1
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgiva- re Kungsholmens sdf äldreomsorg
Solbackens vård och omsorgsboende År 2011
Ansvarig för innehållet
Verksamhetschef för 29§ HSL Sandra Otarola
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) Kerstin Callinggård och
Medicinskt Ansvarig för Rehabiliterings (MAR) Linnea Svanström Leistedt
Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
2
Innehåll
Sammanfattning ... 3
Övergripande mål och strategier ... 4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 5
Struktur för uppföljning/utvärdering. ... 5
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet ... 7
Uppföljning genom egenkontroll ... 9
Samverkan för att förebygga vårdskador ... 25
Solbacken samverkar även med vårdcentralen och husläkare och för de äldre andra viktiga personer och organisationer liksom gode män och förvaltare. ... 25
Riskanalys ... 25
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 26
Hantering av klagomål och synpunkter ... 28
Sammanställning och analys ... 28
Samverkan med patienter och närstående ... 28
Resultat... 28
Övergripande mål och strategier för kommande år ... 29
Bilagor ... 30
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad
att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedri- vits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa in- tressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
3
Sammanfattning
Patientsäkerhetsarbetet på Solbacken består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på vår enhet enligt de rutiner och riktlinjer som vi har i Attendo . Arbetet är utformat så att vi på Sol- backen har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser Gruppen består av kvalitetssam- ordnare,verksamhetschef, sjuksköterska och sjukgymnast,arbetsterapeut samt kvalitetsombud, och en representant från varje avdelning.
Under 2011 har vi genomgått läkemedelsgenomgångar och läkemedelshan- tering för all personal vi har uppdaterad lokala rutiner, ökat på utbud av ak- tiviteter, sjuksköterskorna kontrollerar sina delegeringar som kan även återkallas om det behövs, vi har haft Attendo egen kontroll, allt personal har gjort utbildning Demens abc, flera medarbetare har utbildat sig till un- dersköterskor .
Anhöriga och närstående är en viktig del av patientsäkerhet, anhörigas åsik- ter och önskemål har tagits till vara. Anhöriga involverats i patientsäker- hetsarbete ständigt såsom när de lämnar levnadsberättelse som är en bra grund innan man skriver en genomförandeplan.
Patientsäkerheten har fjöls upp genom att identifiera i tidigt stadiet när det finns risker, exempelvis alla riskbedömningar.
Samtliga medarbetare får information och skriver på om skyldighet att rap- portera missförhållanden och risker för missförhållanden.(14 kap 2-7 §§
Socialtjänstlagen och 24 a-f §§ LSS.
Solbacken har fått bra omdöme vid samtliga kontroller och granskningar.
Vi har en bra verksamhet med god patientsäkerhet.
4
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Målet för förvaltningens hälso- och sjukvård är att patienterna ska:
1. ha självständighet och integritet,
2. få god personlig omvårdnad och specifik vård, 3. känna sig trygga,
4. vara välnärda, inte falla eller få trycksår samt 5. få en hälsobefrämjande vardag
Solbackens övergripande mål.
De övergripande målen för Solbacken är att erbjuda äldre ett varierat utbud av service, omsorg och hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vi ska utföra insatserna utifrån den äldres individuella behov. Omsorgen ska hålla en god kvalitet.
Målet är att ge god omvårdnad och service till våra äldre och att skapa trygghet dygnet runt.
Strategier för patientsäkerhetsarbetet.
På Solbacken ska vi arbeta förebyggande. Omvårdnadspersonalen i vardagliga arbete ska ha ett rehabiliterande förhållningssätt.
Våra anställda ska ha hög kompetens inom demens.
Våra äldre ska behålla förmåga att själva välja hur vardagen ska se ut
Social stimulans ska vara en naturlig del av vårt arbete. Våra boende ska ha möjlighet till utevistelser och aktiviteter både i grupper och individuella.
Kosten och måltiderna ska vara av bästa kvalitet. Måltidsmiljö ska vara genomtänkt och med omsorg.
Vi ska ta vara på det friska.
5
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Verksamhetschef enligt HSL 29§ ansvarar för att i verksamheten bedri- va ett systematiskt patientsäkerhetsarbete så att kraven på en god kvali- tet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.
MAS och MAR har ansvaret för patientsäkerhetsarbetet utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 24§ och Patientsäkerhetsförordningen kap 7, 3§. MAS och MAR har från nämnden i uppdrag att bevaka att en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.
Verksamhetschef/MAS/MAR i egen regi har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Stadsdelens MAS/MAR ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer och vidarerapportera den till stadsdelens nämnd.
Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att i sitt yrkesutövande skyldighet att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet.
Struktur för uppföljning/utvärdering.
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 § Attendos Kvalitetssystem Ansvarsfördelning:
Kvalitetssamordnare
Leder den lokala kvalitetsgruppen
Sammanställer statistik
Skriver protokoll Sjuksköterska
Gör den första bedömningen samt individuella åtgärder vid händel-
ser/avvikelser och om verksamhetschef bör informeras. Sjuksköterskan infor- merar sjukgymnast/arbetsterapeut vid behov.
Verksamhetschef
Har ansvar för att det finns kvalitetssystem samt
att dessa är kända av medarbetarna
att man systematiskt arbetar med säkring, uppföljning och utveck- ling
att man arbetar med att göra riskanalyser
att händelserna diskuteras och återkopplas på arbetsplatsträffar Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret på enheten för patientsä- kerhets- och kvalitetsarbetet.
6
All personal har skyldighet att skriva avvikelser/händelser .
Statistik och minnesanteckningar skickas månatligen till kvalitetsut- vecklare i regionen samt MAS i kommunen. Protokollet innehåller kort beskrivning av händelserna, orsak, beslutade åtgärder, ansvarig, datum för uppföljning samt uppföljning från föregående månad. Stor vikt läggs vid att kedjan är komplett. Inte minst att regelbunden uppföljning sker.
Kvalitetsutvecklaren sammanställer sedan statistiken och rapporterar till ledningen. Alla protokoll sparas på enheten och centralt i företaget.
