Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg

(1)

1

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg

Fridhemmets servicehus

År 2011

Ansvarig för innehållet

Verksamhetschef för 29§ HSL

Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) och

Medicinskt Ansvarig för Rehabiliterings (MAR)

(2)

2

Innehåll

Sammanfattning ... 3

Övergripande mål och strategier ... 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 5

Struktur för uppföljning/utvärdering ... 6

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet ... 6

Uppföljning genom egenkontroll ... 7

Samverkan för att förebygga vårdskador ... 22

Riskanalys ... 22

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 22

Hantering av klagomål och synpunkter ... 24

Sammanställning och analys ... 24

Samverkan med patienter och närstående ... 25

Resultat... 25

Övergripande mål och strategier för kommande år ... 25

Tabeller ... 26

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad

att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har

bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.

SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §

(3)

3

Sammanfattning

Nedan sammanfattas några åtgärder som genomförts på Frid- hemmet. Dessa syftar till att uppnå mesta möjliga patientsäker- het.

 Viktigaste åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten är att risker för fall, trycksår och malnutrition följs upp. Riskerna bedöms via de instrument som finns. Planer upprättas för att fö- rebygga vårdskador.

 Patientsäkerheten via egenkontroll följs upp genom journalgranskning.

 Synsättet när det gäller att rapportera avvikelser har förändrats.

Avvikelsen ses som en del i kvalitetsarbetet. Avvikelser från hälso- och sjukvårdspersonalen behandlas enligt de anvisningar som finns i Teambos ledningssystem. Där finns angivet

handlingsplan, uppföljning och återkoppling. Det finns även forum för behandling av avvikelser, synpunkter och klagomål.

 Synpunkter och klagomål behandlas i en handlingsplan. Det tas reda på skälet till missförhållandet. Det görs en bedömning av situationen och hur den har kunnat uppstå.

(4)

4

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Målet för förvaltningens hälso- och sjukvård är att patienterna ska:

1. ha självständighet och integritet,

2. få god personlig omvårdnad och specifik vård, 3. känna sig trygga,

4. vara välnärda, inte falla eller få trycksår samt 5. få en hälsobefrämjande vardag

Den 1 januari 2011 införs en ny patientsäkerhetslag. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att an- mäla felbehandling.

Vårdgivaren får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsä- kerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador.

Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada.

Det övergripande målet för vårt patientsäkerhetsarbete på Fridhemmets vård- och omsorgsboende är att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård. Den ska vara av god kvalitet och följa Temabos ledningssystem samt riktlinjer från Kungs- holmens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). Dessa riktlinjer ska överensstämma med gällande lagstiftning.

Målet för hälso- och sjukvården vid Frihemmets vård- och omsorgsboende är att patienten ska:

 Känna sig trygg

 Få god personlig omvårdnad och säker specifik vård

 Uppleva självständighet och känna att integriteten bevaras

 Vara välnärd, inte skadas av fall eller få trycksår

 Få förebyggande av fall så långt det är möjligt

 Få förebyggande av skador vid eventuella fall

 Få förebyggande behandling mot trycksår

 Få förebyggande insatser mot undernäring

 Få vetskap om att basala hygienrutiner följs

 I samband med inflyttning få besök av sin sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast

 Ha en namngiven ansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast

 Kunna få kontakt med ansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast inom rimlig tid vid behov av åtgärd eller kontakt

 Vid behov av specifika vårdinsatser få de planerade och utförad enligt vård- och rehabprocessen

 Få alla vårdinsatser utförda enligt vetenskap och beprövad praxis

(5)

5

 Ska beredas möjlighet att få komma upp, att få gå på toaletten, att få möjlighet att vara ren och fräsch, att få möjlighet att delta i aktiviteter och att få komma ut

 Få en hälsobefrämjande vardag

Strategier för patientsäkerhetsarbetet:

Riskerna i verksamheten identifieras, analyseras, bedöms och vid behov ska orsaker till risker åtgärdas.

Vid väsentliga förändringar i verksamheten ska särskilda riskbedömningar göras.

Arbetsmetod

Den boendeansvariga sjuksköterskan och sjukgymnasten skall vid nyin- flyttning samt vid förändringar i de boendes hälsotillstånd identifiera risker och vidta förebyggande åtgärder för att förhindra fallskador, malnutrition samt trycksår.

Riskbedömningen utförs enligt separat instruktion för respektive om- råde.

Riskbedömning fall (Downton) Riskbedömning malnutrition (MNA) Riskbedömning trycksår (Nortonskalan)

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Vårdgivare (nämnden) har det yttersta ansvaret i att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att man aktivt arbetar förebyg- gande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada.

VD på Temabo AB är ytterst ansvarig för patientsäkerhetsberättelsen.

Verksamhetschef enligt HSL 29§ ansvarar för att i verksamheten bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete så att kraven på en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.

Enligt avtal har stadsdelsförvaltningens MAS och MAR ansvaret för patientsäkerhetsarbetet utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 24§ och Patientsäkerhetsförordningen kap 7, 3§. MAS och MAR har från nämnden i uppdrag att bevaka att en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.

(6)

6

Verksamhetschef/MAS/MAR har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. MAS/MAR ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer och vidarerapportera den till stadsdelens nämnd.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att i sitt yrkesutövande skyldighet att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet.

Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjuk- vårduppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsä- kerhet.

