Dagvattenutredning för detaljplan Kv. Tunet 5, Östertälje. Södertälje kommun.

Dagvattenutredning för detaljplan Kv. Tunet 5, Östertälje.

Södertälje kommun.

Täby 2016-07-01 MARKTEMA AB Handläggare: Helena Öberg Uppdragsledare: Johanna Rennerfelt Ärende nr 16048

1 SAMMANFATTNING

Marktema har på uppdrag av BoKlok Housing AB/ Skanska utfört en dagvattenutredning för detaljplanområde Kv. Tunet 5, Östertälje i Södertälje kommun. Planområdet är cirka 0,6 hektar och beläget i Sofiehill intill E4/E20. Syftet med detaljplanen är att omvandla tomtmark som nyttjats som handelsträdgård till bostadsbebyggelse bestående av lägenheter i flerfamiljshus i två våningar.

Dagvattenutredningen syftar till att ge en bild av vilka dagvattenflöden,

föroreningshalter och föroreningsmängder som den planerade exploateringen ger upphov till och utreda eventuellt fördröjnings- och reningsbehov av dagvatten.

Därutöver ges förslag på hur dagvattnet inom området kan hanteras och hur avledning av dagvatten från planområdet kan gå till.

Det övergripande målet med utredningen är att flödena inte ska öka jämfört med idag, och att dagvattnet som avleds från planområdet inte riskerar att påverka recipientens status negativt.

Resultatet av utredningen visar att flödena ökar efter exploateringen. Det beror på en ändrad markanvändning med mer hårdgjorda ytor efter exploatering än innan. I enlighet med Södertälje kommuns riktlinjer för dagvattenhantering fördröjs därför flödet inom planområdet efter exploatering så att utgående flöde inte blir högre jämfört med idag. Erforderlig fördröjningsvolym har beräknats till 15 m³ vid ett 10-årsregn vilket ryms i de planerade öppna dikena inom planområdet.

Marken inom planområdet är förorenad med både organiska och oorganiska miljögifter.

Markföroreningarna härrör från tiden då fastigheten nyttjades som handelsträdgård. De i rapporten beräknade föroreningshalterna innan exploatering (handelsträdgård)

återspeglar inte dessa föroreningar eftersom schablonhalter för handelsträdgård saknas i modelleringsverktyget Stormtac. Konsekvenser blir att föroreningshalterna i

dagvattnet innan exploatering med stor sannolikhet är högre i verkligheten än vad som beräknats i rapporten. Vid jämförelse av föroreningshalter efter exploatering med Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp kan det dock med säkerhet sägas att

dagvattnet efter exploatering måste renas innan avledning från planområdet för att inte riskera att påverka recipienten status negativt.

För rening av dagvattnet föreslås lokalt omhändertagande av dagvatten. Dagvatten från parkeringsytan föreslås renas i nedsänkt grönyta och öppna diken. Dagvatten från genomfartsvägen föreslås renas och fördröjas i öppna diken längs med vägen. Genom att välja genomsläppliga beläggningar framför hårdgjorda ytor minskas avledning av

dagvatten. Dagvatten från takytor fördröjs i dikena. Tillämpas dessa principer uppnås den fördröjning och rening av dagvattnet som krävs för att inte öka flödena eller riskera att påverka recipientens status negativt.

1 SAMMANFATTNING ... 2

2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4

3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING ... 4

4 OMRÅDESBESKRIVNING OCH MARKANVÄNDNING ... 6

4.1 Områdesbeskrivning och markanvändning idag ... 6

4.2 Planerad exploatering och utformning av området ... 7

5 PLATSSPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 8

5.1 Grundvatten ... 8

5.2 Markföroreningar ... 8

5.3 Recipient ... 9

6 METOD OCH INDATA ... 10

6.1 Flöden ... 10

6.2 Föroreningar ... 11

7 RESULTAT ... 12

7.1 Flöden ... 12

7.2 Behov av fördröjning inom planområdet ... 12

7.3 Föroreningshalter och belastning inom planområdet ... 13

8 PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING ... 15

8.1 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark ... 15

8.2 Vegetationstäckta tak ... 15

8.3 Stuprörsutkastare ... 16

8.4 Genomsläppliga beläggningar ... 17

8.5 Utnyttja grönytor för infiltration ... 17

8.6 Växtbäddar och regngårdar ... 18

9 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING INOM PLANOMRÅDET ... 19

9.1 Avledning av dagvatten från planområdet ... 21

10 SLUTSATS ... 21

2 BAKGRUND OCH SYFTE

Marktema har på uppdrag av Skanska utfört en dagvattenutredning för området Kv.

Tunet 5 i Östertälje där detaljplanearbete pågår. Syftet med detaljplanen är att omvandla tomtmark som tidigare nyttjats som handelsträdgård till bostadsbebyggelse bestående av lägenheter i flerfamiljshus i två våningar.