För att utveckla och säkra kvaliteten och patientsäkerheten i verksamhe- terna har vi skapat ett kvalitetsindex. Indexet är ett instrument som sammanställer ett antal parametrar för att mäta kvaliteten på våra enhe- ter.
Delarna som mäts är:
Händelser/avvikelser
Särskilda händelser
Brukarundersökning
Positiva händelser
Innovationer och projekt
Egenkontroll
Externa granskningar
De olika parametrarna är viktade på olika sätt och sammanställs sedan till ett index.
Sammanställningen utgörs av månads- och kvartalsrapporter där man kan följa dels de olika delarna och dels det totala värdet på kvalitén i verksamheterna 12 månader tillbaka. Det är lätt att se hur det utvecklas och man kan snabbt sätta in åtgärder om behov finns.
Kvalitetsindex Solbacken 2011
Kvalitetsindex
0%
20%
40%
60%
80%
100%
jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11
<50% 50-75% >=75% Attendo genomsnitt Mål
Solbacken har ökat från 70 % i början på året till 91% i december 2011.
7
Alla avvikelser i verksamheten tas emot och samlas för analys. En gång i månad sitter kvalitetsgruppen som utreder de klagomål och synpunkter som inkommer på verksamheten.
I verksamheten ska också rapporteras, tas emot och utredas händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada eller risk för missförhållande eller missförhållande.
Det finns även en skyldighet att snarast avhjälpa eller undanröja miss- förhållandet samt att utreda och dokumentera både rapportering och hanteringen
Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att ansvariga ska kunna se mönster eller trender som in- dikerar brister i verksamheten
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
De viktigaste åtgärderna som har utförts på Solbacken för att öka pati- entsäkerheten :
Läkemedelsgenomgångar
Under 2011 har vi genomgått läkemedelsgenomgångar och läkemedels- hantering för all personal. Utbildaren var apotekaren Marianne Segan- der och Maria Danell. Apotekaren har tillsammans med sjuksköterskor och verksamhetschef tagit fram nya säkrare läkemedelsrutiner.
Syftet med läkemedelsgenomgångar var att öka på kvalitet i äldres lä- kemedelsanvändning som ofta är otillräckligt. Ordination, hantering och administration av läkemedel är lika viktig som uppföljning och utvärde- ring av insatt läkemedelsbehandling.
Genom att introducera en läkemedelsspecialist i teamet sjuksköterska, vårdpersonal och läkare på Solbackens boende borde man kunna kvali- tetssäkra hela läkemedelskedjan.
Målet var att på Solbackens vård och omsorgsboende hitta en arbetsme- tod för läkemedelshantering och läkemedelsbehandling, från ordination till intag, som är så bra som möjligt.
För att kunna mäta resultaten ska personalen gå igenom en kunskapstest i början av projektet och även av slutet av projektet som ett sätt att jäm- föra nuläget och efter avslutat projekt.
8
Uppdatera Lokala Rutiner
Under året har vi också uppdaterat lokala rutiner för Solbacken som finns tillgängliga på alla avdelningar. HSL pärmar är också uppdaterade och finns på varje sköterska expedition.
Aktiviteter
Det är bekant att sång och musik hjälper att finna ro personerna som har en demens diagnos. Vi upptäckte bland annat att när våra boende sjung- er själva eller tillsammans, förbättras deras tal och aggressivt beteende kan i vissa fall försvinna. Forskningen har visat att sång ger bättre tal- och tankeförmåga, får personer med demenssjukdom att röra sig smidi- gare och förbättrar förmågan att utföra många handlingar.
På Solbacken har vi ökat utbud av aktiviteter. Vi har aktiviteter i grup- per men även individuella för personer som inte gillar och vistas i större grupper.
Delegeringar
Sjuksköterskor går kvartalsvis igenom aktuella delegeringar för om- vårdnadspersonal gällande hälso-och sjukvårdsuppgifter. Inför varje delegeringsbeslut har det gjorts en noggrann och professionell bedöm- ning som bland annat har innefattat ett kunskapstest. MAS går varje kvartal igenom delegeringarna för att säkerställa att de sker på ett säkert sätt.
Varje månad, vid kvalitetsmötet, görs kontroll av de avvikelser som gäller delegerade uppgifter. Sjuksköterskan ansvarar för att återkalla en delegering när hon/han finner det nödvändigt för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas.
Egenkontroll
Inom Attendo Care genomförs årligen en egenkontroll av enheterna. I den ingår en omfattande kontroll av hela verksamheten. Kontrollen in- nefattar allt från städning, mathantering till dokumentation och händel- sehantering. För att få godkänt på egenkontrollen ska enheten klara 95%. På egenkontrollen 2011 fick Solbacken 94% .
Riskbedömningar
Samtliga nyinskrivna brukare träffar en paramedicinare senast dagen efter ankomst. De gör då en fallrisk- och förflyttningsbedömning och resultatet av dessa rapporteras till sjuksköterskan som ansvarar för att vidareförmedla informationen till omvårdnadspersonalen.
Kvalitetsregister
Sjuksköterskorna på Solbacken har sedan tidigare registrerat alla döds- fall i Palliativa registret. Det som är nytt för 2011 är att de också regi- strerar alla brukare i Senior Alert. Utifrån dessa båda register kan verk-
9
samheten få ut intressant statistik som klart och tydligt visar på vilka förbättringsområden som finns inom verksamheten.
Undersköterskor
Solbacken har som mål att all tillsvidareanställd personal ska vara un- dersköterskor. Under de senaste åren har flera av vårdbiträden utbildat sig till undersköterskor. För att understödja detta engagemang ger At- tendo en löneökning på 1500kr/månad till de vårdbiträden som vidare- utbildar sig till undersköterska.
I nuläget är sex vårdbiträden som har utbildat sig till undersköterskor.
Demens ABC
Demens ABC riktar sig framförallt till personal inom vård och omsorg.
Den kräver inga förkunskaper och är även öppen för studenter och andra intresserade av demensområdet. Utbildningen kan också fungera som ett verktyg för chefer för att höja vårdkvaliteten
Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens- sjukdom.
