Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016
AVTAL 16
Den svenska arbetsmarknaden
• Den svenska modellen
• Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna – kollektivavtal i stället för lagstiftning
• Sverige har 110 avtalsparter – 50 arbetsgivarorganisationer och 60 fackliga organisationer - som ingår cirka 650 kollektivavtal.
Den svenska arbetsmarknaden
• -70 och -80 talen var präglade av luft i lönekuverten
• Industriavtalet kom till 1997
• Starta förhandlingar tre månader innan avtalen löper ut
• Skall vara klart innan gamla avtalen löper ut
• OPO:s
• Industrin sätter märke
2016-03-02 3
Industriavtalet
• Kostnadsutvecklingen – på mycket mer ansvarsfull nivå
• Reallöneökningar ca 60 %
Industrinormeringen
• Utvärdering
– Har detta varit ett bra sätt att arbeta?
– Skall vi fortsätta att arbeta på detta sätt?
– I så fall – vem skall sätta märket?
• Den internationellt konkurrensutsatta sektorn skall gå först = den som har bäst förutsättningar att ingå avtal som bidrar till förstärkt internationell
konkurrenskraft
• Ekonomiska förutsättningar mm
2016-03-02 5
Till 31 december 2016 ska 479 avtal för 2,9 miljoner arbetstagare ingås
• 1 600 000/300 avtal inom Svenskt Näringsliv – koncentration till 31 mars
• 900 000 inom Sveriges Kommuner och Landsting – 30 april
• 200 000 inom Arbetsgivarverket – 30 september
• 200 000 inom andra arbetsgivarförbund
Utlöpningstider SN, antal anställda
2016-03-02 7
0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000
31 oktober 2013 31 december 2013 31 mars 2015 31 december 2015 31 januari 2016 29 februari 2016 31 mars 2016 30 april 2016 31 maj 2016 30 juni 2016 31 juli 2016 31 augusti 2016 30 september 2016 31 oktober 2016 31 oktober 2017
Transport
Bygg/Installation
Handel/Hotell och Restaurang
Tjänster
Industri
Avtalsrörelsen 2016
Övergripande mål:
Avtal som bidrar till en förstärkt internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv och därmed till en god ekonomi och hög sysselsättning i
Sverige
Avtal -16 - nyckelfrågor
• Avtalsperiodens längd
• Nivån på kostnadsökningar
• Krav på extrasatsningar på vissa grupper
• Krav på löneutjämning mellan grupper
• Villkorsfrågor: bemanning, visstid, rätt till heltid, flexpension
• LO internt – Samordning eller inte?
Samordningen inom LO har havererat
Beslut av LO:s representantskap den 21 oktober 2015:
"Vi har tyvärr kommit fram till att vi ska gå fram var och en i avtalsrörelsen 2016"
6F 21oktober 2015:
"Inom ramen för 6F har vi som ambition att gå fram med gemensamma krav. Vi kommer att göra en egen bedömning av vilket utrymme det finns för
löneökningar 2016 och vi kommer då att titta på helheten och inte bara våra egna branscher",
Han säger vidare att nu när det inte blir några samordnade förhandlingar inom LO gäller inte längre industrins normering.