I föreliggande utredning redogörs Södertälje kommuns riktlinjer för hantering av dagvatten till vilken hänsyn ska tas när principlösningar för dagvattenhantering som kan användas inom planområdet redovisas. Vidare beräknas flöden, föroreningshalter och föroreningsbelastning före och efter exploatering i syfte att klargöra eventuellt behov av rening. Föroreningshalterna jämförs med Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp.

Ett principförslag för dagvattenhantering presenteras. I principförslaget framgår vilka dagvattenåtgärder som rekommenderas för planområdet och hur dagvattnet avleds från området och ansluts till kommunalt VA-ledningsnät. Principförslaget säkerställer att både fördröjning och rening av dagvattnet uppnås enligt gällande riktlinjer och krav i Södertälje kommun.

3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING

I detta kapitel redovisas de huvudsakliga inriktningarna när det gäller att konkret ta hand om dagvattnet och de övergripande riktlinjerna kring dagvattenhanteringen som återfinns i Södertälje kommuns dagvattenpolicy (antagen juni 2001).

De huvudsakliga inriktningarna för att konkret omhänderta dagvatten i Södertälje kommun är enligt policyn att:

• Minska mängder: Mindre hårdgjorda ytor, uppsamlingskärl, uppmärksamhet i planskedet mm.

• Åtgärda vid källan: Förebyggande åtgärder som materialval, infiltration, brunnsinsatser mm.

• Rening av dagvattnet: Dagvattendammar, våtmarker mm.

Strävan är att primärt minska tillförseln av dagvattnet, därefter åtgärda vid källan och slutligen rena dagvattnet.

Nedan specificeras de övergripande riktlinjer som gäller för dagvatten vid all typ av markanvändning i kommunen.

• Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt genom infiltration eller perkolation inom tomtmark för att undvika eller minimera dess bortledande.

• Förorenat dagvatten ska inte utan åtgärd omhändertas genom infiltration/perkolation eller direkt avledas till recipient.

• Om förutsättningarna saknas för lokalt omhändertagande ska vattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning sker till ledningsnätet eller till recipienten.

• Dagvattensystemet ska utformas så att man undviker skadliga uppdämningar vid kraftiga regn.

• Avrinningen från en tomt/ett markområde bör efter exploatering inte öka jämfört med före exploateringen. Hantera dagvattnet inom det område där det bildas och undvik bortledning av vattnet.

• Allt dagvatten bör källsorteras och förorenat dagvatten renas vid källan.

• Bevara intilliggande naturområden som kan fungera som utjämnare av dagvattenflöden, samt skogspartier i låglänta delar av terrängen som ofta fungerar dränerande genom att skogen avdunstar mer vatten än nederbörden tillför.

• Dagvattnet bör ses som en tillgång i stadsbyggandet och dagvattenanläggningar bör utformas så att de blir en tillgång i tätortsbilden.

• Byggnadernas avvattning bör beakta kraven på god dagvattenhantering.

• Lokalisering av öppna system bör undvikas i direkt anslutning till där barn vistas med hänsyn till säkerhet mot drunkning mm. Staket bör så lång som möjligt undvikas då det dels ger en falsk känsla av säkerhet och dels ger ett onaturligt intryck.

• Spill- och dagvatten ska alltid avledas skilda åt då detta innebär maximal flexibilitet inför framtida utnyttjande av olika lokala dagvattenlösningar.

• Det traditionella dagvattensystemet med slutna rör byggs om där det är möjligt, till mer naturanpassade öppna system (diken, våtmarker, dammar etc.) Vid behov förses anläggningarna med slamfång och oljeavskiljare.

• Vid avledning av dagvatten väljs öppna diken framför kulvertar. Ta tillvara

möjligheter att återställa redan kulverterade vattendrag och utdikade våtmarker.

• Inom bebyggelseområden där avloppssystemet är överbelastat bör VA- huvudmannen uppmana fastighetsägare att på frivillig väg utnyttja lokala dagvattenlösningar.

Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) syftar till en hantering av dagvatten inom det område där det bildas och som därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande.

Detta ska i första hand åstadkommas genom infiltration eller perkolation inom tomtmark/kvartersmark och i andra hand genom lokal fördröjning av dagvatten som magasinering och flödesutjämning innan bortledning. Förorenat dagvatten ska dock inte utan åtgärd omhändertas genom infiltration eller perkolation eftersom det medför risk för förorening av grundvattentäkter.

4 OMRÅDESBESKRIVNING OCH MARKANVÄNDNING

Planområdet ligger inom Södertälje kommun och är beläget i Sofiehill intill E4/E20.

Området avgränsas i norr av Mossvägen, i söder av Rimfrostvägen och i väster av E4/E20. Området som är aktuellt för planläggning utgörs av en före detta

handelsträdgård och fundament från tidigare växthus finns kvar på området¹.