Demens ABC vill motivera till att tänka och arbeta personcentrerat, det vill säga se personen bakom sjukdomen och låta denna bild påverka den vård och omsorg vi ger. I riktlinjerna kallas detta för personcentrerad omvårdnad och lyfts fram som den kanske viktigaste förutsättningen för en god demensvård.
Omvårdnadspersonal, paramedicinare, sjusköterskor och även studenter som kommer till Solbacken för att praktisera har deltagit och erhållit sina diplom.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§
Egenkontroll
I verksamheten ska utövas egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att ansvariga ska kun- na säkra verksamhetens kvalitet1. Egenkontroll kan omfatta
jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i kvalitets- register enligt 7 kap Patientdatalagen,
jämförelser av verksamhetens resultat
uppgifter i öppna jämförelser och/eller med resultat för andra verksamheter,
1 5 kap 2 § SOSFS 2011:9
10
jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, (uppstart, årlig egenkontroll, avslut)
målgruppsundersökningar, (kund, brukare, närstående, medarbe- tare)
granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt
och attityder hos personal som kan leda till brister i verksamhe- tens kvalitet, (bemötande och förhållningssätt)
Resultat av QUSTA uppföljning, jämfört med 2010 och 2009.
Uppföljningen av kvalitetsområden i QUSTA har utförts av MAS/MAR.
Innan ett uppföljningsbesök görs, skickas kvalitetsinstrumentet till verksamhetschef, sjuksköterska och paramedicinare för att svara på frå- gorna tillsammans med någon omvårdnadspersonal. MAS och MAR besöker sedan vård- och omsorgsboenden och går igenom de besvarade frågorna med berörda. MAR följer upp de områden som rör medicin- tekniska produkter, fall och rehabilitering.
Varje kapitel i instrumentet, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng. Varje kapitel, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng, totalt 280 poäng. Kvalitetsuppföljningar ska stimulera verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling.
Jämförelse av verksamhetens resultat av upprättade rutiner i % under åren
2011 2010 2009
Solbacken 91 % 89 % 88 %
11
Resultat av QUSTA 2011Resultat av uppföljningen är en redovis- ning av samtliga kvalitetsområden i QUSTA år 2011.
Lokal Rutinpärm
Rutinpärmen ska vara så tydlig att tillfälliga sjuksköterskor, sjukgym- naster och arbetsterapeuter och även ordinarie legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som ska utarbetas enligt QUSTA. Ru- tinerna ska upprättas så att det syns vilken verksamhet som äger den.
Övrig personal ska känna till MAS/MAR regler.
Det finns en pärm med lokala rutiner från tidigare entreprenör som en- heten fortsatt att arbeta efter.
Åtgärder som genomförs
Solbacken har tagit fram gemensamma rutiner för hela huset som de idag arbetar utefter, Rutinerna har utvecklats mycket sedan föregående uppföljning men att hålla rutiner levande är ett ständigt arbete.
Sjuksköterskorna har delat upp sig i olika ansvarsområden för att kunna hålla sig ajour med det som händer inom de olika områdena.
Förbättringsåtgärd
Viktigt att det står på rutinen vem som ansvarar och när den uppdaterades.
Handlingsplan
Viktig att det står på rutinen vem som ansvarar för rutinen och när har dem uppdateras.
Åtgärdat.
12
1. Läkarkontakt.
Det skall på äldreboenden finnas regler för hur personalen skall kunna komma i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal.
Reglerna skall vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de skall vara kända av all berörd personal.
Förbättringsåtgärd
Fungerar
2. Läkemedelshantering
Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, masens reg- ler och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen skall göras årligen, eventuella brister skall åtgärdas inom tre månader.
Förbättringsåtgärd
Ett projekt med stimulansmedel rörande läkemedelshantering pågår under 2010.
En åtgärdsplan har där tagits fram för att förbättra läkemedels- hanteringen.
Handlingsplan
Ett projekt med stimulansme- del rörande läkemedel pågår under 2011.
En åtgärdsplan har där tagits fram för att förbättra hantering av läkemedel
Avslutat med goda resultat
Rutinerna är revi- derade
Avslutat
Åtgärdat
3. Delegering
Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen skall följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna skall regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar.
Förbättringsåtgärd
När en sjuksköterska slutar sin tjänst ska delegeringarna förny- as.
Handlingsplan
När en sjuksköterska slutar sin tjänst ska delegeringar förnyas av den ny sjuksköterska .
Vi har fått nya systrar i huset som har för- nyat alla delegeringar efter att personalen har testat sina kun- skaper
Åtgär- dat
13
4. Avvikelse
På alla äldreboenden skall det finnas ett kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för vårdskada eller en allvarlig vårdskada skall alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden skall återkopplas till personalen.
Förbättringsåtgärd
Fungerar i stort men det saknas en lokal rutin för risk och hän- delseanalys i rutinpärmen
Handlingsplan
Rutin är skapad Åtgärdat
5. Medicinteknisk produkt (MTP)
Medicintekniska produkter används på äldreboenden. Dessa skall an- vändas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produk- terna skall provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjukskö- terska. Övrig personal skall utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det skall finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren och kontroll skall ske regelbundet av formellt tekniskt ut- bildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat skall anges hur ofta översyn/kontroll skall ske för att produkten skall vara säker.
Förbättringsåtgärd Fungerar
6. Hygien
Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med om- vårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende.
Det är viktigt att arbeta utefter basala hygienrutiner.
Förbättringsåtgärd
Vid frukost ansvarar alla och inte en person för köket. Att en person ansvarar för köket.
Personalen ska använda kortärmad arbetsdräkt, finns brister.
14
Handlingsplan
Vid måltider ska bara en per- son ansvara för kökets arbete
Personalen ska använda kort- ärmad arbetsdräkt
Rutin så att perso- nalen inte går mel- lan omvårdnads arbete och iord- ningställande av mat
Personalen får an- vända långärmad när de inta jobbar med omvårdnad.
Åtgärdat
Åtgärdat
7. Vård i livets slutskede
Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede.
Använder LCP för vårdplanering och registrerar i palliativa registret.
Förbättringsåtgärd
Fungerar 8. Inkontinens
Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens.