Struktur för uppföljning/utvärdering

SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §

 Månadsstatistik till MAS

 Kvalitetsindikatorer

 Infektionsregistrering

 Uppföljning av antal fall

 Uppföljning av antal trycksår

 Åtgärder på individnivå

 Uppföljning av av läkemedelsavvikelser

 Lokala HSL rutiner för nutrition, trycksår och fall kommer att skrivas under 2012

Struktur för uppföljning/utvärdering kopplat till mål och strategier kommer att tas fram under 2012.

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2

 Fridhemmet har påbörjat arbetet med att registrera i Senior alert samt registrerat i Palliativa registret sedan något år tillbaka

 Infektionsregistrering sker

 Sjukgymnast arbetar med fallprevention tillsammans med övrig personal i vårdteamen

 Fler riskbedömningar har utförs under 2011

 Arbete med riskbedömningar görs för alla boende samt vid förändringar av boendes tillstånd/situation

(7)

7

 Utbildning i lyftkörkort har genomförts

 Färre läkemedelsavvikelser under 2011 jämfört med 2010

 Fler uppföljningar sker, dels på individnivå dels på organisationsnivå

Uppföljning genom egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§

 Kvalitetsundersökningar avseende boende, anhöriga och medarbetare genomfördes 2011

 Fridhemmet deltog i Äldreguiden under 2011

 Inhämtande av synpunkter från intern- och

externrevisionsrapporter utifrån ISO 9001 revisionerna

 Avvikelserapporter skrivs regelbundet

 Avvikelserapporter följs på månatliga kvalitetsforum

 Årlig kontroll av hjälpmedel

 Årlig kontroll av lyftsele

 Apotekskontroll utförd under 2011

 Narkotikakontroll i på sjuksköterskeexpeditionen

 Patientbunden narkotikakontroll sker månadsvis

 Månatliga kontroller av läkemedelsförråd

Resultat av QUSTA uppföljning, jämfört med 2010 och 2009.

Uppföljningen av kvalitetsområden i QUSTA har utförts av

MAS/MAR. Innan ett uppföljningsbesök görs, skickas kvalitetsinstru- mentet till verksamhetschef, sjuksköterska och paramedicinare för att svara på frågorna tillsammans med någon omvårdnadspersonal. MAS och MAR besöker sedan vård- och omsorgsboenden och går igenom de besvarade frågorna med berörda. MAR följer upp de områden som rör medicintekniska produkter, fall och rehabilitering.

Varje kapitel i instrumentet, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng. Fridhemmet har inte någon enhet för demenshandikap- pade och uppnår maximalt 260 poäng. Kvalitetsuppföljningar ska sti- mulera verksamheterna till ständig förbättring och vidare- utveckling.

Jämförelse av verksamhetens resultat av upprättade rutiner i % under åren

2011 2010 2009

Fridhemmet 80 % 79 % 77 %

(8)

8

Resultat av QUSTA 2011

Resultat av uppföljningen är en redovisning av samtliga kvalitetsområden i QUSTA år 2011.

Rutinpärm

Rutinpärmen ska vara så tydlig att tillfälliga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och även ordinarie legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som ska utarbetas enligt QUSTA. Ru- tinerna ska upprättas så att det syns vilken verksamhet som äger den.

Övrig personal ska känna till MAS/MAR regler.

Åtgärdas

Rutinpärmen har strukturerats upp. Det saknas lokala rutiner inom vissa områden utefter Kungsholmens MAS/MAR regler. Detta kommer att åtgärdas under 2012. Ambitionen är att det kommer att finnas en tydlig struktur så att det känns igen att det är Kungsholmens MAS/MAR regler som gäller.

MAS/MAR har upplevt att de rutiner som finns på Temabos intranät är svåra att få grepp om.

1. Läkarkontakt

Det skall på äldreboenden finnas regler för hur personalen skall kunna komma i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Reglerna skall vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de skall vara kända av all berörd personal.

 Den skriftliga överenskommelsen mellan läkarorganisationen och Kungsholmens sdf finns tillgänglig i pärm på sjuksköterske- expeditionen på Fridhemmet.

Handlingsplan

Qusta kommer att genomföras augusti 2012.

(9)

9

2. Läkemedelshantering

Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, masens regler och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen skall göras årligen, eventuella brister skall åtgärdas inom tre månader.

Förbättringsåtgärd

En lokal rutin för hur vårdpersonalen ska arbeta med läkemedelshante- ringen utefter sina delegeringar kommer att upprättas under 2012.

Viktigt att signera vid överlämnandet av läkemedel. Det finns luckor på signeringslistorna, framförallt under eftermiddagar och kvällar.

Handlingsplan för ovanstående punkter kommer att tas fram.

Åtgärdat

Patientsäkerhetsarbete: Egenkontroll, vid varje månads slut kontrolleras alla signeringslistor. Alla luckor för räknas att se var brister finns.

3. Delegering

Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen ska följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna ska regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar.

 En lokal rutinen kommer att tydliggöras så, att en person som inte är legitimerad kan förstå att det är HSL - personal som utför delegeringen.

Har åtgärdats

 Kunskapskontroll utförs vid förlängning och följs upp under ti- den för delegering.

4. Avvikelse

På alla äldreboenden skall det finnas ett kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för vårdskada eller en allvarlig vårdskada skall alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden skall återkopplas till personalen.

 Lokal rutin kring avvikelsehantering kommer att tas fram, fn följs Temabo ABs rutiner.

 Lokal rutin för risk och händelseanalys kommer att tas fram, fn följs Temabo ABs rutiner.