Resterande del av planområdet utgörs av grönyta, takyta samt en mindre parkeringsyta.

Området sluttar svagt mot sydost. I Figur 1 visas en flygbild över aktuellt planområde innan planerad exploatering.

FIGUR 1.FLYGFOTO ÖVER PLANOMRÅDET MED TIDIGARE VÄXTHUS INNAN EXPLOATERING.PLANOMRÅDETS GRÄNSER ÄR MARKERADE MED RÖTT.

1 Kv Tunet 5 Södertälje. Översiktlig bedömning av geotekniska förutsättningar. Reinertsen, 2014-10-23.

4.2 Planerad exploatering och utformning av området

Den planerade exploateringen inom området omfattar 5 stycken flerfamiljshus i två våningar med totalt 28 lägenheter. Totalt är planområdet cirka 0,6 ha. Föreslagen utformning av området åskådliggörs i Figur 2. Inom området finns möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten då det planeras för grönytor på kvartersmarken inom planområdet. Då det råder kapacitetsbrist i det kommunala dagvattennätet samt att det föreligger risk för översvämning i ett dike nedströms planområdet vid kraftiga regn, så är det viktigt att flödena inte ökar efter exploatering jämfört med idag. Det är därför av högsta vikt att hitta välfungerande LOD-lösningar som kan ta hand om dagvattnet inom planområdet så att flödena inte ökar efter exploateringen.

FIGUR 2.PLANERAD EXPLOATERING AV OMRÅDET.ILLUSTRATIONSPLAN, DATERAD 2015-12-21.

5 PLATSSPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Enligt SGUs jordartskarta består marken inom planområdet av lera och finsand. Figur 3 visar SGUs jordartskarta för aktuellt planområde (inringat i figuren) med omnejd.

Uppgifterna bekräftas även av den översiktliga markundersökning² som genomfördes av Reinertsen i oktober 2014 inom planområdet. Enligt undersökningsrapporten består jordlagren generellt av en fyllning av fin sand och mull med mäktighet mellan 0,3-0,6 m som överlagrar en torrskorpelera.

FIGUR 3. JORDARTSKARTA ÖVER KVARTER TUNET 5, ÖSTERTÄLJE (KÄLLA:SGU).GULMARKERADE OMRÅDEN DOMINERAS AV LERA.ORANGEMARKERAD MARK DOMINERAS AV FINSAND.AKTUELLT PLANOMRÅDE ÄR INRINGAT I SVART.

5.1 Grundvatten

Grundvattennivån bedöms enligt undersökningar utförda av ÄC-Konsult AB ligga

djupare än 4,75 m under markytan. Grundvattenytan kan dock fluktuera under året och vara lägre under perioden med torka och djupare efter perioder med snösmältning eller nederbörd¹.

5.2 Markföroreningar

Markundersökningen omfattade provtagning i 18 punkter ner till maximalt tre meters djup. Det skedde även provtagning i en punkt genom grävning av provgrop i en jordhög.

Laboratorieanalyser gjordes på totalt 15 prover varav nio prover från enskilda punkter och sex stycken från blandprov.

2 PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning kvarteret Tunet 5, Södertälje. Reinertsen, 2014-10-10.

Provtagningen visade att området är förorenat med insektsbekämpningsmedlet DDT och dess nedbrytningsprodukter DDE och DDD då dessa ämnen har påvisats i låga halter i den ytliga sand-och mulljorden i nästan samtliga provtagningspunkter. Även andra pesticider såsom hexaklorbensen och dess nedbrytningsprodukt pentaklorbensen samt metaller har påträffats.

Enligt Reinertsen bedöms det finnas behov av att sanera metall- och

pesticidföroreningen som påträffats i fyllningsmassor inom de f.d. växthusen på området. Vidare bedöms föroreningssituationen inte som acceptabel vid

bostadsbyggande på platsen i nuläget. Reinertsen rekommenderar att föroreningsskadan inom växthusen saneras genom urgrävning innan

markanvändningen ändras. De höga zinkhalterna begränsar återanvändandet av massorna inom växthusområdet².

De föroreningar såsom DDT och hexaklorbensen som marken tidigare förorenats med har nu upphört vilket är positivt ur miljösynpunkt.

Under denna utredning har det ej tagits del av något beslut kring marksanering.

Marksanering förutsätts för att kunna tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten som princip inom området.

5.3 Recipient

Planområdet avvattnas mot recipienten Igelstaviken och vidare ut mot Östersjön. Den ekologiska statusen i Igelstaviken är enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

”måttlig” på grund av övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter samt förändrade habitat genom fysisk påverkan. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår god status. Ytvattenstatusen avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är dock ”Ej god”.