På varje äldreboende skall det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Hon ska utreda och förskriva rätt hjälpmedel i samverkan med personalen på enheten, allt för att kunna ge den bästa hjälpen till den boende. Utredningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov.
Förbättringsåtgärd
Viktigt att tillgodose toalettassistans.
Saknas ofta plan vid Kateter.
Bättre på planer vid inkontinens.
Handlingsplan
Viktig att tillgodose toa assi- stans.
Plan vid kateter
Bättre på planer vid inkonti- nens
Tas upp vid flera till- fällen med personalen.
Det ska även stå på Genomförandeplanen.
Det finns plan för kate- trisering.
Det finns planer vid inkontinens
Pågår ständigt
åtgärdat
Åtgär- dat
15
9. Trycksår
Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer skall sjuksköters- kan göra en riskbedömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningarna ska följa upp minst en gång per år.
En sjuksköterska har ansvar för att hålla sig ajour med nya rön och in- formera vidare.
Förbättringsåtgärd
Upprätta planer koppla till åtgärder samt följa upp dessa.
Handlingsplan
Upprätta planer till åtgärder sam följa upp dessa
Samtliga sskor att varit med Masen och Maren och gått igenom för att optimera doku- mentation
Har för- bättras
10. Nutrition
Kosten som serveras på äldreboenden skall vara anpassad efter de när- ingsbehov som de äldre har. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) och ta BMI (Body Mass Index) vid inflyttning och sedan följas regelbundet eller minst en gång per år.
Förbättringsåtgärd
Upprätta planer till åtgärder samt följa upp dessa.
Handlingsplan
Upprätta planer för att undvi- ka undernäring samt följa upp dessa.
.
Planer för att und- vika undernäring har upprättas.
Åtgärdat.
11. Fall och fallskador
Det förekommer att de boende faller, oftast leder det inte till någon ska- da. Enheten bör ha skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallska- dor. En riskbedömning enligt Downton fallrisk index ska också göras vid inflyttningen. Sjuksköterskor, sjukgymnast eller arbetsterapeut skall vara involverade i det förebyggande arbetet och övrig personal skall få utbildning i fallförebyggande åtgärder. När en boende med demenshan- dikapp faller skall sjuksköterskan ta kontakt med läkare. Fallen skall analyseras och analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen.
16
Förbättringsåtgärd
Det bör framgå av rutin för fallprevention hur man hanterar pro- blem då person faller ofta, dvs. åtgärder som vidtas.
Handlingsplan
Det bör framgå av rutin för fallprevention hur man hante- rar problem då personer faller ofta dvs. åtgärder som vidtas
En gång per må- nad träffats kvalité gruppen som går igenom alla avvi- kelser framförallt fall. Det ingår i Attendos kvalitets system att upprätta åtgärder vid upp- repade fall
Ska fort- sätta att utvecklas
12. Demens
Enheter bör inte ha fler än nio boende. Personalen som arbetar med de- menshandikappade personer ska ha utbildning inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbild- ning. Det ska finnas möjlighet att passera ut genom ytterdörren, men man får försvåra för de boende att ta sig ut.
Enheten följer de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. All personal ska genomgå provet. Personalen har fredagsreflektion
Förbättringsåtgärd
Alla sjuksköterskor har inte utbildning inom området demens/
geriartik/ öppen hälso- och sjukvård och några bland personalen behärskar inte svenska språket.
Handlingsplan
Alla sjuksköterskor har inte utbildning inom de- mens/geriatrik.
Några av personalen behärs- kar inte svenska språket
Samtliga systrar har vidare utbild- ning inom demens.
Allt omvårdnadspersonal har gjort webb baserad utbildning demens abc.
Individuella planer ska upprättas för att förstärka språket hos personerna som behöver det.
Alla ny anställda även timanställd personal har som krav numera att ha undersköterska utbildning
17
13. Rehabilitering
En rehabjournal upprättas vid inflyttning, i den ska bedömning av ADL och förflyttnings-förmåga samt bedömning av hjälpmedel ingå. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgym- nast eller arbetsterapeut skall erbjudas detta. Hjälpmedel skall utprovas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut, användningen av hjälpmedel skall följas upp.
Förbättringsåtgärd
Säkra att en initial bedömning av ADL och förflyttning alltid sker i samband med inflyttning.
Handlingsplan
14 Mun- och tandhälsovård
Sjuksköterskan skall vid inflyttning bedöma munhälsan. Denna bedöm- ning rubriceras som ett munvårdstatus. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Individen skall er- bjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen skall följa de råd som tandhygienisten ger.
Personalen har fått utbildning i munhälsovård.
Förbättringsåtgärd
Viktigt att sjuksköterskorna upprättar ett munstatus vid inflytt- ning och dokumentera detta i journalen.
Handlingsplan
Viktig att sjuksköterska upp- rättar ett munstatus vid in- flyttning och dokumentera detta i journalen
Systrarna gör en allmän bedömning av munstatus, se- dan kopplas tand- vård för att göra åtgärderna. Allt dokumenteras.
Åtgärdat.
Dokumentation
Vårdtagarens journal är ett av de viktigaste redskapen i det dagliga vårdarbetet. En bra förd journaldokumentation kan på ett väsentligt sätt bidra till säkerhet och kontinuitet i vården. Meningen är att man direkt ska kunna få en helhetsbild av en vårdtagare som man inte känner sedan tidigare, när man läser dennes anamnes, status och vårdplaner.
Idag dokumenterar legitimerad personal i Vodok som är en tvär- professionell journal. Det vill säga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter skriver i samma journal och under samma sökord.
18
Granskning av journaler
MAS/MAR har granskat 10 stycken slumpmässigt utvalda journaler = 15 %. Av totalt 100 poäng medelvärdet 54, godkänt men man måste fortsätta att utveckla dokumentationen. Spannet mellan sämsta och bästa journalföring ligger från 17 till 77 poäng.
Redovisning av journalgranskning
Allmänna uppgifter totalt 14 poäng medelvärde på granskade journaler 9 poäng. Ett spann mellan 0 till 14 poäng.
