna är det i vissa fall stor skillnad mellan flickors och pojkars re- sultat. På Sinntorpskolan och Kvarnbyskolan är skillnaderna störst, då det skiljer 25 respektive 12 procentenheter mellan hur stor andel flickor respektive pojkar som klarar målen. Flickorna klarar målen i högre utsträck- ning än pojkarna på alla skolor utom Skånhälla, Stretered och Åby. Minst skillnad mellan könen är det på Montessoriskolan Kvarnhjulet. Över tid har andelen som når målen ökat mer bland pojkarna än bland flickorna.

3.2.4. Ungas framtidstro

En positiv inställning till framtiden ger förutsättningar för en god hälsa och är ofta förknippat med en upplevelse av vardagsmakt och känsla av att själv kunna påverka sin situation och sitt liv, sk empowerment.

Det är fler pojkar än flickor som känner sig förväntansfulla inför framtiden. Orsaker till skillnaderna i framtidstro mellan flickor och pojkar kan vara flera. Några faktorer är t.ex. att flickor i högre grad än pojkar upplever krav och höga förväntningar, både från andra och på sig själva. Även osä- kerhet och stress kopplat till prestation i skolan, men också i anslutning till frågor om identitet och framtid spelar roll.

Diagram 25: Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9, våren 2011

Källa: Skolverket, Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen

Diagram 23 Andel som känner sig förvän- tansfulla inför framtiden i åk 8

Källa: Ungdomsenkäten Läget 2008 och 2011

0 20 40 60 80 100 120

Pojkar Flickor

64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84

Pojkar Flickor Samtliga

2008 2011

Diagram 22: Andel elever som uppnått målen i alla ämnen åk 9, 2001-2011

Källa: Skolverket, Barnomsorgs- och utbildnings- förvaltningen

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Pojkar Flickor

(19)

4. Goda levnadsvanor

Våra levnadsvanor har stor betydelse för vår hälsa. Individen väljer sitt sätt att leva, medan samhället kan skapa goda förutsättningar och miljöer som stödjer och underlättar hälsosamma val. Goda levnadsvanor grundläggs i tidiga åldrar. En socialt hållbar utveckling kräver att vi väljer vanor som ger balans i livet och som motverkar vällevnadssjukdomar.

Ohälsosamma levnadsvanor är idag vanligare bland personer med kortare utbildning och svagare ekonomi. Barn som lever i utsatta familjer löper t.ex. 130 procent högre risk för övervikt än andra barm.

Fysisk aktivitet:

• Fysisk aktivitet minst 30 min per dag Matvanor:

•Konsumtion av frukt och grönsaker Tobak:

• Använder tobak dagligen • Rökning bland gravida Alkohol:

• Frekvent berusningsdrickande vuxna •Ungdomars alkoholkonsumtion Livsstilssjukdomar:

• Övervikt och fetma • Lungcancer • KOL •Hjärtinfarkt

4.1. Fysisk aktivitet

Kroppen fungerar bäst när den är regelbundet fysiskt aktiv, och en allt- mer stillasittande tillvaro medför ökad risk för sjukdom. Att vara fysiskt aktiv motsvarande rask promenad minst 30 minuter per dag, gärna 60, har positiva effekter på den fysiska såväl som den psykiska hälsan.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i åldern 5 till 17 år är fysiskt aktiva, med måttliga till hög intensitet, minst 60 minuter, men gärna 90 minuter per dag. Vuxna som varit fysiskt aktiva som barn är mera benägna att motionera även i vuxen ålder.

4.1.1. Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag Aktuell situation – vuxna

I genomsnitt är två tredjedelar av de vuxna i Mölndal aktiva minst 30 minuter varje dag. Männen i Mölndal var 2011 mer aktiva än kvinnorna i staden och även mer aktiva än genomsnittet bland män i länet. Motsvarande undersökning 2007 visade precis tvärt om. Då var kvinnorna mer fysiskt aktiva än männen och även mera aktiva än genomsnittet i länet. Skillnader- na är relativt små, men det förändrade mönstret kan vara värt att notera.

En tredjedel av dem som inte uppnår 30 min aktivitet per dag anger att de behöver hjälp för att komma igång med detta.

Mål:• Barn, ungdomar och vuxna ska ha förutsättningar, kunskap och förmåga att välja en hälsosam livsstil

• Fler ska vara fysiskt aktiva

• Barns uppväxt ska vara fri från negativa konsekvenser av tobak och alkohol och ska vara helt fri från droger.

Diagram 24: Andel (%) som är fysisk aktiva minst 30 min/dag, 16-84 år.

58 60 62 64 66 68 70 72

Mölndal Regionen

(20)

I Mölndal är det stor skillnad mellan hur mycket flickor och pojkar rör sig.

Skolhälsovårdens hälsosamtal i år 8 visar att 45 procent av pojkarna når upp till den dagliga rekommendationen, jämfört med 28 procent av flickorna. Även den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor 2009/10 visar att pojkar i 13-årsåldern är mer fysiskt aktiva än flickor i 13-årsåldern.