VISS har även tagit fram förslag till miljökvalitetsnorm som kan komma att gälla

framöver där det föreslås att den ekologiska statusen för Igelstaviken ska vara måttlig år 2027 samt att den kemiska ytvattenstatusen ska vara god med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av dessa ämnen till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus.

6 METOD OCH INDATA

Dagvattenflöden före och efter planerad exploatering har beräknats med dagvatten-och recipientmodellen StormTac. Modellen beräknar flöden utifrån markanvändning och årlig nederbörd i Stockholmsområdet. Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomsttiden 10 år och med klimatfaktor 1,2 eftersom det framtida föreslagna dagvattensystemet ska klara av att hantera ett 10-årsregn med klimatfaktor. Att räkna med klimatfaktor innebär att det i beräkningarna tas hänsyn till kommande

klimatförändring med mer intensiva regn.

Dagens markanvändning har bedömts utifrån flygbilder och platsbesök och den planerade markanvändningen har bedömts utifrån föreslagen illustrationsplan för området. Fastigheten har tidigare nyttjats som handelsträdgård och dess yta bestod till stor del av växthus, idag rivna (takyta) och resterande del utgörs av grönyta och en mindre del parkeringsyta. I samband med nedläggningen av verksamheten som handelsträdgård hade fastighetsägare och verksamhetsutövare avsikten att ställa om marken till bostadsändamål. Därför utgår flödes- och föroreningsberäkningarna utifrån att växthusen revs inför exploateringen och därmed inkluderas takytan från växthusen i beräkningen av den befintliga markanvändningen.

Efter exploatering kommer området att bestå av flerfamiljshus. Markanvändningen har delats upp i takyta, hårdgjord markyta, grönyta, gång- och cykelväg samt parkeringsyta för att genomföra flödesberäkningar för området.

Flödesberäkningarna utfördes för följande två fall:

1. Idag: Området som det används idag, det vill säga före exploatering.

Markanvändning uppdelat på takyta, grönyta och parkeringsyta.

2. Plan: Efter planens genomförande. Markanvändning uppdelat på takyta, hårdgjord markyta, grönyta, gång- och cykelväg samt parkeringsyta.

Tabell 1 visar markanvändning och de avrinningskoefficienter som har använts som indata vid modelleringen av flöden i Stormtac.

TABELL 1.MARKANVÄNDNING OCH TILLÄMPADE AVRINNINGSKOEFFICIENTER INOM PLANOMRÅDET IDAG OCH EFTER PLANENS GENOMFÖRANDE SOM HAR ANVÄNTS SOM INDATA TILL FLÖDESBERÄKNINGARNA I STORMTAC.

Markanvändning ϕ Yta Idag (ha) Yta Plan (ha)

Takyta 0,9 0,28 0,16

Hårdgjord markyta 0,85 0,08

Grönyta 0,1 0,3 0,21

Gång- och cykelväg 0,7 0,09

Parkeringsyta 0,65 0,02 0,06

Total yta 0,6 0,6

6.2 Föroreningar

Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för aktuella markanvändningar använts. Schablonhalterna utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficient för angiven markanvändning. Dagens markanvändning har hämtats från flygfoto samt platsbesök och framtida markanvändning har hämtats från illustrationsplan över området.

I rapporten redovisas föroreningshalt (µg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderad substans, opolära alifatiska kolväten (olja) och Bens(a)pyren. För samtliga ämnen redovisas totalhalter.

Föroreningsberäkningar har utförts för tre fall. För samtliga tre fallen avses föroreningshalter i dagvattnet i den punkt där dagvattnet lämnar planområdet.

1. Föroreningshalter och belastning för planområdet före exploatering (idag).

2. Föroreningshalter och belastning för planområdet efter planens genomförande- utan LOD.

3. Föroreningshalter och belastning för planområdet efter planens genomförande- med LOD i gata och kvarter.

Tabell 2 visar markanvändning och avrinningskoefficienter som har använts som indata i modellering av föroreningar i Stormtac.

Framräknade årsmedelhalter har jämförts med Riktvärdesgruppens ”Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp, 2009”, nivå 1M, som avser ett direktutsläpp till en mindre eller känslig recipient.

TABELL 2.MARKANVÄNDNING OCH AVRINNINGSKOEFFICIENTER INOM PLANOMRÅDET IDAG OCH EFTER PLANENS GENOMFÖRANDE SOM HAR ANVÄNTS SOM INDATA TILL FÖRORENINGSBERÄKNINGARNA I STORMTAC.LOD=LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN.

Markanvändning ϕ Yta, hektar

Utan LOD Med LOD Idag Plan

Handelsträdgård³ 0,49 0,6

Flerfamiljshusområde 0,45 0,22 0,6

Total yta 0,6 0,6

7 RESULTAT

Resultatet av flödesberäkningarna för hela planområdet visar att de dimensionerande flödena kommer att öka efter planerad exploatering. Detta kan förklaras med en ändrad markanvändning där en del av grönytan ersätts av hårdgjord yta, parkeringsyta samt gång- och cykelväg. Tabell 3 visar de beräknade flödena inom planområdet före planerad exploatering (idag) och efter planerad exploatering med klimatfaktor 1,05 på 2-årsregn och klimatfaktor 1,2 på 10-årsregn.