De allmänna uppgifterna dokumenteras inte alltid korrekt. Allmänna uppgifter ska alltid dokumenteras i samband med inflyttning, vilket inte alltid görs. Det framgår inte av journalerna hur id-kontrollen har skett.
Uppgiftslämnare är oftast otydligt exempelvis kan det enbart stå ”Dot- tern”. Planeringsansvarig personal ska alltid finnas även i korttidsvår- den.
Upplysning samtycke saknas ofta nationella register. Godkänt.
Anamnes totalt 16 poäng medelvärde 9 poäng. Ett spann mellan 2 till 14 poäng.
Uppgifter finns i stort men det är viktigt att dokumentera hälsohistorian och kontaktorsak korrekt. Idag blandar man ihop medicinska diagnoser med hälsohistoria och kontaktorsak med pågående vård. I större delen av journalerna saknas uppgift om restrektioner finns eller inte.
Socialbakgrund och överkänslighet finns i huvudsak med, men kan för- bättras. Godkänt.
Inkomststatus totalt 28 poäng medelvärde 12 poäng. Ett spann mellan 0 till 20 poäng.
Inkomststatus behöver utvecklas så att samtliga sökord finns med enligt riktlinjer. När personer som flyttar från korttidsvården till permanent- plats inom verksamheten ska alltid status uppdateras så att det kan jäm- ställas med ett inkomststatus. Inkontinensutredningarna dokumenteras under fel sökord. Att utredning är genomförd ska framgå under inkonti- nensutredning i övrigt ska resultatet dokumenteras i status elimination samt åtgärd förbrukningshjälpmedel. Ej godkänt.
Uppdaterat status totalt 28 poäng medelvärde 16 poäng. Ett spann mel- lan 2 till 20 poäng.
De flesta journaler har ett uppdaterat status, men det går inte alltid att koppla till hur personen var när de flyttade in, på grund av att inkomst- status inte alltid finns inom angiven tid. Godkänt.
Plan totalt 6 poäng medelvärde 4 poäng. Ett spann mellan 0 till 4 poäng.
Man måste fortsätta utveckla sitt arbete med att dokumentera i planer men man har kommit en bra bit på vägen att lägga upp planer med mål.
Det saknas planerade åtgärder som är kopplade till planen framförallt
19
hos sjuksköterskorna. Paramedicinarna har kommit längre till att koppla åtgärder till planer. Planerna är inte fullständiga då man använder mål- uppfyllelse på fel sätt.
Det finns planer som är gamla och inte aktuella. Dessa måste alltid av- slutas. Godkänt.
Riskbedömningar totalt 6 poäng medelvärde 2. Ett spann mellan 0 till 6 poäng.
Riskbedömningar finns men det görs inte i samband med inflyttning och därför finns inget utgångsläge att följa upp mot. Ej godkänt.
Inkontinensutredning total 2 poäng medelvärde 2.
Man har kommit långt med inkontinensutredningar men måste doku- mentera dessa under rätt sökord i journalen. Godkänt.
Signerade anteckningar totalt 2 poäng medelvärde 1.
I samtliga journaler som granskades förekom det osignerade anteck- ningar. Ska alltid signeras innan arbetets slut. Ej godkänt.
Adl- Sunnås totalt 2 poäng medelvärde 2. Ett spann mellan 0 till 2 po- äng
Godkänt.
Förbättringsåtgärd
För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finna ett första utgångslä- ge genom ett komplett inkomststatus, riskbedömningar och tydligt framtagna allmänna uppgifter. Detta ska ligga till grund för den fortsat- ta vården och ska kunna vara ett stöd för att bedöma förändringar i häl- sotillstånd och funktion. Det saknas ibland planer utifrån framkomna problem i status. Det är viktigt att upprätta planer och att bli bättre på att koppla åtgärder till planer.
Viktigt- För patienter som varit på korttidsvård som sedan flyttar in på permanent någonstans i huset ska ett nytt ankomstsamtal genomföras och ett nytt inkomststatus upprättas och det gamla avslutas.
OBS! Viktig åtgärd är att se över journaler upprättade före 2011 och säkra att det finns aktuella status och då också avsluta tidigare status.
Handlingsplan
Kvalitén rörande dokumentation måste förbättras.
Upprätta en fullständig journal vid inflyttning.
Utföra samtliga riskbedömningar,
Har blivit bättre Pågår
Åtgärdat
20
följa upp och dokumentera.
Boende som flyttar in från Kristallen till permanent boende ska ett nytt ankoms- samtal upp- rättas och ett nytt inkomsstatus samt ett ny Genomförandeplan.
Åtgärdat
Åtgärdat
Övrigt
Palliativa registret
Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativa registret. Ett natio- nellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet.
Infektionsregistrering
Enheten har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna virusinfektioner) som sam- manställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien.
Införande av Senior alert.
Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd
Apoteket har under år 2011 inte granskat läkemedelsförrå- den/hanteringen på Solbacken eftersom där pågått ett projekt rörande läkemedelskedjan.
Kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan
Solbackens vård och omsorgsboende har under året genom stimulans- pengar medverkat i ett projekt med Apoteket Farmacia AB gällande kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan inom äldreboenden, en me- tod som bygger på lärande i vardagen. Metoden bygger på att en Apo- tekare finns med i arbetslaget för att med sina kunskaper bidra till en säkrare läkemedelshantering, i den dagliga verksamheten på arbetsplat- sen. Målet har varit att öka kunskapen hos all personal (sjuksköterska, vårdpersonal och läkare) och därmed kvalitetssäkra hela läkemedels- hanteringen.
HSL- indikatorer
En jämförande statistik har gjorts under perioden 2010 till 2011 och 2009 till 2010. I nedan tabell visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som omvårdnadsansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för.
Antal vårdtagare som OAS-ansvarat för 1/10 2010 - 30/9 2011 61
1/10 2009 - 30/9 2010 63
21
Byte av vårdform 2
Vårdtagare som behövt byta vårdform på dagtid och på jourtid har ökat jämfört med föregående period. tabell 2.