(10)

10

Åtgärdat

Sjuksköterskorna i det mobila teamet för numera in sina avvikelser.

 Chef har följt upp avtalet och talat med chef för mobila teamet och påtalat att det måste föra in sina avvikelser.

5. Medicinteknisk produkt (MTP)

Medicintekniska produkter används på äldreboenden. Dessa ska använ- das på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska.

Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används.

Det ska finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal.

En inventarielista bör finnas där det bland annat ska anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker.

Fungerar, men arbetar på att bli bättre på att alltid dokumentera upp- följning av utlämnade hjälpmedel.

Handlingsplan

 Det finns visst behov av utbildning kring tekniska hjälpmedel, bl a kring luftmadrasser. Utbildning kommer att planeras.

 Inventarielista för hjälpmedel finns och underhålles. En bra kontroll av detta utförs.

 Det finns en handlingsplan för kontroller av befintliga hjälpme- del.

 Det har börjats med att förtydliga vad som är uppföljning vid dokumentation.

6. Hygien

Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med om- vårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende.

Det är viktigt att arbeta utefter basala hygienrutiner.

 Vikten av att tänka på livsmedelshygienen även på servicehus när man hjälper vårdtagare, kommer att påtalas av chef.

 Lokal rutin för riskavfall kommer att åtgärdas.

Åtgärdat

 Chef påtalar vid bl a APT-möten vikten av att alla arbetar utefter basala hygienrutiner och använder skyddsutrustning.

 Möjlighet för personal att utföra handhygien hemma hos vårdta- gare där man har ett stort omvårdnadsbehov har förbättrats.

 Lokal rutin för för stick/skärande medicinavfall finns.

(11)

11

7. Vård i livets slutskede

Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede.

Registrering sker i palliativa registret.

Åtgärdat

 I ett tidigt skede tas det reda på hur patienten önskar ha det vid vård i livets slut.

 Rutin finns för att upprätta vårdplan vid vård i livets slut.

 Användande av skattningskala för bedömning vid smärta har förbättrats är dock svår att använda för dementa och blinda.

8. Inkontinens

Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens.

På varje äldreboende skall det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Hon ska utreda och förskriva rätt hjälpmedel i samverkan med personalen på enheten, allt för att kunna ge den bästa hjälpen till den boende. Utredningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov.

 Lokal rutin gällande kvarliggande kateter kommer att åtgärdas.

 Viktigt att toalettassistans tillgodoses kommer att förbättras

 Förbättring sker av att utredning, status, plan och planerade åt- gärder dokumenteras i journalen under rätt sökord.

Åtgärdat

 Utredning sker av sjuksköterska med förskrivningsrätt.

9. Trycksår

Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat.

För att förhindra att trycksår uppkommer skall sjuksköterskan göra en riskbe- dömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningarna ska följa upp minst en gång per år.

 Lokal rutin gällande hur man arbetar med riskbedömning Nor- ton ska tas fram.

 Förbättring sker av att utredning, status, plan och planerade åt- gärder dokumenteras i journalen under rätt sökord

(12)

12

Åtgärdat

 Användande av skattningskala vid smärta.

 Det framgår i journalen hur såret uppkommit, hur det ser ut och möjligheten att följa sårets utveckling.

10. Nutrition

Kosten som serveras på äldreboenden skall vara anpassad efter de nä- ringsbehov som de äldre har. Sjuksköterskan ska göra en riskbedöm- ning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) och ta BMI (Body Mass Index) vid inflyttning och sedan följas regelbundet eller minst en gång per år.

 Lokal rutin för riskbedömningar och att förebygga malnutrtion kommer att tas fram.

 Förbättring har skett av att utredning, status, plan och planerade åtgärder dokumenteras i journalen under rätt sökord.

Åtgärdat

 Riskbedömningar utföres alltid.

11. Fall och fallskador

Det förekommer att de boende faller, oftast leder det inte till någon skada. Enheten bör ha skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador. En riskbedömning enligt Downton fallrisk index ska också gö- ras vid inflyttningen. Sjuksköterskor, sjukgymnast eller arbetsterapeut skall vara involverade i det förebyggande arbetet och övrig personal skall få utbildning i fallförebyggande åtgärder. När en boende med de- menshandikapp faller skall sjuksköterskan ta kontakt med läkare. Fallen skall analyseras och analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen.

Planerade åtgärder för utbildning i prevention finns, t.ex. via landsting- ets utbildningsmaterial på webben ”TUFF”

Teamträffar mellan hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadsper- sonal finns planerade, men man har inte fått dem att fungerar i alla grupper.

 Planer för fallprevention ska upprättas där bedömt behov av insatser finns.

(13)

13

Åtgärdat

 Information till all personal om att de är skyldiga att rapportera fallolyckor till sjuksköterska även i de fall personen nekar till besök av sköterska.

 Planer skrivs efter att prioritering skett. Åtgärder utförs i högre grad.

 Av 105 utförda Downton-bedömningar under år 2011 visade 100 på förhöjd fallrisk. Åtgärder som utförs kan sällan eliminera fallrisken, som kvarstår och får fortsätta att hanteras på olika sätt eftersom den boendes tillstånd och förmåga förändras.

 Utbildning enligt TUFF har inte gått att göra då ljud krävs, finns inte att tillgå på våra datorer.

 Teamträffar äger rum.