TABELL 3.DIMENSIONERANDE FLÖDE (L/S) VID REGN MED ÅTERKOMSTTID PÅ 2 ÅR RESPEKTIVE 10 ÅR, FÖR HELA PLANOMRÅDET FÖRE (IDAG)- OCH EFTER PLANERAD EXPLOATERING (PLAN).VID 2-ÅRSREGN ANVÄNDS KLIMATFAKTOR PÅ 1.05 OCH VID 10-ÅRSREGN ANVÄNDS KLIMATFAKTOR 1.2.

Flöde (l/s) Idag Plan Erforderlig

fördröjning, l/s

2-årsregn m. klimatfaktor 42 l/s 49 l/s 7 l/s

10-årsregn m. klimatfaktor 82 l/s 95 l/s 13 l/s ϕ = 0.49 för planområdet idag och ϕ = 0.56 för planområdet efter planerad exploatering.

7.2 Behov av fördröjning inom planområdet

Behovet av fördröjning inom planområdet har beräknats med förutsättningen att inte öka flödena jämfört med idag (Q^ut från planområdet idag = Q^dim idag för 10-årsregn).

Tabell 3 visar att det är lägre flöden idag (före planerad exploatering) jämfört med efter planerad exploatering. Det innebär att fördröjningsåtgärder behövs för att kunna

3 Det finns inga schablonhalter för handelsträdgård i stormtac. Istället användes markanvändningen för jordbruksmark. Avriningskoefficient 0.49 vilket motsvarar den viktade avrinningskoefficienten för planområdet idag.

efterleva kravet från Södertälje kommun att inte öka flödena efter exploatering.

Beräkningarna visar att 13 l/s måste fördröjas inom planområdet vid ett 10-årsregn för att inte öka flödena. Den fördröjningsvolym som krävs för ett 10-årsregn med dessa förutsättningar har beräknats till 15 m³. Därefter har den fördröjningsvolym beräknats som finns tillgänglig i de planerade öppna dikena (se Figur 9), med hänsyn till deras utformning. Totalt i dikena finns 18 m³ att tillgå, vilket är mer än tillräckligt för att klara kraven från Södertälje kommun gällande fördröjning. Då har antagits att dikets

tvärsnittsarea är 0.1 m² (dikeskrön är 0,5 m bred) och att den totala längden på de föreslagna dikena som avleder vattnet inom planområdet är cirka 180 m. För att dikena ska fördröja flödet krävs att utformningen av diket noggrant övervägs så att diket får den fördröjande funktion som är beräknad, strypning innan anslutning till kommunal dagvattenledning måste anordnas.

7.3 Föroreningshalter och belastning inom planområdet

Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter och jämförelse med Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 1M presenteras i Tabell 4. Nivå 1 M ska användas som jämförelse i de fall då dagvattenutsläppet innebär ett direktutsläpp till en mindre eller känslig recipient.

Med vald markanvändning idag visar föroreningsberäkningarna att halterna generellt ökar då området exploateras till ett bostadsområde. Eftersom det inte finns någon schablonhalt för handelsträdgård med avseende på föroreningar så finns det en osäkerhet i valda indata, varför denna jämförelse blir osäker.

Det är istället mer relevant att jämföra föroreningshalterna efter exploatering med Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp (Nivå 1 M). Föroreningsberäkningarna visar att i scenariot då LOD inte tillämpas efter exploatering överstiger flertalet av

föroreningshalterna Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp. Fosfor, bly, koppar, zink, kadmium, suspenderad substans, olja samt Bens(a)Pyren ligger alla över

Riktvärdena för dagvattenutsläpp.

Föroreningsberäkningarna för scenariot då LOD tillämpas i planområdet visar att alla föroreningshalter understiger Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp med

undantag för kvicksilver som ligger precis över riktvärdet.

TABELL 4.BERÄKNADE FÖRORENINGSHALTER I DAGVATTNET SOM AVLEDS FRÅN HELA PLANOMRÅDET FÖRE (IDAG)-

RESPEKTIVE EFTER PLANERAD EXPLOATERING MED- ELLER UTAN LOD I GATA OCH KVARTER.FÖRORENINGSHALTERNA JÄMFÖRS MED FÖRSLAG TILL RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP NIVÅ 1M.DE FÖRORENINGSHALTER SOM ÖVERSTIGER RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP MARKERAS MED GRÅTT.