Tabell 2
Byte av vårdform till sjukhus - dagtid
Byte av vårdform till sjukhus - jourtid
Summa 1/10-2010- 30/9
2011
12 14 26
1/10 2009 - 30/9 2010
15 8 23
Avlidna1
Målet är att alla vårdtagare som vill ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede. Antalet avlidna har minskat jämfört med föregå- ende period, tabell 3. Statistiken visar dock på att de flesta vårdtagarna bor kvar och avlider i sitt hem.
Tabell 3
Avlidna på - boendet
Avlidna på
- annan plats tex.
sjukhus
Summa
1/10-2010- 30/9 2011
12 2 24
1/10 2009 - 30/9 2010
14 5 29
Trycksår3
Få trycksår under perioden trycksår, tabell 4.
Tabell 4
Kategori 1 4 Kategori 23 Kategori33 Kategori 43 Summa 1/10-2010- 30/9
2011
0 1 0 0 1
1/10 2009 - 30/9 2010
0 0 0 0 0
2Statistiken grundas på antal vårdtagare.
3För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader.
4 Sårets svårighetsgrad kategoriindelning
Kategori 1. Kvarstående rodnad mer än 24 timmar med intakt överhud.
Kategori 2. Ytligt sår som inte når fettväv. Epitelskada med svullnad, spricka eller blåsa.
Kategori 3. Fullhudsskada. Sår genom hela huden och ned i fettväv men som inte når underliggande musk- ler.
Såret är ofta nekrotiskt.
Kategori 4. Djupt sår med sårhåla. Sår genom alla hudlager och fettväv samt underliggande muskler, se- nor/ben.
Fistlar exempelvis till tarm kan förekomma. Större risk för sårinfektion föreligger.
22
Förskrivna inkontinenshjälpmedel2
Förbrukningen av inkontinenshjälpmedel har minskat jämfört föregåen- de period.. Användandet av urinkateter är 1, tabell 5.
Tabell 5
Inkontinens - hjälpmedel Kateter 1/10-2010- 30/9
2011
46 1
1/10 2009 - 30/9 2010
54 0
Apodos och dosett2
Statistiken grundar sig på den läkemedelshantering där sjuksköterskan övertagit läkemedelsansvaret. Antalet vårdtagare som fick hjälp med sina läkemedel är detsamma jämfört med föregående period, tabell 6.
Tabell 6
Apodos Dosett Apodos + dosett
Summa 1/10-2010- 30/9
2011
33 8 18 59
1/10 2009 - 30/9 2010
37 7 17 61
Ordinerade läkemedel2
Förbrukningen av fler läkemedel än tio har är densamma jämfört med år 2010 se tabell 7.
Tabell 7
Mindre än tio ordi- nerade läkemedel
Mer än tio ordinerade lä- kemedel
Summa
1/10-2010- 30/9 2011
39 20 59
1/10 2009 - 30/9 2010
41 20 61
Specifik omvårdnad2
Den specifika omvårdnaden är i stort samma jämfört med föregående period, se tabell 8.
Tabell 8
Specifik Omvårdnad pegsond/ iv.dropp/ syrgas/
sug/ stort sår, respirator, mm
Vårdrelaterade infek- tioner MRSA/VRE/
ESBL/HEPATIT
1/10-2010- 30/9 2011 5 1
1/10 2009 - 30/9 2010 4 1
23
Riskbedömningar
Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbe- dömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och urininkontinens.
Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömning- arna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 % innan årets slut, tabell 9.
Instrument som ska användas är:
Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus Norton för att mäta risk för trycksår
Vårdprogram för urininkontinens/Kvalitetssäkringsprogram NIKOLA
Solbackens vård- och omsorgsboende
Genomförda riskbedömningar enligt MNA har ökat med 20 % och Nor- ton ökat med 26 % jämfört med föregående års period . Fallriskbedöm- ning enlig Downton Fall har ökat med 12 %. När det gäller urininkonti- nensutredningar och uppföljning av tidigare utredningar ökat med 61 %.
Läkemedelsgenomgångar har ökat med 2 % jämfört med föregående period.
Kvalitetsindikatorn5 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Downtown Fall Risk är utförd var totalt 100 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn6 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd var totalt 95 %, se tabell 9, Kvalitetsindikatorn7 andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende Norton var det totalt 95 % se tabell 9.
Kvalitetsindikatorn8 andel boende med individuellt utredd inkontinens och uppföljning av utredning var det totalt 76 %, se tabell 9
Kvalitetsindikatorn9 andel boende vars läkemedelsordination genomgått en årlig läkemedelsgenomgång var det totalt 53 %, se tabell 9.
Tabell 9
Downtown Fall Risk MNA Norton
1/10 2010 – 30/9 2011 100 % 95 % 95 %
1/10 2009 – 30/9 2010 88 % 75 % 69 %
5 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011.
6 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011.
7 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober 2011.
8 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011
9 Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden 1 oktober 2010 till 30 september 2011
24
Inkontinensutred- ning
Läkemedelsgenom- gång
1/10 2010 – 30/9 2011 76 % 53 %
1/10 2009 – 30/9 2010 15 % 51 %
Övriga indikatorer
ADL bedömningar enligt Sunnås
ADL-bedömningar utförs av arbetsterapeuter efter inflyttning och ska förnyas årligen och i samband med förändrad status med syfte att be- döma den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring och för att kunna sätta in eventuella stödåtgärder. Kvalitetsindikatorn andel boende där dokumenterad ADL-bedömning enligt Sunnås ADL-index är utförd, se tabell 10
Tabell 10
ADL bedömning enligt Sunnås
1/10-2010-30/9 2011 86 % 1/10-2009-30/9 2010 68 % Body Mass Index (BMI)
Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27. Kvalitetsindika- torn antal boende med ett BMI på 22 eller mindre än 22 hade minskat under perioden jämfört med föregående period, se tabell 11.
Tabell 11
BMI 1/10-2010- 30/9 2011 44 % 1/10 2009 - 30/9 2010 56 % Hälso- och sjukvårdspersonal
Mätdatum den 1 oktober. Kvalitetsindikatorn med antal boen- de/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjukvårds personal omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2011 och år 2010.