En majoritet av både pojkar och flickor kommer alltså inte upp i den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag.

4.2 Matvanor

Mat är avgörande för vår hälsa, utveckling och välbefinnande. Förskolan och skolan har möjlighet att på ett naturligt och positivt sätt främja bra matvanor som en del av en hälsosam livsstil hos våra barn.

Lågt intag av frukt och grönsaker är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den sjunde största orsaken till för tidig död i befolkningen i högin- komstländer. Rekommendationen för vuxna är att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Livsmedelsverket rekommenderar att ungdomar äter lika mycket, vilket motsvarar t.ex. tre frukter och två rejäla nävar grönsaker varje dag.

4.2.1 Konsumtion av frukt och grönsaker Aktuell situation - vuxna

Andelen mölndalsbor som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är förhållandevis hög, men har minskat något senaste året och låg 2011 på 24 procent. Andelen som äter frukt och grönsaker minst tre gånger per dag är högre bland kvinnorna än bland männen, 31 procent jämfört med 17 procent. Andelen mölndalsbor som äter mycket frukt och grönsaker är något högre än genomsnittet i Västra Götaland

Aktuell situation – tonåringar årskurs 8

Andelen 14–15-åringar som äter grönsaker dagligen är större än andelen som äter frukt dagligen. En förklaring kan vara att tonåringarna äter grönsaker i samband med skollunchen. Det är också en större andel flickor än pojkar som äter frukt och grönsaker dagligen. Resultaten stämmer väl överens med dem i Skolbarns hälsovanor 2009/10.

Det är dock svårt att veta om de unga når den rekommenderade mängden frukt och grönsaker, eftersom eleverna i undersökningarna inte har angett hur mycket de äter utan hur ofta.

Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 2011

Diagram 25: Andel (%) flickor respektive pojkar i år 8 som är fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag

Diagram 26: Andel (%) som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag, 16-84 år

Diagram 27: Andel (%) pojkar och flickor som äter frukt och grönsaker minst en gång per dag, åk 8

Källa: Hälsosamtal skolhälsovården med stöd av FHI:s elevhälsoenkät, 2011

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Pojkar Flickor

0 10 20 30 40 50 60

Pojkar Flickor

Grönsaker Frukt 0

5 10 15 20 25 30 35

Mölndal Regionen

(21)

4.3. Tobak

Tobaksrökning är den största enskilda riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Snus ger mindre hälsorisk än rökning, men skapar ett starkare ni- kotinberoende och är inte ofarligt. De flesta tobaksanvändare grundlägger sitt beroende i tonåren då tobak exempelvis bidrar till identitetsskapande.

Det är ovanligt att ungdomar över 19 år börjar röka.

Statistiken avspeglar stora skillnader i tobaksanvändning beroende på socioekonomiska förhållanden. Rökning är vanligare bland personer med kortare utbildning, bland elever på yrkesinriktade program i gymnasiesko- lan och bland personer födda utanför Sverige. Bland personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt bland arbetslösa är andelen rökare mer än dubbelt så hög som genomsnittet i befolkningen.

De senaste åren har en positiv utveckling skett med en minskad andel rökare, både bland vuxna och bland ungdomar, men fortfarande dör 7 000 personer i Sverige varje år till följd av rökning.

4.3.1 Använder tobak dagligen Aktuell situation – vuxna

Andelen som använder tobak dagligen har minskat bland både män och kvinnor sedan 2007 och är nu 26 procent av männen respektive 13 procent av kvinnorna. Män och pojkar använder alltså tobak i större utsträckning än kvinnor och flickor. Mölndalsborna är tobaksfria i högre utsträckning än genomsittet i Västra Götaland.

Rökning är vanligast bland kvinnor och snusning bland män, 11 procent av kvinnorna röker dagligen jämfört med 9 procent av männen. Andelen rökare har minskat sedan 2007 i hela landet. Andelen dagligrökare är lägre än genomsnittet i Västra Götaland. Högst andel rökare finns i åldrarna 45- 64 år.

Många som röker eller snusar vill gärna sluta. Ca 15 procent av snusarna och drygt 20 procent av rökarna vill ha stöd.

Diagram 29: Andel (%) dagligrökare i den vuxna befolkningen

Diagram 28: Andel (%) som använder tobak dagligen, 16-84 år

Diagram 30: Andel (%) av dagligrökare och dagligsnusare som vill sluta samt behov av stöd

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Villslutarökaavdagligrökarna Behöverstödförattslutarökaav

dagligrökarna Villslutasnusaavdagligsnusarna Behöverstödförattslutasnusaav

dagligsnusarna

Mölndal VästraGötaland 0

2 4 6 8 10 12 14

Mölndal Regionen 0

5 10 15 20 25 30

Mölndal Regionen