Ämne Enhet Idag Plan ”utan LOD” Plan ”med LOD” i

gata och kvarter Riktvärde 1M

Fosfor µg/l 220 260 94 160

Kväve µg/l 5300 1600 1300 2000

Bly µg/l 9 12 1,7 8

Koppar µg/l 14 26 6,9 18

Zink µg/l 20 87 19 75

Kadmium µg/l 0.1 0.58 0,072 0.4

Krom µg/l 1 10 2,2 10

Nickel µg/l 0,5 8,2 3,4 15

Kvicksilver µg/l 0,005 0,022 0,032 0.03

Suspenderad substans µg/l 100 000 60 000 11 000 40 000

Olja µg/l 150 590 100 400

Bens(a)Pyren µg/l 0 0,042 0,006 0.03

Föroreningsbelastningen (kg/år) för alla ämnen idag, samt efter planens genomförande utan- respektive med LOD visas i Tabell 5. Även här är belastningsberäkningarna för idag (innan exploatering) osäkra pga. avsaknad av schablonhalter för handelsträdgård i Stormtac. Då schablonhalterna för jordbruksmark har valts (valdes eftersom de

återspeglar kväve- och fosforhalterna i dagvatten från handelsträdgård) ger de

säkerligen lägre föroreningsbelastning än vad handelsträdgården egentligen innebär.

Väljer man att ändå jämföra belastningsberäkningen för idag och efter planens genomförande utan LOD så ökar belastningen för alla ämnen utom för kväve och suspenderad substans. Scenariot då LOD tillämpas ger lägst föroreningsbelastning från planområdet.

TABELL 5.BERÄKNAD FÖRORENINGSBELASTNING (KG/ÅR) FRÅN HELA PLANOMRÅDET IDAG OCH EFTER PLANERAD EXPLOATERING, MED- OCH UTAN LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN.DE ÄMNEN VARS FÖRORENINGSMÄNGD ÖVERSTIGER DAGENS VÄRDE EFTER PLANS GENOMFÖRANDE MARKERAS MED GRÅTT.

Ämne Enhet Idag Plan ”utan LOD” Plan ”med LOD” i

gata och kvarter

Fosfor kg/år 0,49 0,54 0,12

Kväve kg/år 12 3,3 1,7

Bly kg/år 0,02 0,026 0,0022

Koppar kg/år 0,031 0,054 0,0091

Zink kg/år 0,045 0,18 0,025

Kadmium kg/år 0,00022 0,0012 0,000094

Krom kg/år 0,0022 0,021 0,0029

Nickel kg/år 0,0011 0,017 0,0044

Kvicksilver kg/år 0,000011 0,000046 0,000042

Suspenderad substans kg/år 220 130 14

Olja kg/år 0,33 1,2 0,13

Bens(a)Pyren kg/år 0 0,000088 0,0000078

8 PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING

Nedan följer förslag på ett antal principlösningar som kan användas inom aktuellt planområde.

8.1 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark

En säker höjdsättning av området skyddar bebyggelsen mot ytligt förekommande dagvattenflöden från den egna tomtmarken samt från omgivande mark. Höjdsättningen bör utformas så att det dagvatten som inte infiltrerar på tomtmark kan ledas till de öppna dikena alternativt dagvattensystemet i gatan. Dränvatten måste också avledas på ett säkert sätt. Höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala

regntillfällen samt kraftiga regn. Byggherren måste få principen för dräneringssystemets funktion och utformning tydligt förklarad, samt vilka konsekvenser detta medför för utformningen av husets grundkonstruktion.

8.2 Vegetationstäckta tak

För att minska och utjämna flöden kan ett vegetationstäckt tak (”gröna tak”) anläggas, exempelvis bestående av sedumväxter. Takvegetationen tar upp, magasinerar och

medverkar till avdunstning av stora mängder nederbörd vilket medför minskade flöden.

Om inte huvudbyggnader planeras med gröna tak inom planområdet kan exempelvis komplementsbyggnader (förråd, cykelskjul) utgöras av gröna tak. Årsavrinningen reduceras i medeltal med 50 % vid användandet av gröna tak. Tjockleken på substratet har stor betydelse för årsavrinningen dock, ju tjockare substrat desto mer vatten kan tas upp och magasineras, fördröjas, avdunstas. Figur 4 visar bilder på gröna tak på

huvudbyggnad och komplementsbyggnad.

FIGUR 4.GRÖNA TAK PÅ HUVUDBYGGNAD OCH KOMPLEMENTSBYGGNAD.

8.3 Stuprörsutkastare

Stuprörsutkastare föreslås leda takvattnet ut på tomtens gräsmatta där vattnet sedan kan infiltrera. En etablerad gräsmatta kan ta emot upp till 40 mm regn utan att det sker någon ytavrinning. Gräsmattan är således en lämplig yta att infiltrera vatten i.