12. Demens UTGÅR

13. Rehabilitering

En rehabjournal upprättas vid inflyttning, i den ska bedömning av ADL och förflyttnings-förmåga samt bedömning av hjälpmedel ingå. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut skall erbjudas detta. Hjälpmedel skall ut- provas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut, användningen av hjälpmedel skall följas upp.

 Förbättring kommer att ske av att säkra att ADL bedömningar följs upp vid behov eller minst årligen.

Handlingsplan för ovanstående punkt kommer att tas fram.

14 Mun- och tandhälsovård

Sjuksköterskan skall vid inflyttning bedöma munhälsan. Denna bedöm- ning rubriceras som ett munvårdstatus. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Individen skall erbjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen skall följa de råd som tandhygienisten ger.

Förbättring av att riskbedömningar alltid kommer att göras av sjukskö- terska och munstatus upprättas. Bedömningsinstrument i Vodok kommer att användas .

Handlingsplan för ovanstående punkt kommer att tas fram.

(14)

14

Åtgärdat

Personalen har tillgång till munhälsobedömningskortet. Korten finns i den enskildes hem det finns dock vissa boenden som inte vill ha kortet i sitt hem.

Dokumentation

Vårdtagarens journal är ett av de viktigaste redskapen i det dagliga vårdarbetet. En bra förd journaldokumentation kan på ett väsentligt sätt bidra till säkerhet och kontinuitet i vården. Meningen är att man direkt ska kunna få en helhetsbild av en vårdtagare som man inte känner sedan tidigare, när man läser dennes anamnes, status och vårdplaner.

Idag dokumenterar legitimerad personal i Vodok som är en tvär- professionell journal. Det vill säga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter skriver i samma journal och under samma sökord.

MAS och MAR har granskat 19 tycken slumpmässigt utvalda journaler

= 15 %. Av totalt 100 poäng medelvärdet 55, godkänt men man måste fortsätta att utveckla dokumentationen. Spannet mellan sämsta och bästa journalföring ligger från 25 till 77 poäng.

Redovisning av journalgranskning

Allmänna uppgifter totalt 14 poäng medelvärde 7. Ett spann mellan 4 till 9 poäng.

De allmänna uppgifterna dokumenteras inte alltid korrekt. Id-kontrollen är det första som ska säkras innan en journal upprättas och det ska framgå hur id-kontrollen har skett. Uppgiftslämnare är oftast otydligt exempelvis kan det enbart stå ”Hemtjänst”. Planeringsansvarig personal saknar ofta at och sjg vid inkomststatus. Uppgift om upplysning samtycke till registrering i nationella register saknas.

På gränsen godkänt.

Anamnes totalt 16 poäng medelvärde 12. Ett spann mellan 8 till 14 po- äng.

Uppgifter finns i stort. Det som saknas är om restrektioner finns eller inte. Fyra journaler saknar läkemedelsansvar, tre hälsohistoria, tre soci- albakgrund och tre överkänslighet.

Inkomststatus totalt 28 poäng medelvärde 12. Ett spann mellan 2 till 22 poäng.

Det brister i kompletta inkomststatus. Andning cirkulation, elimination, sömn, smärta och rörelsefunktion saknas ofta. Det är viktigt att sökor- den som är kopplade till riskbedömningarna alltid finns med i inkomststatus.

Ej godkänt

(15)

15

Uppdaterat status totalt 28 poäng medelvärde 14. Ett spann mellan 4 till 24 poäng.

De flesta journaler har ett uppdaterat status över tid och utifrån behov, men det går inte alltid att koppla till hur personen var när de flyttade in, på grund av att inkomststatus inte alltid finns inom angiven tid.

På gränsen godkänt.

Plan totalt 6 poäng medelvärde 1. Ett spann mellan 0 till 2 poäng.

Planer finns inte inom alla riskområden. Det saknas ofta plan vid exempelvis sår och undernäring. De flesta planerna rör fallprevention. Man måste utveckla sitt arbete med att dokumentera i planer.

Ej godkänt.

Riskbedömningar totalt 6 poäng medelvärde 4. Ett spann mellan 0 till 2 poäng.

Riskbedömningar finns men det görs inte i samband med inflyttning och därför finns inget utgångsläge att följa upp mot.

Godkänt.

Inkontinensutredning total 2 poäng medelvärde 2

Vissa inkontinensutredningar är inte genomförda vid inflyttning och kan därmed inte kopplas till inkomststatus. De flesta var kontinenta.

Godkänt.

Signerade anteckningar totalt 2 poäng medelvärde 2 Godkänt.

Adl- Sunnås totalt 2 poäng medelvärde 2. Ett spann mellan 0 till 2 po- äng.

Godkänt.

För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finna ett första utgångs- läge genom ett komplett inkomststatus, riskbedömningar och tydligt framtagna allmänna uppgifter. Detta ska ligga till grund för den fort- satta vården och ska kunna vara ett stöd för att bedöma förändringar i hälsotillstånd och funktion. Det saknas ibland planer utifrån framkomna problem i status. Det är viktigt att upprätta planer och att bli bättre på att koppla åtgärder till planer.

OBS! Viktig åtgärd är att se över journaler upprättade före 2010 och säkra att det finns aktuella status och då också avsluta tidigare status.

Handlingsplan

Förslag är att ha minst ett möte kring journalfrågor på enheten. Upp- muntring av kollegor så att hanteringen blir bättre.

Numera görs oftast riskbedömningar i anslutning till inflyttningen.

(16)

16

Övrigt

Palliativa registret

Fridhemmet registrerar i Svenska palliativa registret. Ett nationellt kva- litetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet.