"Något märke är inte aktuellt, det upplägget förutsatte att det fanns en
samordning. Vi har ingen anledning att invänta industrin när vi har förbundsvisa förhandlingar”
Han säger också att gemensamma avtalskrav från 6F med stor sannolikhet kommer att innehålla någon form av låglönesatsning
2016-03-02 11
Krav från facken inom industrin
• 2,8%, på vissa områden i kronor. 745:- för en genomsnittlig industriarbetare (26.600)
• Lägst 450:- om avtalen innehåller sådana bestämmelser
• Om avtalen innehåller minimi/lägstalöner skall deras värde säkras
• Flexpension. Ytterligare avsättning och införande där det inte finns
• Partsgemensam modell för systematiskt jämställdhetsarbete
• Partsgemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor
• Avtalsperiod: Ett år
• Ett antal ytterligare skrivningar
2016-03-02 13
6 F-förbundens krav
• 3,2 procent, lägst 800 kr
• Löneökningar som ökar rättvisan och jämställdheten på svensk arbetsmarknad
• Satsning på de lägst avlönade
• Satsning på att minska klyftorna mellan kvinnor och män
• Ökat skydd för arbetstagarnas integritet
• Begränsa visstidsanställningarna och de osäkra anställningsformerna
Kommunals krav
• 660 kr till alla (2,8 % på 23.600)
• 400 kr extra till undersköterskor (1,7 % för gruppen)
• 3,3 % totalt
• Rätt till heltid
2016-03-02 15
Kravbilden - löner
• Facken inom industrin – 2,8%
• Handels – 3,1 %
• 6 F – 3,2 %
• Kommunal – 3,3 %
• Transport – 3,5 %
Arbetsgivarnas position
2016-03-02 17
2016-03-02 19
-6 -4 -2 0 2 4 6
1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017
BNP BNP medel BNP per capita (tillväxt) BNP per capita medel
21
BNP per capita utvecklas svagt
BNP per capita utvecklas svagt forts.
• Historiskt svag
välståndsutveckling
• Kommer att prägla det politiska klimatet under ett antal år
BNP per capita
BNP per capita i ett internationellt
perspektiv
Avtalsrörelsen 2016
Förutsättningar
• Ökad tillväxt i ekonomin, MEN
• Arbetslöshet – över jämnviktsarbetslösheten under lång tid
• Svag eller ingen produktivitetsutveckling under lång tid
• Valuteffekten är osäker
• För höga löneökningar, jmf inflation och produktivitetstillväxt, har dragit ut på lågkonjunkturen
Avtalsrörelsen 2016
• Arbetskraftskostnadsandelen historiskt hög
• Försämrade vinstmarginaler och låg investeringsvilja under lång tid
• Lägre kostnadsutveckling i konkurrentländerna => försämrad konkurrenskraft och sjunkande nettoexport, fortfarande låg
• Volymer ökar, men inte lönsamheten
• Stor osäkerhet, både i Sverige och i omvärlden
2016-03-02 25
Oroande utveckling av
arbetskraftskostnader
Avtalsrörelsen 2016
Slutsatser
• Sverige är beroende av industrins internationella konkurrenskraft, men
• Även övriga näringslivet är konkurrensutsatt
• Tjänstesektorn är ingen hemmamarknad
• Handeln är ingen hemmamarknad
• Hotell- och Restaurangnäringen är ingen hemmamarknad
• Byggsektorn är ingen hemmamarknad
• Transportsektorn är ingen hemmamarknad
2016-03-02 27
Avtalsrörelsen 2016
Slutsatser
• Det vore direkt skadligt för Sveriges ekonomi med för höga löneökningar
• Försämrad konkurrenskraft och minskad investeringsvilja
• Lägre produktion, svagare sysselsättningsutveckling och högre arbetslöshet
• För höga inflationsförväntningar leder till för höga löneökningar. Har bevisats.
• Förstärkt internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv måste vara utgångspunkten!
Effekten av höga löneökningar
Vad händer nu?
• Självklart att industrin skall sätta märket
• Konkurrenskraften är utgångspunkten
• Många aktörer hoppas att arbetsgivarna och Medlingsinstitutet ska se till att Märket inte överskrids.
• Ökad risk för konflikter?
2016-03-02 31
2016-03-02 33
Upprevidering av arbetskraften
• 160 000 asylsökande 2015
• Stora utmaningar och stora möjligheter
• Centralt att stärka arbetsmarknadens funktionssätt – Risk för utanförskap och parallella samhällen
• Möta jobbunderskottet för personer med lägre kvalifikationer
2016-03-02 35
EU:s lägsta lönespridning
Lägstalöner
2016-03-02 37