Sjuksköterskor
Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats per sjuksköterska var genomsnittet per heltid på vård- och omsorgsboendena totalt ca 14, en ökning i jämförelse med samma period 2010, tabell 12.
Tabell 12
Antal boende/ till- gänglig plats
Sjuksköterska 1/10 2011
Sjuksköterska 1/10 2010
Solbacken v- o b 20 19
25
Arbetsterapeuter
Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats var genomsnittet per heltid arbetsterapeut i oktober samma jämfört med år 2010, tabell 13.
Tabell 13.
Antal boende/ till- gänglig plats
Arbetsterapeut 1/10 2011
Arbetsterapeut 1/10 2010
Solbacken v- o b 85 85
Sjukgymnast
Kvalitetsindikatorn antal boende/tillgänglig plats i genomsnitt per heltid sjukgymnast samma jämfört med år 2010. tabell 14.
Tabell 14
Antal boende/ tillgäng- lig plats
Sjukgymnast 1/10 2011
Sjukgymnast 1/10 2010
Solbacken v- o b 64 64
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §
Lokal samverkansöverenskommelse om gemensamma rutiner avse- ende läkarinsatserna i särskilda boenden inom äldreomsorgen.
Landstinget ansvarar för läkarinsatserna i särskilda boenden och kom- munen ansvarar för all övrig hälso- och sjukvård upp till sjuksköterska, sjukgymnast- och arbetsterapeut. Insatserna ska utföras i samråd med den boende och närstående, när så är möjligt. Samverkan ska bedrivas på ett sådant sätt att boende och närstående upplever vården som en helhet. Det finns också lokal rutiner för läkarorganisationen för Stock- holms geriatriken och Solbacken. Samverkansmöten mellan de olika aktörerna sker regelbundet under året.
Solbacken samverkar även med vårdcentralen och husläkare och för de äldre andra viktiga personer och organisationer liksom gode män och förvaltare.
Samverkar ske också med pensionärsorganisationer och andra privata aktörer.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Chefer och kvalitetssamordnare har gått utbildning i risk- och händelse- analys under året. Metoden har vidareutvecklats av Kvalitetsavdelning- en på Attendo och anpassats för äldreomsorgen. Som utgångspunkt har Socialstyrelsens metod för Riskanalys och Händelseanalys använts
26
2009-126-120. Händelseanalys kommer att genomföras på alla allvarli- gare händelser och riskanalys kommer att göras vid alla större föränd- ringar i verksamheten. För att enheterna ska kunna lära av varandra läggs avidentifierade risk- och händelseanalyser ut på Attendos interna hemsida.
Samtliga nyinskrivna brukare träffar en paramedicinare senast dagen efter ankomst. De gör då en fallrisk- och förflyttningsbedömning och resultatet av dessa rapporteras till sjuksköterskan som ansvarar för att vidareförmedla informationen till omvårdnadspersonalen.
Trycksårs- och nutritionsbedömningar görs av sjuksköterska i samråd med omvårdnadspersonalen och dokumenteras därefter i journalen. Åt- gärder sätts in efter en behovsbedömning. Exempel på åtgärder kan vara antidecubitusmadrass, vändschema, vätskelista eller ordination av när- ingsdryck.
Uppföljning av de bedömningar som har gjorts sker kontinuerligt vid rapporterna. De fall- och förflyttningsbedömningar som har gjorts följs specifikt upp på de rehab-ronder som sker en gång per vecka.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § Avvikelser
Personalen är ihärdig att rapportera tillbud eller avvikelser, det gör man via blanketter som finns på varje avdelning. Man samlar alla avvikelser eller tillbud och man gör en analys och en åtgärdsplan varje månad.
Förankring hos personalen sker via måndagsmöte eller via APT. Alla synpunkter och klagomål samlat varje kvartal, man sänder en rapport till stf Kungsholmen, samtidigt som man gör en åtgärdsplan. Under 2011 har vi haft ringa klagomål, det har handlat framförallt om syn- punkter.
27
Avvikelser
Inkomna avvikelser
Inkomna avvikelser för perioden 2010-2011 har ökat jämfört med samma period 2009-2010.
Tabell 15
Fall med skada
Läkemedel (utebli- ven/förväxlat/
dubbel dos)
Övriga
MTP/brister i vård- kedjan/
kommunika- tion/omvårdnad, dokumentation mm
Summa
1/10 2010 – 30/9 2011
39 24 6 69
1/10 2009 - 30/9 2010
40 19 0 59
Statistiken grundas på antal avvikelse som inträffat i verksamheten.
Fall avvikelser och Fallincidenter
Sammantaget har fallincidenterna ökat med jämfört med år 2010, se tabell 16. Åtta av fallolyckorna ledde till fraktur.
Tabell 16
Fall med skada Fall utan skada Summa
1/10 2010–30/9 2011 39 145 184
1/10 2009 - 30/9 2010 40 122 162
Läkemedels- och övriga avvikelser
Läkemedelsavvikelserna har för perioden 2010-2011 ökat med jämfört med samma period 2009-2010. Övriga avvikelser har för perioden 2010-2011 också ökat jämfört med samma period 2009-2010, se tabell 17.
Tabell 17
Läkemedel
Utebliven, Förväx- lat,
Dubbel dos
Övriga MTP, brister i vårdkedjan, kommuni- kation, omvårdnad, do- kumentation mm
Summa
1/10 2010 – 30/9 2011 24 6 30
1/10 2009 - 30/9 2010 19 0 19
28
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 § Anhörigas åsikter
För att kunna utveckla verksamheten är det mycket viktigt att ta till vara på de synpunkter som brukare och anhöriga har. Under 2011 har vi där- för lagt till blanketten ”Vi vill bli bättre” i den välkomstmapp som bru- kare och anhöriga får när de kommer till Solbacken. Blanketten finns även vid entré i verksamheten och på samtliga avdelningar. Vi efterfrå- gar efter tema och goda förslag varje gång vi skickar anhörig brev.
Sammanställning och analys
Inkomna klagomål och synpunkter sammanställs, analyseras och åter- kopplas. Varje kvartal lämnas rapporten till stf Kungsholmen. Man gör en åtgärdsplan och förankrar alla åtgärder i vaksamheten via enskild samtal via Apt. eller på måndagsmöte.