Infektionsregistrering

Enheten har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna virusinfektioner) som sam- manställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien.

Senior alert

Senior alert har införts på enheten. Sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut är registrerade. Det har provats med att lägga in en pati- ent.

Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd

Apoteket har under år 2011 granskat läkemedelsförråden. Akut- och buffertförråden är ett litet förråd med läkemedel där landstinget står för kostnaden och som enbarts ska användas vid akuta situationer. Läke- medelshanteringen ska genomgå en extern granskning minst en gång om året. Stadsdelsnämnden har tecknat ett avtal med apoteket gällande granskningen. Granskande receptarie går igenom förråden, rutiner mm och hon följer även upp föregåendes års granskning samt ger förslag till förbättringar. Protokollen delges MAS och respektive enhetschef samt förrådsansvarig sjuksköterska. Nedan följer en sammanfattning av granskningarna för respektive enhet.

Fridhemmet

Den praktiska läkemedelshanteringen upplevs fungera bra på servicehu- set. Skriftliga lokala rutiner har reviderats, dessa kan dock kompletteras något enligt förslag nedan. God ordning råder i läkemedelsförrådet.

Uppföljning av föregående kvalitetsgranskning. Personbunden narko- tika kontrolleras nu regelbundet och skriftlig rutin finns. Övriga förslag till förbättring som gavs vid föregående granskning har ej genomförts.

Förslag till förbättringar

 Komplettering av den lokala instruktionen med hur vid behovs läkemedel hanteras och dokumenteras kommer att förbättras.

 Förbättring kommer att ske av iordningställande av läkemedel.

Detta ska alltid göras efter originalhandling, rutinen kommer att ses över. I rutinen kommer att skrivas till var signering görs av iordningställda doser, som inte kan förvaras i dosett.

 Förbättring av uppdatering dokument gällande ansvarsfördel- ning kommer att ske.

 Skriftliga lokala rutiner bör godkännas av MAS

(17)

17

 Rekommenderar att en särskild signaturlista kommer att upprät- tas för sjuksköterskor och delegerad personal.

Handlingsplan för ovanstående punkt kommer att tas fram.

Åtgärdat

 Påminnelse till personalen av att använda de koder som finns på signeringslistan för ej given dos.

 Signering alltid av mottagna telefonordinationer i ordinat- ionshandlingen.

HSL- indikatorer

En jämförande statistik har gjorts under perioden 2010 till 2011 och 2009 till 2010. I nedan tabell visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som omvårdnadsansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för.

Antal vårdtagare som OAS-ansvarat för 1/10 2010 - 30/9 2011 124

1/10 2009 - 30/9 2010 124 Byte av vårdform ¹

Vårdtagare som behövt byta vårdform på dagtid och på jourtid har minskat jämfört med föregående period. tabell 2.

Tabell 2

Byte av vårdform till sjukhus - dagtid

Byte av vårdform till sjukhus - jourtid

Summa

1/10-2010- 30/9 2011 101 33 134

1/10 2009 - 30/9 2010 108 41 149

Avlidna¹

Målet är att alla vårdtagare som vill ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede. Antalet avlidna är ungefär samma jämfört med föregående period, tabell 3. Statistiken visar dock på att de flesta vård- tagarna bor kvar och avlider i sitt hem.

Tabell 3

Avlidna på - boendet

Avlidna på - annan plats tex.

sjukhus

Summa

1/10-2010- 30/9 2011 11 11 22

1/10 2009 - 30/9 2010 11 13 24

1Statistiken grundas på antal vårdtagare.

(18)

18

Trycksår²

Antalet trycksår har minskat något jämfört med år 2009- 2010, tabell 4.

Tabell 4

Kategori 1 ³ Kategori 2³ Kategori3³ Kategori 4³ Summ a

1/10-2010- 30/9 2011 2 0 0 1 3

1/10 2009 - 30/9 2010 1 1 1 1 4

Sjuksköterskorna uppger även att vårdtagaren ofta fått trycksår redan under sjukhusvistelsen före hemkomsten till boendet, som de sedan lä- ker. Sjuksköterskorna arbetar mycket med att förebygga trycksår.

Förskrivna inkontinenshjälpmedel²

Förbrukningen av inkontinenshjälpmedel har ökat jämfört föregående period. Även användandet av urinkateter har minskat något jämfört med 2009- 2010, tabell 5.

Tabell 5

Inkontinens - hjälpmedel Kateter

1/10-2010- 30/9 2011 51 3

1/10 2009 - 30/9 2010 43 4

Apodos och dosett²

Statistiken grundar sig på den läkemedelshantering där sjuksköterskan överta- git läkemedelsansvaret. Antalet vårdtagare som fick hjälp med sina läkemedel är i samma omfattning jämfört med föregående period, tabell 6.

Tabell 6

Apodos Dosett Apodos + dosett

Summa 1/10-2010- 30/9 2011 52 19 16 87 1/10 2009 - 30/9 2010 59 17 10 86

2För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader.

3 Sårets svårighetsgrad kategoriindelning

Kategori 1. Kvarstående rodnad mer än 24 timmar med intakt överhud.

Kategori 2. Ytligt sår som inte når fettväv. Epitelskada med svullnad, spricka eller blåsa.

Kategori 3. Fullhudsskada. Sår genom hela huden och ned i fettväv men som inte når underliggande musk- ler.

Såret är ofta nekrotiskt.

Kategori 4. Djupt sår med sårhåla. Sår genom alla hudlager och fettväv samt underliggande muskler, se- nor/ben.