För att systemet ska fungera tillfredställande är det viktigt att utformningen görs korrekt. Ett riktvärde är att marken ska luta ut från husgrunden med 5 % lutning de första 3 metrarna. Därefter kan lutningen vara mellan cirka 1-2 % på resterande del av gräsmattan. Vatten från stuprör leds ut till ränndalsplattor och vidare ut på gräsmattan.

Vid kraftigare regn kan nederbörden överstiga tomtens infiltrationskapacitet, då uppkommer det en ytavrinning från tomten. Bräddmöjlighet måste anordnas, exempelvis mot ett öppet dike.

Ett annat alternativ till att låta vattnet infiltrera genom gräsmattan är att låta takvattnet ledas via stuprör till en stenkista. Från stenkistan perkolerar vattnet sedan till

omgivande mark. Stenkistan utföres av makadam eller plastkassetter. Då planområdet till hälften domineras av lerjord kan perkolationen förväntas bli långsam, ett förslag är därför att ansluta stenkistan till ett öppet dike med ett strypt utlopp. Figur 5 visar hur dagvatten från tak kan omhändertas på tomtmarken.

FIGUR 5.FIGUREN VISAR HUR AVVATTNING AV TAK KAN ANORDNAS PÅ TOMTMARK, VIA INFILTRATION I GRÄSMATTA ELLER GENOM PERKOLATION I STENKISTA.

8.4 Genomsläppliga beläggningar

Inom fastigheterna ska dagvattnet i möjligaste mån infiltreras. Genom att undvika hårdgjorda ytor och istället använda genomsläppliga beläggningar så som grusade ytor, markarmering i betong eller genomsläppliga asfaltsbeläggningar kan infiltration ske.

Åtgärderna medför fortsatt infiltration, och den ytavrinnande mängden dagvatten som måste omhändertas minskar. Figur 6 visar bilder på genomsläppliga beläggningar.

FIGUR 6.BILDER PÅ GENOMSLÄPPLIGA BELÄGGNINGAR.GRUSAD YTA I VÄNSTRA BILDEN, OCH MARKARMERING I BETONG I HÖGRA BILDEN.

8.5 Utnyttja grönytor för infiltration

Hårdgjorda ytor ska minimeras men går inte att helt att undvika. Generellt inom planområdet gäller att vid sådana tillfällen utnyttja de infiltrationsytor som finns tillgängliga. Det kan planeras genom höjdsättning så att hårdgjorda ytor avvattnas mot grönytor, som tillåter infiltration i marken. För att denna princip ska fungera krävs att

kantstenar inte är upphöjda vilka då förhindrar att vattnet leds mot grönytorna. Figur 7 visar olika grönytor som avvattnar omkringliggande hårdgjorda ytor.

FIGUR 7.I BILDEN TILL VÄNSTER EN NEDSÄNKT GRÖNYTA SOM AVVATTNAR OMKRINGLIGGANDE GÅNGVÄGAR.GRÖNYTAN HAR ANORDNATS MED BRÄDDMÖJLIGHET TILL DAGVATTENLEDNINGSNÄTET.I HÖGRA BILDEN VISAS EN HÅRDGJORD PARKERINGSYTA SOM AVVATTNAS TILL EN GRÖNYTA/INFILTRATIONSSTRÅK.

8.6 Växtbäddar och regngårdar

Växtbäddar utformas som nedsänkta lådor där vegetation i form av örter och gräs planteras. Syftet med växtbäddarna i detta fall är att i första hand fördröja dagvattnet, men även viss infiltration och avdunstning sker i växtbädden. Det finns två typer av växtbäddar, täta och genomsläppliga. Täta växtbäddar utformas med tät botten så att vatten inte tillåts perkolera vidare till grundvattnet. Denna teknik kan exempelvis användas vid förekomst av markföroreningar eller när växtbäddar anläggs i anslutning till byggnader. Sådana lösningar behöver ha en avtappningsfunktion för att undvika att planteringen blir för torr eller att vattnet blir stående vid ihållande regn. Figur 8 visar nedsänkt växtbädd i anslutning till hus. I detta fall för att avleda dagvatten från tak till växtbädden.

Regngårdar utformas enligt samma princip som växtbäddar, men dessa kan med fördel vara genomsläppliga då de ofta tar emot vatten från större avrinningsområden.

Regngårdar kräver större utrymmen och syftet med dessa är att fördröja, infiltrera och rena dagvattnet.

FIGUR 8.VÄXTBÄDD INTILL HUS, FÖR FÖRDRÖJNING OCH AVLEDNING AV DAGVATTEN FRÅN TAK.

9 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING INOM PLANOMRÅDET

Figur 9 visar en översiktlig bild över planområdet och en systemlösning för hur dagvattnet inom området föreslås att hanteras. De genomförda flödes- och föroreningsberäkningarna ligger till grund för föreslagen systemlösning.

Beräkningarna visar att specifika fördröjningslösningar inom planområdet är prioriterat eftersom flödet ökar efter planerad exploatering jämfört med dagens flöde.