Under 2011 har vi haft fåtal av synpunkter. Alla rapporter finns samlade på en pärm där alla kan se och läsa, pärmen finns på personalrummet.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Under 2011 har anhöriga erhållit två utbildningar tillfälle, den första om demens och den andra om demens och läkemedel samt slutrapport av läkemedelsgenomgångar.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Resultat av patientsäkerhetsarbetet
Arbetet med att öka patientsäkerheten är ett ständigt pågående arbete.
De flesta av de konkreta åtgärder som nämns ovan påbörjades under 2010 och pågår fortfarande. Patientsäkerhetsarbetet pågår ständigt. Ar- betssätten måste fortlöpa en längre tid för att man ska kunna se om det har gett något resultat.
Det som man dock kan se som ett resultat av det kontinuerliga arbetet med att förbättra verksamheten generellt är att Solbackens resultat i egenkontrollen från Stf Kungsholmen steg från 90 % 2007-88 % 2008 89 % 2010-91 % 2011. Även om inte hela ökningen kan tillskrivas ar- betet med ökad patientsäkerhet, så bidrog det till att förbättrad resultatet
29
Vidtagna åtgärder för att öka patientsäkerheten
Under året 2011 har det inte inträffat några allvarliga avvikelser som Lex Maria på Solbacken.
Riskbedömningar gällande fall, trycksår och malnutrition har genom- förts på alla brukare. Eventuella åtgärder har diskuterats under daglig rapportering och följts upp på kvalitetsmöte.
Bättre kvalitet vid hantering av läkemedel.
Ökad kompetens bland personalen
Övergripande mål och strategier för kommande år
Genomtänk schema ändring för sjuksköterskorna som leder till att man jobbar längre pass, samtliga systrar kommer att finnas på onsdagar, underlättar för planering och för uppföljning av arbete.
Minska antalet händelser gällande läkemedelshantering framförallt glömt att signera givna läkemedel. Det finns fortfarande utrymme för utveckling. Vi kommer att uppnå till målet genom att genom systema- tiskt arbete och uppföljning. Åtgärderna har varit information till dele- gerade medarbetare och mer frekvent kontroll och uppföljning.
Minska fall genom regelbundet kvalitetsarbete och fallpreventionsarbe- te.
30
Bilagor
Sammanställning av avvikelse från
1 oktober 2010 – till och med 30 september 2011
Attendo Care AB Solbacken
**64
Fall med skada allt fr.
blåmärke,
sårskada till fraktur.
Fall utan skada
Läkemedel Utebliven, För-växlat, Dubbel dos
Övriga MTP, bris- ter i Vård-kedjan, kommu-
nikation,doku- mentation mm
39 145 24 6
Sammanställning av avvikelse från
1 oktober 2009 – till och med 30 september 2010
Attendo Care AB Solbacken
**64
Fall med skada allt fr.
blåmärke,
sårskada till fraktur.
Fall utan skada
Läkemedel Utebliven, För-växlat, Dubbel dos
Övriga MTP, bris- ter i Vård-kedjan, kommu-
nikation,doku- mentation mm
40 122 19 0
Statistiken grundas på * antal avvikelse som inträffat i verksamheten, ** antal platser som finns i äldreboendet.
31 Sammanställning av
hälso- och sjukvårds- indikatorer
1 oktober 2010 –till och med 30 septem- ber 2011
Attendo Care AB Solbacken
**64
Sammanställning av hälso- och sjuk- vårdsindikatorer 1 oktober 2009 –till och med 30 septem- ber 2010
Attendo Care AB Solbacken
**64
Byte av vård-form till
sjukhus - dagtid - jourtid
Avlidna på boendet - annan plats
Byte av vård-form till
sjukhus - dagtid - jourtid
Avlidna på boendet - annan plats
Avlidna p 12 14
12 2
Avlidna p 15 8
14 5
Statistiken grundas på * antal vårdtagare som bytt vårdnivå och avlidit. **
antal platser som finns i äldreboendet.
Sammanställning av hälso- och sjukvårds- indikatorer
1 oktober 2010 – till och med 30 septem- ber 2010
Attendo Care AB Solbacken
*61
**64
Sammanställning av hälso- och sjuk- vårdsindikatorer 1 oktober 2009 – till och med 30 septem- ber 2010
Attendo Care AB Solbacken
*63
**64
Trycksår Stadium 1/2/3/4
0/1/0/0 Trycksår Stadium 1/2/3/4
0/0/0/0 Inkontinens/
KAD
46 1
Inkontinens/
KAD
54 0 Specifik Om-
Vårdnad sond/
dropp/ sug/ O2/ sår, resp. mm
5
Specifik Om- Vårdnad sond/
dropp/ sug/ O2/ sår, resp. mm
4
Apodos 33 Apodos 37
Dosett 8 Dosett 7
Apodos +dosett 18 Apodos +dosett 17 Mindre än tio ord.
läkemedel
39 Mindre äntio ord.
läkemedel
41 Mer än tio
ord. läkemedel
20 Mer än tio ord. läkemedel
20
* För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgif- ter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). In- dikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader.
** antal platser som finns i äldreboendet.
32 Sammanställning av
riskbedömningar 1 oktober 2010 till 30 september 2011
Attendo Care AB Solbacken
**57
Sammanställning av riskbedömningar 1 oktober 2009 till 30 september 2010
Attendo Care AB Solbacken
**62
*Downtown Fall Index
100 % *Downtown Fall
Index
88 %
*MNA 95 % *MNA 75 %
*Norton 95 % *Norton 69 %
Solbacken
*** 78
Solbacken
***73
****Inkontinens- utredning
76 % ****Inkontinens-
utredning
15%
****Läkemedels- genomgångar
53 % ****Läkemedels-
genomgångar
51 %
*Antalet boende med genomförd riskbedömning
** Antal boende vid mätdatum
***Antal pågående journaler under perioden
****Antalgenomförda läkemedelsgenomgångar/inkontinensutredningar