Fistlar exempelvis till tarm kan förekomma. Större risk för sårinfektion föreligger.

(19)

19

Ordinerade läkemedel²

Förbrukningen av fler läkemedel än tio är ungefär lika jämfört med år 2009- 2010. Övervägande har mindre än tio, se tabell 7.

Tabell 7

Mindre än tio ordine- rade läkemedel

Mer än tio ordinerade läke- medel

Summa

1/10-2010- 30/9 2011 70 18 88

1/10 2009 - 30/9 2010 63 23 86

Specifik omvårdnad²

Den specifika omvårdnaden och vårdrelaterade infektioner är samma jämfört med föregående period, se tabell 8.

Tabell 8

Specifik Omvårdnad pegsond/ iv.dropp/ syrgas/

sug/ stort sår, respirator, mm

Vårdrelaterade in- fektioner

MRSA/VRE/ESBL/HE PATIT

1/10-2010- 30/9 2011 17 4

1/10 2009 - 30/9 2010 16 4

Riskbedömningar

Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbe- dömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och urininkontinens.

Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömning- arna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 % innan årets slut, tabell 9.

Instrument som ska användas är:

Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus Norton för att mäta risk för trycksår

Vårdprogram för urininkontinens/Kvalitetssäkringsprogram NIKOLA

Fridhemmets servicehus

Genomförda riskbedömningar enligt MNA har ökat med 22 % och Nor- ton ökat med 21 % jämfört med föregående års period . Fallriskbedöm- ning enlig Downton Fall har ökat med 15 %. När det gäller urininkonti- nensutredningar och uppföljning av tidigare utredningar så har det ökat med 32 %. Läkemedelsgenomgångar har ökat med 6 % jämfört med föregående period (tabell 9).

(20)

20

Kvalitetsindikatorn⁴ andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Downtown Fall Risk är utförd var totalt 68 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn⁵ andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd var totalt 55 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn⁶ andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Norton var det totalt 56 %se tabell 9.

Kvalitetsindikatorn⁷ andel boende med individuellt utredd inkontinens och uppföljning av utredning var det totalt 34 %, se tabell 9

Kvalitetsindikatorn⁸ andel boende vars läkemedelsordination genomgått en årlig läkemedelsgenomgång var det totalt 51 %, se tabell 9.

Tabell 9

Totalt Downtown Fall Risk MNA Norton

1/10 2010 – 30/9 2011 68 % 55 % 56 %

1/10 2009 – 30/9 2010 51 % 33 % 35 %

Totalt Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång

1/10 2010 – 30/9 2011 34 % 51 %

1/10 2009 – 30/9 2010 2 % 45 %

Övriga indikatorer

ADL bedömningar enligt Sunnås

ADL-bedömningar utförs av arbetsterapeuter efter inflyttning och ska förnyas årligen och i samband med förändrad status med syfte att be- döma den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring och för att kunna sätta in eventuella stödåtgärder. Kvalitetsindikatorn andel boende där dokumenterad ADL-bedömning enligt Sunnås ADL-index är utförd, se tabell 10

Tabell 10

ADL bedömning enligt Sunnås

1/10-2010- 30/9 2011 36 % 1/10 2009 - 30/9 2010 50 % Body Mass Index (BMI)

4 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011.

7 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011

8 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011

(21)

21

Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27. Kvalitetsindika- torn antal boende med ett BMI på 22 eller mindre än 22 har minskat jämfört med föregående period, se tabell 11.

Tabell 11

BMI 1/10-2010- 30/9 2011 20 % 1/10 2009 - 30/9 2010 25 % Hälso- och sjukvårdspersonal

Mätdatum den 1 oktober. Kvalitetsindikatorn med antal bo-

ende/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjuk- vårds personal omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2011 och år 2010.

Sjuksköterskor

Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats per sjuksköterska var genomsnittet per heltid på vård- och omsorgsboendena totalt ca 14, en minskning i jämförelse med samma period 2010, tabell 12.

Tabell 12

Antal boende/ tillgänglig plats

Sjuksköterska 1/10 2011 Sjuksköterska 1/10 2010

Fridhemmet 34 34

Arbetsterapeuter

Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats var genomsnittet per heltid arbetsterapeut i oktober en ökning jämfört med år 2010, tabell 13.

Tabell 13.

Arbetsterapeut 1/10 2011 Arbetsterapeut 1/10 2010

Sjukgymnast

Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats i genomsnitt per heltid sjukgymnast en ökning jämfört med år 2010. tabell 14.

Tabell 14

Sjukgymnast 1/10 2011 Sjukgymnast 1/10 2010

(22)

22

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §

Avtal med Vårdhygien finns. Kontakten med hygiensköterska fungerar väl. Samverkan sker med Tandvårdsenheten avseende munhygien.

Utbildning under 2011 har ej genomförts, får inplaneras under 2012.

Lokal samverkansöverenskommelse om gemensamma rutiner avse- ende läkarinsatserna i särskilda boenden inom äldreomsorgen.

Landstinget ansvarar för läkarinsatserna i särskilda boenden och kom- munen ansvarar för all övrig hälso- och sjukvård upp till sjuksköterska, sjukgymnast- och arbetsterapeut. Insatserna ska utföras i samråd med den boende och närstående, när så är möjligt. Samverkan ska bedrivas på ett sådant sätt att boende och närstående upplever vården som en helhet. Det finns en lokal rutin framtagen för läkarorganisationen Stockholms Geriatriken och Fridhemmet servicehus. Samverkansmöten mellan de olika aktörerna sker regelbundet under året.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

Inflyttningsdagen träffar sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast den inflyttade och gör bl a en första bedömning om behov av hjälpme- del för att förebygga risker. En första bedömning av patientens status utförs samma dag; förflyttning, kommunikation, elimination och nutrition.