Överskottsvatten från kvartersmark avvattnas ytligt genom att parkeringsytan och genomfartsgatan är skevade mot grönytor och öppna diken som avleder dagvattnet vidare genom planområdet. De öppna dikena har kupolbrunnar i ena änden som är kopplade till dagvattenledning i gatan. Denna lösning gör att dikena får en renande och fördröjande funktion med bräddmöjlighet vid större regn. Renas inte dagvattnet från planområdet så blir föroreningshalterna högre än Riktvärdena för dagvattenutsläpp efter exploateringen. Detta skulle kunna orsaka negativa konsekvenser för recipienten.

Föroreningsberäkningarna visar att då LOD i gata och kvarter tillämpas minskar

föroreningshalterna i dagvattnet så pass mycket att alla värden ligger under Riktvärden för dagvattenutsläpp utom för kvicksilver som ligger precis över riktvärdet. I och med att LOD tillämpas kommer även flödet ut från planområdet att utjämnas, vilket är positivt i översvämningssynpunkt.

Då lermark dominerar cirka halva ytan av fastigheten är förutsättningarna inte optimala för lokalt omhändertagande av vatten i form av perkolation på denna sida av området eftersom vattnets rörelse genom lera sker långsamt. De öppna dikena kan dock fungera som en renings- och fördröjningsyta där dagvattnet tillåts infiltrera och där flödet kan strypas innan avledning till det kommunala VA-ledningsnätet. Vilka LOD-åtgärder som föreslås framgår i Figur 9.

För ytterligare skydd vid oljeläckage och förorening av dagvattnet kan eventuellt en oljeavskiljare installeras i brunn intill den planerade dagvattenledningen på

genomfartsgatan inom planområdet.

FIGUR 9.EN ÖVERSIKTLIG BILD ÖVER PLANOMRÅDET OCH EN SYSTEMLÖSNING FÖR HUR DAGVATTNET FÖRESLÅS ATT HANTERAS. BLÅA PILAR VISAR DAGVATTNETS RINNRIKTNING OCH KUPOLBRUNNARNA (MARKERADE MED ) ANGER I VILKA PUNKTER AVLEDNING AV DAGVATTEN FRÅN PLANOMRÅDET FÖRESLÅS SKE.

9.1 Avledning av dagvatten från planområdet

Avledning av dagvatten inom planområdet föreslås ske i öppna diken längs planområdet (Figur 9). I dikena (ej botten på dikena) anläggs kupolbrunnar som ansluts till det

kommunala dagvattennätet. Kupolbrunnar avleder dagvatten vid kraftiga regn (> 10- årsregn) och då dikeskapaciteten inte är tillräcklig. I övriga fall tillåts dagvattnet att dämma bakåt i dikena innan det avleds i kupolbrunnar.

Avledning av dagvatten från planområdet föreslås ske i södra delen mot Rimfrostvägen och den kommunala dagvattenledning som finns där. Då följer framtida avledning den naturliga avrinningsriktningen. Enligt de befintliga höjder som finns i Bilaga 1 i

Reinertsens miljötekniska markundersökning² ser det dock ut att vara möjligt att ansluta kupolbrunnarna till det befintliga dagvattensystemet med förutsättningen att marknivåer inom planområdet inte sänks i och med exploateringen, vilket inte är troligt.

De öppna dikena har som syfte att avleda dagvatten och utjämna flödet men bidar även till rening. Dagvattenledningar i gatan (genomfartsvägen) ansluts till det befintliga dagvattensystemet. Figur 9 visar de punkter där dagvattnet föreslås avledas till det befintliga dagvattensystemet.

10 SLUTSATS

I denna utredning har det ingått att bedöma hur den planerade exploateringen av

planområdet kommer att påverka dagvattenflöden och föroreningshalter i det dagvatten som uppkommer inom området samt föreslå principlösningar för en hållbar

dagvattenhantering inom området.

En exploatering av området leder till ökade flöden jämfört med dagens läge. Detta är ett resultat av den förändrade markanvändningen som uppstår då marken bebyggs och mer hårdgjord yta tillkommer som ger en högre avrinning. I och med de ökade flödena krävs fördröjningsåtgärder inom planområdet för att kunna uppfylla Södertälje kommuns krav på att flödena inte får öka efter exploatering. Med föreslagna diken inom

planområdet klaras fördröjningskravet av och flödena ut från planområdet ökar inte jämfört med idag.

Föroreningsberäkningarna visar att dagvattnet måste renas för att inte riskera att försämra recipientens status. Genom lokalt omhändertagande av dagvatten i diken, nedsänkta grönstråk, och genomsläppliga beläggningar kan dagvattnet inom

planområdet renas.

Tillämpas dessa principer uppnås den fördröjning och rening av dagvattnet som krävs för att inte öka flödena eller riskera att påverka recipientens status negativt.