Riskbedömning för utvecklande av trycksår, nutritionsproblem och fall ska vara genomförda av sjuksköterska respektive sjukgymnast inom fjorton dagar efter inflyttning.

Inkontinensutredning ska vara påbörjad inom fjorton dagar efter inflyttning.

Det görs en bedömning av boendemiljön ur fallrisksynpunkt så snart inflyttningen är klar i sin helhet.

Avvikande händelser dokumenteras i VODOK.

I ledningssystemet finns riktlinjer om medicinsk riskhantering. Där finns även en checklista för bedömning av risker och brister i den boendes hem.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § Avvikelser

Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i

(23)

23

enlighet med de riktlinjer för avvikelsehantering som finns i ledningssystemet.

Fallavvikelser hanteras enligt befintlig rutin för fallavvikelser.

Sjuksköterska signerar mottagandet av avvikelserapporter och för över dessa till VODOK där bedömning samt vidtagna och planerade åtgärder redovisas. Informationsöverföring sker minst tre gånger per dygn mel- lan de olika arbetspassen.

Se tidigare kapitel: Struktur och uppföljning.

Inkomna avvikelser

Inkomna avvikelser för perioden 2010-2011 har minskat jämfört med samma period 2009-2010. Under perioden har 3 avvikelser föranlett anmälan enligt Lex Maria.

Tabell 15

Fall

med skada

Läkemedel (utebliven/förväxlat/

dubbel dos)

Övriga

MTP/brister i vårdked- jan/

kommunikation/omvårdnad, dokumentation mm

Summa

1/10 2010 – 30/9 2011 99 72 13 184

1/10 2009 - 30/9 2010 99 96 10 205

Statistiken grundas på antal avvikelse som inträffat i verksamheten.

Fall avvikelser och Fallincidenter

Sammantaget har fallincidenterna minskat jämfört med år 2009- 2010, se tabell 16. Åtta av fallolyckorna ledde till fraktur.

Tabell 16

Fall med skada Fall utan skada Summa

1/10 2010–30/9 2011 99 213 312

1/10 2009 - 30/9 2010 99 262 361

Läkemedels- och övriga avvikelser

Läkemedelsavvikelserna har för perioden 2010-2011 minskat med jäm- fört med samma period 2009-2010. Övriga avvikelser har för perioden 2010-2011 ökat något jämfört med samma period 2009-2010, se tabell 17.

Tabell 17

Läkemedel

Utebliven, Förväxlat, Dubbel dos

Övriga MTP, brister i vårdkedjan, kommunikation, omvårdnad, dokumentation mm

Summa

1/10 2010 – 30/9 2011 72 13 85

1/10 2009 - 30/9 2010 96 10 106

(24)

24

Hantering av klagomål och synpunkter

Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §

I ledningssystemet finns anvisningar om hur synpunkter och klagomål ska hanteras.

Vid klagomål som rör allvarlig händelse skall alltid Temabos VD samt uppdragsgivare informeras omgående.

Då boende och närstående framför muntliga synpunkter som kan be- traktas som ringa d v s inte direkt påverka den boendes situation och är en engångsföreteelse ska de ska hanteras enligt synpunkts- och kla- gomålshantering. Om så inte önskas är det möjligt att frångå handlingsplanen och endast föra in synpunkten på synpunkts- och klagomåls- blanketten och vidta åtgärd. Då boende eller närstående har permanenta synpunkter ska verksamhetschefen bedöma huruvida det ska erbjudas kontinuerliga möten för planering och avstämning.

Anvisningar vid skriftliga synpunkter och klagomål

Alla skriftliga synpunkter eller klagomål ska dokumenteras på avsedd blankett, med inlämnad skrivelse som bilaga. Detta för att säkerställa att det finns namn, telefonnummer och adress till den som framför synpunkten eller klagomålet.

Bekräftande av mottagandet av synpunkt/ klagomål till avsändaren.

Detta sker genom direkt kontakt, via mail eller telefon. Bekräftelsen skall dokumenteras och datum för återkoppling ska framgå.

Analysering och utredning av ärenden med hjälp av en handlingsplan.

Information till berörd medarbetare. Verksamhetschefen informerar VD samt uppdragsgivaren om denne bedömer att ärendet är allvarligt eller om det omfattas av andra särskilda omständigheter. Om syn-

punkten/klagomålet handlar om HSL informeras även MAS.

Baserat på analysen alternativt händelseanalysen görs en handlingsplan som förankras hos aktuella medarbetare.

Till den som lämnat in synpunkten eller klagomålet ges återkoppling genom handlingsplanen.

Återkoppling av handlingsplan på Kvalitetsforum och arbetsplatsträff.

Målet är att det ska gå att dra lärdom av det inträffade samt att händel- sen inte upprepas igen.

En slutrapport skrivs när handlingsplanen är åtgärdad och dialog har förts med den som framförde klagomålet. Slutrapporten och därtill hö- rande handlingar förvaras av verksamhetschef. Vid ärenden där uppdragsgivare samt VD varit informerade skickas även en slutrapport till dessa.

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §

Synpunkter och klagomål registreras som statistik på

sammanställningsblankett för avvikelser, synpunkter och klagomål i

(25)

25

månadsrapporten. Denna redovisas vid verksamhetschefsträff och vid de månatliga arbetsplatsträffarna på Fridhemmet.

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Fridhemmet ska erbjuda en hög grad av tillgänglighet och gott bemötande genom god informationsgivning. Det råder givetvis alltid tystnadsplikt om den boendes personliga förhållanden.

Den boende avgör vilken insyn den närstående skall ha i den vård och omsorg som erbjuds, planeras och genomförs. Vi ger ingen information utan att först ha den boendes godkännande. Denna instruktion gäller under förutsättning att den boende ger sitt godkännande. I annat fall gäller full sekretess inom de områden boende önskar.

Vid första kontakten med den boende och närstående lämnar vi informationsbroschyr innehållande namn och telefonnummer till verksamhetschef, sjuksköterska och kontaktman. I broschyren finns även en kortfattad beskrivning av verksamheten.

Fridhemmet bjuder in och uppmuntrar boende och närstående att medverka i olika forum. Upprättande av genomförandeplan, vårdplan och rehabplan. Inbjudan till att delta vid samordnad vårdplanering där även biståndshandläggare deltar och även inbjudan till

boende/närståenderåd. Om den boende lämnar samtycke kan den närstående kontinuerligt följa omsorgen via omsorgsdagboken med tillgång till den sociala journalen.

Verksamhetschefen skiver veckobrev. Detta anslås på anslagstavla i entrén vid Fridhemmet. Brevet innehåller kortfattad information om verksamheten, viktiga förändringar och annat av intresse.

Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Pga organisatoriska problem på Fridhemmet under 2011 har resultat- uppfyllelsen inte var möjlig.

Övergripande mål och strategier för kommande år

Målet för 2012 är att genomföra de handlingsplaner som omnämns i dokumentet. Många punkter finns kvar under förbättringsåtgärder.

Dessa punkter kommer, till Qusta översynen i augusti, att vara

åtgärdade. Ett gediget arbete under 2012 finns på Fridhemmet att göra kring upprättande av lokala rutiner inom olika området avseende HSL.

Ambitionen är att påbörja detta arbete omgående.

(26)

26

Tabeller

Sammanställning av av- vikelse från 1 oktober 2010 – till och med 30 september 2011

Fridhem- met

**135

Fall med skada allt fr.

blåmärke,

sårskada till fraktur.

Fall utan skada

Läkemedel Utebliven, Förväxlat, Dubbel dos

Övriga MTP, brister i Vårdkedjan, kommunikation, dokumentation mm

99* 213* 72* 13*

**135

Fall med skada allt fr.

blåmärke,

sårskada till fraktur.

Fall utan skada

Läkemedel Utebliven, Förväxlat, Dubbel dos

Övriga MTP, brister i Vårdkedjan, kommunikation, dokumentation mm

99* 262* 96* 10*

Statistiken grundas på * antal avvikelse som inträffat i verksamheten, ** antal platser/äldreboende .

Fridhemmet

**115 Sammanställning av avvikelse från 1 oktober 2009 – till och med 30 sep- tember 2010

Fridhemmet

**115

Byte av vårdform till sjukhus

- dagtid - jourtid

Fall utan skAvlidna på - boendet - annan plats

Byte av vårdform till

sjukhus - dagtid - jourtid

Fall utan skAvlidna på - boendet - annan plats

101* 11* 108* 11*

33* 11* 41* 13*

Statistiken grundas på * antal vårdtagare som bytt vårdnivå och avlidit. ** antal platser/äldreboende

(27)

27 Sammanställning av

hälso- och sjukvårdsin- dikatorer 1 oktober 2010 – till och med 30 september 2010

Fridhemmet

*103

**115

Sammanställning av hälso- och sjukvårds- indikatorer 1 oktober 2009 – till och med 30 september 2010

*103

**115

Trycksår Stadium 1/2/3/4

2/0/0/1 Trycksår Stadium 1/2/3/4

1/1/1/1 Inkontinens/

KAD

51 3

Inkontinens/

KAD

43 4 Specifik Om-

Vårdnad sond/ dropp/

sug/ O2/ sår, resp. mm 17

Specifik Om-

Vårdnad sond/ dropp/

sug/ O2/ sår, resp. mm 16

Apodos 52 Apodos 59

Dosett 19 Dosett 17

Apodos +dosett 16 Apodos +dosett 10

Mindre än tio ord. läke- medel

70 Mindre än tio ord. lä-

kemedel 63

Mer än tio ord. läkemedel

18 Mer än tio ord. läkemedel

23

* För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gäl- lande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader.

** antal platser/äldreboende

Sammanställning av riskbedömningar 1 oktober 2010 till 30 september 2011

Fridhemmet

**130 Sammanställning av riskbedömning- ar 1 oktober 2009 till 30 september 2010

Fridhemmet

**128

*Downtown Fall Index

68 % *Downtown Fall Index

51 %

*MNA 55 % *MNA 33 %

*Norton 56 % *Norton 35 %

Fridhemmet

**** 163

Fridhemmet

*** 157

****Inkontinens- utredning

34 % ****Inkontinens- utredning

2 %

****Läkemedels- genomgångar

51 % ****Läkemedels-

genomgångar

45 %

*Antalet boende med genomförd riskbedömning

** Antal boende vid mätdatum

***Antal pågående journaler under perioden

**** Antal genomförda läkemedelsgenomgångar/inkontinensutredningar